Statsbudgeten 2016
Förklaring:Inrikesministeriet styr och utvecklar migrationsförvaltningen, ansvarar för migrationspolitiken samt beredningen av lagstiftning som gäller migration och medborgarskap samt representerar Finland i migrationsfrågor inom Europeiska unionen och inom internationellt samarbete. Inrikesministeriet samordnar den verksamhet som anknyter till migrationsfrågor mellan förvaltningsområdena.
Inrikesministeriet svarar för det allmänna utvecklandet, planeringen, styrningen, uppföljningen och samordningen av mottagande av asylsökande och mottagande av personer som får tillfälligt skydd.
Inrikesministeriet sörjer för Migrationsverkets verksamhetsförutsättningar. Migrationsverket behandlar och avgör frågor som gäller utlänningars inresa, vistelse i landet, flyktingstatus och medborgarskap, svarar för styrningen och planeringen av den praktiska verksamheten vid mottagande av asylsökande och personer som får tillfälligt skydd, för styrningen och övervakningen av förvarsenheternas praktiska verksamhet samt för styrningen av verkställigheten av hjälp till offer för människohandel. Dessutom upprätthåller Migrationsverket ett elektroniskt system för hantering av utlänningsärenden (UMA) och producerar information för myndigheter och internationella organisationer. Mottagningstjänster för asylsökande produceras vid två statliga förläggningar samt som köpta tjänster.
Nyckeltal för invandring | 2014 utfall |
2015 uppskattning |
2016 uppskattning |
Utlänningar bosatta i Finland1) | 219 675 | 228 000 | 236 000 |
Invandring/utlänningar2) | 23 647 | 22 000 | 22 000 |
Nettoinvandring/utlänningar2) | 18 176 | 17 000 | 17 000 |
Personer som fått finskt medborgarskap/år3) | 8 499 | 8 500 | 8 500 |
1) 2014 Statistikcentralen/Befolkningsstruktur 2014. Åren 2015 och 2016: IM:s uppskattning är gjord på basis av bl.a. förändringen i Statistikcentralens förhandsstatistik över befolkningen för januari—april 2014 och januari—april 2015.
2) 2014 Statistikcentralen/Flyttningsrörelse 2014 Åren 2014 och 2015: IM:s uppskattning är gjord på basis av bl.a. förändringen i Statistikcentralens förhandsstatistik över befolkningen för januari—april 2014 och januari—april 2015.
3) I tablån anges antalet personer som förvärvat finskt medborgarskap på ansökan eller efter anmälan. I tablån under motiveringen till moment 26.40.01 anges antalet ansökningar som anhängiggjorts och avgjorts vid Migrationsverket. Samma ansökan kan gälla flera personer.
Migrationspolitiken grundar sig på riktlinjerna i regeringsprogrammet.
De centrala strategiska målsatta riktlinjerna är:
- — En arbetskraftsinvandring som stärker sysselsättningen och de offentliga finanserna i Finland, förbättrar försörjningskvoten samt gynnar en internationalisering av ekonomin i Finland ska främjas. Behovsprövningen vad gäller arbetskraft från länder utanför EU ska lindras när detta är motiverat med tanke på sysselsättningen och de offentliga finanserna, så att sysselsättningen av personer med specialkunskaper vid enskilda företag påskyndas, den regionala och branschspecifika tillgången på arbetskraft tryggas och de praktiska processerna underlättas.
- — Kriterierna för familjeåterförening i överensstämmelse med EU:s familjeåterföreningsdirektiv ska preciseras.
- — Antalet kvotflyktingar ska hållas åtminstone på samma nivå som under de senaste åren, på så sätt deltar vi i den internationella ansvarsfördelningen.
- — Myndighetsprocesserna vid behandlingen av asylansökningar påskyndas, besluten om återsändande ska fattas utan dröjsmål och missbruk avvärjas.
- — Personer som gjort sig skyldiga till grova brott, återfallsbrottslingar och utlänningar som är farliga för den allmänna ordningen ska avlägsnas ur landet snabbare än hittills.
