Statsbudgeten 2008

1. Sammanfattning

Den starka tillväxten fortsätter både inom den finländska ekonominoch inom världsekonomin. Trots det rekordhöga priset på råolja fortsatteden snabba ökningen av världsproduktionen 2006, och tillväxttaktenpå 5 % förväntas fortgå 2007 och 2008. Den långsammareekonomiska tillväxten i Förenta staterna återspeglas endast svagti den internationella ekonomiska tillväxten, eftersom den snabbatillväxttakten i Asien fortsätter och grunden för den ekonomiskatillväxten i Europa, som har stor betydelse för Finlands export,håller på att stärkas.

I euroområdet förväntas tillväxten fortgå på samma nivå som2006, dvs. 2½ %, även 2007 och 2008. Särskilt investeringarnaökar snabbt och förbättringen av sysselsättningen fortsätter. Den starkareeuron har minskat det kostnadstryck som följer av importpriserna.

I Finland uppskattas totalproduktionen i år öka med 4,4 %,även om flaskhalsarna på arbetsmarknaden ökar. Tillväxten avtartill 3,3 % 2008 på grund av att pris- och kostnadstryckensamt den ökade osäkerheten inom världsekonomin ökar oron för hurverksamhetsbetingelserna skall kunna säkerställas. Den ekonomiskatillväxten har främjats av den utländska efterfrågan och framförallt av den inhemska konsumtions- och investeringsefterfrågan. Företagenoch konsumenterna har ett starkt förtroende för den ekonomiska utvecklingenoch de grundläggande faktorerna stöder tillväxten. Utsikterna förefterfrågan talar således för en ännu snabbare produktionsökning.

Den kraftiga förbättringen av sysselsättningen fortsätter iår och sysselsättningsgraden stiger till 70 %. År 2008förbättras sysselsättningen ytterligare men i långsammare takt.Även om den förbättrade sysselsättningen till stor del beror påett ökat utbud på arbetskraft, sjunker arbetslöshetsgraden i årtill 6,7 % och nästa år till 6,3 %. Flaskhalsarnapå arbetsmarknaden har blivit allt vanligare och begränsar i framtidenproduktionsökningen i allt större utsträckning inom många branscher.Samtidigt har kostnads- och pristrycken ökat och det finns en riskatt industrins prismässiga konkurrenskraft börjar försvagas. Stegringeni konsumentpriserna ökar till över 2 %.

Den ekonomisk-politiska linjen

Regeringen har som mål att öka finländarnas välfärd genom attförbättra förutsättningarna för en märkbar höjning av sysselsättningenoch en snabbare ökning av produktiviteten. Målet är att upprätthållaen stark ekonomisk tillväxt så att man med hjälp av en målmedvetensysselsättningspolitik kan skapa 80 000—100 000nya arbetsplatser före utgången av nästa valperiod. En så kraftigökning av sysselsättningen förutsätter åtgärder som främjar utbudetpå arbetskraft och ökar produktiviteten samt en gynnsam internationellekonomisk utveckling. I denna budgetproposition läggs särskild viktvid att lindra matchningsproblemen på arbetsmarknaden.

För att säkerställa en hållbar offentlig ekonomi eftersträvasett strukturellt överskott i statsfinanserna som motsvarar 1 %av bruttonationalprodukten i slutet av valperioden. Målet är attbegränsa det tryck på den offentliga ekonomin som befolkningensstigande ålder medför genom åtgärder som stärker ekonomins bärkraftoch en ansvarsfull skatte- och utgiftspolitik. Avsikten är att destörsta skattelättnaderna genomförs under senare delen av valperiodenså att den stabila konjunkturutvecklingen inte äventyras. Nästaår främjar finanspolitiken som helhet den totala efterfrågan ochtillväxten. De offentliga investeringarna ökar kraftigt och hushållensköpkraft ökar till följd av de sammanlagda verkningarna av löneförhöjningar,ökad sysselsättning och inkomstskattelösningar.

