Statsbudgeten 2007
31. KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Förklaring:Kommunikationsministeriet verkställer regeringens trafik- och kommunikationspolitiska mål tillsammans med förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar. Ministeriet och förvaltningsområdet ansvarar även för genomförandet av de ägarpolitiska målen i fråga om de statliga företag som verkar inom trafik- och kommunikationsbranschen. Förvaltningsområdets politiksektorer utgörs av förvaltning, kommunikationspolitik, trafikpolitik, ägarpolitik samt forskningsverksamhet.
Enligt regeringsprogrammet är syftet med trafik- och kommunikationspolitiken att förbättra medborgarnas välstånd samt näringslivets och den offentliga förvaltningens produktivitet och konkurrenskraft samt Finlands och regionernas konkurrenskraft. Inom kommunikationspolitiken sker detta genom att användningen av datateknik och informationssamhällets tjänster främjas och inom trafikpolitiken genom att kommunikationsinfrastrukturen och kommunikationstjänsterna utvecklas. Inom de företag som hör till förvaltningsområdet iakttas en långsiktig och förutsägbar ägarpolitik.
Kommunikationstjänsterna utgör en väsentlig del av utvecklingen av informationssamhället eftersom en avsevärd del av informationssamhällets tjänster produceras och konsumeras med utnyttjande av kommunikationstjänster och kommunikationsnät. För Finlands ekonomiska utveckling och konkurrenskraft är det centralt att kunna omvandla det starka kunnandet inom kommunikationsinfrastrukturen och servicen till en styrka i produktionen och det omfattande utnyttjandet av informationssamhällstjänster. Ny teknologi och nya kommunikationstjänster utvecklas och tas i bruk inom så många levnadssektorer som möjligt för att underlätta medborgarnas vardag.
Kommunikationstjänsterna är i huvudsak kommersiella tjänster som produceras av näringslivet. Med hjälp av teknologineutral styrning och lagstiftning verkar den offentliga förvaltningen i syfte att främja konkurrensen och införandet av ny teknologi, stärka verksamhetsförutsättningar för företag inom kommunikationsbranschen, förbättra det finska näringslivets konkurrenskraft och trygga utbudet av basservice samt skydda konsumeneternas rättigheter. Centralt i ministeriets och förvaltningsområdets verksamhet är skapandet av en god verksamhetsmiljö för serviceproducenterna att erbjuda och för användarna att använda informationssamhällets tjänster.
Målen för den nationella bredbandsstrategin fram till utgången av 2005 uppfylldes i stort sett. Vid utgången av 2006 finns det uppskattningsvis en och en halv miljon bredbandsanslutningar i Finland, alla tekniker inkluderade, av vilka anslutningshastigheten för den mest allmänna anslutningen är minst 2 Mbit/s. Finlands ställning som ett av de främsta länderna i Europa när det gäller användningen av och tillgången till snabba telekommunikationsförbindelser har stabiliserats. Åtgärdsprogrammet gällande strategin genomförs ända fram till år 2007. Målet är att över 90 % av Internetförbindelserna då är bredbandsanslutningar och att anslutningshastigheten för den allmännaste bredbandstjänsten är åtminstone 8 Mbit/s. Utgångspunkten för strategin är att näten skall innehålla bra tjänster som används i stor utsträckning.
Digitaliseringen av televisionsnäten fortsätter. Statsrådet har fattat ett principbeslut om att upphöra med de analoga sändningarna den 31 augusti 2007. Det digitala televisionsnätet var rikstäckande redan före utgången av 2005. Vid utgången av 2006 använder enligt uppskattningar 70 procent av hushållen digitala mottagare. Under 2007 säkerställs att övergången till digital television lyckas ur medborgarnas synvinkel och man ser också till att Sveriges Television Ab:s (SVT) sändningar förmedlas i Finland vid övergången till helt digitaliserad televisionsverksamhet.