I enlighet med strategin Migrationens framtid 2020 som styr invandringspolitiken är invandringen förutsägbar och under kontroll. Invandring främjar befolkningens välbefinnande och stärker Finlands konkurrenskraft. Invandrarna kan utnyttja sitt kunnande och delta i samhällsbygget. I det alltmer internationella Finland sätter man värde på mångfald, och jämlikhet samt jämställdhet är för alla.
Migrationsförvaltningens effektivitet förbättras bl.a. genom att man utvecklar myndighetssamarbetet och genom att man genomför överföringen från polisen till Migrationsverket av behörigheten att sköta ärenden som gäller tillstånd för utlänningar och det första skedet av asylförfarandet. Målet är att migrationsförvaltningen ska ha förmåga att nå upp till målen för den lagstadgade behandlingsfristen för tillståndsansökningar för migration. Målet är att fortlöpande utveckla kostnadseffektiviteten för den verksamhet som gäller mottagning av asylsökande.
Samarbetet mellan aktörerna inom inrikesministeriets förvaltningsområde när det gäller utlänningars inresa och vistelse i landet effektiviseras. I samarbetet används migrationsmyndigheternas modell för samarbetet mellan flera myndigheter (MPG), som utgör ramen för samarbetet mellan Migrationsverket, polisen och Gränsbevakningsväsendet.
Inom migrationsförvaltningen utvecklas informations- och analystjänster för migration som en del av genomförandet av åtgärdsprogrammet för strategin Migrationens framtid 2020.
Det elektroniska systemet för hantering av utlänningsärenden (UMA) utvecklas fortlöpande, så att de sökande, kunderna, kan tillhandahållas övergripande elektroniska kommunikationstjänster i anknytning till tillståndsprocesserna och tillståndsprocesserna automatiseras i den utsträckning det är möjligt.
Myndighetssamarbetet vid inresa stärks. Målet för utvecklandet av systemet med uppehållstillstånd är att göra förfarandet klarare. När det gäller invandringen av arbetskraft är det viktigt att man förmår svara mot arbetsmarknadens behov i rätt tid. Därför accentueras i synnerhet behandlingstiderna. Systemet med uppehållstillstånd för arbetstagare utvecklas i enlighet med regeringsprogrammet. Tillståndsverksamheten är oerhört viktig med tanke på förhandstillsynen över arbetsvillkoren. I eftergranskningen är det i praktiken i stor utsträckning fråga om resurserna för polisens och arbetarskyddsförvaltningens kontrollverksamhet och fördelningen av dem.
Samarbetet med undervisningsförvaltningen fortsätter i fråga om inresa för utländska studerande som kommer från länder utanför EU. Antalet fall av missbruk av systemet bör hållas lågt. Vid allokeringen av studieplatser bör man beakta i vilka branscher det eventuellt i framtiden kommer att behövas utländsk arbetskraft. Detta kräver också att studierna i de inhemska språken utökas under studietiden.
Kriterierna för familjeåterförening preciseras i överensstämmelse med EU:s familjeåterföreningsdirektiv.
Man arbetar för en allt större samordning av invandrar-, flykting- och asylpolitiken i EU-länderna med behoven inom utvecklings- och människorättspolitiken. Kopplingen mellan EU-ländernas invandrarpolitik och behoven för EU:s egen arbetskraftspolitik stärks. Finland ser till att nationella intressen beaktas vid harmoniseringen av lagstiftningen inom EU:s gemensamma invandrarpolitik.
Då den olagliga invandringen ökar, ökar också mängden olagligt arbete och människohandel och andra slag av exploatering. Ett åtgärdsprogram som motverkar olaglig inresa verkställs. Myndighetssamarbetet inom bekämpningen av olaglig invandring effektiviseras, och man ser till att behövlig lagstiftning utvecklas. Man strävar efter att placera ut migrationskontaktpersoner i de centrala invandrarländerna. Problemen med olaglig invandring syns också som en ökning av de negativa följderna vid längre vistelse i landet då dessa personer hamnar utanför integrationsåtgärderna och samhällsservicen. En effektiv bekämpning av olaglig invandring förebygger de kostnader som dessa problem förorsakar samhället. Återvändandepolitiken effektiviseras särskilt genom att personer som gjort sig skyldiga till brott avlägsnas ur landet snabbare än hittills.
