Statsbudgeten 2008

6. Basservicebudgeten

6.1. Kommunernas statsandelssystem

Statsandels- och statsunderstödssystemet består av uppgiftsbaseradestatsandelar för undervisnings- och kulturverksamheten och social-och hälsovården, en utjämning av statsandelarna baserad på skatteinkomstersamt en allmän statsandel. Systemet kompletteras av ett finansieringsunderstödenligt prövning för kommuner med tillfälliga eller exceptionellaekonomiska svårigheter. Kommunerna kan dessutom beviljas statsbidragför anläggningskostnader och utvecklingsprojekt samt stöd för sammanslagningav kommuner.

År 2008 är statsandelsprocenten som på riksomfattande nivå beskriverkostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna för uppgiftsbaseradestatsandelar för undervisnings- och biblioteksverksamheten 41,89 %,varvid kommunens finansieringsandel utgör 58,11 % och förden övriga kulturverksamheten 29,70 %, varvid kommunensfinansieringsandel utgör 70,30 %. Statsandelsprocentenför social- och hälsovården är 31,77 %, dvs. kommunensfinansieringsandel utgör 68,23 %.

De uppgiftsbaserade statsandelarna bestäms så att från grundenför statsandelen som uträknats för båda förvaltningsområdena varför sig utifrån kalkylerade kostnader (social- och hälsovården)och priser per enhet (undervisnings- och kulturverksamheten) avdraskommunens finansieringsandel. Statsandelarna för social- och hälsovårdenbetalas till kommuner, men statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhetenbetalas också till samkommuner och enskilda utbildningsarrangörer.Kommunens finansieringsandel i fråga om statsandelsåligganden ärlika stor per invånare i alla kommuner. I grunderna för fastställandeav statsandelen beaktas däremot de faktorer som karaktäriserar kommunernasolika servicebehov samt de faktorer som hänför sig till omständigheternai kommunen, och därför varierar statsandelarna beräknade per invånarei de olika kommunerna. När statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhetenbeviljas beaktas den invånarbaserade finansieringsandelen som enfaktor som minskar andelen för kommuner, men i fråga om samkommuneroch enskilda utbildningsarrangörer beviljas statsandelen enligtfull finansieringsgrund.

Inom statsandelssystemet jämnas kommunernas inkomstbas ut genomen utjämning av statsandelarna som grundar sig på kommunernas skatteinkomster.Utjämningstillägg till statsandelarna får de kommuner vars kalkyleradeskatteinkomst per invånare är under utjämningsgränsen för hela landet,dvs. 91,86 % av de genomsnittliga skatteinkomsterna i landet.Utjämningstillägget täcker till fullt belopp skillnaden mellan utjämningsgränsenoch kommunens kalkylerade skatteinkomst. Om kommunens skatteinkomstöverstiger utjämningsgränsen görs utjämningsavdrag från statsandelen.Avdraget är 37,0 % av den del som överstiger utjämningsgränsen.Antalet utjämningar ändras varje år utifrån beskattningsuppgifterna.

De uppgiftsbaserade statsandelarna samt statsandelarna och statsunderstödenför anläggnings- och utvecklingsprojekt är budgeterade för förvaltningsområdenai fråga. Utjämningen av statsandelar fördelas i förhållande tillde kalkylerade statsandelar som beviljats undervisningsministeriets,social- och hälsovårdsministeriets samt från och med 2008 finansministerietsförvaltningsområden.

Syftet med statsandelarna och statsunderstöden är att säkerställakommunernas möjligheter att genom en skälig skattegrad upprätthållatillräcklig kommunal service i olika delar av landet så att kommunernasinkomstbas är tillräcklig i förhållande till kommunernas åliggandenoch förpliktelser. De avgifter som kommunen tar ut har ingen inverkanpå skatteinkomsterna eller statsandelarna.

6.2. Kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturen revideras med stöd av lagen omen kommun- och servicestrukturreform (ramlag) som trädde i kraftden 23 februari 2007 och gäller till utgången av 2012 samt de statsrådsförordningarsom utfärdats med stöd av lagen.

Avsikten med reformen är att stärka kommun- och servicestrukturen,utveckla sätten att producera och organisera servicen, reviderakommunernas finansierings- och statsandelssystem och se över uppgiftsfördelningenmellan kommunerna och staten så att det finns en stark strukturelloch ekonomisk grund för ordnandet och produktionen av den servicesom kommunerna ansvarar för samt för kommunernas utveckling. Syftetär att förbättra produktiviteten och dämpa utgiftsökningen i kommunernasamt att skapa förutsättningar för att utveckla styrningen av denservice som kommunerna ordnar.

