Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
         10. Utveckling av landsbygden
         20. Jordbruk
         50. Vattenhushållning
         60. Skogsbruk
         63. Forststyrelsen

Statsbudgeten 2010

30. JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Ansvarsområdets omvärld

Näringarna inom jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde står inför stora globala utmaningar. Den internationella konkurrensen skärps ytterligare både inom livsmedels- och skogssektorn samtidigt som det ställs allt strängare krav på verksamhetens miljökonsekvenser. Klimatförändringen, övergödningen av vattendragen samt minskningen av naturens mångfald är exempel på världsomspännande miljöfrågor för vars lösning utvecklandet av metoderna inom jordbruket, skogsbruket, fiskerinäringen och vattenhushållningen är av avgörande betydelse. Framgången för näringarna inom ansvarsområdet är beroende av förstklassig och mångsidig kompetens och snabbt utnyttjande av innovationer särskilt när det gäller en hållbar användning av naturtillgångarna, tillvaratagandet av de möjligheter den förnybara energin erbjuder samt anpassningen till klimatförändringen. Betydelsen av dataarkiv och information samt av informationssystem som använder dem ökar inom ansvarsområdet.

Jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde påverkas i stor utsträckning av EU-politiken och författningsberedningen. År 2010 kommer det att ske förändringar i följande sakkomplex:

  • Tillämpningen av halvtidsöversynen av EU:s jordbrukspolitik (den s.k. hälsokontrollen).

Samhälleliga effektmål enligt politiksektor

Utveckling av landsbygden

  • Landsbygden hålls bebodd och livskraftig.
Nyckeltal
  2004 2005 2006 2007 2008 Uppskattning
2009—2010
             
Förändring i befolkningsmängden (%)            
Glesbebyggd landsbygd -1,05 -1,09 -1,23 -1,18 -1,39 Blir långsammare
Egentlig landsbygd -0,10 -0,20 -0,17 -0,11 -0,26 Blir långsammare

Föreslagna anslagsändringar

Anslagen ökar med ca 26,1 miljoner euro, vilket huvudsakligen beror på att utbetalningarna inom ramen för det av EU delfinansierade programmet för utveckling av landsbygden i fasta Finland framskrider. Anslagen för landsbygdsrådgivningen minskar med 11 %, vilket bl.a. beror på att statsbidraget för lantbruksmuseet Sarka överförs till undervisningsministeriets förvaltningsområde vid ingången av 2010.

Jordbruket

  • jordbrukets och livsmedelskedjans lönsamhet och konkurrenskraft tryggas, produktionen fortsätter i hela Finland,
  • den inhemska livsmedelskedjan och i synnerhet konsumenternas värderingar och förväntningar beaktas inom livsmedelsproduktionen,
  • den näringsbelastning som jordbruksproduktionen förorsakar, liksom utsläppen av växthusgaser från jordbruket, minskar, samt
  • den jordbruksbaserade bioenergiproduktionen ökar.
Nyckeltal
  2005 2006 2007 2008 2009
uppskattning
2010
uppskattning
             
1. Åtgärder för att trygga jordbrukets lönsamhet            
— Lantbruksinkomst (på totalnivå) mn euro 976 903 1 021 869 869 oförändrad
— Lantbruksinkomst euro/gård 18 900 20 300 27 700 21 700 21 700 stiger
— Arbetsinkomst på bokföringsgårdar euro/timme1) 3,4 3,7 6,8 3,9 3,9 stiger
— Lönsamhetskoefficient2)            
    — vid 25 % av gårdarna över 0,65 0,73 1,02 0,83 0,83 stiger
    — vid 25 % av gårdarna under 0,08 0,14 0,25 0,04 0,04 stiger
             
2. Produktion av råvaror            
— Självförsörjning, %            
    — mjölk, vätska 106 105 105 102 103 103
    — kött 105 105 105 104 104 104
    — ägg 119 116 115 116 113 112
    — råg 32 48 80 60 60 80
             
