Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
         02. Tillsyn
         03. Forskning och utveckling
         30. Sjukförsäkring
         40. Pensioner
         50. Stöd till veteranerna

Statsbudgeten 2011

33. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

För temporär betalning av förmåner ur allmänna fonden för social trygghet enligt 12 d § i lagen om Folkpensionsanstalten får användas anslag som reserverats för betalning av andra förmåner ur samma fond under följande moment: 33.10.50, 51, 52, 53, 54, 55, 60, 33.20.51, 52, 56 samt 33.40.57.

Förklaring:

Omvärlden

Viktiga utmaningar under de närmaste åren när det gäller socialskyddet är den ändrade åldersstrukturen, den internationella ekonomiska recessionen, sysselsättningen, utslagningen, tillgången på högklassiga social- och hälsovårdstjänster, den tekniska utvecklingen samt den regionala utvecklingen i landet. Europeiska unionen och internationella avtal inverkar också på den nationella socialpolitiken. Centrala frågor med tanke på en hållbar finansiering av den sociala tryggheten är att främja befolkningens arbets- och funktionsförmåga, förlänga arbetskarriärerna, förbättra social- och hälsovårdstjänsternas kostnadseffektivitet och genomföra en totalrevidering av systemet för social trygghet.

Budgetpropositionens utgångspunkter

Regeringens mål är att genom uppmuntran och omsorg stärka människornas grundtrygghet och trygghet i vardagen, förbättra servicesystemets kvalitet, verkningsfullhet och kostnadseffektivitet samt öka den mänskliga välfärden. Genom reformer i arbetslivet och inom den sociala tryggheten kan en tillräcklig och heltäckande grundtrygghet garanteras för alla. I samband med dessa har arbetsgivares folkpensionsavgift slopats fr.o.m. den 1 januari 2010.

Ministeriet ansvarar för politikprogrammet för hälsofrämjande och deltar i politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd. Ministeriet deltar också i politikprogrammet för arbete, företagande och arbetsliv. Ministeriet fortsätter att genomföra de omfattande helheter som syftar till att förbättra systemet för social trygghet (Sata-kommitténs fortsatta åtgärder, Paras-projektet, Kaste-programmet och Masto-projektet).

Största delen, två tredjedelar, av socialutgifterna finansieras med arbetsgivarnas och arbetstagarnas socialskyddsavgifter, kommunala skattemedel samt klientavgifter. Den andel som finansieras under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel utgör ungefär en femtedel. Överföringsutgifterna till hushållen, kommunerna och samkommunerna utgör de största utgiftsposterna under huvudtiteln. Slutsumman för huvudtiteln ökar enligt budgetpropositionen med ca 23 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2010.

De strategiska målen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde

  • Främjande av hälsa och funktionsförmåga.
  • Ett mera lockande arbetsliv.
  • Minskande av fattigdom och utslagning.
  • Tryggande av fungerande tjänster och ett rimligt utkomstskydd.

I regeringsprogrammet prioriteras dessutom familjernas välfärd och jämställdheten mellan könen. Inom ramen för social- och hälsovårdsministeriets strategiska projekt genomförs en analys av könskonsekvenserna.

Social- och hälsovårdsministeriets reviderade strategi, som gäller fram till år 2020, färdigställs under slutet av 2010.

Social- och hälsovårdsministeriet genomför i tillämpliga delar principerna för lagen om utveckling av regionerna (1651/2009). Vid den regionala fördelningen av Europeiska unionens strukturfondsmedel (ERUF- och ESF-programmen) förhandlas de regionala resurserna för projekt inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde fram med det ansvariga ministeriet, dvs. arbets- och näringsministeriet. Med hjälp av en dispositionsplan ser man till att resurserna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt.