Meningen är att stärka kommunstrukturen genom att sammanslåkommuner och ansluta delar av kommunerna till andra kommuner. Måletär en livskraftig och funktionsduglig samt hel kommunstruktur. Sammanlagningenav kommuner stöds enligt kommunindelningslagen med sammanslagningsunderstödsom betalas för ändringar i kommunindelningen som träder i kraftvid ingången av åren 2008—2013 i enlighet med de nya bestämmelserom sammanslagningsunderstöd i kommunindelningslagen som trädde ikraft samtidigt med ramlagen. Sammanslagningsunderstöden sporrarflera kommuner att gå samman till kommuner med betydligt störrefolkmängd än för närvarande. Understöden graderas så att att desporrar kommunerna att gå samman särskilt från ingången av 2009.Tilläggsstöd betalas under vissa förutsättningar till kommuner somhar fått finansieringsstöd enligt prövning. Eventuella förslusterav statsandelar vid en kommunsammanslagning kompenseras kommunernai enlighet med kommunindelningslagen till fullt belopp i fem årfrån ikraftträdandet av kommunindelningen. På basis av nyckeltalenför kommunernas ekonomi inleds utredning av serviceproduktioneni åtta nya kommer som befinner sig i en speciellt svår ekonomisksituation.

Utöver sammanslagning av kommuner stärks servicestrukturen genomatt man sammanslår tjänster som förutsätter ett större befolkningsunderlagän kommunens och genom att öka samverkan mellan kommunerna. Måletär att i hela landet trygga kvalitativa och lagstadgade tjänster somär tillgängliga för medborgarna. Servicestrukturen skall vara täckandeoch ekonomisk och den skall göra det möjligt att använda resursernaeffektivt. Man säkerställer att kraven på befolkningsunderlag somi ramlagen fastställs för ordnande av primärvården och därtill näraanslutna uppgifter inom socialvården samt den yrkesinriktade grundutbildningenuppfylls. I syfte att trygga tjänster som kräver ett brett befolkningsunderlagdelas landet upp i samkommuner som anges i lagen om specialiseradsjukvård på det sätt som föreskrivs i ramlagen. Det säkerställsatt ingen kommun lämnas utanför de arrangemang som ramlagen förutsätter.

Verksamhetens lönsamhet förbättras även genom att man effektiverarkommunernas verksamhet i fråga om organisering och produktion avservice och genom att man stärker verksamhetsförutsättningarna förhuvudstadsregionen och andra stadsregioner som lider av samhällsstrukturellaproblem. I utvärderingen av hur de åtgärder som anges i ramlagenvidtas fästs särskild uppmärksamhet vid innehållet i planerna förstadsregionerna och vid genomförandet av dem samt vid förenhetligandetav samhällsstrukturen.

Basserviceprogrammet

Basserviceprogrammet som behandlar kommunernas uppgifter ochfinansieringen av dem blir lagstadgat från ingången av 2008.

Kommunernas finansierings- och statsandelssystem revideras fråningången av 2010 i syfte att skapa ett enklare, redigare och genomskinligaresystem. Systemet utvecklas i en allt mer sporrande riktning. Kommunernasvarierande förhållanden och servicebehov beaktas. De problem somföljer av exceptionellt gles bebyggelse och en stor andel skärgårdavgörs separat. De hinder för kommunsammanslagningar och samarbetesom finns i statsandelssystemet undanröjs. Reformen ändrar intekostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna.

Statsandelarna för de olika förvaltningsområdena sammanslåsmed de undantag som ramlagen förutsätter. Också systemet med huvudmänför gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskolor bibehålls. Sammanslagningenav statsandelar gäller åtminstone kommunernas allmänna statsandelar,utjämningsposterna för de statsandelar som grundar sig på skatteinkomster,de per invånare kalkylerade statsandelarna för social- och hälsovårdensamt statsandelarna för förskoleundervisning, grundläggande utbildning,bibliotek, kommunernas kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning.Små gymnasier som sammanslås kan alltjämt få högre statsandel dåde fortsätter som en del av ett nätverksgymnasium. De behov av attutveckla styrsystemet som föranleds av statsandelsreformen bedöms.Kommunerna får full kompensation för eventuella ändringar i derasskattebas.

