Statsbudgeten 2004

25. JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Förklaring:

En snabbare, mångsidigare och effektivare rättssäkerhet

Rättegångskostnaderna har stigit, vilket har haft som följd att tillgången till rättssäkerhet i tvistemål har försämrats. Alla de mål som för närvarande behandlas i domstol är inte nödvändigtvis sådana att rättsväsendet behövs för avgörande av dem. I systemen för ändringssökande ingår en mängd onödigt överlappande arbete, och därför bör förfarandena utvecklas.

När det gäller rättssäkerheten är målet att förbättra effektiviteten i domstolsväsendet, att skapa flexibla förfaranden samt att i fråga om medborgarna främja likvärdigheten i rättsskyddsfrågor och ett jämbördigt bemötande. Rättsväsendets resurser fördelas enligt de faktiska behoven av rättsskydd och rättegångsförfarandet utvecklas i enlighet med klienternas behov.

En effektivare och bättre fokuserad kriminalpolitik

Situationen beträffande brottsligheten har varit relativt stabil under de senaste åren, även om den narkotikarelaterade brottsligheten och våldsbrottsligheten har tagit sig uttryck i ett ökat antal allvarliga fall. Andelen ungdomar som gör sig skyldiga till brott har minskat, men återfallsbrottsligheten och risken för att hamna i en ond cirkel av brottsligt beteende förekommer allmänt. Den internationella organiserade brottsligheten har gjort sitt intåg i Finland inom framför allt narkotikabrottsligheten och kvinnohandeln. Verkställandet av det straffrättsliga ansvaret i omfattande och komplicerade mål förlöper långsamt. Antalet fångar har ökat, vilket har lett till ökade säkerhetsrisker och försvårat arbete i fängelserna. I och med att narkotikasituationen har förvärrats i samhället har behovet av rusmedelsövervakning och rehabilitering ökat markant också under strafftiden.

De centrala målen för kriminalpolitiken är att förbättra medborgarnas säkerhet och att bekämpa brott. Fokus läggs på att minska vålds-, narkotika-, återfalls- och ungdomsbrottsligheten samt på att förebygga brott och att förbättra brottsoffrens ställning.

Avvärjande av betalningsstörningar och adekvat skötsel av dem

Användningen av krediter och betydelsen av krediter har ökat i både privatpersonernas och företagens ekonomi. Samtidigt har också betalningsstörningar på olika nivå ökat. Kreditvärdigheten är en ovillkorlig förutsättning för aktiv ekonomisk verksamhet.

Målet är att i form av ett samarbete mellan ministerierna, myndigheterna och privata instanser utarbeta ett program för att förebygga att överskuldsättningsproblem uppkommer och förvärras och för att effektivt sköta insolvenssituationer. De centrala målen är att stärka medborgarnas kännedom om betydelsen av kreditvärdighet, att förbättra skuldrådgivningen, förenkla och effektivera indrivningen av fordringar samt att finna de rätta metoderna när betalningsstörningar förekommer.

Medborgarnas rättsförhållanden

Internationaliseringen samt förändringarna i ålders- och näringsstrukturen och i familje- och anhörigrelationerna förutsätter också att man kontinuerligt följer och bedömer hur den grundläggande lagstiftningen fungerar. Behoven av att utveckla arvslagstiftningen bedöms. Reformeringen av skadeståndsrätten och brottsskadelagen samt aktiebolagslagstiftningen fortsätter. Vidare utreds frågor kring makars förmögenhetsförhållanden samt bestämmelserna om familje- och parförhållanden.

Konsekvensen i fråga om författningsberedningen

Tyngdpunkten i lagstiftningsarbetet har sedan 1990-talet varit förlagd till reglering på lagnivå och till genomförande av omfattande totalreformer. I och med EU-medlemskapet har lagarna både ökat i antal och blivit mer detaljerade. Programmen för utvecklande av författningsberedningen är till stor del ogenomförda och bedömningen av verkningarna av regleringen är otillräcklig.

Genom att förbättra lagberedningsprocessen kan man säkerställa att lagstiftning tas i bruk endast när detta är ändamålsenligt och att regleringen är åskådlig och högklassig. En förbättrad kvalitet på lagstiftningen främjar effektiviteten och tillförlitligheten i fråga om den offentliga förvaltningen samt förhindrar onödiga kostnader och främjar företagens konkurrensförmåga.

Utvecklande av Europa på det rättsliga planet

Samarbetet i rättsliga och inrikes frågor tillhör de sektorer som utvecklats snabbast inom EU. Verksamheten, som tidigare hade karaktären av samarbete mellan regeringarna, utvecklas numera i riktning mot övernationell verksamhet. Utvidgningen av unionen ställer samarbetet inför nya utmaningar.

Finlands mål är, i enlighet med de slutsatser som godkändes vid Europeiska rådet i Tammerfors, att främja tillkomsten av ett europeiskt rättsområde, inom vilket medborgarna kan utnyttja sina rättigheter på lika grunder. I detta syfte stöds framför allt projekt som grundar sig på ömsesidigt godkännande av domar och beslut samt strävar man efter att utarbeta processuella minimibestämmelser som främjar ömsesidigt godkännande. Vidare är det viktigt att det direkta samarbetet mellan myndigheterna i medlemsstaterna intensifieras och att EU:s regelverk tillämpas fullt ut också i de nya medlemsstaterna.

Målet för det bilaterala samarbetet med Ryssland och för EU-samarbetet är att stabiliteten i Finlands närområden främjas genom att rättsstatsutvecklingen i Ryssland stöds och den internationella brottsligheten bekämpas.

Utvecklande av personalen och strukturerna inom förvaltningsområdet

De reformer som lagstiftningen och rättsmyndigheternas verksamhet kräver måste realiseras genom att verksamheten inom förvaltningsområdet effektiveras och resurserna omfördelas. Det är därför nödvändigt att inom varje verksamhetssektor ur produktivitetsperspektiv bedöma om resurserna är rätt fördelade med tanke på medborgarna och samhället och att kontrollera om organisationsstrukturen, servicenätet och verksamhetsprocesserna är effektiva och om de möjligheter som datatekniken erbjuder utnyttjas på ett förnuftigt sätt. Det spelrum som uppstår dels i och med att personalen går i pension i accelererande takt under de närmaste åren, dels till följd av personalens övriga omsättning, måste utnyttjas på lång sikt och systematiskt. Inom personalpolitiken stöds personalens karriärutveckling, rörlighet och övergång från ett uppgiftsområde till ett annat.

Inom informationsförvaltningen förbättras förutsättningarna för elektronisk kommunikation genom att Internettjänsterna, de elektroniska blanketterna och e-postsystemen utvecklas. Utnyttjandet av förvaltningsområdets dataresurser inom styrningen och utvecklandet av verksamheten effektiveras genom att man fortsätter att bygga ut datalagren.

Förvaltningsområdets anslag kapitelvis 2002—2004