Statsbudgeten 2011

26. INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Förklaring:Inrikesministeriet är ett ministerium för intern säkerhet och invandring, med uppgift att svara för

• upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet, styrningen av räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten, gränssäkerheten samt utbildningen inom den civila krishanteringen och den nationella beredskapen
• ärenden som gäller finskt medborgarskap, invandring, integration och internationellt skydd samt främjandet av goda etniska relationer, icke-diskriminering och jämlikhet.

Förvaltningsområdets strategiska mål är att

• effektivisera den förebyggande verksamheten
• sörja för människors och samhällets säkerhet i föränderliga förhållanden
• föra en aktiv och ansvarsfull invandrarpolitik
• se till att personalen är yrkeskunnig och motiverad.

Inrikesförvaltningens myndigheter riktar sin verksamhet i större grad än tidigare på att förebygga brott, olyckor och andra störande faktorer och hot som äventyrar den inre säkerheten. Ett viktigt insatsområde är fortfarande att sörja för människors och samhällets säkerhet med hjälp av operativ verksamhet och beredskap. Ett tredje prioriterat område är invandringen. Inrikesförvaltningen driver en aktiv och ansvarsfull invandrarpolitik. För att genomföra ovannämnda uppgifter behövs en yrkeskunnig och motiverad personal. I syfte att säkerställa detta bereder sig inrikesförvaltningen på den exceptionellt stora pensionsavgången genom att föra en planmässig personalpolitik.

Beskrivning av verksamhetsmiljön

Det bedöms att Finlands inre säkerhet kommer att vara stabil och god även under de närmaste åren. De strukturella reformer inom inrikesministeriets förvaltningsområde som har inletts under de senaste åren och delvis också redan avslutats ger hela förvaltningsområdet goda utgångspunkter att snabbt möta utmaningarna i en föränderlig värld. Att etablera och utnyttja reformerna kräver målmedvetna och resurskrävande fortsatta åtgärder under de närmaste åren. Polisen, Gränsbevakningsväsendet och räddningsväsendet har placerat sig högt i olika värderingsmätningar, och detta ökar för sin del förvaltningsområdets möjligheter till framgång, bl.a. när det gäller konkurrensen om arbetskraft.

De för vardagssäkerheten viktiga förebyggande av utslagning och diskriminering, olyckor i hemmet och på fritiden, eldsvådor och andra enstaka små olyckor samt massbrott kan i högre grad påverkas av nationella åtgärder och åtgärder inom inrikesministeriets förvaltningsområde än övergripande hot. Detta kräver också under de närmaste åren att olika aktörer samarbetar effektivt, att förändringar i verksamhetsmiljön förutses och att t.ex. de möjligheter som den tekniska utvecklingen erbjuder utnyttjas.

Myndighetssamarbete får en allt större betydelse och samarbetet ska kunna genomföras med åtgärder som överskrider de traditionella sektorgränserna.

Internationellt sett är vi inne i en brytningsperiod. För närvarande pågår en världsomfattande nyordning av de globala ekonomiska strukturerna och den politiska makten. Dessutom har nya stora aktörer dykt upp på världsarenan. Recessionen inom världsekonomin har passerat den djupaste svackan, men det finns inga säkra tecken på en ny konjunkturuppgång.

Inom Europeiska unionen och den monetära unionen ökar problemen inom de offentliga ekonomierna. Även Finlands offentliga ekonomi är inne i en period av skuldsättning. Europeiska unionens betydelse inom alla samhällssektorer är dock fortsättningsvis stor. Utvecklingen av EU:s rättsliga och inrikes frågor påverkas under de närmaste åren i hög grad inte bara av de ekonomiska konsekvenserna utan också t.ex. av det nya mångåriga programmet för EU:s rättsliga och inre frågor för 2010—2014 och Lissabonfördraget som reformerat EU:s grundfördrag.

Finlands närområden och särskilt Ryssland bildar ett viktigt element som har en stor inverkan också på den inre säkerheten. Utvecklingen i Ryssland är förutsebar och landets förmåga att svara t.ex. för sin gränssäkerhet kan anses vara god. Gasledningen i Östersjön knyter Mellaneuropa tätare än tidigare till det ryska energidistributionsnätet och detta kan innebära också annat ekonomiskt samarbete. Finlands betydelse som transiteringsland för transitotrafik till Ryssland verkar bestå. Den ekonomiska recessionen har minskat trafikvolymerna, men i takt med att ekonomin förbättras förutspås trafikvolymerna åter börja stiga.