Statsandelen för utgifter som föranleds av nya och mera omfattandeuppgifter är minst hälften av utgifterna. Motsvarande princip tillämpasi fråga om uppgifter som överförs från kommunerna till staten, dockinte i fråga om de uppgifter som redan anges i ramlagen. Förfarandettas i bruk vid ingången av 2010 som en del av revideringen av finansierings-och statsandelssystemen.

6.3. Kommunalekonomins utveckling fram till 2011

En god ekonomisk utveckling har bidragit till att kommunernasskatteinkomster ökar och förbättrat kommunalekonomins tillståndbåde i fjol och under innevarande år. Under 2006 ökade kommunernasoch samkommunernas årsbidrag betydligt från året innan och räcktetill för att täcka både avskrivningen av anläggningstillgångar ochnettoinvesteringarna. År 2007 ökar årsbidraget till 2,6 miljardereuro och överstiger klart avskrivningen av anläggningstillgångar.Nettoinvesteringarna beräknas vara något större än årsbidraget.Kommunernas låneblopp ökar långsammare än under de senaste åren.De enskilda kommunernas situation varierar betydligt jämfört medhelhetsutvecklingen.

De avtalade löneförhöjningarna 2008 beräknas öka tillväxtenav kommunernas omkostnader med nästan 6 %. I denna utvecklingsprognoshar inkomstnivån inom kommunsektorn beräknats utvecklas enligt denallmänna inkomstnivån. Den s.k. jämställdhetspotten har inte tagitsmed i kalkylerna. Kommunernas skatteinkomster ökar snabbt eftersomden ekonomiska tillväxten förutspås öka kraftigt och ökningen avinkomstnivån inom hela samhällsekonomin ökar den kommunala skattebasen.Kommunernas statsandelar ökar betydligt bl.a. till följd av denlagstadgade justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten ochkommunerna. Indexhöjningen av statsandelarna ökar kommunernas inkomstermed nästan 340 miljoner euro, då höjningen av inkomstnivån och konsumentprisernahöjer statsandelsindexet. Årsbidraget stiger till 3,1 miljardereuro och överstiger klart avskrivningarna. Ifall nettoinvesteringarnaoch löneförhöjningarna inom kommunsektorn stiger som beräknat täckerårsbidraget nettoinvesteringarna. Lånestocken beräknas uppgå till8,9 miljarder euro i slutet av 2008.

Under åren 2009—2011 överstiger kommunernas och samkommunernasårsbidrag avskrivningarna, vilket innebär att räkenskapsperiodensresultat uppvisar ett överskott. Bedömningen av utvecklingen baserarsig på en ökning av omkostnaderna med i genomsnitt 5,1 %per år. Skatteinkomsterna och statsandelarna beräknas öka med sammanlagti genomsnitt 4,3 % per år. Årsbidraget täcker nettoinvesteringarnaom de håller sig på den beräknade nivån 2,7—2,8 miljardereuro. Härvid skulle tillväxten av kommunernas sammanlagda skulderavstanna och lånestocken uppgå till närmare 9 miljarder euro.

Den beräknade stabiliseringen av kommunalekonomin beror tillstörsta delen på hur omkostnaderna och skatteinkomsterna ökar. Kommunernafinansierar ca hälften av sina utgifter med skatteinkomster. Påmotsvarande sätt utgör lönekostnaderna ca hälften av utgifternaoch köpta tjänster, som huvudsakligen består av lönekostnader, caen femtedel av utgifterna. I denna utvecklingsprognos är den beräknadetillväxten av kommunernas och samkommunernas omkostnader för åren2008—2011 hela 0,6 procentenheter högre än vad som beräknadesför rambeslutet i maj och de 1½ procentenheter som beräknades ibasservicebudgeten för 2006. Detta är nästan enbart en följd avden kraftiga prisökningen som hänför sig till den pågående högkonjunkturensom avspeglar sig på kommunernas utgifter såväl genom löner sominköpspriser. Kommunernas utgiftsutveckling kan bli ännu snabbareom lönetrycket blir större än väntat.