Samhälleliga effektmål strategivis

Främjande av hälsa och funktionsförmåga

Målen för Politikprogrammet för hälsofrämjande, som social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för, är ett bättre hälsotillstånd för befolkningen och minskade hälsoskillnader. Detta är möjligt genom en minskning av alkoholkonsumtionen och tobaksrökningen, en minskning av antalet dödsfall som beror på olyckor och våld bland unga vuxna män samt en förbättring av arbetsförmågan hos personer i arbetsför ålder och funktionsförmågan hos äldre. Övervikten hos befolkningen överlag och i synnerhet hos unga kan påverkas genom hälsosamma matvanor och tillräckligt med motion. Dessa mål stöds under kapitel 33.03, 33.60 och 33.70. Målet är

  • andelen överviktiga minskar
  • skadeverkningarna av alkohol minskar
  • tobaksrökningen minskar
  • antalet nya invalidpensioner minskar.
Nyckeltal för hälsa och funktionsförmåga
  2000
utfall
2008
utfall
2009
utfall
2010
uppskattning
2011
uppskattning
           
Andel överviktiga (BMI 25 eller över) av 15—64-åringar, %          
— män 53 56 58 54 53
— kvinnor 37 44 42 41 41
Antal döda i alkoholrelaterade sjukdomar och av alkoholförgiftning          
— män 1 192 1 674 1 6501) 1 600 1 580
— kvinnor 285 462 4551) 450 445
Andel 15—64-åringar som dricker för att bli fulla (över 5 portioner per gång minst en gång i veckan), %          
— män 25 26 24 23 23
— kvinnor 7 9 7 6 6
Andel 15—64-åringar som röker dagligen, %          
— män 28 24 22 21 20
— kvinnor 20 18 16 15 15
Antal nya invalidpensioner 22 839 25 634 23 870 24 900 24 900
— män 12 144 13 079 12 246 13 000 13 000
— kvinnor 10 695 12 555 11 624 11 900 11 900
           
Källor: Institutet för hälsa och välfärd, Statistikcentralen och Pensionsskyddscentralen. Uppskattningar SHM och Pensionsskyddscentralen

1) Uppskattning

Ett mera lockande arbetsliv

Tyngdpunkten ligger på att sporra medborgarna att delta i arbetslivet fullt ut och göra arbetet mera sporrande i alla situationer. Förusättningen för detta är att arbetsförhållandena utvecklas, att företagshälsovården är högklassig och heltäckande och att den sociala tryggheten är sporrande och stöder folk att fortsätta i arbetslivet längre än för närvarande. Det viktigaste är att arbetskarriärerna inleds tidigare och pågår längre. Detta mål stöds genom politikprogrammet för hälsofrämjande och politikprogrammet för arbete, företagande och arbetsliv och i synnerhet genom insatser för utvecklande av välbefinnandet i arbetslivet. Förtida arbetsoförmåga bekämpas genom projektet för förebyggande av depressioner (Masto) och genom ändring av arbetsförhållanden som leder till sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Målet är

  • den förväntade tiden i arbetslivet år 2011 är i genomsnitt ett år längre än den var år 2007
  • frekvensen då det gäller olycksfall i arbetet och uppkomsten av yrkessjukdomar minskar med 40 % från ingången av 2007
  • arbetsfrånvaron på grund av sjukdom inte ökar i någon betydande utsträckning eller minskar jämfört med situationen 2007.
Nyckeltal för ett mera lockande arbetsliv
  2000
utfall
2008
utfall
2009
utfall
2010
uppskattning
2011
uppskattning
           
Den förväntade pensionsåldern för 50-åringar, år          
— män 60,6 61,4 61,6 62,2 62,3
— kvinnor 60,6 61,4 61,8 62,2 62,3
Olycksfall i arbete och yrkessjukdomar som ersatts (löntagare)          
— sammanlagt 121 200 144 000 126 0001) 123 000 123 000
— män 84 700 92 000 80 6001) 79 000 79 000
— kvinnor 36 500 52 000 45 4001) 44 000 44 000
Frekvensen av olycksfall på arbetsplatsen (löntagare, per miljon arbetstimmar) 30 33 301) 29 29
Andel sjukdagar av arbetsdagar och sjukdagar, %          
— män 3,4 4,1 3,8 4,0 4,0
— kvinnor 4,4 5,3 5,0 5,1 5,1
Sjukdagar per arbetande          
— män 7,8 9,1 8,4 9,0 9,0
— kvinnor 9,3 11,1 10,3 11,0 11,0
           