Till följd av Rysslands ekonomiska aktivitet utsätts Finska viken, som är ett trångt och livligt trafikerat havsområde, för en allvarlig risk för storolyckor. Ur inrikesförvaltningens synvinkel gäller de mest krävande situationerna oljetransporter och passagerarfartygstrafik. Olika kombinerade risker har, om de förverkligas, så omfattande konsekvenser att de är svåra att helt förbereda sig på. En tillräcklig beredskap kan nås endast genom ett samarbete på bred bas mellan staterna i området.

Risken för andra omfattande och överraskande storolyckor och störningar som beror på naturfenomen, komplicerade system eller människans verksamhet ska också beaktas. Samhällsberedskapen och beredskapen för krisledning bör vidareutvecklas.

Betydelsen av civil krishantering vid lösning av internationella konflikter blir allt viktigare. En nationell strategi för civil krishantering ger Finland god beredskap att utveckla den nationella beredskapen så att den kan svara mot allt mångsidigare krav i en globaliserad värld. De naturkatastrofer som inträffat i världen under senare tid förutsätter att Finland har beredskap att erbjuda räddningstjänster i enlighet med internationella förbindelser, varvid ett mål också är att sammanfoga dem med den övriga internationella hjälpverksamheten i synnerhet när det gäller krishantering och humanitära insatser.

Den arbetsrelaterade invandringen till Finland har minskat åtminstone temporärt och antalet asylsökande har minskat. Trots detta kan man förutspå en mycket snabb ökning av den kulturella mångfalden, särskilt i tillväxtcentrumen. Tack vare invandringen kan man lappa på en eventuell kommande brist på arbetskraft och också stärka kunskapsunderlaget som till följd av befolkningens stigande medelålder på olika håll i landet annars hotar krympa. Den arbetsrelaterade invandringen kommer att öka ytterligare och inom många sektorer har invandringen en stor betydelse när det gäller tillgången på arbetskraft.

Integrationen, som kräver anpassning från såväl inflyttarnas som ursprungsbefolkningens och hela samhällets sida, spelar en avgörande roll för upprätthållandet av ett säkert och balanserat samhälle. En förutsättning för detta är att rasism och diskriminering förebyggs samt att alla i samhället erbjuds jämlika möjligheter. Sysselsättningen spelar en avgörande roll för invandrares integration. Sysselsättningen av invandrare främjar också en positivare attityd till invandring bland majoritetsbefolkningen. Risken för invandrare att bli utslagna drabbar i synnerhet de invandrare vars integration i det finska samhället blir bristfällig.

Befolkningens stigande medelålder, antalet ensamboende åldringar och befolkningskoncentrationen till tillväxtcentrumen utgör utmaningar för de säkerhetstjänster som tillhandahålls av inrikesministeriets förvaltningsområde. Servicebehovet beräknas öka och servicenivån bör kunna upprätthållas också i glest befolkade områden där befolkningsstrukturen karakteriseras av äldre människor. I och med att befolkningens medelålder stiger ökar också risken för olyckor.

De elektroniska tjänsterna etablerar sig fortfarande på alla samhällsområden, och allt fler funktioner i vardagen kan skötas på nätet. Utvecklingen är positiv i många avseenden. Tjänsterna finns i större omfattning och mer jämlikt tillgängliga för alla oavsett bostadsort.

Genom tekniska lösningar kan man påverka skyddet av egendom, förbättra bevakningen samt utveckla automatiska släckningsanläggningar och larmsystem. Tekniska lösningar kan i allt högre grad utnyttjas som hjälpmedel inom flera delområden i livet. Samtidigt avskiljs en kundkrets som inte hänger med i den tekniska utvecklingen och som måste erbjudas tjänster i traditionell form.

Nya former av kommunikation skapar inte bara gynnsamma möjligheter utan bidrar också till negativ utveckling, t.ex. i form av it-brottslighet. Samtidigt har den vanliga medborgarens risk att drabbas av it-brottslighet ökat. I synnerhet de mest utsatta medlemmarna i samhället, såsom barnen, behöver stöd för att tryggt kunna använda nätet.

