Statsbudgeten 2008

4. Budgetpropositionens inkomstposter

År 2008 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettolåneupptagning till 45 080 miljoner euro. Av inkomsterna är ca 85 % skatter och inkomster av skattenatur. I tablå 6 anges inkomstsidans utveckling avdelningsvis i förhållande till bokslutet för 2006 och den ordinarie budgeten för 2007. Budgetekonomins ordinarie inkomster uppskattas öka med 11,3 % och skatteinkomsterna med 8,4 % i jämförelse med den ordinarie budgeten för 2007.

Inkomstsidan i den ordinarie budgeten för 2007 har justerats i tilläggsbudgetarna för 2007, i vilka inkomstposterna har höjts med ett nettobelopp på 1 055 miljoner euro. I jämförelse med vad som budgeterats för år 2007 (=i budgeten som kompletterats med tilläggsbudgetar) uppskattas de ordinarie inkomsterna år 2008 öka med 8,4 % och skatteinkomsterna med 6,4 %.

Tablå 6. Inkomstposterna avdelningsvis åren 2006—2008¹⁾

¹⁾ I tablån anges inkomstposterna avdelningsvis i enlighet med tabelldelen nedan. I tablån har varje tal avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

4.1. Ändringar i skattegrunden år 2008

Regeringens skattepolitiska linje har behandlats mer detaljerat i kapitel 3.2.

De ändringar i skattebasen som föreslås för år 2008 uppskattas på årsbasis sänka skatteinkomsterna med ett nettobelopp av ca 570 miljoner euro. Detta gäller till stor del statens skatteinkomster. I enlighet med regeringsprogrammet kompenseras kommunerna för dessa förlorade skatteinkomster som beror på ändringar i skattebasen till fullt belopp.

Skatteintäkterna minskas (sammanlagt med ca 910 miljoner euro) på grund av

• Lättnader i beskattningen av arbete 330 miljoner euro
• Inflationsjustering av inkomstskattetabellen 170 miljoner euro
• Skattelättnader som avser pensionsinkomst ca 205 miljoner euro
• Lättnader i arvs- och gåvobeskattningen 165 miljoner euro
• Övriga bl.a avdrag för arbetsbostad och donationsavdrag, ca 40 miljoner euro

Skatteförhöjningar (sammanlagt ca 340 miljoner euro):

• Förhöjning av energiskatter ca 300 miljoner euro
• Förhöjning av skatten på alkoholdrycker 40 miljoner euro

4.2. Skatteinkomstposterna

Ändringarna i de skattepliktiga inkomsterna och utvecklingen i fråga om den övriga skattebasen som är beroende av hur hela samhällsekonomin och dess delområden utvecklas har större inverkan på de influtna skatterna än ändringar i skattebasen. De framförda uppskattningarna av skattebasen har härletts från de uppskattningar och prognoser som ingår i den ekonomiska översikt som utgör bilaga till budgetpropositionen.

Den ekonomiska tillväxten fortsätter i år i snabbare takt än förutspått och detta syns även som en kraftig ökning i de influtna skatteinkomsterna. Den ekonomiska tillväxten uppskattas ännu fortsätta under 2008 och ökningen av skatteinkomsterna kommer att mattas av endast något i jämförelse med 2007.

Hur väl uppskattningen av influtna skatteinkomster utfaller beror i stor utsträckning på hur väl man förmår förutspå skattebasernas nivå och utveckling. Till exempel en förändring av värdet av den privata konsumtionen med en procentenhet inverkar på mervärdesskatteintäkterna med 100 miljoner euro och en förändring av lönesumman med en procentenhet inverkar på statens intäkter av inkomstskatten med ca 90 miljoner euro. En översyn av de faktiska inkomstposterna under föregående regeringsperiod gav vid handen att konjunkturutvecklingen, som var positivare än väntat, förklarade största delen av de egentliga felen i prognoserna.

Enligt OECD:s uppskattning reagerade det finansiella läget inom vårt lands offentliga ekonomi på förändringarna i totalproduktionen med flexibilitetskoefficienten 0,5. Sålunda inverkar en förändring på en procentenhet i den ekonomiska tillväxten på det finansiella läget inom hela den offentliga ekonomin med 0,5 procentenheter i relation till totalproduktionen (en ökande produktion stärker och en minskande produktion försvagar den offentliga ekonomin). Det mesta av verkningarna på balansen inom den offentliga ekonomin överförs via förändringar i inkomstbaserna. När det gäller staten antas ovan nämnda flexibilitetskoefficient vara 0,3. Om tillväxten ökar med en procentenhet kommer detta att stärka den statliga ekonomin med närmare 600 miljoner euro. Härav får ca 200 miljoner euro sin förklaring av en ändring av de arbetslöshetsrelaterade utgifterna och det resterande beloppet av en ändring av de influtna skatteinkomsterna.