Med hjälp av en nationell datasäkerhetsstrategi skall Finland bli ett samhälle där medborgarna åtnjuter dataskydd. Syftet med strategin är att främja samarbetet då det gäller informationssäkerheten samt den nationella konkurrenskraften och verksamhetsförutsättningarna för finländska data- och kommunikationsföretag. Genom strategin förbättras hanteringen av datasäkerhetsrisker, tryggas förverkligandet av de grundläggande rättigheterna och det nationella kunskapskapitalet. Målet är även att öka medvetenheten och kunnandet om datasäkerhet. Under 2007 bedöms hur eventuella överlappningar skall avlägsnas mellan andra funktioner som skall inträda vid störningar i informationssamhällets normala rutiner.
Statsrådet uppställer i anslutning till budgetpropositionen följande mål för kommunikationsbranschen:
- De högklassiga kommunikationstjänsterna skall vara allmänt tillgängliga till ett rimligt pris och bjudas ut på en effektiv kommunikationsmarknad.
- Medborgarna och företagen litar på informationssamhällets tjänster.
- Nya, innovativa kommunikationstjänster uppstår och informations- och kommunikationsteknologin utnyttjas effektivt i syfte att förbättra produktiviteten och konkurrenskraften och underlätta medborgarnas vardag.
Kommunikationsministeriet uppställer preliminärt följande mål:
- Nya bredbandstjänster bjuds ut och används på ett heltäckande sätt.
- Utbudet och finansieringen av Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet har tryggats och verksamhetsförutsättningarna för såväl den kommersiella televisions- och radioverksamheten som den övriga innehållsproduktionen utvecklas.
- Nivån på postens allmänna tjänster bibehålls.
- Dagstidningen förblir ett mångsidigt och pluralistiskt medium.
- Finland är ett samhälle där medborgarna åtnjuter dataskydd, datasäkerhetsbranschen är konkurrenskraftig och landet håller hög nivå när det gäller kunnande i och kunskap om datasäkerhetsfrågor. Kommunikationsverkets verksamhet i datasäkerhetsfrågor utvecklas och inriktas på trygganden av samhällets vitala funktioner.
- Lagstiftningen och licens- och frekvenspolitiken stöder utvecklingen av vardagens informationssamhälle och uppkomsten och utbudet av konvergerande tjänster.
Kommunikationsverkets anslag och understödandet av tidningspressen är anslag som stöder kommunikationspolitiken. För dessa föreslås sammanlagt 19,5 miljoner euro. Anslaget för understödandet av kommunikationsnät vid undantagsförhållanden har överförts till inrikesministeriets förvaltningsområde.
Inom trafikbranschen upprätthålls och utvecklas trafikförbindelserna i syfte att trygga och förbättra Finlands och regionernas konkurrenskraft. Inom branschen bör samtidigt samfärdsel och transport möjliggöras på ett säkert samt ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt. Den trafikpolitik som utövas inom ministeriets förvaltningsområde verkställs förutom genom upprätthållande och utveckling av servicenivån inom trafiklederna och trafiktjänsterna också genom påverkan av andra myndigheters och intressegruppers åtgärder som är av betydelse för trafikpolitiken. De olika trafikformerna skall tillsammans bilda ett effektivt och fungerande trafiksystem. För att utbudet av trafiktjänster skall bli effektivare planeras och anskaffas tjänsterna i mån av möjlighet som större helheter. Genom inköp av tåg-, sjö-, flyg- och busstrafiktjänster tryggas behovet av basservice i fråga om samfärdsel i hela landet och bevarandet av trafiktjänster främjas. Kostnaderna för farledshållningen minimeras genom vidareutveckling av upphandlings- och verksamhetsformerna.
År 2007 beräknas person- och godstrafiken öka med ca 2 %. Därefter uppskattas ökningen alltjämt vara ca 2 % på årsbasis till följd av nationalproduktens tillväxt och i synnerhet till följd av tillväxten inom de transportintensiva branscherna.
