Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2010

35. MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:Klimatuppvärmningen och effekterna därav är en världsomspännande utmaning. Målet med de internationella förhandlingarna som aktivt pågår är att snabbt få till stånd och verkställa en tillräckligt bindande och effektiv klimatkonvention. Det är nödvändigt att Finland effektivt tillsammans med den övriga Europeiska unionen medverkar till att man får till stånd och verkställer en konvention och utvärderar effekterna av konventionen.

Stävjandet av klimatförändringen och anpassningen till förändringen för att uppnå de klimat- och energimål som EU godkänt och som sträcker sig fram till 2020 liksom lösningen av andra miljöproblem kräver tekniska innovationer och ökar efterfrågan på ny teknik och ny kunskap. I syfte att uppnå Finlands klimat- och energipolitiska mål krävs bl.a. att samhällsstrukturen blir enhetligare och energiförbrukningen till följd av användningen av byggnader och boende samt utsläppen minskar. Genom att planera samhällena, byggandet och användningen av områden, trygga naturens mångfald och miljöskyddet kan man skapa förutsättningar för anpassning till klimatförändringen.

EU har ställt som mål att stoppa utarmningen av naturens mångfald före 2010. Målet ingår i den strategi för bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden 2006—2016 som godkänts av statsrådet. Genomförandet av handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland är av en central betydelse för måluppfyllelsen.

Miljöfrågornas globala och gränsöverskridande karaktär är en ständig utmaning för det internationella samarbetet även i andra än klimatfrågor. Centrala mål för den internationella miljövården och även för miljövården inom EU är att minska spridningen av farliga kemikalier och näringsbelastningen. Östersjöns och insjöarnas tillstånd är fortsättningsvis oroande. Näringsbelastningen minskar långsamt och övergöder fortfarande vattendragen. Miljöriskerna ökar särskilt på havet då antalet olje- och kemikalietransporter ökar.

Förändringar i omvärlden framhäver behovet att förnya produktions- och konsumtionsprofilerna. Naturresursstrategin för Finland utgår från att investeringarna i hållbar produktion och kontrollen över användningen av naturresurser gynnar konkurrenskraften, sysselsättningen och den regionala utvecklingen på ett hållbart sätt. En användning av naturresurser på ett skonande och återvinnande sätt, vilket tjänar många olika syften, förbättrar materialeffektiviteten. Den offentliga upphandlingen spelar en viktig roll som vägvisare för främjandet av hållbar konsumtion och produktion.

Den försvagade ekonomiska situationen och osäkerheten i de ekonomiska utsikterna för de närmaste åren har under början av 2009 lett till att efterfrågan i synnerhet på nya ägarbostäder minskat. I slutet av våren och i början av sommaren har den låga räntenivån tillsammans med inhemska stimulansåtgärder till stöd för köpkraften börjat inverka stimulerande på bostadsefterfrågan och bostadshandeln. Antalet färdiga, osålda bostäder har börjat minska. Då företagens investeringsvilja är svag börjar husbyggandet avta jämfört med den högsta nivå som uppnåddes 2008. Den totala produktionen inom husbyggnadsbranschen förväntas minska med ca 15 % år 2009 då nyproduktionen minskar med ca en fjärdedel och reparationsverksamheten däremot blir livligare. Efterfrågan på hyresbostäder särskilt i Helsingforsregionen har ökat redan under en längre tid och i nuvarande konjunkturläge ökar hyresbostadsproduktionens betydelse. Den statsunderstödda produktionen inom bostadsbyggandet, som utökats i stor omfattning av stimulansskäl, utgör en stor del av de bostäder som man börjar bygga 2009 och 2010. Kvaliteten på byggandet och byggnadernas energiprestanda och säkerhet är viktiga vid styrningen av byggandet.

Statens nya regionförvaltning medför synnerligen stora strukturella förändringar och omorganisering av styrningen även inom miljöförvaltningen. I syfte att samordna de ökande uppgifterna med god kvalitet på tjänsterna och stigande produktivitetsmål förutsätts att rutinerna inom förvaltningen utvecklas samt att uppgifterna och resurserna för dem omvärderas.