Främjande av produktiviteten

Den framtida ökningen av behovet av service till följd av förändringeni befolkningens åldersstruktur och kontrollen över utgiftstrycketförutsätter ökad produktivitet och effektivitet inom den offentligaförvaltningen och servicen. Detta innebär en effektivare offentligverksamhet och en omfördelning av arbetskraften inom den offentligasektorn så att den bättre motsvarar de behov som uppstår på grundav den åldrande befolkningen. De viktigaste åtgärderna för att öka produktivitetenär kommun- och servicestrukturreformen och statens produktivitetsprogram. Genomde produktivitetsfrämjande åtgärderna i statens produktivitetsprogrameftersträvas en minskning av statens personalbehov med ca 9 600årsverken fram till år 2011. År 2008 motsvarar personalminskningenca 2 200 årsverken.

Inkomstposterna

År 2008 beräknas de egentliga inkomsterna inom budgetekonominuppgå till 45,1 miljarder euro. Av inkomsterna är ca 85 %skatter och inkomster av skattenatur, som beräknas inflyta till ettbelopp av 38,0 miljarder euro. Skatteinkomsterna ökar med 8,4 %jämfört med den ordinarie budgeten för 2007. Den snabba tillväxtenberor på att den ekonomiska tillväxten fortsätter brett baserad.Andra inkomster än skatteinkomster beräknas öka med 1,6 miljardereuro jämfört med den ordinarie budgeten för 2007. En stor del avökningen förklaras av att efter två mellanår görs intäktsföringenfrån statens pensionsfond till fullt belopp, dvs. överföringen motsvarar40 % av statens pensionsutgifter. Kalkylen över statensdividendinkomster höjs med 500 miljoner euro och inkomsterna frånEU ökar med 163 miljoner euro.

Utöver en inflationsjustering på 2 % genomförs 2008en moderat lindring av beskattningen av arbete med 330 miljonereuro. Löneförhöjningarna säkerställer en ökad köpkraft för löntagarna ochsåledes flyttas de planerade skattelättnaderna till kommande år.Samtidigt dämpas risken för överhettning i ekonomin. Skattelättnadernafördelar sig jämnt över alla inkomstklasser.

Beskattningen av pensionsinkomst lindras genom att pensionsinkomstavdrageti statsbeskattningen höjs, vilket minskar skatteintäkterna med 200miljoner euro. Arvsbeskattningen ändras så att den nedre gränsenför den beskattningsbara arvsandelen höjs, make- och minderårighetsavdragenökas och arvsskatteskalan justeras. Ändringarna beräknas minskaintäkterna från arvsskatt med ca 165 miljoner euro.

Alkoholaccisen och energiskatterna höjs med sammanlagt 340 miljonereuro. Höjningen av accisen på alkoholdrycker med i genomsnitt 10 %riktas mot starka alkoholdrycker. Målet är att minska den totalaalkoholkonsumtionen och skadeverkningarna av alkoholbruk och atttrygga skattebasen för alkoholaccisen. För att minska utsläppenav växthusgaser höjs energiskatterna så att höjningarna särskiltriktas mot sektorer utanför utsläppshandeln. Målet är att öka energisparandet,höja energieffektiviteten och främja användningen av förnybar energi.

Anslag

Anslagen i statsbudgeten för 2008 föreslås uppgå till 43,1 miljardereuro utan minskning av statsskulden, vilket är 6,5 % merän i den ordinarie budgeten för 2007. När pris- och strukturförändringarnabeaktas ökar anslagen reellt med 3,7 %. En stor del avökningen beror på beslut som fattats tidigare eftersom den motsvarandeökningen enligt den föregående regeringens sista rambeslut var enligtdåvarande prisprognoser 2,7 %. Förvaltningsområdenas utgifterökar reellt med ca 3,8 %, och ränteutgifterna för statsskuldenförutspås öka 3,2 % till följd av att den allmänna räntenivånhar stigit.

Tablå 1. Budgetekonomins inkomstposter, anslag ochbalans, mn euro

¹⁾ Inbegriper redovisatsom netto 56 miljoner euro i skuldhanteringsutgifter 2006, 48 miljonereuro 2007 och 48 miljoner euro 2008.

Ofördelad reserv

Regeringen föreslår att de anslag som hör till ramen för budgetpropositionenuppgår till 33,4 miljarder euro. Den så kallade ofördelade reservenför 2008 är 247 miljoner euro utöver en tillläggsbudgetreserv på300 miljoner euro.