Man följer hur bestämmelserna om asylförfarandet och mottagningen av asylsökande fungerar och bereder eventuella lagändringar. Samarbetet mellan olika myndigheter stärks ytterligare i syfte att effektivisera och påskynda asylprocessen.
Man fortsätter att utveckla det gemensamma europeiska asylsystemet och deltar i EU-medlemsstaternas samarbete om genomförande av systemet i praktiken. Vid sidan av utvecklandet av lagstiftningen intensifieras det praktiska samarbetet mellan medlemsstaternas asylmyndigheter i synnerhet genom att man stödjer etableringen av verksamheten vid Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO).
När det gäller utvecklingen av asylpolitiken stärker man enhetligheten mellan de olika politiska sektorerna för invandrarfrågor, t.ex. gränsbevakningen, bekämpningen av olaglig invandring och återvändandepolitiken.
Genomförandet av kvotflyktingspolitiken fortsätter genom att utlänningar som är i behov av internationellt skydd omplaceras i Finland (90 § i utlänningslagen 301/2004). Grunderna för omplacering (resurser för mottagande av kvotflyktingar och antal kvotflyktingar) fastställs varje år i statsbudgeten. Flyktingkvoten för 2016 är 750 personer.
Man fortsätter förberedelserna för att göra upp samarbetsprotokoll om återvändande med utreseländerna och genomför en verksamhetsmodell för frivilligt återvändande. Det är svårt att uppskatta antalet asylsökande.
Antal platser i förläggningarna i medeltal per år
2014 | 2015 uppskattning | 2016 | |
Antal platser i förläggningarna sammanlagt | 2 656 | 3 000 | 12 570 |
— statliga förläggningar | 640 | 670 | 700 |
— förläggningar som upprätthålls av privata, kommuner eller organisationer | 1 946 | 2 260 | 11 800 |
— förvarsenheter | 70 | 70 | 70 |
— beläggningsgrad i medeltal % | 92,0 | 90,0 | 90,0 |
Antal platser i grupphem och stödbostäder sammanlagt | 77 | 155 | 1 000 |
— grupphem | 63 | 95 | 470 |
— stödbostäder | 14 | 60 | 530 |
— beläggningsgrad i medeltal % | 97,0 | 95,0 | 90,0 |
Mottagare av mottagningstjänster | 2014 | 2015 uppskattning | 2016 |
Antal personer som omfattas av mottagandet/personer/år | 3 102 | 3 820 | 10 670 |
— Inkvarterade vid förläggningarna | 2 159 | 2 700 | 8 400 |
— Minderåriga som kommit ensamma | 81 | 150 | 1 000 |
— Utlänningar som tagits i förvar | 53 | 70 | 70 |
— I privat inkvartering | 809 | 900 | 1 200 |
Kostnader för mottagandet/euro/år | 2014 bokslut |
2015 budget |
2016 budgetprop. |
Totala kostnader för mottagandet | 61 941 314 | 43 819 000 | 127 783 000 |
Förläggningarnas totala kostnader | 58 879 991 | 41 643 000 | 118 543 000 |
— förläggningarnas enhetskostnader/person | 20 368 | 16 367 | 17 657 |
— kostnader för minderåriga i grupphem/person | 69 573 | 82 487 | 84 775 |
— kostnader för minderåriga i stödbostad/person | 22 124 | 33 376 | 33 070 |
— kostnader för utlänningar som tagits i förvar/person | 51 570 | 50 856 | 62 857 |
— kostnader för privat inkvartering | 5 803 791 | 4 003 817 | 6 033 600 |
— kostnad för privat inkvartering/person | 7 051 | 4 003 | 5 028 |
Företrädande av barn | 153 280 | 134 000 | 540 000 |
Kostnader som gäller flyktingars inresa | 1 231 158 | 946 000 | 3 300 000 |
Övriga utgifter för invandring1) | 1 676 885 | 1 100 000 | 5 400 000 |
1) Tolknings- och översättningsarvoden, utanför Migrationsverket utförda intervjuer av asylsökande, DNA-tester och elektroniska tjänster (Umarek).
01. Migrationsverkets och statliga förläggningars omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 39 229 000 euro.