Källor: Tapaturmavakuutuslaitosten Liitto - Olycksfallsförsäkringsanstalternas Förbund ry, Statistikcentralen och Pensionsskyddscentralen. Uppskattningar SHM

1) Förhandsuppgift

Minskande av fattigdom och utslagning

Man kan förebygga utslagning genom att sänka långtidsarbetslösheten, garantera fungerande tjänster för specialgrupper samt se till att minimiförmånerna är tillräckliga. Syftet med den reform av den sociala tryggheten som regeringen har inlett är också att minska fattigdomen och garantera en tillräcklig grundtrygghet i alla livssituationer. Vid utslagning är det ofta fråga om personer med många problem som har pågått under en längre tid. Målet stöds genom tväradministrativa åtgärder under flera moment och huvudtitlar.

Barnfamiljernas fattigdom minskas och man ingriper i ojämlikhetsutvecklingen genom att förbättra barnfamiljernas ekonomiska ställning. Social- och hälsovårdsministeriet deltar i Politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd, som undervisningsministeriet ansvarar för, och vars syfte är att förebygga och minska illamåendet och marginaliseringen. Målet är

  • en nedgång i långtidsarbetslösheten och den strukturella arbetslösheten
  • ett minskat långvarigt behov av utkomststöd
  • stöd för familjernas välfärd och föräldraskap.
Nyckeltal för förebyggande och lindring av utslagning
  2000
utfall
2008
utfall
2009
utfall
2010
uppskattning
2011
uppskattning
           
Fattigdomsgrad, andel personer i låginkomsthushåll, %1) 11,3 13,3 13,2 13,1 13,2
Fattigdomsgrad avseende barn, andel barn i låginkomsthushåll, % 11,6 13,3 13,2 13,1 13,2
Personer som varit arbetslösa i över ett år 86 800 42 500 40 600 53 000 60 000
— män 47 500 23 000 23 200 33 000 37 000
— kvinnor 39 300 19 500 17 400 20 000 23 000
Låginkomsttagare under en längre tid 298 000 469 900 470 000 500 000 520 000
— män 123 500 203 400 205 000 225 000 235 000
— kvinnor 174 500 266 500 265 000 275 000 285 000
Andel utkomststödtagare som får utkomststöd under en lång tid, % 24 27 24 25 25
Barn som omfattas av stödåtgärder inom öppenvården 49 351 67 347 68 000 70 000 72 000
Barn och unga som placerats utanför hemmet 12 671 16 608 16 800 16 600 16 500
Bostadslösa 10 000 8 000 8 160 8 300 8 400
— män 8 250 6 500 6 570 6 800 6 900
— kvinnor 1 750 1 500 1 590 1 500 1 500
           
Källor: Arbets- och näringsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, Statistikcentralen och Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet. Uppskattningar SHM

1) Andel personer i hushåll som underskridit fattigdomsgränsen (de disponibla inkomsterna under 60 % av medianinkomsten för alla hushåll per konsumtionsenhet).

Tryggande av fungerande tjänster och ett rimligt utkomstskydd

Målet är att trygga en hållbar och stabil finansiering av social- och hälsovården samt tillgången på service. Det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (Kaste) för åren 2009—2011 utgör ramen för revideringen av servicesystemet. Fungerande basservice för medborgarna ombesörjs oberoende av boningsort och ekonomisk ställning, liksom också tillgången på service på såväl finska som svenska. I arbetet med att producera och utveckla servicen ska datateknik, regionalt samarbete och fungerande praxis för arbetsfördelning och vårdkedjor tas till hjälp. Kommunernas serviceproduktion kompletteras av den privata sektorn och den tredje sektorn. Servicen ska stödja möjligheterna för äldre att bo kvar hemma och göra det möjligt för handikappade att delta i samhället. Man försöker se till att personalen är tillräcklig genom att göra branschen mera attraktiv som arbetsplats. I samband med reformen av den sociala tryggheten stärks systemets sporrande effekt och tillgången till en tillräcklig grundtrygghet i alla livssituationer. Grundskyddsförmåner som inte omfattas av indexskyddet binds till folkpensionsindex. Ställningen för pensionstagare med små inkomster förbättras genom att garantipension tas i bruk.