3. Minskning av näringsbelastningen, klimatförändring            
— Kvävebalans på riksnivå, kg N/ha3) <47 <53 <40 <49 <48 <47
— Fosforbalans på riksnivå, kg P/ha3) <6,6 <6,7 <4,4 <4,8 <4,5 <4,5
— Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn miljoner ton CO2/ekv4) 5,6 5,6 5,5 5,5 <5,5 sjunker
— Utsläpp av växthusgaser från markanvändningen inom jordbruket miljoner ton CO2/ekv5) 5,2 5,1 <5,1 <5,1 <5,0 sjunker
             
4. Ökning av bioenergiproduktionen            
— antal nya biogasanläggningar, antal/år6) 10 10 10 2 4 16

1) Inkomsten per arbetstimme beräknas genom att man från de totala intäkterna drar av alla kostnader (innehåller räntekraven på 5 % för eget kapital) och delar det erhållna eurobeloppet med antalet utförda arbetstimmar. Bokföringsgårdarnas inkomst per arbetstimme är MTT:s prognos för 2008.

2) Lönsamhetskoefficienten visar hur stor del av lönekravet för eget arbete och räntekravet på eget kapitalet som uppnåtts. Målsättningen för lönekravet för eget arbete, som utarbetats bl.a. utifrån MTT:s lönsamhetsuppgifter, var år 2006 12,4 euro per timme, i prognosen för 2007 var den 12,6 euro och i prognosen för 2008 12,9 euro per timme, med ett räntekrav på 5 % för eget kapital.

3) Kväve- och fosforbalansen beskriver skillnaden mellan de näringsmängder som kommer via de insatser som används på en åkerhektar och de näringsmängder som är bundna vid slutprodukten (sifferkälla MTT). År 2007 var ett gott år beträffande växtförhållandena och skörden, vilket minskar näringsavrinningen.

4) Till utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn räknas utsläpp av metan från husdjurens matsmältning och gödselhanteringen samt utsläpp av dikväveoxid från gödselhantering och odlingsjord (sifferkälla MTT).

5) Utsläpp av växthusgaser från markanvändningen inom jordbruket (markanvändning, förändringar i markanvändningen samt skogsbrukssektorn) är koldioxidutsläpp från jordbruksmark och icke odlad jordbruksmark samt från kalkning (sifferkälla MTT).

6) I siffran ingår anläggningar på gårdar och gemensamma rötningsanläggningar som var i drift 2005, 2006 och 2007.

Föreslagna anslagsändringar

Anslagen minskar med 45,8 miljoner euro. EU:s direkta inkomststöd och stödet för den inre marknaden minskar med 34,5 miljoner euro och anslagen för specialåtgärder inom trädgårdsodlingen och sockerproduktionen minskar med 27,7 miljoner euro i och med att sockerreformen i stort sett blivit genomförd år 2009. Samtidigt ökar emellertid miljöstödet för jordbruket med 13,3 miljoner euro, varav 10,9 miljoner euro föranleds av en omfördelning av resurserna i samband med den s.k. hälsokontrollen.

Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

  • djurhälsan och växternas sundhet samt säkerheten hos och kvaliteten på insatsvarorna för jordbruk förblir goda,
  • djurens välbefinnande förbättras,
  • sådana sjukdomsfall där smittan överförts från livsmedel och mellan djur och människor minskar, och förekomsten av främmande ämnen i livsmedel förblir på den nuvarande goda nivån, och
  • anteckningarna om ursprung och produktionssätt är tillförlitliga, konsumenterna får mer information om livsmedlen och om deras egenskaper.

Föreslagna anslagsändringar

Anslagsnivån stiger främst till följd av översynen av veterinärvårdslagen.

Fiskeri-, vilt- och renhushållning

  • fisk- och viltbestånden utnyttjas på ett hållbart och allsidigt sätt,
  • fiskerinäringens lönsamhet förbättras,
  • fritidsfiske fortsätter att vara populärt och skapar social och ekonomisk nytta,
  • genom planmässig vård hålls fiskbestånden sådana att de fortsätter att uppvisa genetisk mångfald och är produktiva,
  • de skador som orsakas av vilt begränsas och
  • renskötselns lönsamhet utvecklas och antalet renar dimensioneras på ett sätt som främjar en hållbar användning av betesmarkerna.

Föreslagna anslagsändringar

Anslagsnivån stiger eftersom investeringarna inom åtgärdsprogrammet för fiskerinäringen tidigareläggs till ett belopp av 3,190 miljoner euro och eftersom avsikten är att fiskevårdsavgiften för ett kalenderår höjs med två euro och avgiften för sju dygn med en euro.

