Statsbudgeten 2010

29. UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

De statsandelar och statsunderstöd som beviljas inom undervisningsministeriets förvaltningsområde budgeteras 2010 på grundval av besluten om beviljande avvikande från de allmänna bestämmelserna om fördelningen av inkomster och utgifter. De statsandelar och statsunderstöd som omfattas av fullmaktsförfarandet budgeteras likväl enligt kontantprincipen.

Förklaring:

Förvaltningsområdets verksamhetsmiljö

Finland påverkas i hög grad av konjunkturerna i världsekonomin. Säkerställandet av kunnandet, välfärden och konkurrenskraften under och efter den ekonomiska recessionen kräver satsningar på utbildning, forskning, kreativitet, kultur och innovationsverksamhet. Den snabbt ökande arbetslösheten som följer av recessionen, och då särskilt arbetslösheten bland unga, är en särskild utmaning för utbildnings- och ungdomspolitiken. Ministeriet har utarbetat en verksamhetsstrategi som sträcker sig till 2020 och som syftar till att bemöta omvärldens utmaningar.

Antalet barn i förskoleålder ökar medan antalet barn i grundskoleålder minskar. Under år 2010 kommer den åldersklass som börjar gymnasium eller grundläggande yrkesutbildning ännu att vara lika stor som för närvarande. I fråga om dem som börjar studera på högskolenivå kommer det inte heller att ske någon förändring. Andelen barn och unga med invandrarbakgrund ökar på alla utbildningsnivåer. Efterfrågan på vuxenutbildning ökar.

Det kreativa arbetet och den kreativa verksamheten och produktionen samt den digitala användningen av kulturinnehåll får ökad betydelse till följd av utvecklingen av informationssamhället. I och med att samhället blir allt mer mångskiftande och en indelning i delgrupper sker blir det en utmaning att stärka medborgarverksamheten så att den främjar den sociala gemenskapen. Den regionala differentieringen innebär en utmaning när det gäller att tillhandahålla jämlika tjänster i hela landet.

Statens regionalförvaltning förnyas från ingången av 2010. De regionala uppgifterna inom undervisningsministeriets förvaltningsområde kommer att skötas både vid regionförvaltningsverk och vid närings-, trafik- och miljöcentraler. Kommunernas försämrade ekonomi förutsätter att reformen av kommunstrukturen och av kommunernas servicestruktur fortsätter. Statsandelsgrunderna för förskole- och grundundervisning, allmänna bibliotek, allmän kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning per invånare överförs till lagen om statsandelar till kommunerna. Undervisningsministeriet drar även i fortsättningen upp de politiska linjerna och ställer upp verksamhetsmålen och utvecklingsmålen inom de olika ansvarsområdena även om statsandelarna slås samman med finansministeriets huvudtitel. Statsunderstöden kommer fortfarande att höra till sektorministeriernas budget och förvaltning.

Förvaltningsområdets samhälleliga verkningar

Utbildnings- och vetenskapspolitiken

Det finländska välfärdssamhället grundar sig på en hög utbildningsnivå och en avgiftsfri utbildning av hög kvalitet. Lika möjligheter till en högklassig utbildning såväl inom tidig fostran som inom högskoleutbildning måste säkerställas i hela landet. Målet är att höja befolkningens utbildnings- och kompetensnivå så att utbildningsnivån närmar sig världstoppen. En effektivare vuxenutbildning kan förlänga arbetskarriärerna och senarelägga pensioneringarna.

En hög kvalitet på undervisningen och examina är en förutsättning för utbildningens verkningsfullhet, effektivitet och produktivitet. På alla utbildningsnivåer fäster man uppmärksamhet vid att ständigt höja kvaliteten på utbildningen och vid att säkerställa kvaliteten. Tyngdpunkten ligger särskilt på att förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen, högskoleutbildningen och forskningen.

Målet är att

• inlärningsresultaten inom den grundläggande utbildningen är bland de bästa vid internationella jämförelser
• antalet stora undervisningsgrupper minskar inom den grundläggande utbildningen
• relationstalet studerande/lärare förbättras i högskolorna
• forskningens kvalitet och effekter ökar.