Under de goda ekonomiska utsikter som för närvarande råder bördet understrykas att en förbättrad kommunalekonomi inte avlägsnarbehovet av de strukturella revideringar som hänför sig till revideringenav kommun- och servicestrukturen med tanke på framförhållningeninför befolkningens stigande medelålder och det ökade servicebehovet.En hållbar finansiering av kommunalekonomin hotas inte bara av ökadeutgifter utan också av en permanent försämring av skattebasen dåutbudet på arbetskraft minskar. Utöver de risker som hänför sigtill inkomstutvecklingen på längre sikt är det också skäl att beredasig på en eventuell försämring av det ekonomiska konjunkturlägetdå skatteinkomsterna i stället för att öka i jämn takt t.o.m. kan minska.Anpassningen till en sådan situation är allt svårare ju högre utgiftsnivånär. I kommunerna och samkommunerna borde man utnyttja den gynnsammaekonomiska konjunkturen och ökningen av statsandelarna så att manförbereder sig för framtida hotbilder genom att avkorta lån ochförnya servicestrukturen.

Tablå 18. Kommunalekonomins (kommunerna och samkommunerna)utveckling 2006—2011 enligt kommunernas bokföring, mn euro(gängse priser)¹⁾

¹⁾ Vid bedömning av kommunalekonominsutveckling skall man beakta att Esbo stad erhöll 364 miljoner euroi försäljningsinkomster vid försäljning av stadens elverk år 2006.Denna post av engångsnatur har bokförts i 2006 års kalkyl till motsvarandebelopp under extraordinära intäkter (7,10), som korrigeringsposterunder intern finansiering (11) och som försäljningsinkomster underanläggningstillgångar (14). Registreringen har en positiv inverkan påräkenskapsperiodens resultat och finansieringsbehov. Samtidigt harman beaktat verkningarna på behovet av upplåning och på kassamedel.

Kommunalekonomins utveckling enligt kommungrupp

Enligt den prognosmodell kommunavdelningen vid inrikesministerietuppgjort förbättras kommunernas årsbidrag från 2006 till 2008 ialla kommungrupper. I prognosmodellen överförs det antagande somgjorts i utvecklingsprognosen för kommunalekonomin till kommunnivå.Vid utgången av år 2006 uppvisade 166 kommuner ett kumulativt underskott,som uppkommit under en följd av år, på sammanlagt ca 407 miljonereuro, dvs. 26 miljoner euro mindre än år 2005. Sådant underskottfanns i över 80 % av kommuner med mindre än 10 000invånare.

Kommunernas lånestock ökar från 2006 till 2008, men jämförtmed 2007 ökar lånestocken 2008 endast i ringa mån och ökningen koncentrerastill små kommuner.

Figur 7. Kommunernas årsbidrag och kumulativa över-eller underskott i bokslutet för 2006

Tablå 19. Prognosmodellen för kommunernas ekonomiska utveckling2006—2008 enligt kommunernas bokföring, euro/invånare enligtkommungrupp¹⁾

¹⁾ Åren 2007 och 2008 innehållerinte finansieringsunderstöd enligt prövning och ökning av verksamhetsbidragetenligt basservicerpogrammet.

6.4. Kommunernas utgifter

År 2006 ökade kommunernas och samkommunernas omkostnader med4½ %, vilket var klart mindre än ökningen på i genomsnitt5½ % under åren 2000—2005. En hög investeringskvot gjordedock att det totala utgifterna ökade snabbt.

År 2007 beräknas omkostnaderna öka med 4,6 %. Kommunernaslönesumma beräknas öka med knapp 4 % och köpen med 6½ %.Omfattande investeringsprojekt i stora städer bidrar till en höginvesteringsnivå.

År 2008 ökar kommunernas omkostnaderna till följd av löneförhöjningarnamed 5,8 %. I lönesummans ökning på 6 % ingår dådet gäller kommunernas inkomstnivå ett antagande om en ökning av5 % av den allmänna inkomstnivån. I detta har inte tagitsmed bedömningen av en eventuell jämställdhetspott. Antalet anställdabedöms öka med 4 000 personer. Statens åtgärder beräknasföranleda kommunerna utgifter till ett nettobelopp av 44 miljonereuro år 2008. Utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet stigerbl.a. på grund av att tjänster för åldringar och primärvården förbättras,dyrhetsklassificeringen slopas inom inkomststödet och barnskyddettotalrevideras. Inom utbildningsväsendet ökar utgifterna på grundav förbättring av den grundläggande utbildningens kvalitet och utvidgningav yrkesinriktad grundutbildning och tilläggsutbildning som ordnasi form av läroavtalsutbildning.