Utgående från Sata-kommitténs arbete bereder man vid ministeriet kostnadsneutrala förslag eller förslag som sparar statliga medel för ibruktagande av vårdgaranti i fråga om vissa socialvårdsförmåner, för klargörande av begreppen inkomst och familj, för utvidgande av förfarandet för rättelse och självrättelse av socialvårdsförmåner samt för lagstiftning om periodiskt återkommande utvärdering av grundtryggheten.

Med familjepolitiska stöd och tjänster främjar man en hög nativitet och utjämnar kostnaderna för barn. Man kan påverka nativiteten genom att göra det möjligt att förena arbetsliv och familjeliv. Barnfamiljer ska stödjas så att barn och unga kan växa upp i en trygg miljö. Dessa mål stöds i synnerhet under kapitel 33.10, 33.20, 33.30, 33.40 och 33.60. Målet är

  • tillgången och kvaliteten på social- och hälsovårdstjänster förbättras
  • tillgången till personal tryggas
  • kundcentreringen inom servicesystemet stärks
  • en hållbar finansiering av servicen och förmånerna säkras
  • ett tillräckligt minimiskydd och rimligt förtjänstskydd garanteras
  • kostnaderna för barn fördelas jämnt
  • trygga uppväxt- och utvecklingsmiljöer för barn säkerställs.

Genomförandet av kommun- och servicestrukturreformen fortsätter och nödvändiga ändringar i lagstiftningen bereds.

I samband med utvecklingen av tillgången och kvaliteten på social service beaktas jämställdheten mellan könen. I personalstrukturen inom socialbranschen, vid rekryteringen av personal och i utbildning inom branschen fäster man allt mera medvetet uppmärksamhet vid jämställdhet mellan män och kvinnor.

Nyckeltal för fungerande tjänster och rimligt utkomstskydd
  2000
utfall
2008
utfall
2009
utfall
2010
uppskattning
2011
uppskattning
           
Social- och hälsovårdstjänster          
Realisering av vårdgarantin (specialiserad sjukvård)          
— antal som köat i över 6 mån. 66 000 1 700 3 700 2 500 2 000
Andel av dem som fyllt 75 år som får tjänster för äldre personer, %          
— hemservice 19,7 19,2 20,4 20,5 20,6
— serviceboende 4,0 6,2 6,4 6,6 6,8
— ålderdomshem 5,3 3,8 3,7 3,5 3,4
— långtidsvård vid hälsovårdscentraler 3,0 2,1 2,0 1,8 1,6
— stöd för närståendevård 3,0 4,1 4,1 4,4 4,5
Bristen på läkare vid hälsovårdscentralerna, % .. 11,0 6,8 6,0 5,0
Förstföderskornas medelålder, år 27,6 28,2 28,2 28,0 28,0
Total fertilitet 1,73 1,85 1,86 1,9 1,9
Andel av åldersgruppen i dagvård, %          
— 1—2-åringar 35 42 40 40 41
— 3—5-åringar 66 73 73 70 71
           
Social- och hälsovårdsväsendets utgifter i förhållande till kommunernas totala utgifter, % 50,9 54,0 54,5 55,0 55,5
           