¹⁾ Kalkylerat antal studerande uttryckt i heltidsstuderande (Full Time Equivalent), vid universiteten undervisnings- och forskningspersonal (exkl. kalkylerad timundervisning och platser för forskarutbildning)

Målet är att

• andelen personer som fortsätter studera direkt efter den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen ökar
• den tid som används för att avlägga examen förkortas och genomströmningen ökar
• åldern då högskoleexamen avläggs sjunker
• sysselsättningen bland dem som avlagt examen ökar
• andelen av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder som årligen deltar i utbildning uppgår till minst 60 % år 2012.

¹⁾ Källa: Statistikcentralen. I fråga om år 2005 är det tal som anger utbildningar som förbereder för yrkesutbildningar en uppskattning. De tal som gäller påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen vid folkhögskolor är för åren 2005 och 2006 uppskattningar.

²⁾ Inkluderar även förberedande och rehabiliterande undervisning och handledning för handikappade, utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning för invandrare, undervisning i huslig ekonomi samt orienterande och förberedande utbildning i anslutning till grundläggande yrkesutbildning (Yrkesstart).

¹⁾ Källa: Statistikcentralen. Anger situationen i fråga om sysselsättning och placering i fortsatta studier i slutet av året. I granskningen ingår examina som avlagts före slutet av juli ifrågavarande år och under de tre föregående åren.

²⁾ Varav sysselsatta studerande var 57,3 % år 2005 och 30,5 % år 2006 och 31,8 % år 2007.

¹⁾ Källa: Statistikcentralen. Gäller i fråga om yrkeshögskolor ungas utbildning.

¹⁾ Den andel studerande som avlagt examen av det sammanlagda antalet studerande som avlagt examen och studerande som avbrutit studierna under läsåret. Källa: Statistikcentralen

²⁾ Läroplansbaserad utbildning vid läroanstalter

³⁾ Ungas utbildning

Utvecklingen av universiteten och yrkeshögskolorna fortsätter utifrån dualmodellen, som grundar sig på skilda examina och uppgifter. Målet är att öka den internationella spetskompetensen och skapa högskoleenheter med en starkare och verkningsfullare kompetensnivå. Universitetens strukturer utvecklas och den ekonomiska och administrativa autonomin stärks.

Målet är att

• undervisningens och forskningens kvalitet och effekter ökar
• den internationella rörligheten bland undervisnings- och forskningspersonalen samt studerandena vid högskolorna ökar
• högskolornas resultat förbättras.

¹⁾ Siffrorna för 2010 är i fråga om internationaliseringen genomsnittliga mål för åren 2010—2012 och i fråga om nyckeltalen målbilden fram till 2012.

²⁾ Den stora ökningen av antalet högre högskoleexamina 2008 har sin förklaring i utgången av övergångsperioden för examensstrukturreformen.

Tillgången till behörig och kunnig undervisningspersonal måste säkerställas. För att uppnå detta mål ser man till att lärarutbildningen är tillräcklig och förbättrar lärarnas arbetsförhållanden. Samtidigt förbättras lärarnas möjligheter till kontinuerlig kompetensutveckling. För utbildningsanordnarna införs en fortbildningsskyldighet.

Målet är att

• behörighetssituationen bland lärare förbättras
• intresset för lärarutbildning bibehålls så att antalet sökande till klasslärarutbildning är minst 5 000 per år.

¹⁾ Lärare i huvudsyssla

Förverkligandet av målen bedöms också med avseende på kön.

¹⁾ Utbildningsstyrelsen + länsstyrelserna

¹⁾ IB-gymnasieexamina och Reifeprüfungexamina ingår inte.

²⁾ Omfattar sådan utbildning som ordnas som läroplansbaserad utbildning och som utbildning som förbereder för fristående examen vid läroanstalter och i läroavtalsform och som leder till en yrkesinriktad grundexamen.

³⁾ Inkluderar även studerande i annan utbildning än sådan som leder till examen.

⁴⁾ I fråga om nya studerande och avlagda examina ingår sådan utbildning vid läroanstalter och i läroavtalsform som förbereder för yrkesexamen och specialyrkesexamen.

⁵⁾ Uppgifterna om antalet studerande baserar sig på Statistikcentralens datainsamling.

⁶⁾ Källa databasen AMKOTA, antalet närvarande studerande 20.9.

⁷⁾ I antalen för 2009 och 2010 syns effekterna av det s.k. stimulanspaketet.