Sysselsättning stöds och matchningsproblem påarbetsmarknaden lindras

För att främja placering i arbete av unga som riskerar att marginaliserasökas finansieringen av sysselsättnings-, utbildnings- och specialåtgärdermed 30,5 miljoner euro. Dessutom ändras bestämmelserna om arbetsmarknadsstödså att stödet kan beviljas företag i form av lönesubvention föranställning av unga arbetslösa redan efter en tremånaders arbetslöshetsperiodi stället för nuvarande sex månader. Lönesubventionen för anställningav handikappade fördubblas till 36 miljoner euro.

Anslagen för åtgärder inom den aktiva arbetskraftspolitikenomfördelas så att de bättre än hittills stöder sysselsättandet avarbetslösa på den öppna arbetsmarknaden och arbetsmarknadens matchningsproblemunderlättas. Sysselsättningsanslag anvisas till yrkesinriktad arbetskraftspolitiskutbildning, särskilt till utbildning som genomförs tillsammans medföretagen samt till stödsysselsättning inom den privata sektorn.Kunnandet främjas genom att antalet studerande inom den yrkesinriktadegrundutbildningen ökas med 2 000 studerande och inom läroavtalsutbildningenmed 2 100 studerande. Verkstadsverksamheten för unga stödsoch tilläggsanslag anvisas för utveckling av vuxenutbildningen.

Arbetskraftens rörlighet främjas genom ett nytt avdrag för arbetsbostad.Avdraget gäller hyresboende och är högst 250 euro per arbetsmånad.Rörligheten har främjats sedan ingången av 2007 genom ett behovsprövatflyttbidrag och genom höjning av kilometerersättningen i sambandmed rörlighetsbidraget, förlängning av maximitiden för resebidragenligt prövning samt höjning av maximibeloppet av avdraget för resekostnader.

Satsningar på välfärden och på främjande av kunnandet

I början av 2008 görs en nivåförhöjning på 20 euro i folkpensionerna.

För rehabilitering av krigsinvalider och frontveteraner anvisasett tilläggsanslag för att säkerställa att alla som vill kan deltai rehabilitering för veteraner. Samtidigt reformeras rehabiliteringensinnehåll och förbättras ställningen för makar och krigsinvalidersänkor. År 2008 beviljas denna åtgärdshelhet ca 10 miljoner euro.För finansieringen används Penningautomatföreningens intäkter.

Barnbidragets ensamförsörjartillägg höjs med 10 euro i månadenfrån och med den 1 januari 2008. Nivån för sjukförsäkringsersättningarför tandläkararvoden höjs till 40 % av ersättningsgrundeni början av nästa år.

Studiepenningen höjs i början av höstterminen 2008 med 15 %på alla utbildningsnivåer och de studerandes egna inkomstgränserhöjs med 30 % vid ingången av 2008.

Universitetens basfinansiering ökas med 20 miljoner euro. Denbesparing på ca 18 miljoner euro som uppstår inom undervisningsväsendettill följd av de minskande ålderklasserna riktas till utvecklingav kvaliteten på utbildningen med målet att bl.a. minska storlekenpå undervisningsgrupperna samt stärka stöd- och specialundervisningen.

Det aktuella läget för de största trafikledsprojekten

Vägprojekt Ring I, Åboleden—Vallberget ändras tillett efterfinansieringsprojekt. Avsikten är att projektet skall genomförasgenom ett efterfinansieringsavtal med Esbo stad. Då de beräknadekostnaderna för projekten överskrider de godkända fullmakterna senareläggerVägförvaltningen anbudsförfrågan för projektet Sv 51 Kyrkslätt—Stensvikoch avbryter anbudstävlingen för projektet Rv 14 Nyslotts centrum.Vägprojekten Villmanstrand—Imatra och vid Kemi inklusivebroar samt trafikförbindelserna till Nordsjö hamn genomförs i enlighetmed de högre kostnadsberäkningarna.

För att öka trafiksäkerheten genomförs långtradarparkeringeni Vaalimaa med ett anslag på 24 miljoner euro. För att trygga virkesförsörjningengenomförs den grundliga reparationen av banavsnittet Huutokoski—Nyslottmed ett anslag på 42 miljoner euro. Dessutom tryggas virkesförsörjningenmed ett anslag på 20 miljoner euro till basväghållningen.