Pensionstagare          
Ålderspension 869 700 1 005 270 1 048 379 1 096 700 1 147 400
— män 338 400 417 200 439 936 463 900 489 300
— kvinnor 531 300 588 070 608 443 632 800 658 100
Deltidspension 24 600 29 100 27 887 27 000 23 500
— män 11 200 13 100 12 361 11 700 10 000
— kvinnor 13 400 16 000 15 526 15 300 13 500
Invalidpension 276 300 272 878 272 326 269 900 267 400
— män 147 000 143 702 142 996 141 200 139 400
— kvinnor 129 300 129 176 129 330 128 700 128 000
Arbetslöshetspension 54 300 50 800 46 602 31 000 15 600
— män 25 900 23 400 20 580 13 700 6 900
— kvinnor 28 400 27 400 26 022 17 300 8 700
Efterlevandepension 252 800 263 500 263 818 263 800 263 700
— män 26 300 36 400 37 284 37 800 38 300
— kvinnor 226 500 227 100 226 534 226 000 225 400
           
Genomsnittliga förmåner (euro/mån.)          
Ålderspension1)          
— män 1 178 1 557 1 659 1 688 1 740
— kvinnor 718 1 000 1 071 1 095 1 134
Invalidpension1)          
— män 1 012 1 077 1 117 1 106 1 124
— kvinnor 807 891 927 921 935
Inkomstrelaterad dagpenning för arbetslösa          
— män 916 1 234 1 326 1 434 1 466
— kvinnor 719 945 1 017 1 101 1 116
Sjukdagpenning          
— män 1 037 1 277 1 368 1 390 1 438
— kvinnor 897 1 110 1 184 1 210 1 244
Föräldradagpenning          
— män 1 230 1 747 1 858 2 006 2 090
— kvinnor 765 1 241 1 342 1 410 1 452
           
Minimiförmåner och utkomststöd (euro/mån.)          
Sjukförsäkringsdagpenning och moderskaps-/föräldrapenning 252 380 551 551 556
Grunddagpenning för arbetslösa 441 527 551 551 556
Folkpension (enbart, full) 447 558 584 584 589
Garantipension         690
Utkomststöd          
— hushåll 271 686 215 570 240 000 260 000 270 000
— personer 454 353 339 394 360 000 380 000 390 000
           
Källor: Institutet för hälsa och välfärd, Statistikcentralen, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen och SHM. Uppskattningar SHM, Pensionsskyddscentralen och Folkpensionsanstalten

1) Fr.o.m. 2009 ingår varken bostads- eller vårdbidrag i pensionen.

Jämställdhet mellan könen

Målet är att främja jämställdhet mellan könen genom att stödja statsrådets tväradministrativa åtgärder. Jämställdhet mellan könen har främjats bl.a. genom en höjning av moderskapspenningens minimibelopp samt moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningen. Målet är

  • löneskillnaderna mellan kvinnor och män genomgår en tydlig minskning under denna valperiod. Alla de åtgärder som ingår i det på trepartsbasis utarbetade likalönsprogrammet genomförs under valperioden
  • kvinnors karriärutveckling och kvinnligt ledarskap främjas systematiskt både inom den offentliga och den privata sektorn
  • arbetsmarknadens uppdelning efter kön minskas
  • män uppmuntras att ta ut familjeledigheter
  • jämställdhetsperspektivet integreras i lagberedningen, budgetprocessen och andra viktiga projekt redan i inledningsfasen
  • jämställdhetsmedvetenheten ökas i grundskolorna och lärarutbildningen och jämställdhetsmedveten undervisning inkluderas i barnträdgårdslärarutbildningen
  • verksamhetsbetingelserna och resurserna för myndigheter och kvinnoorganisationer som utför jämställdhetsarbete stärks.

Statsrådets principbeslut om regeringens jämställdhetsprogram 2008—2010 samlar och koordinerar regeringens åtgärder för främjande av jämställdhet mellan könen.