⁸⁾ Inbegriper studerande för lägre och högre högskoleexamen och dessa examina, källa databasen KOTA.

Konst- och kulturpolitiken

Enligt den kulturpolitiska strategin 2020 är målet att skapa förutsättningar för att utveckla konsten, kulturen och kreativiteten samt kulturarvet och på så sätt stödja mångfalden och delaktigheten i samhället.

Mål för de samhälleliga verkningarna:

• Genom att förbättra verksamhetsförutsättningarna och sysselsättningssituationen för dem som utför kreativt arbete och främja tillgången till kultur och information samt bevarandet och en aktiv användning av kulturarvet stärks kulturgrunden och bildningens effekter.
• Den kreativa ekonomin, tillgången på kulturtjänster och produktionen av kulturinnehåll stärks regionalt och lokalt i syfte att att utveckla regionerna och livsmiljöerna.
• Genom att öka tillgången till konst och kultur, stödja utnyttjandet av kulturtjänster och öka möjligheterna till deltagande ökar delaktigheten och den sociala gemenskapen bland medborgarna.
• Genom att främja produktionen och spridningen av kulturinnehåll liksom även kulturekonomin, kulturexporten och kulturutbytet samt genom att utveckla ett fungerande upphovsrättssystem och förbättra förutsättningarna för kulturföretagsamhet stärks konkurrenskraften.

Idrottspolitiken

Genom idrottspolitiken främjas motionsrelaterade levnadsvanor, stärks delaktigheten och den sociala gemenskapen samt stöds en etiskt hållbar tävlings- och elitidrott.

Främjande av motionsrelaterade levnadsvanor

Medborgare som inte motionerar tillräckligt uppmuntras till att motionera regelbundet under hela livet i syfte att främja hälsan och funktionsförmågan. Tyngdpunkten ligger på barn och unga, personer i dålig kondition, överviktiga män och personer med specialbehov. I samhällsplaneringen betonas motionsmiljön. Befolkningsgrupper med specialbehov beaktas i en motionsmiljö som är gemensam och öppen för alla. Målen förverkligas genom program för hälsofrämjande motion, genom understöd till idrotts- och andra organisationers verksamhet och genom byggande av idrottsanläggningar som tjänar breda befolkningsgrupper. Motions- och idrottsforskningen inriktas på att producera information om befolkningens motionsbeteende och om de faktorer som är orsaken till att man inte motionerar.

Stärkande av delaktigheten och den sociala gemenskapen

Förutsättningar för utveckling av lokal verksamhet skapas genom att rikta stöd till verksamheten inom föreningar för motion och idrott samt till lokalt samarbete. Utbildnings- och handledningsverksamhetens kvalitet förbättras i verksamheten för barn och unga, hobby- och hälsomotionen samt tävlings- och elitidrotten. Med hjälp av motion och idrott främjas inklusionen och integreringen av invandrare.

Stödjande av etisk elitidrott som känner samhällsansvar

Verksamhetsförutsättningarna för resultatinriktad elitidrott förbättras. Man stöder åtgärder som ökar tränarnas kompetens och idrottsutövarnas träningsmöjligheter samt integreringen av handikappidrott på elitnivå liksom även åtgärder för att söka och arrangera internationella idrottsevenemang. Man skapar också förutsättningar för en effektivare antidopningsverksamhet och för yrkesutbildning för idrottare.

¹⁾ Källa: 2006 och 2008 Folkhälsoinstitutet (AVTK), 2010 UVM

²⁾ Källa: Nationella idrottsundersökningen (FI), Ung i Finland, 2009

Ungdomsarbetet och ungdomspolitiken

I enlighet med ungdomslagen (72/2006) ska målen för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken förverkligas inom tre resultatområden: främjande av ett aktivt medborgarskap hos de unga, stärkande av de ungas sociala identitet samt förbättrande av de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Samtidigt genomförs regeringens barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogram inom området för ungdomsarbete. Unga med invandrarbakgrund beaktas genomgående i samband med stödåtgärder inom ungdomsarbetet och ungdomspolitiken.