Omkostnaderna beräknas öka under åren 2009—2011 medi genomsnitt 5,1 % per år. Antalet kommunalt anställdaberäknas öka med drygt 4 000 personer per år och stiga till 473 000personer år 2011. Inkomstnivån inom den kommunala sektorn beräknasstiga i likhet med den övriga ekonomin i genomsnitt 4,2 %per år. I kalkylerna har antagits att den kommunala arbetsgivarensindirekta arbetsgivaravgifter sjunker med ca 0,7 procentenheterfrån 2008 till 2011. Köpen beräknas öka med 6½ % per år.Bruttoinvesteringarna beräknas uppgå till 3,8 miljarder euro år2009 och 3,7 miljarder euro åren 2010—2011.

Av de kommunalt anställda arbetar över 80 % inom social-och hälsovården samt inom undervisnings- och kulturverksamheten.Under de närmaste åren kommer förändringen i åldersstrukturen ochdet att de stora åldersklasserna försvinner från arbetsmarknadenatt öka behovet av personal inom social- och hälsovården. Förändringeni befolkningens åldersstruktur kommer att öka den totala efterfråganpå socialtjänster från år 2008 till år 2010 med sammanlagt ca 2,1 %. Dådet gäller hälsovårdstjänsterna beräknas motsvarande ökning uppgåtill 1 % per år. Inom social- och hälsovårdsväsendet beräknasnettobehovet uppgå till 4 000 personer per år under åren 2008—2011.Servicebehovet beräknas öka i synnerhet inom åldringsvården. Efterfråganpå utbildningstjänster beräknas minska med 0,6 % per år.På kommande behov av lärare inverkar de beslut som fattas inom läroanstaltsnätetrunt om i landet. I utvecklingsprognosen för kommunalekonomin harantalet anställda inom undervisningen, den allmänna förvaltningenoch andra tjänster beräknats stanna på samma nivå som år 2006.

I fortsättningen kommer ett mindre utbud på arbetskraft attmer än tidigare försvåra tillgången på kommunal arbetskraft. Situationentillspetsas av att många kommunalt anställda går i pension samtidigtsom efterfrågan på service ökar. Det kan öka både löneglidningaroch köptjänster som vidtagits som snabba tvångsåtgärder, vilkethotar att öka kommunernas kostnader mera än beräknat. Med beaktandeav de ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna bör understrykas attökningen av omkostnaderna i utvecklingsprognosen gäller kommunekonominsom helhet (kommuner och samkommuner) och bör således inte tas somen allmän prognos för enskilda kommuner.

Tablå 20. Kommunernas och samkommunernas utgifter 2006—2011,md euro (gängse priser)

6.5. Kommunernas skatteinkomster

Kommunernas basservice finansieras huvudsakligen med kommunernasegna skatteinkomster. År 2008 beräknas ca 17,4 miljarder euro inflytai skatteinkomster.

Tablå 21. Kommunernas skatteinkomster 2006—2011,mn euro

Kommunernas skatteinkomster beräknas öka med 6 % år2008. Intäkterna av kommunalskatten beräknas öka lika mycket somlönesumman. Som en del av lindringen av beskattningen av arbetethöjs förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen vilket minskarskatteinkomsterna med 95 miljoner euro. För främjande av arbetskraftensrörlighet tas en nytt avdrag för arbetsbostad i bruk, vilket beräknarminska intäkterna av kommunalskatten med 15 miljoner euro. Beskattningenav pensionsinkomster lindras genom att pensionsinkomstavdraget höjsinom statsbeskattningen, vilket minskar kommunernas skatteinkomstermed 9 miljoner euro. Denna minskning av skatteinkomsterna har ikalkylerna kompenserats kommunerna genom en höjning av statsandelsprocenten.

Avsikten är att revidera grunden för fastställande av den skogsskatteandelsom avskiljs från kommunernas samfundsskatt från ingången av år2008. Den skogsbeskattning som baserar sig på arealen upphörde isin helhet vid utgången av 2005, efter vilket nettointäkt från skogsbruket intelängre uppdateras och kan sålunda inte heller som sådan användassom grund för fastställande av skogsandelen. Grunderna för beräkningav skogsandelen för enskilda kommuner bibehålls.

I finansieringsanalysen antas den genomsnittliga kommunalskatteprocentenåren 2008—2011 ligga på 2007 års nivå. Intäkterna frånsamfundsskatten beräknas öka med 10 % och fastighetsskattenmed 4,7 % år 2008. Kommunernas skatteinkomster ökar någoti förhållande till bruttonationalprodukten jämfört med föregåendeår.