Nyckeltal för jämställdheten mellan könen
  2000
utfall
2008
utfall
2009
utfall
2010
uppskattning
2011
uppskattning
           
Kvinnors inkomst för ordinarie arbetstid i förhållande till mäns motsvarande inkomster, % 80,6 81,2 81,8 82,0 81,8
Andel visstidsanställningar av alla anställningsförhållanden, %          
— män 13,0 11,2 10,6 9,9 10,0
— kvinnor 19,9 18,8 18,4 18,0 18,1
Andel föräldradagpenningsdagar som betalats till fadern, % 4,2 6,6 6,7 7,0 7,2
Andel fäder som utnyttjat föräldradagpenningen, % 63,1 72,8 73,0 73,2 73,4
           
Källor: Statistikcentralen och Folkpensionsanstalten. Uppskattningar SHM

Produktivitet

Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde genomförs produktivitetsfrämjande åtgärder i enlighet med regeringens riktlinjer. Den sammanlagda minskningen av behovet av personal till följd av dem motsvarar 80 årsverken år 2011. Genom de produktivitetsfrämjande åtgärderna inom förvaltningsområdet ska antalet årsverken minskas med sammanlagt 340 fram till år 2011. Åtgärderna avser särskilt effektivisering av forskningsverksamheten vid Institutet för hälsa och välfärd och Arbetshälsoinstitutet. Överföringen av Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdets verksamhet till Kuopio fortsätter stegvis. Överföringen av tjänster inom ekonomi- och personalförvaltningen till servicecentralen har i stort sett genomförts. Dessutom utvecklas ministeriets organisation och processer samtidigt som den elekroniska ärendehanteringen och andra arbetsformer effektiviseras inom hela förvaltningsområdet.

Förvaltningsområdets fullmakter enligt moment (mn euro)
    2010   
    ordinarie 2011
    budget budgetprop.
       
33.60.37 Statsunderstöd till kommunerna för social- och hälsovårdens reparationsprojekt    
  — bevillningsfullmakt 10,0 -

Förvaltningsområdets anslag 2009—2011

    År 2009
bokslut
1000 €
År 2010
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2011
budgetprop.
1000 €