Vattenhushållning

Målet är en samhälleligt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar vattenhushållning. Inom skötseln av vattendragen och deras avrinningsområden är målet att vattendragens brukbarhet ska vara stor och deras tillstånd gott och att riskhanteringen ska vara god. Inom främjandet av vatten- och avloppsåtgärderna är målet att det regionala samarbetet, beredskapen inför särskilda situationer och vatten- och avloppsåtgärderna på landsbygden ska förbättras. Som ett led i åtgärderna för anpassning till klimatförändringen förbättras hanteringen av översvämningsrisker och beredskapen inför långvarig torka.

Föreslagna anslagsändringar

Anslagsnivån sjunker i fråga om projekt som gäller vattendrag och vatten- och avloppsåtgärder.

Infrastruktur för fastigheter och geografisk information

  • fastighets- och terrängdatasystemet bidrar till att trygga tillgången till information om det enskilda markägandet och om fastigheter och terräng,
  • genom att fastighetsinskrivningsärendena behandlas effektivt och på ett sätt som tryggar alla parters rättigheter säkerställs en hög tillförlitlighet hos uppgifterna i lagfarts- och inteckningsregistret och god tillgång till servicen,
  • uppgifter och informationstjänster som gäller fastigheter och terräng omspänner hela landet, är aktuella och av tillräckligt hög kvalitet och en omfattande och allsidigt användning av informationen i samhället underlättar medborgarnas vardag, effektiviserar förvaltningen och främjar näringslivets konkurrenskraft (när det gäller utnyttjandet av dataarkiv stiger antalet sökningar med minst 3 % jämfört med föregående år), och
  • organisationer som samlar in och upprätthåller geografisk information har tillgång till metoder och tjänster som möjliggör effektiv samanvändning och avlägsnar onödig, överlappande datainsamling.

Föreslagna anslagsändringar

Anslagsnivån hålls på samma nivå som föregående år.

Skogsbruk

  • nyttjandegraden av virkesproduktionen i skogarna är hög,
  • skogarnas tillstånd i virkesproduktionshänseende är gott,
  • skogarnas mångfald bevaras och
  • skogsbruket är fortfarande lönsamt.

Dessa mål eftersträvas genom att man i enlighet med regeringsprogrammet verkställer Finlands nationella skogsprogram och den handlingsplan för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) som hänför sig till skogsprogrammet.

Nyckeltal
  2006
utfall
2007
utfall
2008
utfall
2009
mål
2010
mål
2015
mål1)
             
1) Hög nyttjandegrad inom virkesproduktionen i skogarna            
— Avverkningsuttaget för gagnvirke höjs till en nivå som motsvarar de hållbara avverkningsmöjligheterna, miljoner m³ 2) 51,7 58,7 52,1 45,0 50,0 65—70
— Användningen av skogsflis, miljoner m3 3,4 3,0 4,6 5,0 6,0 8—12
             
2) Ett i virkesproduktionshänseende gott tillstånd i skogarna            
— Areal av plantbestånd och unga gallringsskogar som är av god eller tillfredsställande kvalitet, %3) 70,0 71,7 73,8 74 75 80—85
— Vård av ungskog, 1 000 ha/år4) 218 248 256 260 260 265
— Iståndsättningsdikningar, 1 000 ha/år 72 67 61 72 75 100
             
3) Skoglig mångfald            
— Ingångna avtal om miljöstöd inom skogsbruket, ha 6 118 7 364 5 807 8 100 8 000-10 000 14 000
             
4) Skogsbrukets lönsamhet            
— Det privata skogsbrukets rörelseresultat, euro/ha (enligt penningvärdet år 2008) 91,7 142,0 98,8 50 60 120

1) Målen för det nationella skogsprogrammet 2015.

2) Inkluderar stamvirke som industrin kan använda.

3) Baserar sig på uppgifter från den tionde inventeringen av rikets skogar. Uppgifterna har beräknats som ett glidande medeltal över två år och finns tillgängliga från och med 2006.

4) Inkluderar vård av plantbestånd och iståndsättning av ungskog.