Också den ekonomiska tillväxtens struktur inverkar på de influtna skatterna. Ju tydligare tillväxten grundar sig på inhemska efterfrågefaktorer desto större blir de positiva verkningarna på de influtna skatterna, eftersom de omedelbara verkningarna av den ökande exporten reflekteras sämre i skatteintäkterna.

Tablå 7. Vissa inkomst- och efterfrågeposter som inverkar på de skattepliktiga inkomsterna och skattebasen

¹⁾ I motsats till de övriga talen som gäller 2006 är det fråga om en prognos. Kapitalinkomstbeloppet fastställs när beskattningen för 2006 blir klar före utgången av oktober 2007.

I vårt lands ekonomi har högkonjunkturen dragit ut på tiden och de risker som är förknippade med den ekonomiska tillväxten har ökat. Om den ekonomiska utvecklingen försvagas snabbare än väntat kommer verkningarna i de influtna skatteinkomsterna först att synas i de konjunkturkänsligaste posterna, dvs. i intäkten av samfundsskatt och skatt på kapitalinkomst. I de influtna skatterna syns verkningarna dock delvis med en fördröjning och under flera år beroende på bl.a. att den skatt som debiteras för skatteåret flyter in under flera kalenderår.

Skatter på grund av inkomst och förmögenhet

Skatter som uppbärs på grund av inkomst och förmögenhet är inkomstskatt, källskatt på ränteinkomster och skatt på arv och gåva. Av dessa beräknas år 2008 flyta in sammanlagt 15 003 miljoner euro, dvs. 7,3 % mer än vad som har budgeterats för år 2007. Den influtna inkomstskatten beräknas uppgå till 14 243 miljoner euro, vilket är 7,4 % mera än vad som har budgeterats för år 2007. Av detta betalar hushållen knappt två tredjedelar och företagen en dryg tredjedel i form av samfundsskatt. De influtna medlen under momentet består av förvärvs-, kapitalinkomst- och samfundsskatter som intäktsförs till staten under flera skatteår samt av källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga.

Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster

Budgetpropositionens beskattningsutfall av förvärvs- och kapitalinkomster beräknas vara 8 851 miljoner euro, dvs. 5,7 % mer än vad som budgeterats för i år.

De skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomsterna beräknas öka med 5½ % år 2008. Av de skattepliktiga inkomsterna utgör löneinkomsterna mer än 60 %. Utvecklingen när det gäller lönerna och sysselsättningen har således en central betydelse för skatteinkomsterna. Löneinkomsterna beräknas öka med ca 6 %. Tillväxten i pensionsinkomsterna uppskattas vara 6½ %, men arbetslöshetsförmånerna uppskattas sjunka i och med att arbetslösheten ytterligare minskar. Pensionsinkomsterna och övriga sociala förmåner beräknas inalles öka med 5½ %.

De skattepliktiga kapitalinkomsterna, av vilka de viktigaste posterna utgörs av överlåtelsevinster, dividendinkomster och inkomster av virkesförsäljning, beräknas öka med totalt 4 %. Även om kapitalinkomsternas andel av skattebasen är under 10 %, är deras relativa betydelse stor med tanke på hur säkra inkomstposterna är. Staten är den enda skattetagaren i fråga om skatt på kapitalinkomst. Tillförlitliga uppgifter om beloppet av kapitalinkomster fås först i slutet av det år som följer på skatteåret när beskattningen är klar. Sålunda är nivån för 2006, som används som grund för budgetpropositionens inkomstposter, fortfarande en prognos när det gäller kapitalinkomsterna.

Överlåtelsevinster är den mest betydande posten av kapitalinkomsterna som hushållen får. Dessa uppkommer bl.a. vid försäljning av värdepapper och fastigheter. Under de senaste fyra åren har överlåtelsevinsterna mer än fördubblats då förmögenhetsvärdena och i synnerhet börskurserna har stigit. Vinsten av försäljning av den egna bostaden är däremot för det mesta skattefri inkomst, och därför står bostadshandeln till stor del utanför inkomstbeskattningen.

Överlåtelsevinsternas utveckling är svår att förutspå, eftersom utvecklingen av överlåtelsevinstbeloppet till stor del beror på prisutvecklingen på värdepappers- och fastighetsmarknaden som är svår att förutsäga. På aktiemarknaden har den stigande kurstrenden varit ett faktum redan i mer än fyra år, fastän osäkerheten tydligt har ökat på marknaden under sommaren. Inkomstsidan i budgetpropositionen baserar sig på antagandet att aktiekurserna i år fortfarande stiger och att fastighetspriserna stiger ytterligare ett par procent i jämförelse med fjolåret. Man antar att tillväxten mattas av år 2008.