Stöd till ett aktivt medborgarskap hos de unga

Målet när det gäller ett aktivt medborgarskap hos de unga är att utveckla en målinriktad verksamhet bland unga i samhället. Ett aktivt medborgarskap främjas genom att man skapar förutsättningar för alla unga att ha egna fritidssysselsättningar, vara medlem i sammanslutningar och kunna påverka i samhället. Mekanismerna för ungas deltagande och inflytande samt för hörande av unga utvecklas. Målet är att de unga röstar lika aktivt som resten av befolkningen i nationella val.

Stärkande av de ungas sociala identitet

Åtgärder som förbättrar de ungas livskompetens vidtas. Verkstadsverksamheten för unga har som mål att förbättra de ungas beredskap för vardagen och arbetslivet och att minska ungdomsarbetslösheten. Verksamheten effektiviseras med hjälp av uppsökande verksamhet med personer som arbetar i par. Syftet är att genom förebyggande arbete mot rusmedels- och narkotikabruk minska ungas bruk av och intresse att prova på alkohol och narkotika.

Förbättrande av de ungas uppväxt- och levnadsvillkor

De ungas uppväxt- och levnadsvillkor förbättras genom att statsrådet driver en effektivare generationspolitik i fråga om de unga så att de ungas och övriga befolkningsgruppers levnadsvillkor är på samma nivå. Statsrådets barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogram, som färdigställdes år 2007, genomförs, följs och utvärderas. De ungas levnadsvillkor följs med hjälp av register över ungas levnadsvillkor.

¹⁾ Kommunsammanslagningarna minskar antalet kommuner.

Kyrkliga ärenden

Till undervisningsministeriets ansvarsområde hör den evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkosamfundet och andra religionssamfund. Till ansvarsområdet hör även det allmänna ordnandet av begravningsväsendet, där utgångspunkten är religionsfrihet och jämlikhet samt värdighet och vördnad.

Undervisningsministeriets mål är att garantera gynnsamma verksamhetsförutsättningar för evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkosamfundet och andra religionssamfund och att främja möjligheterna till religionsbekännelse och religionsutövning och att på andra sätt främja religionsfriheten.

Internationellt samarbete

Genom att utnyttja det rådande internationella intresset och de finländska utbildningsanordnarnas och andra aktörers höga kompetensnivå främjas exporten av finländsk utbildning och finländskt kunnande.

Man påverkar i Europeiska unionen och i internationella organisationer i syfte att främja Finlands i mål i ärenden som gäller utbildnings- och forskningspolitik, kulturpolitik, audiovisuell politik samt idrotts- och ungdomspolitik.

Statsandelsprocenten för undervisningsväsendet år 2010 är 41,89.

Anslagen för statsandelar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning, biblioteks- och kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning enligt antalet invånare, sammanlagt ca 1 570 miljoner euro, har med hänvisning till motiveringen till kapitel 28.90 överförts till finansministeriets huvudtitel och ingår i statsandelen för ordnande av kommunernas basservice.

Tippnings- och penninglotterivinstmedel

I enlighet med lotterilagen (1047/2001) används avkastningen av penninglotterier och tippnings- och vadhållningsspel för att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete. Vinstmedlen från tippning utgör en viktig finansieringskälla inom vetenskapens, konstens, idrottens och ungdomsarbetets område. I enlighet med lotterilagen tas i statsbudgeten varje år in ett anslag som uppskattas motsvara vinsten under räkenskapsperioden i fråga för den penningspelsammanslutning som ordnar ovan nämnda spel samt de amorteringar och räntor som inflyter på lån som beviljats av vinstmedlen.

Oy Veikkaus Ab:s egentliga intäkter för år 2010 uppskattas till 462,7 miljoner euro, dvs. 11,8 % mer än i budgeten för 2009. Detta beror på att intäktskalkylen baserar sig på en reellare uppskattning av utvecklingen av Veikkaus Ab:s intäkter. De beräknade intäkterna har fördelats mellan förmånstagarna i det förhållande som anges i den lag som gäller tippningsvinstmedel.

Av vinstmedlen föreslås ett belopp på 89,9 miljoner euro bli beviljat under moment 29.40.53 för stöd till vetenskapen, 197,9 miljoner euro under moment 29.80.52 för stöd till konsten, 128,5 miljoner euro under moment 29.90.50 för stöd till idrotten och 46,2 miljoner euro under moment 29.91.50 för stöd till ungdomsfostringsarbetet. Statsandelarna för bibliotek finansieras inte längre år 2010 med tippningsvinstmedel för konst.