6.6. Statsbidrag

Staten finansierar kommunernas basservice genom statsbidragtill ett belopp av sammanlagt 8,4 miljarder euro 2008. Kommunernasstatsbidrag är i huvudsak kalkylmässiga och icke öronmärkta. Förkalkylerade statsandelar föreslås 7,7 miljarder euro. För övrigtstatsbidrag föreslås drygt 700 miljoner euro. Statsbidragen ökarmed totalt 720 miljoner euro 2008.

Tablå 22. Statsbidrag för kommuner och samkommuner som omfattasav basservicebudgeten 2006—2008, mn euro och förändring2007—2008, %

¹⁾ Har före år 2008 hört till inrikesministerietsförvaltningsområde.

²⁾ Har före år2008 hört till arbetsministeriets förvaltningsområde.

Utjämning av statsandelarna

Den uppgiftsbaserade statsandelen och den allmänna statsandelenhöjs eller sänks kommunvis genom en utjämning av statsandelarnapå basis av respektive kommuns kalkylerade skatteinkomster. Utjämningen2008 baserar sig på skatteuppgifterna för 2006. Utjämningen delasupp på tre förvaltningsområden i förhållandet: SHM 57 %,UVM 37 % och FM 6 %.

Tablå 23. Utjämningar av statsandelarna 2006—2008,mn euro

Utjämningstilläggen till statsandelarna på basis av skatteinkomsternauppgår till ca 755 miljoner euro, vilket innebär en ökning på ca33 miljoner euro jämfört med föregående år. Utjämningstillägg betalastill 325 kommuner. I 75 kommuners statsandelar görs ett utjämningsavdrag tillett belopp av ca 735 miljoner euro.

Kommunernas finansieringsandelar

När det gäller den basservice som omfattas av de uppgiftsbaseradestatsandelarna för social- och hälsovården och undervisnings- ochkulturverksamheten består kommunernas finansieringsandel av en lagstadgadsjälvfinansieringsandel som per invånare är lika stor i alla kommuner.År 2008 är kommunernas självfinansieringsandel inom social- ochhälsovården 1 993 euro och inom undervisnings- och kulturverksamheten778 euro per invånare.

De kalkylerade kostnaderna och prisen per enhet stiger i justeringenav kostnadsfördelningen för år 2008, då de fastställs enligt realiseradekostnader utan tidigare års knappa indexhöjningar. Dessa beaktassom faktorer som sänker statsandelsprocenten. Dessutom sjunker statsandelsprocentenpå grund av att den sista posten av justeringen av kostnadsfördelningenkompenserades kommunerna genom skattesystemet i stället för i formav statsandelar från och med 2007. Det innebär att kommunernas medfinansieradeandelar ökar kraftigt. Eftersom inte bara kommunernas utan ocksåprivata och samkommuners pris per enhet stiger, ökar kommunernasfinansieringsandelar inom undervisningsväsendet och biblioteksverksamhetenpå grund av modellen med huvudman procentuellt mera än priset perenhet. Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunernaändras inte.

De kalkylerade kostnader, statsandelar och självfinansieringsandelarför social- och hälsovården som presenteras i tablå 24 täcker detjänster som ordnas av kommunerna och samkommunerna. De kalkyleradekostnader och statsandelar för undervisnings- och kulturverksamheten sompresenteras i tablå 25 täcker de tjänster som ordnas av kommunernaoch samkommunerna. Kommunernas finansieringsandelar täcker förutomde ovan nämnda tjänsterna även finansieringsandelarna för utbildningsom anordnas av staten och av enskilda.

Tablå 24. Kommunernas och samkommunernas kalkylerade kostnader,kommunernas självfinansieringsandelar samt statsandelarna för social-och hälsovårdens driftskostnader, mn euro

Tablå 25. Kommunernas och samkommunernas kalkylerade kostnader,kommunernas finansieringsandelar samt statsandelarna för undervisnings-och kulturverksamhetens driftskostnader, mn euro

Statens åtgärder

Verkningarna av statens åtgärder baserar sig på ändring av lagstiftningenoch andra normer och då det gäller anslag som baserar sig på prövningpå budgetbeslut.

Statens åtgärder ökar kommunernas utgifter med 44 miljoner euronetto år 2008. De totala verkningarna av statens åtgärder i budgetpropositionenpå utgifterna, inkomsterna och ändringarna i skattegrunderna bedömsvara att kommunernas finansiella ställning jämfört med 2007 förbättrasmed 221 miljoner euro netto.

Vid sidan av de nya åtgärder som staten vidtar 2008 påverkasbalansen i kommunalekonomin och behovet av finansiering för basservicenav utvecklingen när det gäller mängden uppgifter och åtaganden somtidigare föreskrivits kommunerna och efterfrågan på tjänster samtav utvecklingen i fråga om skatteinkomsterna, lönekostnaderna ochkostnadsnivån.