Anslagen i budgeten för miljöministeriets förvaltningsområde bedöms inte ha någon betydande inverkan på jämställdheten mellan könen. Inom förvaltningsområdet främjas jämställdheten mellan könen i beslutsfattandet med andra metoder som står till förfogande inom förvaltningsområdet såsom författnings- och informationsstyrning bl.a. när det gäller styrning av planeringen och byggandet av byggda miljöer samt boende. Principerna för en verksamhetskultur som stöder jämställdhet och likabehandling beaktas i verksamheten och ledningen inom förvaltningsområdet.

Statsrådet uppställer följande mål för de samhälleliga verkningarna inom miljöministeriets ansvarsområde:

  • Insatser inriktas på internationell nivå för att man ska kunna hålla sig till det mål som EU godkänt beträffande begränsning av klimatuppvärmningen.
  • Byggnadernas energiförbrukning minskar och samhällsstrukturen blir enhetligare.
  • Byggandet stimuleras genom att gynnsamma förutsättningar för nyproduktion och reparationsbyggande av bostäder skapas.
  • I Helsingforsregionen blir förutsättningarna för bostadsbyggande bättre och planläggningen av och utbudet på bostadstomter ökar.
  • Östersjöns tillstånd förbättras och miljöriskerna minskar.
  • Utarmningen av naturens mångfald dämpas.

Miljöministeriet uppställer följande preliminära resultatmål för de samhälleliga verkningarna inom ansvarsområdet:

Förhindrande av miljöförstöring och skydd av naturens mångfald

  • Handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland 2008—2016 tryggar skyddet av naturtyper med skog och skogsarter. Landets nätverk av naturskyddsområden kompletteras med skyddsformer som grundar sig på frivillighet och skyddsområdenas ekologiska tillstånd förbättras genom iståndsättning och vård av skyddsområden.
  • Förekomsten av de mest farliga ämnena och fina partiklarna minskar gradvis i miljön liksom människors exponering för dem.
  • Näringsbelastningen i Östersjön och insjöarna minskar samtidigt som föroreningsrisken i fråga om viktiga grundvatten minskar.
  • Ökningen av mängden kommunalt avfall dämpas och går ner, återvinningen av avfall blir effektivare och mängden avfall på avstjälpningsplatserna minskar.

Hållbar samhällsutveckling, byggande och boende

  • De nationella målen för områdesanvändningen genomförs effektivt i landskapens och kommunernas planering.
  • Planläggnings- och markpolitikens medel används aktivt i kommunerna för att trygga en bostadsproduktion som motsvarar efterfrågan, verksamhetsbetingelserna för näringslivet, en hållbar samhällsutveckling och livsmiljöns kvalitet.
  • I tillväxtcentren finns det tillräckligt hyres- och ägarbostäder och hyrorna och bostadspriserna utvecklas måttligt.
  • En utveckling av byggnadstillsynen och byggbestämmelserna stärker en enhetlig tolkning av bestämmelserna och förbättrar kvaliteten på och energiprestandan för byggandet samt stöder en sänkning av byggnadskostnaderna.
  • De ytterlighetsfenomen och risker i väderförhållandena som klimatförändringen kan medföra har beaktats vid planeringen och genomförandet av samhällen och byggandet.
  • Fastighetsägarna har tillräcklig beredskap för reparationsåtgärder.

Informationshantering och nättjänster

  • Utvecklandet av elektroniska tjänster och dataarkiv fortsätter i enlighet med strategin för informationshantering som förnyades 2009 i syfte att uppnå god tillgänglighet till information och ett omfattande utnyttjande av den samt effektiva processer och informationssystem som stöder dessa.
  • Miljöförvaltningens nya kommunikationstjänster på nätet motsvarar behoven i en föränderlig omvärld.
  • Ledning och styrning av informationshanteringen samt produktionen av tjänster har anpassats enligt förvaltningens nya struktur.