Det föreslås att beskattningen av arbete lindras till ett belopp av sammanlagt 330 miljoner euro. Skattelättnaderna genomförs genom en sänknin av inkomstskatteskalans marginalskatteprocenter och genom en höjning av förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen. Ändringarna sänker statens skatteinkomster med 220 miljoner euro. Dessutom görs en inflationsjustering i inkomstskatteskalan, vars effekt är 170 miljoner euro.

För att främja rörligheten bland arbetskraften tas ett nytt avdrag för arbetsbostäder i bruk, vilket på årsbasis uppskattas minska skatteintäkten med 30 miljoner euro. Härav är statens andel 13, kommunernas 15 och övriga skattetagares 2 miljoner euro.

Beskattningen av pensionsinkomst lindras på de inkomstnivåer där den har varit hårdare än beskattningen av arbetsinkomster. Lindringen genomförs genom en höjning av pensionsinkomstavdraget inom statsbeskattningen, vilket uppskattas minska skatteinkomsterna med ca 205 miljoner euro varav statens inkomstskatt är 194 miljoner euro.

Samfundsskatt

Av inkomstskatten från samfund beräknas inflyta 5 392 miljoner euro, vilket är 10,5 % mera än vad som har budgeterats för år 2007. Budgetekonomins samfundsskatteintag består av skatter som intäktsförs till staten för flera skatteår, men den största betydelsen har förskott från samma år och förskottskompletteringar från föregående år.

År 2007 har företagens konjunkturutsikter varit mycket goda. Tillväxten i företagens resultat antas bli långsammare år 2008 som en följd av de ökande arbetskrafts- och råvarukostnaderna. Ökningen av den slutliga samfundsskatten för skatteåret 2008 blir långsammare i och med att företagens resultat utvecklas långsammare än tidigare. I prognosen för den resultatutveckling som utgör grund för samfundsskatten används den beräknade tillväxten i rörelseöverskottet enligt nationalräkenskaperna.

Övriga skatter på grund av inkomst och förmögenhet

Av övriga skatter baserade på inkomst och förmögenhet, dvs. källskatt på ränteinkomster och skatt på arv och gåva, beräknas flyta in 4 % mer än vad som har budgeterats för år 2007. Intäkterna av källskatten på ränteinkomster beräknas öka från innevarande år, eftersom räntenivån stiger ytterligare.

Intäkterna av skatten på arv och gåva beräknas sjunka något som en följd av den lindring av arvsskatten som budgeterats för innevarande år. Arvsbeskattningen skall lindras i enlighet med regeringsprogrammet. Den nedre gränsen för beskattningsbart arv höjs till 20 000 euro, avdraget för make och minderåriga höjs och arvsskatteskalan justeras. Dessa ändringar beräknas minska skatteintäkterna med 165 miljoner euro. Arvsskattelättnaderna kommer att fullt ut inverka på den influtna skatten på arv och gåva först år 2009. År 2008 beräknas skattelättnaderna minska skatteintäkterna med endast ca 25 miljoner euro.

Skatter på grund av omsättning

Skatter som grundar sig på omsättningen är mervärdesskatt, försäkringspremieskatt och apoteksavgifter. Av dem beräknas inflyta 15 154 miljoner euro, vilket är 5,6 % mera än vad som har budgeterats för år 2007. Mervärdesskattens andel av nämnda belopp är 14 496 miljoner euro.

År 2008 beräknas tillväxten i fråga om mervärdesskatteintäkterna fortsätta stark, eftersom den privata konsumtionen fortsätter att stiga. Hushållens starka förtroende samt tillväxten i fråga om sysselsättningen, löneinkomsterna och köpkraften har upprätthållit en stark konsumtionstillväxt, fastän hushållens skuldsättning bedöms vara en faktor som begränsar konsumtionstillväxten.

Hushållens konsumtion utgör ca 60 % av mervärdesskattens hela skattebas. I skattebasen ingår dessutom poster för investeringar och användning av mellanprodukter vid offentlig och skattefri verksamhet samt privat verksamhet som inte eftersträvar vinst.

Acciser

I acciser beräknas år 2008 flyta in sammanlagt 4 999 miljoner euro, dvs. 7,5 % mer än vad som har budgeterats för år 2007. Tillväxten är i huvudsak en följd av de förhöjningar som föreslagits i fråga om accisen på alkoholdrycker och energiskatterna. Accisernas skattebas ökar knappt alls, eftersom ett av målen med de föreslagna skatteändringarna är att minska konsumtionen av accisbelagda förnödenheter och på detta sätt att minska skattebasen. Dessutom har vissa andra förändringar, t.ex. slopandet av kvoterna för resandeinförsel av cigarretter mellan Finland och Estland, en minskande effekt på skattebasen.

