Statsbudgeten 2022

Förklaring:I skatteinkomster beräknas till staten inflyta 48 706 miljoner euro 2022. Skatteinkomsterna uppskattas växa med ca 8,1 % jämfört med vad som budgeterats för 2021 (budgeten inklusive tilläggsbudgetarna). De uppskattade beloppen under skatteinkomstmomenten baserar sig på bedömningar av skattebasernas utveckling och effekterna av ändringar i beskattningsgrunderna. Bedömningar av hur de viktigaste skattebasposterna kommer att utvecklas 2022 anges i förklaringarna till inkomstmomenten. Det redogörs närmare för uppgörandet av skatteinkomstprognoser i finansministeriets promemoria, Förfarandena för sammanställning av budgetekonomins inkomstposter vid finansministeriet (www.vm.fi).

De ändringar i beskattningsgrunderna som lagts fram i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering har beaktats i skatteinkomstprognoserna för 2022. Skatteinkomsterna för 2022 påverkas också av den sänkning som införts vid betalningsarrangemang för att stödja företag med anledning av coronaepidemin. Betalningsarrangemang underlättades och dröjsmålsräntan på skulder sänktes temporärt, vilket gör att uppskattningsvis 283 miljoner euro av statens skatteinkomster för 2020 och 2021 inflyter först 2022. Största delen av uppskovet med skattebetalningen gäller mervärdesskatten.

I överensstämmelse med regeringsprogrammet görs en indexjustering i beskattningsgrunderna för skatten på förvärvsinkomster på samtliga inkomstnivåer. Skattebasen stärks år 2022 genom att man fortsätter det gradvisa slopandet av rätten till skatteavdrag för räntor på bostadslån.

Skatteinkomsterna sjunker i och med en sänkning av beskattningsvärdet för utsläppssnåla tjänstebilar, en tidsbunden höjning av hushållsavdraget i fråga om hushålls-, omsorgs- och vårdarbete och hushållsavdraget för dem som frångår oljeuppvärmning samt en förlängd sänkning av lotteriskatten. Dessutom minskar skatteinkomsterna på grund av att begränsningarna i fråga om ränteavdrag för offentliga infrastrukturprojekt slopas samt på grund av det extra avdrag på 150 procent för forskningssamarbete i anslutning till forsknings- och utvecklingsverksamhet som gäller åren 2022—2027. Skatteinkomsterna ökar till följd av revideringen av bestämmelsen om begränsning av ränteavdrag och bestämmelsen om rättelse av internprissättning.

Det gradvisa avskaffandet av skatteutgiften för paraffinisk diesel och det gradvisa avskaffandet av skatteåterbäring för energiintensiva företag fortsätter. Skatteutgiften för torv utökas genom att gränsen för skattefri användning av torv utvidgas till att omfatta alla anläggningar och höjs till 10 000 megawattimmar. Värmepumpar, datorhallar och elpannor som genererar värme till fjärrvärmenätet överförs till den lägre elskatteklassen II. Även de datorhallar utanför fjärrvärmenätet som uppfyller kraven på energieffektivitet och energiåtervinning samt värmepumpar av industriell storleksklass i enskilda fastigheter är berättigade till nedsatt skatt på elström. Skattenedsättningen gäller också geotermiska värmeanläggningars cirkulationspumpar. Dessutom överförs återvinningsindustrin till den lägre skatteklassen II, och fiskodlingen inkluderas i återbäringen av energiskatten för jordbruket. Användningen av biogas i trafiken blir skattebelagd. Tobaksskatten höjs med sammanlagt 117 miljoner euro 2022 och 2023. Halveringen av farledsavgiften fortsätter.

Renodlade elbilar befrias från bilskatt, och fordonsskattens grundskatt för renodlade elbilar höjs i motsvarande grad. Höjningen av fordonsskatten gäller inte renodlade elbilar som tagits i bruk tidigare. Bilskattefriheten gäller bilar som beskattas efter den 1 oktober 2021.

I enlighet med regeringsprogrammet kommer kommunerna att kompenseras enligt nettobelopp för de konsekvenser regeringens ändringar i beskattningsgrunderna har på skatteintäkterna. Regeringen använder inte skattelättnader eller skattesubventioner för att kringgå ramarna.

Av tabellen framgår effekterna på statens skatteinkomster till följd av de centrala ändringar som påverkar skatteinkomsterna och som träder i kraft 2022. Beroende på tidpunkten för skatteuppbörden och skatteredovisningen är effekten på kassainflödet i statens budgetekonomi det år ändringarna i beskattningsgrunderna träder i kraft ofta mindre än den bestående effekten på årsnivå.

Den totala skattenivån påverkas förutom av statens beslut även av kommunernas skattebeslut och socialförsäkringsavgifterna. I tabellen nedan anges, i förhållande till bruttonationalprodukten, de skatter som sammanlagt inflyter inom samhällsekonomin (det totala skatteuttaget) sektorsvis och enligt skatteslag.

Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts inom skattelagstiftningen. Med skatteutgifter avses i praktiken skattefrihet, skatteavdrag, reducerade skattesatser och andra med dessa jämförbara metoder, med hjälp av vilka en viss näringsgren eller skattskyldighetsgrupp stöds. I motsats till direkta stöd syns skatteutgifterna huvudsakligen inte under utgiftsmomenten i statsbudgeten utan de förverkligas i form av uteblivna skatteinkomster.