Planeringen av metrolinjen västerut fortsätts med 6,75 miljonereuro. Banförvaltningscentralen fortsätter planeringen av Ringbananoch byggnadsarbetena inleds år 2009. Den ministerarbetsgrupp sombereder den trafikpolitiska redogörelsen bedömer förutsättningarnaför genomförande av E 18 Helsingfors—Vaalimaa-vägavsnittenoch dess tidtabell och utarbetar ett förslag om detta.

I anslagen för köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafikeni skärgården görs en nivåförhöjning på 0,1 miljoner euro.

Kommunalekonomin

Den snabba ökningen av kommunernas skatteinkomster fortsätter2008 i och med att den kraftiga ekonomiska tillväxten förutspåsfortsätta och den höjda inkomstnivån stärker kommunernas skattebas.Samtidigt ökar statsandelarna betydligt på grund av justeringenav kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna och indexhöjningenav statsandelarna. Även om utgifterna beräknas öka till närmare6 % är kommunalekonomin som helhet i balans. Situationen ide enskilda kommunerna varierar dock betydligt.

Med tanke på de goda ekonomiska utsikter som nu råder bör dockbetonas att en bättre kommunal ekonomi inte avlägsnar behovet avde strukturella reformer som hänför sig till kommun- och servicestrukturreformennär det gäller att förebereda sig på befolkningens stigande medelålderoch ett ökat servicebehov. Utöver utgiftstrycket äventyras den hållbarafinansieringen av kommunalekonomin av en varaktig försämring avskattebasen, som beror på det minskade utbudet på arbetskraft. Kommunernaoch samkommunerna bör utnyttja de goda ekonomiska konjunkturernaoch den samtidiga ökningen av statsandelarna och förbereda sig förde framtida hotbilderna genom att amortera på skulden och förnyaservicestrukturerna.

Åtgärderna i budgetpropositionen bedöms som helhet förbättrakommunernas finansiella ställning jämfört med 2006 med ca 221 miljonereuro netto. Den viktigaste åtgärden är justeringen av kostnadsfördelningenmellan staten och kommunerna, som ökar de statsandelar som betalastill kommunerna med 248 miljoner euro. Dessutom ökar indexhöjningarnakommunernas statsandelar med 339 miljoner euro.

En reform av avgifterna inom social- och hälsovården som beaktareftersläpningen i fråga om klientavgifterna genomförs så att avgifternahöjs från och med den 1 augusti 2008. Kommunernas avgiftsinkomsterökar 2008 med 25 miljoner euro jämfört med 2007. Effekten av reformen är60 miljoner euro på årsnivå. Statsandelarna för social- och hälsovårdenminskas på motsvarande sätt, vilket är ett led i den omfördelningav utgifterna som anges i regeringsprogrammet.

Den statsekonomiska balansen

Budgetpropositionen för 2008 uppvisar ett överskott på 2 miljardereuro. Överskottet används till amorteringar på statsskulden.

Enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna beräknasöverskottet inom statsfinanserna år 2008 uppgå till 0,9 %i förhållande till bruttonationalprodukten.

Tablå 2. Balansen inom budgetekonomin och fondekonomin,mn euro

¹⁾ Inklusive första och andra tilläggsbudgetenför 2007.

²⁾ Budgetekonominsoch fondernas inkomster och utgifter kan inte som sådana räknassamman på grund av inbördes överföringar.

Statsskulden

I budgetpropositionen föreslås att statsskulden amorteras med2 miljarder euro. Statsskulden beräknas uppgå till 55,7 miljardereuro i slutet av 2008, vilket är drygt 29 % i förhållandetill bruttonationalprodukten. Trots amorteringarna på skulden beräknasränteutgifterna för skulden inom budgetekonomin öka med 74 miljonereuro jämfört med den ordinarie budgeten för 2007 och uppgå till2,4 miljarder euro på grund av att den allmänna räntenivån har stigit.Amorteringarna på statsskulden sänker i fortsättningen nivån påränteutgifterna med ca 100 miljoner euro årligen.

Figur 1. Statsskuldens utveckling, md euro och % avBNP