Anslaget får även användas
1) till betalning av resebidrag och andra bidrag enligt 31 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011), högst 500 000 euro
2) till köp av sådana hjälptjänster för offren för människohandel som avses i 33 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011), högst 350 000 euro
3) till utvecklande av migrationsförvaltningens verksamhet.
Förklaring:När Migrationsverket behandlar och avgör frågor som gäller invandring, vistelse i landet, flyktingstatus och finskt medborgarskap utnyttjar och utvecklar verket det elektroniska systemet för hantering av utlänningsärenden som ett uppdaterat myndighetsregister för ärendehantering och informationstjänst. Migrationsverket producerar aktuell information i frågor som gäller migration och medborgarskap. Vidare svarar verket för styrningen och planeringen av den praktiska verksamheten vid mottagande av asylsökande och mottagande av personer som får tillfälligt skydd, för styrningen och övervakningen av förvarsenheternas praktiska verksamhet samt för styrningen av verkställigheten av hjälp till offer för människohandel.
Inrikesministeriet ställer upp följande preliminära resultatmål för Migrationsverkets verksamhet:
Migrationsverket och statliga förläggningar | 2014 utfall |
2015 uppskattning |
2016 mål |
Produktion | |||
Beslutsfattande | 56 230 | 57 550 | 67 750 |
Insatser | |||
Omkostnader (1 000 €) | |||
Migrationsverket | 17 660 | 18 314 | 29 549 |
Statliga förläggningar | 9 149 | 9 241 | 9 647 |
Årsverken | |||
---|---|---|---|
Migrationsverket | 293,2 | 289 | 469 |
Statliga förläggningar | 90,4 | 120 | 120 |
Effektivitet | |||
Verksamhetens resultat | |||
— produktivitet (beslut/Migrationsverkets årsv.) | 192 | 199 | 205 |
— resurshushållning (nettoutgifter €/beslut) | 309 | 300 | 300 |
— kostnadstäckning vid avgiftsbelagd verksamhet (%) | 79 | 84 | 84 |
Tiden för behandling av anhängiga ärenden blir kortare. Behandlingstiden för ansökningar om familjeåterförening får vara högst 9 månader. Klienternas rättsskydd bibehålls på god nivå. Personresurser och tekniska resurser används på ett flexibelt och effektivt sätt. Beslutsprocesserna är kvalitativt mätbara samt öppna, styrande och sådana som sparar rutinartat arbete. Riktlinjer för tillämpningsfrågorna anges i interna anvisningar.
Anhängiggjorda och avgjorda ärenden 2014—2016
2014 utfall Anhängiggjorda ärenden |
Avgjorda ärenden | 2015 budget Anhängiggjorda ärenden |
Avgjorda ärenden | 2016 mål Anhängiggjorda ärenden |
Avgjorda ärenden | |
Invandring sammanlagt | 22 076 | 21 287 | 22 000 | 23 000 | 24 500 | 24 500 |
— uppehållstillstånd för arbetstagare | 5 928 | 5 829 | 6 000 | 6 000 | 6 000 | 6 000 |
— uppehållstillstånd för studerande | 6 045 | 5 902 | 6 000 | 6 000 | 6 000 | 6 000 |
— övriga uppehållstillstånd (inkl. internationellt skydd) | 10 103 | 9 556 | 10 000 | 11 000 | 12 500 | 12 500 |
Avlägsnande ur landet | 7 302 | 7 751 | 6 000 | 6 000 | 7 500 | 7 500 |
Internationellt skydd sammanlagt | 11 180 | 11 574 | 23 750 | 13 650 | 27 750 | 27 750 |
— asylansökningar | 3 652 | 3 714 | 15 000 | 6 000 | 15 000 | 15 000 |
— kvotflyktingar | 1 050 | 1 034 | 1 050 | 1 050 | 750 | 750 |
— resedokument | 5 209 | 4 246 | 5 600 | 5 600 | 5 600 | 5 600 |
Medborgarskap sammanlagt | 13 315 | 11 072 | 8 000 | 10 000 | 12 500 | 12 500 |
— medborgarskapsansökningar | 11 426 | 9 426 | 7 000 | 9 000 | 11 000 | 11 000 |
Sammanlagt | 53 873 | 51 684 | 59 750 | 52 650 | 72 250 | 72 250 |
Genomsnittlig behandlingstid (dygn)
2014 utfall |
2015 uppskattning |
2016 mål |
|
Invandring | |||
— uppehållstillstånd för arbetstagare (inkl. arbets- och näringsbyråns delbeslut) | 86 | 65 | 65 |
— uppehållstillstånd för studerande | 21 | 30 | 30 |
Internationellt skydd, total behandlingstid exklusive tid för överklagande | |||
— asyl | 170 | 180 | 140 |
Medborgarskapsansökningar, total behandlingstid | |||
— medborgarskapsansökningar | 224 | 244 | 238 |
Avgjorda/anhängiggjorda ärenden (%) | 104 | 110 | 100 |
Det elektroniska ärendehanteringssystemet för alla myndigheter inom migrationsförvaltningen (UMA) används effektivt och man sörjer för förvaltningen av systemet. Användningen av elektroniska tjänster utökas och samtidigt försnabbas processerna med hjälp av automation. Systemets funktioner utvecklas så att de motsvarar ändringarna i utlänningslagen.