År 2008 beräknas ovan nämnda grunder inverka på kommunernasoch samkommunernas ekonomi jämfört med år 2007 som följer:

Tablå 26. Verkningarna på kommunalekonomin och samkommunernasekonomi av statens åtgärder i statsbudgeten, mn euro, förändringarfrån 2007 till 2008

År 2008 anvisas 44 miljoner euro för sammanslagningsunderstödtill kommunerna, i vilket ingår en minskning på 11 miljoner euro.För kommunernas finansieringsunderstöd enligt prövning föreslås20 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 5,5 miljoner eurofrån år 2007.

Inom undervisningsväsendet leder mindre åldersklasser till enkalkylerad inbesparing, ca 18 miljoner euro. Det föreslås att inbesparingenanvänds till utveckling av utbildningens kvalitet med målet attbl.a. minska undervisningsgruppernas storlek och stärka stöd- ochspecialundervisningen.

För att understöda livslångt lärande föreslås att den grundläggandeyrkesutbildningen ökas med i genomsnitt 2 000 studerandeoch den tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildningmed 2 100 studerande från år 2008. För statsandelar föranläggningsprojekt föreslås 57 miljoner euro för skolprojekt och5,7 miljoner euro för biblioteksprojekt. Inom undervisningsväsendetnettobudgeteras statsandelarna så, att statsbidragen avdras frånkostnadsunderlagen, vilket innebär att statsandelarna minskar med13 miljoner euro. De pris per enhet som utgör grund för statsandelarför teatrar, muséer och orkestrar räknas ut på basis av de faktiskadriftskostnaderna, vilket ökar statsandelarna med 10 miljoner euro.Det föreslås att studerandeårsverken inom den grundläggande yrkesutbildningenminskas med 4 miljoner euro. Till anslaget för ungdomsarbete föreslåsett tillägg av 2 miljoner euro särskilt för ungdomsverkstadsverksamhet.

Kommunernas sysselsättningsstöd minskar med 20 miljoner euroår 2008, då tyngdpunkten överförs på yrkesinriktad arbetskraftsutbildningsom genomförs tillsammans med företagen och på stödsysselsättninginom den privata sektorn. Kommunernas utgifter minskar i motsvarande grad.

Statsandelarna för social- och hälsovården ökas med 21,3 miljonereuro bl.a. för att förbättra primärvården och öka antalet anställdainom åldringsvården.

Den statsandelsökning som hänför sig till den nya barnskyddslagenutgör 6,9 miljoner euro och den ökning som hänför sig till förordningenom bröstcancerscreening uppgår till 0,5 miljoner euro.

En reform av avgifterna inom social- och hälsovården som beaktareftersläpningen i fråga om klientavgifterna genomförs så att avgifternastiger från och med den 1 augusti 2008. Höjningarna av avgifternagenomförs så att kommunernas avgiftsinkomster ökar jämfört med år2007 med 25 miljoner euro år 2008 och på årsnivå med 60 miljonereuro år 2009. I syfte att genomföra de interna överföringar somförutsätts i regeringsprogrammet minskas statsandelarna för social-och hälsovården på motsvarande sätt. I reformen säkerställs attservicen alltjämt är tillgänglig för alla. Samtidigt revideras systemetså att klientavgifterna inte leder till icke-ändamålsenliga vårdval.

Gränserna mellan öppenvården och institutionsvården avlägsnasden 1 januari 2008 så att den folkpension som betalas för institutionsvårdinte sänks och att avgiften för långvarig anstaltsvård av pensionstagarehöjs till 82 % av inkomsten. Till följd av det beräknasde intäkter som inflyter från avgifter öka med 41 miljoner eurooch skatteinkomsterna med 2 miljoner euro. Nivån på klientavgifternautvärderas som en del av revideringen av klientavgifterna inom social- ochhälsovården. I anslutning till revideringen minskas statsandelarnatill kommunerna med 44 miljoner euro, vilket genomförs så att statsandelsprocentensänks.

I jämförelse med 2007 har statsandelarna ökats med 0,8 miljonereuro på grund av övergångsutjämningarna i anslutning till revideringenav statsandelssystemet och minskats med 1,9 miljoner euro på grundav den utjämning av statsandelarna som grundar sig på skatteinkomster.