Föreslagna anslagsändringar

Anslagsnivån stiger med anledning av det ökade stödet för virkesproduktion. Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag (-0,640 miljoner euro) beaktats stödet för skogsmuseet Lusto, som överförs till undervisningsministeriets förvaltningsområde.

Förvaltning

Anslagsnivån sjunker, främst på grund av minskade utgifter för utveckling av datasystem.

Jord- och skogsbruksministeriets preliminära mål för resultatet av verksamheten inom förvaltningsområdet för 2010

  • En störningsfri verksamhet tryggas vid Landsbygdsverket under de sista åren av regionalisering.
  • Informationsförvaltningen och ICT-servicen inom lantbruks- och livsmedelsförvaltningen utvecklas som en helhet. I samband med detta klarläggs uppgifterna vid Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral och centralens ställning.
  • Sektorsforskningen inom jord- och skogsbruksministeriet riktas in på de forskningsprogram och forskningsprojekt som sammanställts av delegationen för sektorsforskning. Verksamheten vid förvaltningsområdets forskningsanstalter effektiviseras som en del av den övergripande forskningen kring naturtillgångarna och miljön.
  • Budgetpropositionen har utarbetas så att den stöder genomförandet av produktivitetsprogrammen vid förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar. Produktivitetsprogrammens innehåll och åtgärder ses över med anledning av de ramar för statsfinanserna som godkändes 26.3.2009.
  • Skötseln av de uppgifter som hör till ansvarsområdet säkerställs inom den reviderade statliga regionalförvaltningen.

Följande anslag eller anslagsdelar under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel påverkar regionutvecklingen:

  • Programmet för utveckling av landsbygden i fasta Finland 2007—2013 till vissa delar (30.10.60 och 62).
  • Åtgärdsprogrammet för fiskerinäringen i fråga om förvaltningsförsöket i Kajanaland (30.40.62).
  • Främjande av vården av skogsnatur (30.60.45).

Jämställdhet mellan könen

Ungefär 90 % av utgifterna under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel är överföringsutgifter som stöder uppnåendet av olika politiksektorers effektmål. Stödmottagarens kön är i regel inte en grund för beviljande av stöd.

Produktivitetsprogrammets verkningar

Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde genomförs produktivitetsfrämjande åtgärder i enlighet med regeringens riktlinjer. Den sammanlagda minskningen av behovet av personal till följd av dem motsvarar 83 årsverken år 2010 (den motsvarande anslagsminskningen är 3,186 miljoner euro).

Förvaltningsområdets fullmakter enligt moment, mn euro
    2009
ordinarie budget
2010
budgetprop.
       
30.10.61 EU:s deltagande i utveckling av landsbygden (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt 63,300 70,300
30.10.62 Statlig medfinansiering för den av EU delfinansierade utvecklingen av landsbygden (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt 69,400 69,400
30.20.40 Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (reservationsanslag 2 år)    
  — bevillningsfullmakt 86,494 102,094
30.20.43 Miljöstöd för jordbruket, stöd för djurens välbefinnande och icke-produktiva investeringar (reservationsanslag 2 år)    
  — bevillningsfullmakt 30,000 46,800
30.20.44 Kompensationsbidrag (reservationsanslag 2 år)    
  — bevillningsfullmakt 8,000 64,000
30.20.49 Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden(förslagsanslag)    
  — räntestödsfullmakt 300,000 300,000
30.60.44 Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt 72,430 75,030

Förvaltningsområdets anslag 2008—2010

    År 2008
bokslut
1000 €
År 2009
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2010
budgetprop.
1000 €

