Statsbudgeten 2008

6.6. Statsbidrag

Staten finansierar kommunernas basservice genom statsbidrag till ett belopp av sammanlagt 8,4 miljarder euro 2008. Kommunernas statsbidrag är i huvudsak kalkylmässiga och icke öronmärkta. För kalkylerade statsandelar föreslås 7,7 miljarder euro. För övrigt statsbidrag föreslås drygt 700 miljoner euro. Statsbidragen ökar med totalt 720 miljoner euro 2008.

Tablå 22. Statsbidrag för kommuner och samkommuner som omfattas av basservicebudgeten 2006—2008, mn euro och förändring 2007—2008, %

¹⁾ Har före år 2008 hört till inrikesministeriets förvaltningsområde.

²⁾ Har före år 2008 hört till arbetsministeriets förvaltningsområde.

Utjämning av statsandelarna

Den uppgiftsbaserade statsandelen och den allmänna statsandelen höjs eller sänks kommunvis genom en utjämning av statsandelarna på basis av respektive kommuns kalkylerade skatteinkomster. Utjämningen 2008 baserar sig på skatteuppgifterna för 2006. Utjämningen delas upp på tre förvaltningsområden i förhållandet: SHM 57 %, UVM 37 % och FM 6 %.

Tablå 23. Utjämningar av statsandelarna 2006—2008, mn euro

Utjämningstilläggen till statsandelarna på basis av skatteinkomsterna uppgår till ca 755 miljoner euro, vilket innebär en ökning på ca 33 miljoner euro jämfört med föregående år. Utjämningstillägg betalas till 325 kommuner. I 75 kommuners statsandelar görs ett utjämningsavdrag till ett belopp av ca 735 miljoner euro.

Kommunernas finansieringsandelar

När det gäller den basservice som omfattas av de uppgiftsbaserade statsandelarna för social- och hälsovården och undervisnings- och kulturverksamheten består kommunernas finansieringsandel av en lagstadgad självfinansieringsandel som per invånare är lika stor i alla kommuner. År 2008 är kommunernas självfinansieringsandel inom social- och hälsovården 1 993 euro och inom undervisnings- och kulturverksamheten 778 euro per invånare.

De kalkylerade kostnaderna och prisen per enhet stiger i justeringen av kostnadsfördelningen för år 2008, då de fastställs enligt realiserade kostnader utan tidigare års knappa indexhöjningar. Dessa beaktas som faktorer som sänker statsandelsprocenten. Dessutom sjunker statsandelsprocenten på grund av att den sista posten av justeringen av kostnadsfördelningen kompenserades kommunerna genom skattesystemet i stället för i form av statsandelar från och med 2007. Det innebär att kommunernas medfinansierade andelar ökar kraftigt. Eftersom inte bara kommunernas utan också privata och samkommuners pris per enhet stiger, ökar kommunernas finansieringsandelar inom undervisningsväsendet och biblioteksverksamheten på grund av modellen med huvudman procentuellt mera än priset per enhet. Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna ändras inte.

De kalkylerade kostnader, statsandelar och självfinansieringsandelar för social- och hälsovården som presenteras i tablå 24 täcker de tjänster som ordnas av kommunerna och samkommunerna. De kalkylerade kostnader och statsandelar för undervisnings- och kulturverksamheten som presenteras i tablå 25 täcker de tjänster som ordnas av kommunerna och samkommunerna. Kommunernas finansieringsandelar täcker förutom de ovan nämnda tjänsterna även finansieringsandelarna för utbildning som anordnas av staten och av enskilda.

Tablå 24. Kommunernas och samkommunernas kalkylerade kostnader, kommunernas självfinansieringsandelar samt statsandelarna för social- och hälsovårdens driftskostnader, mn euro

Tablå 25. Kommunernas och samkommunernas kalkylerade kostnader, kommunernas finansieringsandelar samt statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhetens driftskostnader, mn euro

Statens åtgärder

Verkningarna av statens åtgärder baserar sig på ändring av lagstiftningen och andra normer och då det gäller anslag som baserar sig på prövning på budgetbeslut.