Mänskliga resurser, Migrationsverket
2014 utfall |
2015 uppskattning |
2016 mål |
|
Årsverken | 293,2 | 289 | 469 |
Sjukfrånvaro (arbetsdagar/årsv.) | 9,9 | 9,9 | 9,6 |
Arbetstillfredsställelseindex (1—5) | 3,57 | 3,51 | 3,52 |
Mänskliga resurser, statliga förläggningar
2014 utfall |
2015 uppskattning |
2016 mål |
|
Årsverken | 90,4 | 120 | 120 |
Sjukfrånvaro (arbetsdagar/årsv.) | 11,1 | 10 | 10 |
Arbetstillfredsställelseindex (1—5) | 3,60 | 3,70 | 3,60 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2014 utfall |
2015 ordinarie budget |
2016 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 34 407 | 34 055 | 47 129 |
Bruttoinkomster | 8 902 | 7 700 | 7 900 |
Nettoutgifter | 25 505 | 26 355 | 39 229 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 2 190 | ||
— överförts till följande år | 3 494 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Avgiftsfrihet för utlämnande av uppgifter (överföring till moment 28.10.01) | -7 |
Resurs som anställts för viss tid för påskyndande av beslutsfattandet i asylfrågor, bortfall av post | -2 700 |
Utvecklande av de elektroniska förvaltningstjänsterna (SAMPO) (2016 års finansiering) (överföring från moment 28.70.20) | 1 000 |
Ökning av utgifter för asyl | 14 100 |
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna | -25 |
Indexhöjning av hyresutgifterna | 22 |
Inre säkerhet och rättsvård (regeringsprogr. 2015) | 744 |
Löneglidningsinbesparing | -135 |
Lönejusteringar | 139 |
Omkostnadsinbesparing (regeringsprogr. 2015) | -120 |
Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna | -118 |
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015) | -26 |
Sammanlagt | 12 874 |
2016 budget | 39 229 000 |
2015 III tilläggsb. | 1 646 000 |
2015 II tilläggsb. | 703 000 |
2015 I tilläggsb. | 1 200 000 |
2015 budget | 26 355 000 |
2014 bokslut | 26 809 000 |
20. Samhällsorientering för återflyttare (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 876 000 euro.
Anslaget får användas
1) till den samhällsorientering som ordnas på basis av 48 § i utlänningslagen (301/2004)
2) till ordnande av den språkexamen som utarbetats för att testa kunskaperna i finska eller svenska och till andra utgifter
3) till betalning av högst 40 000 euro i sakkunnigarvoden.
Dessutom får anslaget användas till löneutgifter för visstidsanställd personal i en omfattning motsvarande högst fyra årsverken.
Anslaget budgeteras enligt prestationsprincipen.
Förklaring:En person som på basis av 48 § i utlänningslagen ansöker om uppehållstillstånd i Finland ska visa upp ett intyg över att han eller hon avlagt en språkexamen som ordnats av en finsk myndighet, om det inte med beaktande av sökandens omständigheter ska anses oskäligt att han eller hon avlägger språkexamen. Språkexamina ordnas flera gånger per år och antalet deltagare uppgår som högst till 2 000 per år. Avsikten är att den samhällsorientering som är en förberedelse inför språkexamen ska ordnas för ca 600 personer per år.