Ändring 2010—2011
    1000 € %
             
01. Förvaltning 74 704 64 134 98 801 34 667 54
01. Social- och hälsovårdsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 39 884 36 933 39 031 2 098 6
02. Omkostnader för besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden (reservationsanslag 2 år) 2 102 2 121 2 143 22 1
03. Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 2 år) 4 524 4 133 4 475 342 8
04. Omkostnader för statens sinnessjukhus (reservationsanslag 2 år) -76 273 691 418 153
05. Omkostnader för statens skolhem och familjeavdelningar i fängelser (reservationsanslag 2 år) 332 464 551 87 19
25. Nationella elektroniska klientdatasystem inom social- och hälsovården (reservationsanslag 3 år) 16 400 16 400 0
26. Statlig finansiering av utgifterna för läkarhelikopterverksamheten (reservationsanslag 3 år) 11 800 11 800 0
(27.) Ersättning till Folkpensionsanstalten för uppbyggande och upprätthållande av ett elektroniskt arkiv (reservationsanslag 3 år) 4 354
29. Mervärdesskatteutgifter inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 19 373 17 000 19 500 2 500 15
66. Internationella medlemsavgifter och finansiella bidrag (reservationsanslag 2 år) 4 210 3 210 4 210 1 000 31
02. Tillsyn 38 813 39 430 41 967 2 537 6
03. Strålsäkerhetscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 14 196 13 722 13 850 128 1
05. Omkostnader för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (reservationsanslag 2 år) 12 140 13 000 14 661 1 661 13
06. Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (reservationsanslag 2 år) 3 225 4 008 4 056 48 1
20. Utgifter för rättsmedicinsk utredning av dödsorsak (förslagsanslag) 9 252 8 700 9 400 700 8
03. Forskning och utveckling 109 095 108 167 109 467 1 300 1
04. Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år) 61 154 63 559 66 809 3 250 5
50. Statsbidrag för utgifterna vid Arbetshälsoinstitutet (reservationsanslag 2 år) 38 901 37 268 37 628 360 1
63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år) 9 040 7 340 5 030 - 2 310 - 31
10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster 2 167 706 2 302 800 2 400 000 97 200 4
(26.) Statlig ersättning till Folkpensionsanstalten för kostnader för förberedelser inför överföringen av tolktjänster för handikappade (reservationsanslag 2 år) 1 479
(27.) Statlig ersättning till Folkpensionsanstalten för kostnader för genomförande av överföringen av underhållsstödet (reservationsanslag 2 år) 610
28. Omkostnader för allmänna fonden för social trygghet som betalas till Folkpensionsanstalten (förslagsanslag) 123 000 124 900 137 500 12 600 10
50. Moderskapsunderstöd och statens understöd vid internationell adoption (förslagsanslag) 10 813 11 400 11 700 300 3
51. Barnbidrag (förslagsanslag) 1 427 500 1 423 000 1 432 300 9 300 1
52. Vissa familjeförmåner som ska ersättas av staten (förslagsanslag) 1 070 1 500 1 500
53. Militärunderstöd (förslagsanslag) 19 200 21 800 21 800
54. Bostadsbidrag (förslagsanslag) 476 000 552 100 608 000 55 900 10
55. Underhållsstöd (förslagsanslag) 108 034 162 700 169 800 7 100 4
60. Tolktjänster för gravt handikappade (förslagsanslag) 5 400 17 400 12 000 222
20. Utkomstskydd för arbetslösa 1 635 317 2 261 105 1 914 526 - 346 579 - 15
31. Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (förslagsanslag) 7 955 16 500 19 726 3 226 20
50. Statsandel till inkomstrelaterad dagpenning (förslagsanslag) 561 500 883 300 771 000 - 112 300 - 13
51. Statsandel till grunddagpenning (förslagsanslag) 146 000 150 705 155 000 4 295 3
52. Statsandel till arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag) 714 530 939 700 904 300 - 35 400 - 4
(53.) Statsandel till utbildningsförmåner för arbetslösa (förslagsanslag) 151 639 205 700 - 205 700 - 100
55. Statsandel till vuxenutbildningsstöd (förslagsanslag) 16 716 21 200 24 500 3 300 16
56. Statsandel till alterneringsersättning (förslagsanslag) 36 978 44 000 40 000 - 4 000 - 9
30. Sjukförsäkring 1 220 321 1 284 000 1 281 000 - 3 000 - 0
60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag) 1 220 321 1 284 000 1 281 000 - 3 000 - 0
40. Pensioner 3 350 442 4 052 950 4 271 803 218 853 5
50. Statens andel av sjömanspensionskassans utgifter (förslagsanslag) 47 200 51 000 51 900 900 2
51. Statens andel i de utgifter som föranleds av lagen om pension för lantbruksföretagare (förslagsanslag) 496 700 507 000 530 550 23 550 5
52. Statens andel i de utgifter som föranleds av lagen om pension för företagare (förslagsanslag) 87 800 124 000 122 000 - 2 000 - 2
53. Statens pensionsersättning för tiden för vård av barn och för tiden för studier (förslagsanslag) 183 600 910 310 52