Statens åtgärder ökar kommunernas utgifter med 44 miljoner euro netto år 2008. De totala verkningarna av statens åtgärder i budgetpropositionen på utgifterna, inkomsterna och ändringarna i skattegrunderna bedöms vara att kommunernas finansiella ställning jämfört med 2007 förbättras med 221 miljoner euro netto.

Vid sidan av de nya åtgärder som staten vidtar 2008 påverkas balansen i kommunalekonomin och behovet av finansiering för basservicen av utvecklingen när det gäller mängden uppgifter och åtaganden som tidigare föreskrivits kommunerna och efterfrågan på tjänster samt av utvecklingen i fråga om skatteinkomsterna, lönekostnaderna och kostnadsnivån.

År 2008 beräknas ovan nämnda grunder inverka på kommunernas och samkommunernas ekonomi jämfört med år 2007 som följer:

Tablå 26. Verkningarna på kommunalekonomin och samkommunernas ekonomi av statens åtgärder i statsbudgeten, mn euro, förändringar från 2007 till 2008

År 2008 anvisas 44 miljoner euro för sammanslagningsunderstöd till kommunerna, i vilket ingår en minskning på 11 miljoner euro. För kommunernas finansieringsunderstöd enligt prövning föreslås 20 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 5,5 miljoner euro från år 2007.

Inom undervisningsväsendet leder mindre åldersklasser till en kalkylerad inbesparing, ca 18 miljoner euro. Det föreslås att inbesparingen används till utveckling av utbildningens kvalitet med målet att bl.a. minska undervisningsgruppernas storlek och stärka stöd- och specialundervisningen.

För att understöda livslångt lärande föreslås att den grundläggande yrkesutbildningen ökas med i genomsnitt 2 000 studerande och den tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning med 2 100 studerande från år 2008. För statsandelar för anläggningsprojekt föreslås 57 miljoner euro för skolprojekt och 5,7 miljoner euro för biblioteksprojekt. Inom undervisningsväsendet nettobudgeteras statsandelarna så, att statsbidragen avdras från kostnadsunderlagen, vilket innebär att statsandelarna minskar med 13 miljoner euro. De pris per enhet som utgör grund för statsandelar för teatrar, muséer och orkestrar räknas ut på basis av de faktiska driftskostnaderna, vilket ökar statsandelarna med 10 miljoner euro. Det föreslås att studerandeårsverken inom den grundläggande yrkesutbildningen minskas med 4 miljoner euro. Till anslaget för ungdomsarbete föreslås ett tillägg av 2 miljoner euro särskilt för ungdomsverkstadsverksamhet.

Kommunernas sysselsättningsstöd minskar med 20 miljoner euro år 2008, då tyngdpunkten överförs på yrkesinriktad arbetskraftsutbildning som genomförs tillsammans med företagen och på stödsysselsättning inom den privata sektorn. Kommunernas utgifter minskar i motsvarande grad.

Statsandelarna för social- och hälsovården ökas med 21,3 miljoner euro bl.a. för att förbättra primärvården och öka antalet anställda inom åldringsvården.

Den statsandelsökning som hänför sig till den nya barnskyddslagen utgör 6,9 miljoner euro och den ökning som hänför sig till förordningen om bröstcancerscreening uppgår till 0,5 miljoner euro.

En reform av avgifterna inom social- och hälsovården som beaktar eftersläpningen i fråga om klientavgifterna genomförs så att avgifterna stiger från och med den 1 augusti 2008. Höjningarna av avgifterna genomförs så att kommunernas avgiftsinkomster ökar jämfört med år 2007 med 25 miljoner euro år 2008 och på årsnivå med 60 miljoner euro år 2009. I syfte att genomföra de interna överföringar som förutsätts i regeringsprogrammet minskas statsandelarna för social- och hälsovården på motsvarande sätt. I reformen säkerställs att servicen alltjämt är tillgänglig för alla. Samtidigt revideras systemet så att klientavgifterna inte leder till icke-ändamålsenliga vårdval.