Som sakkunnigarvoden betalas resekostnader och arvoden jämte bikostnader till dem som bedömer språkproven.
Beräknad användning av anslaget (euro)
Samhällsorientering | 836 000 |
Sakkunnigarvoden (högst) | 40 000 |
Sammanlagt | 876 000 |
2016 budget | 876 000 |
2015 budget | 876 000 |
2014 bokslut | 566 720 |
21. Mottagande av flyktingar och asylsökande (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 87 652 000 euro.
Anslaget får användas
1) i enlighet med 7 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd (746/2011) (mottagningslagen), till ersättning för kostnader för inrättande och upprätthållande av förläggningar och flyktingslussar samt ersättning till tjänsteproducenten för kostnader för ordnandet av mottagningstjänster, till ersättning för kostnader för hjälp till offer för människohandel som befinner sig i Finland men inte har en hemkommun som avses i lagen om hemkommun (201/1994), med undantag av mottagningspenning, och till betalning av arvode till en företrädare för en minderårig som inte har uppehållstillstånd i Finland samt till betalning av kostnader för allmän juridisk rådgivning för dem som söker internationellt skydd
2) till ordnande av utkomst och vård enligt 3 kap. i lagen om bemötande av utlänningar som tagits i förvar och om förvarsenheter (116/2002), med undantag av brukspenning
3) till betalning av ersättning för olycksfall och gruppansvarsförsäkring enligt 30 § i mottagningslagen för personer som deltar i arbete och studier som ordnas som mottagningstjänster samt till betalning av de skötselkostnader som Statskontoret tar ut för dem
4) till betalning av utgifter för anskaffning av service som i särskilda situationer är nödvändig för att mottagandet ska kunna ske samt till betalning av utgifter för utveckling av mottagningssystemet och till sådana projekt finansierade av EU som stödjer utvecklandet av mottagningsverksamheten
5) till betalning av tolknings- och översättningsutgifter i samband med asylsamtal och till kostnader för frivilligt återvändande
6) till betalning av resekostnader i samband med asylsamtal som förs någon annanstans än vid Migrationsverkets verksamhetsställen, kostnader för DNA-test och rättsmedicinska tester som utförs för att klarlägga familjebanden samt kostnader för språkanalyser som görs för att utreda hemort eller medborgarskap
7) i enlighet med 86 § i lagen om främjande av integration (1386/2010), till betalning av utgifterna för ordnande av kvotflyktingars och deras familjemedlemmars inresa i landet, hälsoundersökningar i utreselandet och utbildning (kulturorientering) samt ordnande av utbildning och information i syfte att främja mottagningsverksamheten.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Flyktingkvoten för 2016 är 750 personer.
Förklaring:Mottagningstjänster för personer som söker internationellt skydd och personer som får tillfälligt skydd ordnas med stöd av 13 § i mottagningslagen av förläggningar. Mottagningstjänster i samband med massinvandring ordnas av en flyktingsluss i enlighet med 12 § i lagen. Migrationsverket avtalar med kommuner, samkommuner och andra sammanslutningar eller stiftelser om ordnandet av mottagningstjänster och ersättningen för de kostnader det innebär.
En tredjelandsmedborgare som sökt internationellt skydd, en person som fått tillfälligt skydd eller som är offer för människohandel och som enligt lagen om hemkommun inte har någon hemort i Finland samt till en person som beviljats uppehållstillstånd med stöd av 51 § i utlänningslagen kan till stöd för frivillig återresa enligt 31 § i mottagningslagen betalas bidrag och ersättning för skäliga rese- och flyttkostnader för återresan till hemlandet eller till något annat land där personens inresa är garanterad. En person som fått tillfälligt skydd eller som är offer för människohandel kan också vara medborgare i Europeiska unionen eller jämställd med en sådan. Den frivilliga återresan arrangeras som köpt tjänst.
Kostnaderna för tolkning och översättning i samband med asylsamtal varierar enligt antalet asylsökande och vilka språk de sökande talar. På blanketten för asylansökan utreds grunderna för ansökan före asylsamtalet. Den blankett som den sökande fyllt i samt den sökandes dokument och utredningar på främmande språk översätts vid Migrationsverket. Vid asylsamtal ordnade av Migrationsverket används den sökandes modersmål eller tolkning till ett språk som den sökande förstår.