Centrala förändringsfaktorer som inverkar på farledshållningens behov och trafiktjänsterna under de närmaste åren är den förändring i regionstrukturen som föranleds av flyttningsrörelsen inom befolkningen samt befolkningens stigande medelålder och förändringar i näringslivets struktur. En koncentration av befolkningen ökar efterfrågan och investeringsbehoven i tillväxtområdena. Samtidigt skall en tillräcklig nivå på trafikledstjänsterna bibehållas i de områden som förlorar befolkning. Underhållet av enskilda vägar stöds med direkta understöd och genom utvecklande av väghållningsmetoderna i fråga om dem. Man strävar efter att medborgarna skall tryggas tillgång till kollektivtrafiktjänster till ett rimligt pris. Globaliseringen av näringslivet framhäver betydelsen av att de internationella förbindelserna utvecklas.
Den ministerarbetsgrupp för trafikinfrastruktur som tillsatts i enlighet med regeringsprogrammet blev år 2004 klar med sitt förslag till riktlinjerna för trafikledshållningen för regeringsperioden och på ett mera allmänt plan för hela följande tioårsperiod. Projekt som skall inledas under regeringsperioden är följande 18 projekt, vilkas sammanlagda fullmakt att ingå avtal uppgår till 1 870 miljoner euro (2 279 miljoner euro inklusive moms):
- Byggandet av motorvägsavsnittet Muurla—Lojo med hjälp av livscykelmodellen (fullmakt att ingå avtal för 700 miljoner euro, byggnadskostnader ca 300 miljoner euro) i samband med första tilläggsbudgeten för 2004.
- Fördjupandet av farleden till Torneå (fullmakt att ingå avtal för 11 miljoner euro) och projektet Skogsbackavägen (fullmakt att ingå avtal för 100 miljoner euro) i budgetpropositionen för 2005.
- En havsfarled till Brahestad (fullmakt att ingå avtal för 30 miljoner euro), 2:a byggnadsetappen av Tammerfors västra ringväg (fullmakt att ingå avtal för 57 miljoner euro), statens och de berörda kommunernas gemensamma projekt Hintta—Korvenkylä, Uleåborg (fullmakt att ingå avtal för 25,7 miljoner euro), Ilmala bangård (fullmakt att ingå avtal för 100 miljoner euro) och reparationsarbetena på vägen Vichtis—Björneborg (fullmakt att ingå avtal för 45 miljoner euro) i budgeten för 2006.
- Första delen av banavsnittet Seinäjoki—Uleåborg (fullmakt att ingå avtal för 110 miljoner euro), vägprojektet rv 6 Villmanstrand—Imatra (fullmakt att ingå avtal för 131 miljoner euro), banprojektet Lahtis—Luumäki (fullmakt att ingå avtal för 185 miljoner euro), Ring I Åboleden—Vallberget (fullmakt att ingå avtal för 86,3 miljoner euro), bangårdsarbetena i Mellersta Böle (fullmakt att ingå avtal för 39,2 miljoner euro), rv 4 Lusi—Vaajakoski (fullmakt att ingå avtal för 75 miljoner euro), sv 51 Kyrkslätt—Stensvik (fullmakt att ingå avtal för 48 miljoner euro), rv 14 Nyslott centrum (fullmakt att ingå avtal för 59 miljoner euro), avtalet med Fredrikshamns stad om förbättring av farleden till Fredrikshamn (fullmakt att ingå avtal för 9,8 miljoner euro) och rv 4 vid Kemi inklusive broar (fullmakt att ingå avtal för 58 miljoner euro) i budgetpropositionen för 2007.
Inom trafikledshållningen tryggas den dagliga framkomligheten, trafikledernas skick samt trafiksäkerheten. De risker för grundvattnet som trafiken ger upphov till minskas. De temaprojekt som ministerarbetsgruppen föreslagit fortsätter. De gäller förnyande av den föråldrade överbyggnaden på banorna samt inom vägnätet förbättrande av hamnförbindelserna, säkerheten på huvudvägarna och understödande av utvecklingen inom tillväxtområdena.