Det är viktigt att skatteutgifterna följs upp, eftersom betydande offentligt stöd styrs via dessa till olika objekt. Skatteutgifterna gör även skattebasen smalare och komplicerar ofta skattesystemet. I regeringsprogrammet konstateras det att regeringen inte använder skattelättnader eller skattesubventioner för att kringgå ramarna.

Definitionerna av skatteutgifter samt bedömningarna av deras effekter på skatteintäkterna beror på det sedvanliga skattesystem som används vid uträkningen av skatteutgifterna samt av metoderna och tillgängliga material för uträkningen. Det sedvanliga skattesystemet och de uträkningsmetoder som i Finland ligger till grund för skatteutgiftsberäkningarna har beskrivits i en rapport av Statens ekonomiska forskningscentral, Verotuet Suomessa 2009 (www.vatt.fi). Skatteutgifterna beräknas i regel enligt principen om förlorad skatteinkomst.

För ungefär en tredjedel av skatteutgifterna kan inte någon uppskattning i eurobelopp läggas fram och för en del av skatteutgifterna kan endast en grov uppskattning av beloppet göras. Skatteutgifternas belopp i euro kan ändras från år till år, inte bara till följd av lagändringar utan också till följd av ändringar i skattebasen, uträkningsmetoderna och materialet för uträkningen eller ändringar i fastställandet av det sedvanliga systemet. Nya skatteutgifter kan också identifieras utan att lagstiftningen har ändrats. Dessa faktorer bör beaktas vid jämförelse av de årliga ändringarna i skatteutgifterna.

Uppföljningen av skatteutgifterna baserar sig på en granskning av specifika bestämmelser där de skatteutgifter som fastställs enligt varje enskild bestämmelse jämförs med den referensnivå som valts i det sedvanliga skattesystemet och bedöms separat, statiskt och oberoende av andra skatteutgifter. I verkligheten ökar slopandet av en skatteutgift inte nödvändigtvis skatteinkomsterna med motsvarande belopp. Utöver att skatteutgifterna är överlappande inverkar de också på priser och beteende, vilket inte kan beaktas vid den statiska uträkningen av skatteutgifter. Av dessa orsaker är de slutliga effekterna av slopandet av en enskild skatteutgift svåra att uppskatta. Av samma orsak kan en sammanräkning av skatteutgifterna inte ge en verklig bild av hur mycket skatteinkomster som går förlorade som sammanlagd effekt av alla skatteutgifter eller hur mycket skatteinkomsterna skulle kunna ökas om skatteutgifterna slopas. Skatteutgiftsbeloppen beskriver i första hand olika undantag från det sedvanliga skattesystemet.

För närvarande har sammanlagt 195 olika skatteutgifter definierats för 2022. År 2022 minskar antalet skatteutgifter jämfört med år 2021 genom att det temporära mervärdesskattestödet för varor i anslutning till hanteringen och bekämpningen av covid-19-pandemin utgår. Antalet skatteutgifterna minskar ytterligare till 194 i juli 2022 när skattelättnaden för taxibilar slopas. De mest betydande ändringarna i grunderna för skatteutgifterna år 2022 gäller energibeskattningen. Det gradvisa avskaffandet av skatteutgiften för paraffinisk diesel och det gradvisa avskaffandet av skatteåterbäring för energiintensiva företag fortsätter. Användningen av biogas i trafiken blir skattebelagd. Skatteutgiften för torv utökas genom att gränsen för skattefri användning av torv utvidgas till att omfatta alla anläggningar och höjs till 10 000 megawattimmar. Dessutom överförs värmepumpar, datorhallar och elpannor som genererar värme till fjärrvärmenätet, vissa andra värmepumpar och datorhallar samt återvinningsindustrin till den lägre elskatteklassen II. Skatteutgifternas belopp i euro inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen ökar 2022 i och med en höjning av hushållsavdraget och utvidgning av skatteutgiften för tjänstebilar. Begränsningen av rätten till ränteavdrag på bostadslån minskar skatteutgifternas belopp i euro. Den skatteutgift som föranleds av tilläggsavdraget för forsknings- och utvecklingsverksamhet ökar i och med att tilläggsavdraget stiger till 150 procent av utgifterna för forskningssamarbete. Den skattesanktion som begränsningen av ränteavdraget medför ökar något på grund av de revideringar som hänför sig till begränsningen av ränteavdraget. De årliga ändringarna av skatteutgifterna presenteras mer utförligt i de moment som behandlar de olika skatteslagen.

Tabellen nedan visar antalet skatteutgifter per skatteslag samt uppskattningar i euro av de skatteutgifter för vilka en uppskattning kan göras. I förklaringsdelen under respektive skatteinkomstmoment anges de viktigaste skatteutgifter som sänker intäkterna under momentet. På finansministeriets webbplats (https://vm.fi/sv/skattesubvention) finns dessutom en uppdaterad förteckning över alla identifierade skatteutgifter samt information om ändringar i fastställandet och beräkningen av skatteutgifter och i det sedvanliga skattesystemet.