Ungefär två tredjedelar av acciserna flyter in av energiskatter, och man beräknar att sammanlagt 3 251 miljoner euro flyter in i acciser år 2008. Av energiskatterna inflyter ca 75 % från trafiken i form av accis på motorbensin och dieselolja och resten från bl.a. uppvärmning och energiproduktion. Prognosen för energiskatteintäkterna grundar sig på en prognos för förbrukningen av energiprodukter som gjorts upp i samarbete med handels- och industriministeriet. Utan några förändringar i skattebasen sjunker förbrukningen av motorbensin något och förbrukningen av dieselolja med ca 2 % år 2008.

Det föreslås att energiskatterna skall höjas år 2008 med sammanlagt ca 300 miljoner euro. Förhöjningen kommer att riktas in på alla energiprodukter, men betoningen kommer likväl att finnas på sektorn utanför utsläppshandeln, dvs. trafikbränslen, elaccisklass 1 (hushåll, tjänster och jordbruk) samt lätt brännolja. Höjningen av energiskatterna dämpar energiförbrukningen, och efter förhöjningen uppskattas bensinförbrukningen sjunka med 2 % och förbrukningen av dieselolja med 3½ %. Förhöjningen uppskattas inte få någon större inverkan på elförbrukningen.

År 2008 beräknas intäkten av skatt på alkoholdrycker öka med ca 8 % jämfört med vad som har budgeterats för i år. Det föreslås att skatten på alkoholdrycker höjs så att accisen på starka alkoholdrycker höjs med 15 % och på övriga med 10 %. Förhöjningen beräknas öka intäkterna av alkoholskatten med ca 40 miljoner euro. Den skattepliktiga alkoholkonsumtionen beräknas sjunka med 2½ % som en följd av förhöjningarna.

I tobaksacciser beräknas inflyta 611 miljoner euro år 2008, dvs. något mindre än vad som har budgeterats för år 2007. Den accisbelagda konsumtionen av cigarretter beräknas sjunka med 5 % år 2008. Detta beror på att Estland i juli 2008 kommer att höja accisen på cigarretter till den minimiskattenivå som råder inom EU, och därför upphör Finlands rätt till den gällande kvoten för resandeinförsel.

Övriga skatter och inkomster av skattenatur

Övriga skatter och inkomster av skattenatur beräknas inflyta till ett belopp av 2 891 miljoner euro, och intäkterna av dem ökar med 3½ % i jämförelse med vad som har budgeterats för år 2007. I bilskatt beräknas inflyta 1 370 miljoner euro. Denna siffra baserar sig på en uppskattning att 135 000—140 000 nya personbilar kommer att säljas år 2008. Försäljningen av nya personbilar har minskat innevarande år, men detta har kompenserats av en stegring av det genomsnittliga beskattningsvärdet. Importen av begagnade personbilar har stabiliserats på en nivå under 30 000 stycken.

4.3. Övriga inkomstposter

Statens inkomster av blandad natur beräknas uppgå till 4 807 miljoner euro, dvs. 41 % mer än vad som har budgeterats för år 2007. Nettoinkomsterna från aktieförsäljning har beräknats uppgå till 400 miljoner euro. Inkomsterna från Europeiska unionen beräknas uppgå till 1 328 miljoner euro, dvs. drygt 6 % mer än vad som budgeterats för i år. Från statens pensionsfond intäktsförs 1 337 miljoner euro i budgetekonomin. Intäktsföringen motsvarar det lagenliga maximibeloppet, dvs. 40 % av de årliga statliga pensionsutgifterna. Inom budgetekonomin intäktsförs drygt 5 % mer av tippningsvinstmedel och nästan 3 % mer av Penningautomatföreningens avkastning jämfört med år 2007.

Ränteinkomster och intäktsföring av vinst beräknas uppgå till ett belopp av 1 984 miljoner euro, vilket är 8,3 % mindre än vad som har budgeterats för år 2007. Ränteinkomsterna beräknas uppgå till 211 miljoner euro. Statens ränteinkomster består av räntor på långfristiga lån som staten har beviljat samt på investeringar av kassareserver som överskrider det som behövs dagligen för löpande utgifter. Kassareserven uppskattas till 4 miljarder euro år 2008 och genomsnittsavkastningen till 3,5 %. I och med den stigande räntenivån beräknas statens ränteinkomster öka med 18 % jämfört med vad som har budgeterats för i år. Dividendinkomsterna beräknas uppgå till 1 450 miljoner euro och intäktsföringen av de statliga affärsverkens vinst till 173 miljoner euro.