De miljörisker som i Finska viken föranleds av den kontinuerliga ökningen inom sjötrafiken och särskilt oljetransporterna minskas genom att systemen för trafikstyrning utvecklas och genom att man deltar i utvecklingen av internationella regler för sjötransporter.
Med aktiva åtgärder för att stöda sjöfarten skapas förutsättningar för att säkerställa ett tillräckligt i Finland registrerat fartygsbestånd och därigenom servicens kontinuitet i alla situationer.
Statsrådet uppställer i anslutning till budgetpropositionen följande mål för trafikbranschen:
- fungerande rese- och transportkedjor tryggas
- trafiksäkerheten förbättras
- olägenheterna för miljön minskas
Kommunikationsministeriet uppställer preliminärt följande kompletterande mål:
- stomnätets funktionalitet och smidighet förbättras
- olika alternativa former för samfärdsel och transport utvecklas
- basservicenivån i fråga om samfärdsel och transport tryggas
- trafiksystemets funktionalitet i stadsbebyggelse främjas
- antalet dödsfall och allvarliga handikapp förorsakade av trafiken minskas
- trafikens energieffekt förbättras
- partikelutsläpp och buller i trafiken minskas
- trafik- och transportmarknadens funktion garanteras
- förvaltningsområdets produktivitet förbättras
För den trafikpolitiska sektorn föreslås sammanlagt 1 423,1 miljoner euro. Trafikpolitiken genomförs av farledsinrättningarna, Fordonsförvaltningscentralen samt de förvaltnings- och säkerhetsämbetsverk som skall inrättas inom luftfartens och järnvägstrafikens områden. Andra anslag som hör till trafikpolitiksektorn är köp av och understöd till tjänster inom kollektivtrafiken, stödande av sjöfartsnäringen, ersättningar och understöd till lufttrafiken, statsbidrag till väghållningen samt en nationell finansieringsandel för strukturfondsprojekt.
Kommunikationsministeriet utreder tillsammans med Vägförvaltningen, Banförvaltningscentralen och Sjöfartsverket fördelar och nackdelar med en sammanslagning av trafikledsinrättningarna. Även utvecklandet av samarbetet mellan Meteorologiska institutet och Havsforskningsinstitutet utreds.
I samband med att statens ägarstyrning koncentreras till statsrådets kansli från och med den 1 maj 2007 överförs kommunikationsministeriets ägarstyrning av statsbolag till statsrådet med undantag av VR-koncernen.
För forskningsverksamhetens politiska sektor föreslås sammanlagt 38,8 miljoner euro. Inrättningar som bedriver forskning är Meteorologiska institutet och Havsforskningsinstitutet.
Förvaltningens politiska sektor föreslås få sammanlagt 18,7 miljoner euro för kommunikationsministeriets omkostnader samt för forsknings- och utvecklingsverksamheten.
Inom förvaltningsområdet föreslås ett anslag på 1 501,5 miljoner euro.
Dessutom föreslås för förvaltningsområdets mervärdesskatteutgifter 271,3 miljoner euro.
Av förvaltningsområdets avgiftsintäkter och avgifter av skattenatur är de största farledsavgiften på 75,2 miljoner euro som används för underhållet av havsfarleder samt banavgiften (42,4 miljoner euro) och banskatten (21,0 miljoner euro) som används för banhållningen. I avgiftsinkomster av skattenatur får Kommunikationsverket 4,2 miljoner euro och i övriga avgiftsinkomster 27,0 miljoner euro. Fordonsförvaltningscentralens sammanlagda avgiftsinkomster är 69,9 miljoner euro.
Det beräknas att Trans European Transport Network, dvs. TEN-projekten, beviljas ca 12,0 miljoner euro av EU:s medel. Den regionala utvecklingsfondens målprogram uppskattas få ca 11,0 miljoner euro i EU-medel från moment 26.98.61.