Samhälleliga effektmål

Statsrådet ställer upp följande samhälleliga effektmål för inrikesministeriets förvaltningsområde för 2011:

Polisväsendet, räddningsväsendet och Gränsbevakningsväsendet deltar för sin del i upprätthållandet av den interna säkerheten, vilket är viktigt med tanke på den nationella konkurrenskraften. Målet är att Finland ska vara det tryggaste landet i Europa. De viktigaste målen för den interna säkerheten har fastställts i strategin för inrikesministeriets förvaltningsområde för 2009—2011 och i programmet för den inre säkerheten.

Det säkerställs att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna förverkligas inom invandrarpolitiken, att förvaltningen fungerar och präglas av rättssäkerhet samt att principerna för god förvaltning följs.

I enlighet med rambeslutet utreds alltjämt förutsättningarna för ett djupare samarbete och gemensam resursanvändning på lokal nivå mellan säkerhetsmyndigheterna på ministeriet och på andra förvaltningsområden. Detta gäller också åtgärder som inletts med stöd av det förra rambeslutet, såsom ett pilotprojekt för att säkerställa säkerhetstjänsterna i glest bebyggda områden och ett projekt för att öka samanvändningen av båtutrustning mellan olika myndigheter.

Polisväsendet

I fråga om polisväsendet läggs vikt vid åtgärder för att förebygga och minska brott, störande av ordningen och olyckor, samt trygga och förbättra polisens aktionsberedskap och serviceförmåga. Polisväsendet främjar dessutom för sin del ett positivt säkerhetstänkande samt en trygg livsmiljö för medborgarna.

Gränsbevakningsväsendet

Gränsbevakningsväsendet deltar för sin del i upprätthållandet av den interna säkerheten, vilket är viktigt med tanke på den nationella konkurrenskraften, med målet att Finland ska vara det tryggaste landet i Europa.

Det samhälleliga effektmålet för Gränsbevakningsväsendet är

1. Gränssäkerheten i Finland är på bästa nivå i europeisk jämförelse. De tryggaste och smidigaste trafikförbindelserna mellan Ryssland och Europeiska unionen går via Finland. Gränsbevakningsväsendets insats är stark när det gäller att utveckla en strategi för Europeiska unionens yttre gränser och förverkliga ett gemensamt europeiskt ansvar.

2. Gränsbevakningsväsendets verksamhet ökar på ett mångsidigt sätt människornas dagliga säkerhet, i synnerhet i gränstrakterna och i skärgården.

3. Sjöräddningssystemet i Finland är det pålitligaste vid Östersjön. Lednings- och aktionsberedskapen för eventuella flertypsolyckor till havs är god. Gränsbevakningsväsendet gör en stark insats vid genomförandet av EU:s havspolitik och för att främja miljösäkerheten till havs.

4. Gränsbevakningsväsendet kan fungera under alla former av störningar och undantagsförhållanden, även under krig, i syfte att trygga samhället. Gränsbevakningsväsendet är verksamt på land, till havs och i luften även under svåra naturförhållanden.

¹⁾ Målvärden för de samhälleliga effekterna för Gränsbevakningsväsendet har fastställts första gången i budgetpropositionen för 2009. Utfallet för 2009 indexeras som värdet 100. Rapportering när det gäller de samhälleliga verkningarnas delområden och kostnadseffekten utförs genom statens system för resultatinformation (Netra).

Räddningsväsendet

Ett centralt samhälleligt effektmål för räddningsväsendet är att minska antalet olyckor, i synnerhet eldsvådor och dödsfall i samband med bränder. När olyckor inträffar är det räddningsväsendets uppgift att ge snabb och effektiv hjälp och att försöka minimera skadorna till följd av olyckorna.

¹⁾ En ändring i statistikföringssättet 2009 höjer antalet statistikförda byggnadsbränder.

²⁾ Källa: FC

³⁾ Källa: Gallupundersökning som genomförs vart tredje år. Utfall år 2005: 97 % av invånarna.

Nödcentralsverksamhet

Nödcentralsverket kommer 2015 att vara ett enhetligt, nätverksbaserat och tillförlitligt verk för hela Finland. Verket är den länk som först tillgodoser behovet av hjälp, utan dröjsmål och professionellt.