54. Statens andel i kostnaderna för lantbruksföretagares olycksfallsförsäkring (förslagsanslag) 15 219 15 750 16 100 350 2
(56.) Pensionsstöd till långtidsarbetslösa (förslagsanslag) 4 639
57. Särskilt understöd till invandrare (förslagsanslag) 23 820 24 700 4 343 - 20 357 - 82
60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen (förslagsanslag) 2 674 881 3 329 900 3 546 000 216 100 6
50. Stöd till veteranerna 393 299 365 603 345 154 - 20 449 - 6
30. Statlig ersättning för vården av personer som lidit skada av krigen (förslagsanslag) 1 711 2 000 1 750 - 250 - 12
50. Fronttillägg (förslagsanslag) 64 433 56 500 50 000 - 6 500 - 12
51. Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst (förslagsanslag) 217 162 201 100 190 907 - 10 193 - 5
52. Statlig ersättning för driftskostnader för krigsinvalidernas inrättningar (reservationsanslag 2 år) 65 207 65 207 65 207
53. Statsunderstöd för rehabilitering av makar till krigsinvalider (reservationsanslag 2 år) 3 100 3 100 3 100
54. Frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontmän (reservationsanslag 2 år) 90 100 94 - 6 - 6
55. Vissa utgifter för rehabilitering (reservationsanslag 2 år) 3 500 3 500 3 500
56. Utgifter för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år) 36 288 34 088 30 588 - 3 500 - 10
57. Statsunderstöd för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år) 1 808 8 8
60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 470 937 504 440 533 640 29 200 6
30. Statlig ersättning för kostnaderna för riksomfattande beredskap inom hälso- och sjukvården (reservationsanslag 3 år) 200 200 0
31. Statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården och för vissa andra utgifter (reservationsanslag 3 år) 39 120 27 300 22 000 - 5 300 - 19
32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård (fast anslag) 40 000 40 000 40 000
33. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning (förslagsanslag) 100 589 104 170 109 170 5 000 5
34. Statlig ersättning till verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården för kostnaderna för rättspsykiatriska undersökningar och patientöverföringar (förslagsanslag) 7 134 9 570 9 570
35. Statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomststödet (förslagsanslag) 268 694 313 000 342 300 29 300 9
36. Statsunderstöd för att säkerställa social- och hälsovårdstjänster på samiska (fast anslag) 600 600 600
(37.) Statsunderstöd till kommunerna för social- och hälsovårdens reparationsprojekt
(39.) Statsunderstöd till sjukvårdsdistrikten och kommunerna för kostnader för förberedelser inför en pandemi (reservationsanslag 3 år) 5 000
63. Statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscentra inom det sociala området (fast anslag) 3 500 3 500 3 500
64. Statlig ersättning för kostnaderna för ordnande av medling vid brott (reservationsanslag 3 år) 6 300 6 300 6 300
70. Främjande av hälsa och funktionsförmåga 59 390 53 118 61 930 8 812 17
01. Omkostnader för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet (reservationsanslag 2 år) 28 490 21 418 24 980 3 562 17
20. Anskaffning av vaccin (reservationsanslag 3 år) 16 610 22 540 25 390 2 850 13
21. Hälsoövervakning (reservationsanslag 2 år) 930 1 000 1 000
22. Övervakning av smittsamma sjukdomar (reservationsanslag 2 år) 1 360 1 360 1 360
50. Hälsofrämjande verksamhet (reservationsanslag 2 år) 9 300 4 100 5 200 1 100 27
51. Statlig ersättning för kostnaderna för utbildning av specialister i företagshälsovård (reservationsanslag 3 år) 2 700 2 700 2 900 200 7
52. Statsunderstöd för verksamheten vid UKK-instituutti (fast anslag) 1 100 1 100 0
80. Avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare 208 226 214 840 218 740 3 900 2
40. Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för lantbruksföretagare (förslagsanslag) 192 327 195 800 199 700 3 900 2
41. Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för pälsdjursuppfödare (reservationsanslag 2 år) 2 600 2 600
42. Statlig ersättning för kostnaderna för försöket med vikariehjälp för renskötare (reservationsanslag 2 år) 300 300
50. Statlig ersättning för förvaltningsutgifterna för avbytarservicen för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare (fast anslag) 15 899 16 140 16 140
90. Understöd från Penningautomatföreningen 302 500 278 200 275 005 - 3 195 - 1
50. Understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd (förslagsanslag) 302 500 278 200 275 005 - 3 195 - 1
  Sammanlagt 10 030 749 11 528 787 11 552 033 23 246 0

  Det totala antalet anställda 4 148 4 105 3 9651)    

1) Den avgiftsbelagda verksamhetens andel uppgår till 1 602 årsverken och den samfinansierade verksamhetens andel till 411 årsverken.