Som statsunderstöd för kommunernas hälso- och sjukvårdsprojektföreslås 24,8 miljoner euro. Prioriteringsområden för projekt somstöds med statsunderstöd fastställs i det nationella utvecklingsprogrammetför social- och hälsovården. I kalkylerna har inte beaktats en eventuells.k. jämställdhetspott.

Statens ersättning till enheter inom hälso- och sjukvården förkostnader som föranleds av läkar- och tandläkarutbildning höjs med5 miljoner euro. För statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscentrainom det sociala området föreslås 3 miljoner euro, vilket innebären ökning med 0,5 miljoner euro jämfört med budgeten för 2007.

Ökningen av statsandelarna beror på den nya form av justeringav kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna som enligtlag infaller i början av regeringsperioden och ökar statsandelarnaför social- och hälsovården med 226 miljoner euro samt statsandelarnaför undervisnings- och kulturverksamheten med 28 miljoner euro,dvs. sammanlagt 254 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernasandel är 248 miljoner euro.

Indexhöjningar

År 2008 beräknas ändringen i kostnadsnivån när det gäller statsandelsåliggandenvara 4,3 %, vilket ökar kostnaderna för basservicen inomsocial- och hälsovården med 635 miljoner euro och inom undervisnings-och kulturverksamheten med 249 miljoner euro, dvs. sammanlagt med 884miljoner euro. Staten deltar i kostnadsökningen via de indexhöjningarsom görs i statsandelarna. År 2008 görs i statsandelarna en indexhöjningpå 4,7 %, i vilken ingår 75 % av justeringen på0,6 procentenheter på 2006 års nivå. Indexhöjningen ökar statsandelarnamed 374 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andelär 339 miljoner euro.

Tablå 27. Indexhöjningarna år 2008, mn euro

Ändringar i befolkningen och elevantalet

Kommunernas statsbidrag påverkas även av förändringen i åldersstrukturenoch befolkningsmängden. På grund av förändringarna ökar statstandelarnaför social- och hälsovården med ca 55 miljoner euro år 2008. Dekalkylerade kostnaderna ökar inom social- och hälsovården med ca173 miljoner euro. Då det gäller undervisningsväsendet beräknasmindre åldersgrupper föranleda en kalkylerad inbesparing på 18 miljonereuro av statsandelarna år 2008 och denna inbesparing hänförs tillförbättring av utbildningens kvalitet. I grundundervisningen minskar elevantaletmen i gymnasier och yrkeutbildningen ökar det. Grundläggande yrkesutbildningoch tillläggsutbildning som ordnas som läroavtalsutbidlning ökarpå grund av budgetpropositionen år 2008. Inom yrkesutbildningenberäknas elevantalet öka även på grund av andra orsaker.

Tablå 28. Verkningarna av förändringarna i elevantalet, befolkningsmängdenoch åldersstrukturen på kommunernas statsandelar och utgifter år2008, mn euro

6.7. Förbättring av produktiviteten

Det är viktigt att hantera den ökade efterfrågan på basserviceoch det ökade utgiftstrycket för att en hållbar finansiering avkommunalekonomin skall kunna tryggas. Genom att förbättra produktivitetenkan utgiftstrycket på kommunal basservice minskas. Då det gällerproduktiviteten är det närmast fråga om hur arbetet vid kommunernasserviceställen organiseras och hur det leds samt hur ny teknik ochsamarbete med andra aktörer utnyttjas. En förbättring av produktiviteten pårätt sätt minskar även arbetsstress.

Olika bedömningar av produktiviteten visar att det finns synnerligenstora produktivitetsskillnader i kommunernas serviceproduktion ävenefter det att olika faktorer i omständigheterna har beaktats. Dettaavspeglar sig i form av stora skillnader mellan kommunerna då detgäller antalet anställda och kostnaderna för serviceproduktionen.Dessa skillnader visar klart att servicen kan ordnas och producerasmera ekonomiskt än för närvarande.

Strävan är att effektivera produktionen av den basservice somkommunsektorn skall ansvara för, i första hand genom det kommun-och servicestrukturrevidering som skall resultera i fastställandeav ändamålsenliga sätt att ordna och producera den kommunala servicen.År 2008 utvidgas systemet med servicesedel till hemsjukvården. Social-och hälsovårdens riksomfattande elektroniska informationssystemtjänstersamordnas. Ansökan till en utbildning samt valet av utbildning effektiverasgenom att man i den gemensamma ansökan 2008 tar i bruk ett elektroniskt informationssystemför ansökningar och utbildning.