Statsbudgeten 2023

Inrättandet av välfärdsområden och reformen av ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet (social- och hälsovårdsreformen) och den statliga finansieringen av välfärdsområdena samt välfärdsområdenas ekonomi behandlas som en helhet i detta kapitel. Vid behandlingen av välfärdsområdenas ekonomi i budgeten ingår även Helsingfors stad i fråga om social- och hälsovården och räddningsväsendet. Överföringen av organiseringsansvaret för social- och hälsovården och räddningsväsendet och ändringarna av finansieringssystemet genomförs den 1 januari 2023.

Välfärdsområdena finansierar sin verksamhet i huvudsak med statlig finansiering, och de har inte beskattningsrätt. Välfärdsområdenas finansiering med allmän täckning uppgår till sammanlagt ca 22,5 miljarder euro 2023.

I enlighet med 37 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021) betalas i fråga om finansieringen för 2023 hälften av betalningsposten för januari till välfärdsområdet redan den 1 december 2022. Av denna anledning har ca 1,9 miljoner euro dragits av från välfärdsområdenas finansiering för 2023 och den andel som betalas 2023 kommer således att vara ca 20,7 miljarder euro.

Finansieringen av välfärdsområdena består i huvudsak av överföringar som görs från momenten för statsandelen för kommunal basservice (ca 5,36 miljarder euro) och ersättningarna till kommunerna för förlorade skatteinkomster (ca 1,94 miljarder euro) samt av ett tillägg som motsvarar ökningen av statens intäkter från inkomstskatten och samfundsskatten till följd av de ändringar i beskattningsgrunderna som görs i reformen. Överföringen av finansiering från kommunernas skatteinkomster är ca 13,93 miljarder euro, varav kommunalskattens andel är ca 13,11 miljarder euro och samfundsskattens andel ca 0,82 miljarder euro enligt 2022 års nivå.

Sammanlagt överförs från kommunerna och samkommunerna i kostnader för social- och hälsovården och räddningsväsendet 21,2 miljarder euro på 2022 års nivå. Kalkylerna över de kostnader som överförs justeras under 2023 så att justeringen påverkar finansieringen för 2024.

I finansieringen beaktas den uppskattade årliga ökningen av befolkningens behov av social- och hälsovårdstjänster, som dessutom höjs med 0,2 procentenheter åren 2023—2029 bl.a. på grund av kostnaderna under övergångsperioden. Ökningen av servicebehovet (inklusive höjningen på 0,2 procentenheter) kommer att beaktas fullt ut 2023 och 2024. År 2023 beräknas kostnadskalkylen för ökningen av servicebehovet uppgå till ca 253 miljoner euro. Indexjusteringen av finansieringen för 2023 är 3,52 %, vilket ökar finansieringsbeloppet med 756 miljoner euro.

År 2023 ökar reformerna välfärdsområdenas finansiering med ca 275 miljoner euro netto (dvs. avdragen medräknade) jämfört med 2022.

Riksdagen har godkänt lagen om ändring av lagen om elev- och studerandevård (1146/2021). Till följd av de ändringar som lagen föranleder ökas välfärdsområdenas finansiering med 8,6 miljoner euro från och med 2023. Likaså har riksdagen godkänt propositionen om utvecklande av hemvården för äldre, och därför har vid dimensioneringen av anslaget beaktats 37 miljoner euro.

Välfärdsområdenas finansiering ökar 2023 också till följd av sådana reformer vars ikraftträdande utvidgas under 2023. Ett exempel på en sådan reform är personaldimensioneringen enligt äldreomsorgslagen. Övergångsperioden för ikraftträdandet av lagen löper ut den 1 april 2023 och då träder personaldimensioneringen (minst 0,7 anställda per klient) i kraft fullt ut. I anslutning till skärpningen av personaldimensioneringen ökas välfärdsområdenas finansiering med 128,2 miljoner euro 2023. Utvidgningen av eftervården inom barnskyddet ökar likaså välfärdsområdenas finansiering med 12 miljoner euro 2023. Dessutom ska personaldimensioneringen inom barnskyddet i enlighet med regeringsprogrammet ytterligare stärkas 2023, vilket innebär att välfärdsområdenas finansiering ökar med 4,2 miljoner euro.