Den statliga finansieringen av vetenskap, konst, idrott och ungdomsarbete under kapitlen 29.40, 80, 90 och 91 föreslås år 2010 uppgå till 921,4 miljoner euro, varav 462,7 miljoner euro, dvs. 50,2 %, beviljas av tippningsvinstmedel.

¹⁾ Statsandelen för bibliotekens driftskostnader finansieras från och med 2010 med anslag under finansministeriets huvudtitel.

Förvaltningsområdets informationsförvaltning

Genomförandet av informationsförvaltningsstrategin för undervisningsministeriets förvaltningsområde 2006—2015 fortsätter. I enlighet med informationsförvaltningsstrategins riktlinjer stärks den gemensamma kunskapsbasen för undervisningen, forskningen och kulturen. Nya tjänster tillhandahålls i elektronisk form. Inom förvaltningsområdet övergår man i all verksamhet inom förvaltningen och ämbetsverk emellan till elektronisk kommunikation och elektronisk förvaltning. Informationsförvaltningens kostnadseffektivitet förbättras alltjämt. Centrala metoder är ökad användning av gemensamma tjänster och andra resurser och samarbete vid anskaffningar.

Projekt i enlighet med informationsförvaltningsstrategin år 2010 är: Elektronisk ärendehantering, tjänster för arbetsgrupper och projekt som gäller långtidsförvaring av elektroniskt material.

Produktivitetsprogrammets verkningar

En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. För åtgärderna i produktivitetsprogrammet redogörs närmare i samband med de berörda kapitlen. I och med universitetsreformen hör personalen vid universitet och övningsskolor inte längre till statens budgetekonomi, som gäller statens ämbetsverk.

Inom undervisningsministeriets förvaltningsområde genomförs produktivitetsfrämjande åtgärder, som medför en sammanlagd minskning av behovet av personal motsvarande ca 536 årsverken år 2010.

¹⁾ Utbildningscentret för undervisningssektorn Opeko och Universitetens servicecenter Certia bolagiseras.

²⁾ Universitetens och övningsskolornas produktivitetsmål tas in i grunderna för beviljande av statsbidrag för de universitet som inrättas enligt den nya organisationsformen.

Bedömning av könskonsekvenserna i samband med budgetpropositionen för 2010

Över hälften av anslagen inom undervisningsministeriets förvaltningsområde är överföringsutgifter och deras konsekvenser för jämställdheten är beroende av finansieringsmottagarnas beslut.

I de unga åldersgrupperna är skillnaden mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå till kvinnornas klara fördel. Att inte genomgå den grundläggande utbildningen, inte fortsätta studera efter den grundläggande utbildningen eller att avbryta yrkesutbildning eller högskoleutbildning är typiskt i synnerhet för pojkelever och manliga studerande. Genom att förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen, ha flexibel grundläggande utbildning som praxis, utveckla den utbildning som förbereder för yrkesutbildning (yrkesstart) och öka studieplatserna inom yrkesutbildningen bedöms i synnerhet den andel av befolkningen som inte har yrkesutbildning minska på lång sikt och därigenom även skillnaderna i kvinnors och mäns utbildningsnivå.

Flickornas och pojkarnas segregerade studieval upprätthåller segregationen i arbetslivet. Man vidtar fortsatta åtgärder för att påverka flickornas och pojkarnas studieval.

Den kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska verksamheten är i regel könsneutral. Däremot är främjande av jämställdhet enligt idrottslagen utgångspunkten i t.ex. strategin för statsunderstöd för idrottsverksamhet, vilket beaktas i understödskriterierna. I idrottsverksamheten läggs särskild vikt vid att beakta könsaspekten i utvecklandet av utbildningen för tränare och instruktörer. Inom ungdomsarbetet kan finansieringen vid behov särskilt riktas till projekt som gäller flickor och pojkar. I takt med att den kulturella mångfalden ökar kommer behovet av differentierad verksamhet att öka.

Med hjälp av statistik och undersökningar följer undervisningsministeriet könskonsekvenserna av förvaltningsområdets verksamhet och beaktar dessa då budgeten görs upp.

Förvaltningsområdets anslag 2008—2010