Gränserna mellan öppenvården och institutionsvården avlägsnas den 1 januari 2008 så att den folkpension som betalas för institutionsvård inte sänks och att avgiften för långvarig anstaltsvård av pensionstagare höjs till 82 % av inkomsten. Till följd av det beräknas de intäkter som inflyter från avgifter öka med 41 miljoner euro och skatteinkomsterna med 2 miljoner euro. Nivån på klientavgifterna utvärderas som en del av revideringen av klientavgifterna inom social- och hälsovården. I anslutning till revideringen minskas statsandelarna till kommunerna med 44 miljoner euro, vilket genomförs så att statsandelsprocenten sänks.

I jämförelse med 2007 har statsandelarna ökats med 0,8 miljoner euro på grund av övergångsutjämningarna i anslutning till revideringen av statsandelssystemet och minskats med 1,9 miljoner euro på grund av den utjämning av statsandelarna som grundar sig på skatteinkomster.

Som statsunderstöd för kommunernas hälso- och sjukvårdsprojekt föreslås 24,8 miljoner euro. Prioriteringsområden för projekt som stöds med statsunderstöd fastställs i det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården. I kalkylerna har inte beaktats en eventuell s.k. jämställdhetspott.

Statens ersättning till enheter inom hälso- och sjukvården för kostnader som föranleds av läkar- och tandläkarutbildning höjs med 5 miljoner euro. För statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscentra inom det sociala området föreslås 3 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 0,5 miljoner euro jämfört med budgeten för 2007.

Ökningen av statsandelarna beror på den nya form av justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna som enligt lag infaller i början av regeringsperioden och ökar statsandelarna för social- och hälsovården med 226 miljoner euro samt statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamheten med 28 miljoner euro, dvs. sammanlagt 254 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel är 248 miljoner euro.

Indexhöjningar

År 2008 beräknas ändringen i kostnadsnivån när det gäller statsandelsåligganden vara 4,3 %, vilket ökar kostnaderna för basservicen inom social- och hälsovården med 635 miljoner euro och inom undervisnings- och kulturverksamheten med 249 miljoner euro, dvs. sammanlagt med 884 miljoner euro. Staten deltar i kostnadsökningen via de indexhöjningar som görs i statsandelarna. År 2008 görs i statsandelarna en indexhöjning på 4,7 %, i vilken ingår 75 % av justeringen på 0,6 procentenheter på 2006 års nivå. Indexhöjningen ökar statsandelarna med 374 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel är 339 miljoner euro.

Tablå 27. Indexhöjningarna år 2008, mn euro

Ändringar i befolkningen och elevantalet

Kommunernas statsbidrag påverkas även av förändringen i åldersstrukturen och befolkningsmängden. På grund av förändringarna ökar statstandelarna för social- och hälsovården med ca 55 miljoner euro år 2008. De kalkylerade kostnaderna ökar inom social- och hälsovården med ca 173 miljoner euro. Då det gäller undervisningsväsendet beräknas mindre åldersgrupper föranleda en kalkylerad inbesparing på 18 miljoner euro av statsandelarna år 2008 och denna inbesparing hänförs till förbättring av utbildningens kvalitet. I grundundervisningen minskar elevantalet men i gymnasier och yrkeutbildningen ökar det. Grundläggande yrkesutbildning och tillläggsutbildning som ordnas som läroavtalsutbidlning ökar på grund av budgetpropositionen år 2008. Inom yrkesutbildningen beräknas elevantalet öka även på grund av andra orsaker.

Tablå 28. Verkningarna av förändringarna i elevantalet, befolkningsmängden och åldersstrukturen på kommunernas statsandelar och utgifter år 2008, mn euro