Sammanfattning av fullmakterna inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde (mn euro) | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011— | Samtliga utgifter för användningen av fullmakter |
|
Förbindelser som ingåtts före 2007 | 198,0 | 189,0 | 127,1 | 76,6 | 661,0 | 1 251,7 |
Förbindelser 2007 | 68,8 | 343,1 | 339,8 | 184,2 | 35,5 | 971,4 |
Fullmakterna sammanlagt | 266,7 | 532,1 | 466,9 | 260,8 | 696,5 | 2 223,1 |
Förvaltningsområdets anslag 2005—2007
År 2005 bokslut 1000 € |
År 2006 ordinarie statsbudget 1000 € |
År 2007 budgetprop. 1000 € |
Ändring 2006—2007 |
|||
1000 € | % | |||||
01. | Kommunikationsministeriet | 21 462 | 20 640 | 18 688 | - 1 952 | - 9 |
---|---|---|---|---|---|---|
21. | Kommunikationsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 21 462 | 20 640 | 18 688 | - 1 952 | - 9 |
(22.) | Forskning och utveckling (reservationsanslag 3 år) | — | — | — | — | — |
20. | Fordonsförvaltningscentralen | 9 472 | 10 996 | 11 856 | 860 | 8 |
21. | Fordonsförvaltningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 9 472 | 10 996 | 11 856 | 860 | 8 |
24. | Vägförvaltningen | 745 044 | 693 989 | 721 847 | 27 858 | 4 |
21. | Basväghållningen (reservationsanslag 2 år) | 608 946 | 586 243 | 572 027 | - 14 216 | - 2 |
76. | Anskaffningar av jordområden samt ersättningar enligt landsvägslagen (förslagsanslag) | 27 846 | 24 446 | 30 820 | 6 374 | 26 |
78. | Vissa vägprojekt (förslagsanslag) | 86 340 | 62 200 | 97 800 | 35 600 | 57 |
79. | Efterfinansierings-, totalfinansierings- och livscykelsfinansieringsprojekt (reservationsanslag 3 år) | 21 912 | 21 100 | 21 200 | 100 | 0 |
25. | Statsbidrag för väghållningen | 13 900 | 14 000 | 12 000 | - 2 000 | - 14 |
50. | Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år) | 13 900 | 14 000 | 12 000 | - 2 000 | - 14 |
26. | Vägverket | — | — | — | — | — |
30. | Sjöfartsverket | 18 684 | 103 224 | 108 110 | 4 886 | 5 |
21. | Sjöfartsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 17 566 | 94 674 | 94 060 | - 614 | - 1 |
76. | Anskaffning av mark- och vattenområden (förslagsanslag) | 19 | 50 | 50 | — | — |
77. | Utvecklande av farledsnätet (reservationsanslag 3 år) | — | — | — | — | — |
78. | Vissa vattenvägsprojekt (förslagsanslag) | 99 | 8 500 | 14 000 | 5 500 | 65 |
(79.) | Vägen inom den arrenderade delen av Saima kanal (reservationsanslag 3 år) | 1 000 | — | — | — | — |
32. | Främjande av sjöfarten och annan sjötrafik | 66 123 | 67 418 | 67 621 | 203 | 0 |
(40.) | Stödjande av anskaffningar av lastfartyg (förslagsanslag) | 19 | — | — | — | — |
41. | Tryggande av konkurrensförutsättningarna för lastfartyg samt passagerarfartyg i trafik mellan tredje länder vilka är upptagna i förteckningen över handelsfartyg i utrikesfart (förslagsanslag) | 39 292 | 40 985 | 40 985 | — | — |
42. | Tryggande av konkurrensförutsättningarna för passagerarfartyg och passagerarbilfärjor i utrikesfart (förslagsanslag) | 21 700 | 21 483 | 21 483 | — | — |
50. | Statsunderstöd ur lästavgifterna (förslagsanslag) | 858 | 953 | 953 | — | — |
51. | Prisstöd för lotsning (reservationsanslag 2 år) | 4 254 | 3 997 | 4 200 | 203 | 5 |
33. | Rederiverket | — | — | — | — | — |
34. | Lotsverket | — | — | — | — | — |
40. | Banförvaltningscentralen | 419 620 | 355 292 | 331 042 | - 24 250 | - 7 |
21. | Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år) | 312 455 | 291 392 | 293 342 | 1 950 | 1 |
76. | Anskaffningar av jordområden för bannätet och ersättningar (förslagsanslag) | 1 468 | 1 500 | 1 500 | — | — |
(77.) | Utvecklande av bannätet (reservationsanslag 2 år) | 11 000 | 6 900 | — | - 6 900 | - 100 |
78. | Vissa banprojekt (förslagsanslag) | 94 697 | 49 200 | 36 200 | - 13 000 | - 26 |
(79.) | Byggande av radionät (reservationsanslag 3 år) | — | 6 300 | — | - 6 300 | - 100 |
41. | Järnvägsverket | — | 1 000 | 4 000 | 3 000 | 300 |
21. | Järnvägsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | — | 1 000 | 4 000 | 3 000 | 300 |
50. | Luftfartsverket | — | — | — | — | — |
51. | Luftfartsförvaltningen | — | 6 800 | 7 600 | 800 | 12 |
21. | Luftfartsförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | — | 6 800 | 7 600 | 800 | 12 |
52. | Ersättningar och statsbidrag till lufttrafiken | 5 875 | 1 300 | 1 000 | - 300 | - 23 |
41. | Statsbidrag för byggande och underhåll av vissa flygplatser (fast anslag) | 1 300 | 1 300 | 1 000 | - 300 | - 23 |
(43.) | Ersättning till Luftfartsverket för beredskapsuppgifter (fast anslag) | 4 575 | — | — | — | — |
60. | Köp av tjänster, ersättningar och stöd för kollektivtrafik | 91 271 | 89 970 | 90 433 | 463 | 1 |
42. | Statsunderstöd för utbildning (fast anslag) | 841 | 841 | 841 | — | — |
63. | Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år) | 81 490 | 81 075 | 52 625 | - 28 450 | - 35 |
64. | Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården (reservationsanslag 3 år) | 8 940 | 8 054 | 6 567 | - 1 487 | - 18 |
65. | Köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster (förslagsanslag) | — | — | 30 400 | 30 400 | 0 |
70. | Kommunikationsverket | 3 816 | 5 248 | 5 219 | - 29 | - 1 |
21. | Kommunikationsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 3 816 | 5 248 | 5 219 | - 29 | - 1 |
72. | Ersättningar och understöd för kommunikation | 13 614 | 13 614 | 14 264 | 650 | 5 |
42. | Understödjande av tidningspressen (fast anslag) | 13 614 | 13 614 | 14 264 | 650 | 5 |
(43.) | Kommunikationsnät vid undantagsförhållanden (reservationsanslag 3 år) | — | — | — | — | — |
80. | Meteorologiska institutet | 30 886 | 30 216 | 30 278 | 62 | 0 |
21. | Meteorologiska institutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 30 886 | 30 216 | 30 278 | 62 | 0 |
81. | Havsforskningsinstitutet | 8 943 | 10 280 | 8 499 | - 1 781 | - 17 |
21. | Havsforskningsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 8 943 | 10 280 | 8 499 | - 1 781 | - 17 |
99. | Övriga utgifter inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde | 370 402 | 326 171 | 340 348 | 14 177 | 4 |
29. | Mervärdesskatteutgifter inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) | 289 378 | 254 740 | 271 279 | 16 539 | 6 |
40. | Vissa statsunderstöd (fast anslag) | 942 | 942 | 942 | — | — |
62. | Statlig medfinansiering för kommunikationsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar (förslagsanslag) | 11 436 | 11 284 | 13 822 | 2 538 | 22 |
78. | Byggande av trafikförbindelser till Nordsjö hamn (förslagsanslag) | 68 141 | 58 700 | 53 800 | - 4 900 | - 8 |
88. | Aktieförvärv (reservationsanslag 3 år) | 505 | 505 | 505 | — | — |
Sammanlagt | 1 819 112 | 1 750 158 | 1 772 805 | 22 647 | 1 |
Det totala antalet anställda | 3 300 | 3 350 | 3 250 |