Enligt 65 § i utlänningslagen (301/2004) kan Migrationsverket ge sökanden och anknytningspersonen tillfälle att bevisa den biologiska släktskapen genom en DNA-analys som betalas med statens medel, om det inte är möjligt att på något annat sätt få en tillräcklig utredning om de på biologiskt släktskap baserade familjebanden och om det med hjälp av en DNA-analys är möjligt att få fram väsentliga bevis som gäller familjebanden. Enligt 6 a § i utlänningslagen kan rättsmedicinsk undersökning genomföras för bestämning av åldern på en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd eller på en anknytningsperson, om det finns uppenbara skäl att misstänka att de uppgifter som personen lämnat om sin ålder inte är tillförlitliga. Om man inte har kunnat fastställa en anknytningspersons identitet, kan det i vissa fall vara nödvändigt att man som en del av utredningen av identiteten gör en språkanalys för att fastställa sökandens språkliga identitet och bakgrund och på det sättet fastställa hemtrakten. Med hjälp av språkanalysen utreder man i samband med behandlingen av ansökan om familjeåterförening huruvida förutsättningarna för familjeåterförening uppfylls.
Kvotflyktingarna kan väljas under budgetåret och de kan anlända under det året och de två följande åren. Internationella organisationen för migration (IOM) ordnar inresor för kvotflyktingar som köpta tjänster. Avtalet innefattar en hälsoundersökning inför resan. I särskilda situationer i samband med mottagandet ersätts särskild service, såsom läkartjänster som behövs under resan eller kostnader för genomresevisum eller visum som krävs för resa ur landet.
Beräknad användning av anslaget (euro)
Kommunernas, samkommunernas och organisationernas kostnader för mottagande | 61 000 000 |
---|---|
Övriga utgifter för mottagandet | 17 952 000 |
— köp av tjänster | 4 674 000 |
— hälso- och sjukvård | 12 902 000 |
— övriga utgifter | 376 000 |
Kostnader för mottagande sammanlagt | 78 952 000 |
Övriga utgifter för invandring | 5 400 000 |
Kostnader som gäller flyktingars inresa | 3 300 000 |
Sammanlagt | 87 652 000 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Ökning av utgifter för mottagande | 61 800 |
Sammanlagt | 61 800 |
2016 budget | 87 652 000 |
2015 II tilläggsb. | 19 500 000 |
2015 I tilläggsb. | 146 000 |
2015 budget | 25 852 000 |
2014 bokslut | 43 984 404 |
63. Stöd till mottagningsverksamhetens kunder (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 30 484 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av mottagningspenning, brukspenning och utkomststöd som beviljas utlänningar enligt lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd (746/2011) och lagen om bemötande av utlänningar som tagits i förvar och om förvarsenheter (116/2002).
Förklaring:Personer som söker internationellt skydd, personer som får tillfälligt skydd och offer för människohandel som inte har sådan hemkommun i Finland som avses i lagen om hemkommun, beviljas mottagningspenning för att trygga en nödvändig utkomst och för att främja att de klarar sig själv om de är i behov av stöd och inte kan få utkomst på annat sätt. Om en förläggning ordnar fullt uppehälle beviljas barn som saknar vårdnadshavare brukspenning i stället för mottagningspenning.
En utlänning som tagits i förvar ges brukspenning, om han eller hon inte har egna medel och inte kan få pengar på annat sätt. En utlänning som tagits i förvar kan undantagsvis beviljas kompletterande mottagningspenning enligt vad som bestäms i mottagningslagen eller utkomststöd enligt vad som bestäms i lagen om utkomststöd (1412/1997).
Beräknad användning av anslaget (euro)
Mottagningspenning | 28 945 000 |
Kompletterande mottagningspenning | 1 207 000 |
Brukspenning | 332 000 |
Sammanlagt | 30 484 000 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Ökning av utgifter för mottagande | 21 900 |
Sammanlagt | 21 900 |
2016 budget | 30 484 000 |
2015 budget | 8 584 000 |
2014 bokslut | 9 917 930 |