Invandring

En aktiv och ansvarsfull invandrarpolitik förs genom att lagstiftningen vid behov revideras med beaktande av behovet av arbetskraft, invandrarnas varierande utgångspunkter och behov samt de internationella förpliktelserna. En kontrollerad invandring främjas. Verksamheten mot illegal invandring och människohandel stärks genom omfattande myndighetssamarbete och nätverksbyggande. Fullgörandet av de skyldigheter som gäller internationellt skydd säkerställs inom asylförfarandet och mottagandeverksamheten. Det satsas på att försnabba placeringen i kommuner av kvotflyktingar och sådana asylsökande som beviljats uppehållstillstånd. Integrationens effekt och förutsättningarna för integration för allt fler grupper av invandrare förbättras, nya verksamhetsmodeller som svarar mot behoven utvecklas samtidigt som den administrativa och innehållsmässiga ledningen effektiviseras.

¹⁾ Målet är att de avgöranden i fullföljdsdomstolarna där Migrationsverkets beslut upphävs på grund av ett fel i Migrationsverkets lagtolkning eller förfarande ska vara mindre än 5 % av det totala antalet besvär. Sådana beslut där Migrationsverkets beslut upphävs på grund av omständigheterna beaktas inte här.

²⁾ Tid som åtgår från delfåendet av beslut om beviljande av uppehållstillstånd till inflyttning till kommunen.

Konsekvenser av produktivitetsprogrammet

Inom inrikesministeriets förvaltningsområde genomförs produktivitetsfrämjande åtgärder i enlighet med regeringens riktlinjer. Den sammanlagda minskningen av behovet av personal till följd av dem motsvarar uppskattningsvis 72 årsverken år 2011.

Konsekvenser för jämställdheten

Avsikten är att beakta jämställdhetsperspektivet i all verksamhet inom inrikesförvaltningen. En jämlik och icke-diskriminerande behandling av alla människor utgör utgångspunkten för all verksamhet och är en grundläggande fri- och rättighet. Främjande av etniska relationer, icke-diskriminering och jämlikhet samt förebyggande av rasism beaktas inom utbildningen. Under ledning av en operativ jämställdhetsarbetsgrupp bereds 2010 en operativ jämställdhetsplan som ska genomföras 2011. Laglighetsövervakningen och kvalitetskontrollen när det gäller juridiskt beslutsfattande utvecklas vidare i syfte att garantera att alla människor vid förvaltningsförfaranden, förvaltningsprocesser och vid förundersökning av brott behandlas lika oberoende av kön, ålder, ras, medborgarskap eller etnisk bakgrund. Det har inte gjorts några systematiska undersökningar eller externa utvärderingar av hur anslagen under huvudtiteln för förvaltningsområdet fördelar sig ur jämställdhetssynvinkel.

Ministeriets olika avdelningar och fristående enheter rapporterar i samband med resultatdiskussionerna och verksamhetsberättelsen hur regeringens jämställdhetsprogram, ministeriets personalpolitiska jämställdhetsplan samt riktlinjerna och planen för likabehandling har utfallit och vilka åtgärder som vidtagits i detta avseende.

Gränsbevakningsväsendet beaktar i enlighet med sin jämställdhetsplan mångbottnad diskriminering vid genomförandet av sin reviderade handlingsplan mot människohandel, med betoning på planens offerinriktade utgångspunkt samt barn- och könsperspektivet.

Flertalet asylsökande är män, vilket innebär att kostnaderna för mottagande av asylsökande hänför sig till män i högre grad än till kvinnor. Förläggningarna strävar i sin verksamhet efter att beakta jämställdheten när det gäller behandlingen av asylsökande och kvinnors och barns situation som en grupp som eventuellt är i sårbar ställning. I den undervisning som ordnas av förläggningen strävar man efter att lyfta fram det finska samhällets grundläggande värderingar, såsom jämställdhet. Flyktingar eller sådana asylsökande som fått uppehållstillstånd kan ansöka om familjeåterförening för att få sina familjemedlemmar till Finland. Till följd av familjeåterföreningar jämnas könsskillnaderna i viss mån ut när män med familj som ensamma har ansökt om asyl kan få sina familjer till Finland. Därmed fördelas de ersättningar som betalas till kommunerna för placering av flyktingar i kommunerna jämnare mellan kvinnor och män än i fråga om asylsökande. Vid valet av kvotflyktingar som varje år kommer till Finland beaktas sådana kvinnor och barn som är i en sårbar ställning.

Förvaltningsområdets anslag 2009—2011