Konsekvenser av produktivitetsprogrammet

I enlighet med regeringens riktlinjer genomförs det inom miljöministeriets förvaltningsområde produktivitetsfrämjande åtgärder som inverkar minskande på behovet av personal motsvarande totalt 31 årsverken år 2010.

Förvaltningsområdets fullmakter enligt moment (mn euro)
    2009
ordinarie
budget
2010
budgetprop.
       
35.10.63 Anskaffning av naturskyddsområden och utgifter för ersättningar(reservationsanslag 3 år)    
  — bevillningsfullmakt 12 12
35.10.77 Miljövårdsarbeten(reservationsanslag 3 år)    
  — bevillningsfullmakt 7 3

Förvaltningsområdets anslag 2008—2010

    År 2008
bokslut
1000 €
År 2009
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2010
budgetprop.
1000 €

Ändring 2009—2010
    1000 € %
             
01. Miljöförvaltningens omkostnader 144 352 153 256 76 766 - 76 490 - 50
01. Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 32 641 34 643 36 004 1 361 4
(02.) De regionala miljöcentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 68 187 69 604 - 69 604 - 100
(03.) Miljötillståndsverkens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 5 076 5 057 - 5 057 - 100
04. Finlands miljöcentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år) 27 018 32 700 32 357 - 343 - 1
21. Produktivitetsanslag inom miljöministeriets område (reservationsanslag 2 år) 202 405 203 100
29. Mervärdesskatteutgifter inom miljöministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 9 430 9 000 6 000 - 3 000 - 33
65. Understöd till organisationer och för miljövård (reservationsanslag 3 år) 2 000 2 050 2 000 - 50 - 2
10. Miljö- och naturvård 122 558 90 425 95 241 4 816 5
20. Bekämpning av miljöskador (förslagsanslag) 4 200 4 200 4 200
21. Vissa utgifter för naturvård (reservationsanslag 3 år) 1 570 1 770 2 770 1 000 56
(22.) Vattenvård inom jordbruket (reservationsanslag 3 år) 1 000
52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år) 24 754 24 825 26 091 1 266 5
60. Överföring till oljeskyddsfonden (reservationsanslag 3 år) 2 300 2 300 3 300 1 000 43
61. Främjande av miljövården (reservationsanslag 3 år) 1 300 1 000 1 000
(62.) Statlig medfinansiering för miljöministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar (förslagsanslag) 6 478
63. Anskaffning av naturskyddsområden och utgifter för ersättningar (reservationsanslag 3 år) 35 000 36 500 36 500
64. EU:s miljöfonds deltagande i miljö- och naturvårdsprojekt (reservationsanslag 3 år) 3 000 1 500 2 000 500 33
65. Oljeavfallshantering som finansieras med oljeavfallsavgiften  (reservationsanslag 3 år) 2 300 2 300 1 300 - 1 000 - 43
66. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år) 1 456 1 580 1 580
70. Fartygsinvesteringar (reservationsanslag 3 år) 25 000 4 000 4 000 0
77. Miljövårdsarbeten (reservationsanslag 3 år) 14 200 14 450 12 500 - 1 950 - 13
20. Samhällen, byggande och boende 78 618 96 207 156 091 59 884 62
01. Omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (reservationsanslag 2 år) 4 968 4 857 4 741 - 116 - 2
37. Understöd för planläggning i kommuner och styrning av markanvändningen (reservationsanslag 3 år) 800 500 500
55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år) 70 500 68 500 49 500 - 19 000 - 28
56. Konjunkturrelaterade understöd för bostadsaktiebolags och hyreshusbolags reparationer (förslagsanslag) 99 000 99 000 0
60. Överföring till statens bostadsfond
64. Understöd för vård av byggnadsarvet (reservationsanslag 3 år) 2 350 2 350 2 350
(87.) Kapitalisering av Kommunfinans Abp (reservationsanslag 2 år) 20 000 - 20 000 - 100
  Sammanlagt 345 527 339 888 328 098 - 11 790 - 3

  Det totala antalet anställda 3 190 3 160 938