Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2008

Kommunalekonomin

Den snabba ökningen av kommunernas skatteinkomster fortsätter 2008 i och med att den kraftiga ekonomiska tillväxten förutspås fortsätta och den höjda inkomstnivån stärker kommunernas skattebas. Samtidigt ökar statsandelarna betydligt på grund av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna och indexhöjningen av statsandelarna. Även om utgifterna beräknas öka till närmare 6 % är kommunalekonomin som helhet i balans. Situationen i de enskilda kommunerna varierar dock betydligt.

Med tanke på de goda ekonomiska utsikter som nu råder bör dock betonas att en bättre kommunal ekonomi inte avlägsnar behovet av de strukturella reformer som hänför sig till kommun- och servicestrukturreformen när det gäller att förebereda sig på befolkningens stigande medelålder och ett ökat servicebehov. Utöver utgiftstrycket äventyras den hållbara finansieringen av kommunalekonomin av en varaktig försämring av skattebasen, som beror på det minskade utbudet på arbetskraft. Kommunerna och samkommunerna bör utnyttja de goda ekonomiska konjunkturerna och den samtidiga ökningen av statsandelarna och förbereda sig för de framtida hotbilderna genom att amortera på skulden och förnya servicestrukturerna.

Åtgärderna i budgetpropositionen bedöms som helhet förbättra kommunernas finansiella ställning jämfört med 2006 med ca 221 miljoner euro netto. Den viktigaste åtgärden är justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, som ökar de statsandelar som betalas till kommunerna med 248 miljoner euro. Dessutom ökar indexhöjningarna kommunernas statsandelar med 339 miljoner euro.

En reform av avgifterna inom social- och hälsovården som beaktar eftersläpningen i fråga om klientavgifterna genomförs så att avgifterna höjs från och med den 1 augusti 2008. Kommunernas avgiftsinkomster ökar 2008 med 25 miljoner euro jämfört med 2007. Effekten av reformen är 60 miljoner euro på årsnivå. Statsandelarna för social- och hälsovården minskas på motsvarande sätt, vilket är ett led i den omfördelning av utgifterna som anges i regeringsprogrammet.