Ändring 2009—2010
    1000 € %
             
01. Förvaltning 104 267 110 810 102 599 - 8 211 - 7
01. Jord- och skogsbruksministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 26 591 27 162 26 791 - 371 - 1
02. Omkostnader för jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral (reservationsanslag 2 år) 13 444 13 727 15 849 2 122 15
03. Landsbygdsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 19 622 25 396 21 311 - 4 085 - 16
04. Nämndernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 821 846 852 6 1
(20.) Utvecklande av datasystem (reservationsanslag 2 år) 3 652 5 123 - 5 123 - 100
21. Internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år) 729 729 669 - 60 - 8
22. Samarbetsforskning (reservationsanslag 3 år) 4 613 3 813 3 313 - 500 - 13
29. Mervärdesskatteutgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 26 255 25 300 25 100 - 200 - 1
40. Understöd för bioenergiproduktion (reservationsanslag 3 år) 5 000 5 000 5 000
66. Vissa medlemsavgifter och finansiella bidrag (reservationsanslag 2 år) 3 541 3 714 3 714
10. Utveckling av landsbygden 71 470 118 245 144 343 26 098 22
50. Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna (reservationsanslag 3 år) 10 590 10 820 9 668 - 1 152 - 11
54. Främjande av hästhushållningen med medel som inflyter som statlig andel vid totospel (förslagsanslag) 8 485 9 032 8 832 - 200 - 2
55. Statsbidrag för 4H-verksamhet (fast anslag) 4 870 5 000 4 820 - 180 - 4
61. EU:s deltagande i utveckling av landsbygden (förslagsanslag) 33 873 43 500 57 300 13 800 32
62. Statlig medfinansiering för den av EU delfinansierade utvecklingen av landsbygden (förslagsanslag) 11 049 47 200 60 700 13 500 29
63. Utvecklande av landsbygden (reservationsanslag 3 år) 2 603 2 693 3 023 330 12
20. Jordbruk 2 205 450 2 234 404 2 188 627 - 45 777 - 2
01. Omkostnader för Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (reservationsanslag 2 år) 32 965 32 733 34 643 1 910 6
40. Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (reservationsanslag 2 år) 557 475 559 365 558 265 - 1 100 - 0
41. EU-inkomststöd och EU-marknadsstöd (förslagsanslag) 559 853 592 987 558 520 - 34 467 - 6
42. Ersättning för skördeskador  (reservationsanslag 3 år) 3 400 3 400 3 400
43. Miljöstöd för jordbruket, stöd som främjar djurens välbefinnande och icke-produktiva investeringar (reservationsanslag 2 år) 344 647 348 915 362 238 13 323 4
44. Kompensationsbidrag (reservationsanslag 2 år) 422 673 422 673 422 673
45. Avträdelsestöd och avträdelseersättningar samt stöd för beskogning av åker (reservationsanslag 2 år) 144 480 143 400 146 100 2 700 2
46. Utveckling av marknadsföring och produktion (reservationsanslag 3 år) 5 171 5 861 4 661 - 1 200 - 20
47. Utvecklande av livsmedelskedjan (reservationsanslag 3 år) 1 913 1 873 1 713 - 160 - 9
48. Specialåtgärder inom trädgårdsodlingen och sockerproduktionen (reservationsanslag 3 år) 23 902 33 557 5 874 - 27 683 - 82
49. Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden (förslagsanslag) 51 131 58 600 59 600 1 000 2
(60.) Överföring till interventionsfonden (fast anslag) 1 000 1 000 - 1 000 - 100
61. Överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond (reservationsanslag 2 år) 56 840 30 040 30 940 900 3
30. Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet 45 620 46 638 50 075 3 437 7
01. Livsmedelssäkerhetsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 41 855 42 420 38 077 - 4 343 - 10
(02.) Omkostnader för köttbesiktningsverksamheten (reservationsanslag 2 år) 400
20. Veterinärvård (förslagsanslag) 1 336 1 650 5 430 3 780 229
41. Vissa ersättningar (förslagsanslag) 2 029 2 568 6 568 4 000 156
40. Fiskeri-, vilt- och renhushållning 58 904 59 989 63 410 3 421 6
01. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 16 830 17 245 16 212 - 1 033 - 6
20. Skyldighet att vårda fiskbeståndet (reservationsanslag 2 år) 2 300 2 300 2 300
41. Ersättning för hjortdjurs skadegörelse (förslagsanslag) 3 485 4 250 4 400 150 4
42. Ersättning för rovdjurs skadegörelse (reservationsanslag 2 år) 3 050 2 750 2 800 50 2
43. Främjande av renskötseln (reservationsanslag 2 år) 1 867 1 845 1 695 - 150 - 8
50. Främjande av jakten och jaktvården (reservationsanslag 2 år) 8 456 8 538 8 582 44 1
51. Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 2 år) 5 764 5 666 6 138 472 8
52. Avgifter för tillstånd till fiske i Tana älv och spöfiskeavgifter (förslagsanslag) 2 760 2 760 3 210 450 16
62. Främjande av marknadsföringen och strukturpolitiken inom fiskerinäringen (reservationsanslag 3 år) 13 635 13 878 17 316 3 438 25
77. Fiskeriekonomiska byggnads- och iståndsättningsprojekt (reservationsanslag 3 år) 757 757 757
50. Vattenhushållning 31 513 33 540 29 693 - 3 847 - 11
20. Utgifter för nyttjande och vård av vattentillgångarna (reservationsanslag 3 år) 7 000 13 371 11 524 - 1 847 - 14
30. Räntestöd för byggande av vatten- och avloppsanläggningar (förslagsanslag) 735 650 450 - 200 - 31
31. Stöd till vattenförsörjningen och skyddet mot översvämningar (reservationsanslag 3 år) 7 763 18 258 16 458 - 1 800 - 10
43. Vissa ersättningar som staten åläggs att betala (förslagsanslag) 416 420 420
48. Ersättande av skador som förorsakats av exceptionella översvämningar (reservationsanslag 3 år) 841 841 841
(77.) Vattendrags- samt vatten- och avloppsarbeten (reservationsanslag 3 år) 14 758
60. Skogsbruk 161 972 168 522 175 130 6 608 4
01. Skogsforskningsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 42 611 42 600 43 091 491 1
41. Fröförsörjning i fråga om skogsträd (reservationsanslag 2 år) 1 169 1 063 699 - 364 - 34
42. Statsbidrag till organisationer för främjande och övervakning av skogsbruk (reservationsanslag 2 år) 45 289 47 518 49 029 1 511 3
43. Vissa ersättningar (förslagsanslag) 180 50 50
44. Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag) 63 763 67 480 70 780 3 300 5
45. Främjande av vården av skogsnatur (reservationsanslag 3 år) 6 965 7 965 10 325 2 360 30
50. Vissa statsbidrag för skogsbruket (reservationsanslag 2 år) 1 796 1 746 1 106 - 640 - 37
83. Lån för tryggande av virkesproduktionens uthållighet  (reservationsanslag 3 år) 200 100 50 - 50 - 50
63. Forststyrelsen 6 048 6 502 6 083 - 419 - 6
50. Vissa av Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år) 6 048 6 502 6 083 - 419 - 6
70. Infrastruktur för fastigheter och geografisk information 63 213 65 873 65 851 - 22 - 0
01. Lantmäteriverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 52 596 54 707 55 671 964 2
02. Geodetiska institutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 3 617 3 716 3 680 - 36 - 1
40. Utgifter för understödjande av fastighetsförrättningar (förslagsanslag) 7 000 7 450 6 500 - 950 - 13
  Sammanlagt 2 748 458 2 844 523 2 825 811 - 18 712 - 1

  Det totala antalet anställda1) 5 350 5 270 5 3802)    

1) Anslagen under huvudtitel 30 (mom. 30.01.40, 30.10.61, 62 och 63, 30.20.43 och 47, 30.40.41, 42, 50, 51, 62 och 77, 30.50.20 och 31, 30.63.50 och 30.70.40) får också användas för anställande av ett antal visstidsanställda vid statliga ämbetsverk eller inrättningar, motsvarande 581 årsverken, för uppgifter av tillfällig natur. Dessutom sköts förvaltningsområdets uppgifter av personal under andra huvudtitlar: vid ANM vid närings-, trafik- och miljöcentralerna ca 705 årsverken i uppgifter i anslutning till genomförandet av EU:s gemensamma jordbruks-, landsbygds- och fiskeripolitik och 199 årsverken i uppgifter i anslutning till användningen och skötseln av vattentillgångarna; vid MM 29 årsverken i uppgifter i anslutning till användningen och skötseln av vattentillgångarna; vid FM vid regionförvaltningsverken 55 årsverken i uppgifter i anslutning till veterinärvården och livsmedelstillsynen och ca 50 årsverken vid tullverket i inspektionsuppgifter, samt vid UM sex specialsakkunniga.

2) Omfattar ett tillägg på 213 årsverken i överföring från moment 25.10.03. och tre årsverken i överföring från moment 25.01.02.