I samband med budgetpropositionen har regeringen till riksdagen överlämnat en proposition med förslag till lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen (RP 74/2022 rd), och därför har vid dimensioneringen av anslaget som tillägg beaktats 71 miljoner euro. Syftet med lagen är att påskynda tillgången till vård och att skärpa den s.k. vårdgarantin inom primärvårdens öppna sjukvård samt mun- och tandvård.

Samtidigt med reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet har det beretts andra reformer för 2023 som när de träder i kraft påverkar välfärdsområdenas finansiering med allmän täckning. Propositioner som hänför sig till budgeten för 2023 för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde är totalreformen av funktionshinderservicen (22 miljoner euro), reformen av lagstiftningen om mentalvårds- och missbrukartjänster (18 miljoner euro) samt reformen av den sociala kreditgivningen (0,6 miljoner euro). I fråga om den sistnämnda är avsikten att finansieringen av kreditkapitalet ska behandlas som en del av beredningen av statens fjärde tilläggsbudget för 2022. Inom inrikesministeriets förvaltningsområde hänför sig propositionen om avgiftsfrihet för den handräckning polisen ger barnskyddet och socialjouren till budgetpropositionen för 2023 (-0,3 miljoner euro).

De nya och utvidgade uppgifterna kräver 2023 mera personal (årsverken) enligt följande¹⁾: närvårdare 4 300, sjukskötare 400, socialarbetare och socionomer 80, psykologer 340 och läkare 230. Reformen av lagstiftningen om funktionshinderservice förutsätter dessutom annan tilläggspersonal, som inte bara består av yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården, motsvarande ca 200 årsverken 2023.

Nedskärningen av ersättningarna från sjukvårdsförsäkringen för privatläkares arvoden och för privat undersökning och vård beräknas öka efterfrågan på offentliga tjänster med 10 miljoner euro 2023, vilket föreslås bli kompenserat till fullt belopp. De avdragsposter som hänför sig till digitalisering samt köpta tjänster och konkurrensutsättning och som det beslutats om för att finansiera dimensioneringen på 0,7 vårdare minskar välfärdsområdenas finansiering med sammanlagt ca 40 miljoner euro.

Staten betalar särskilda lagstadgade ersättningar till välfärdsområdena för vissa social- och hälsovårdstjänster. Sådana är t.ex. ersättningar för brådskande vård av personer utan hemkommun, ersättningar som försvarsmakten betalar för tjänster som välfärdsområdena producerar och vissa ersättningar som hänför sig till hälso- och sjukvård och rehabilitering för fångar. Nedan beskrivs större helheter i euro.

För ersättningar för skada ådragen i militärtjänst och för tjänster som särskilt stöds av staten och som riktas till rehabilitering av frontveteraner föreslås sammanlagt 100 miljoner euro.

Det föreslås att statliga ersättningar enligt integrationslagen från och med 2023 betalas också till välfärdsområden (RP 84/2022 rd). Nivån för integrationsersättningarna (moment 32.50.30) år 2023 föreslås uppgå till 278,6 miljoner euro. Av detta belopp beräknas 103,7 miljoner euro betalas till kommunerna, 136,6 miljoner euro till välfärdsområdena och 38,3 miljoner euro till FPA.

Förläggningarna ordnar i första hand tjänsterna för klienterna inom mottagningsverksamheten själva, men en del av tjänsterna köps dock av serviceproducenter, såsom hälso- och sjukvård och socialvårdstjänster av välfärdsområdena. Migrationsverket ersätter välfärdsområdena för kostnaderna för tjänsterna. Ersättningarna i anslutning till välfärdsområdenas mottagningsverksamhet beräknas uppgå till ca 10 miljoner euro 2023. Beräkningen är förknippad med stor osäkerhet. Det är svårt att förutspå denna helhet, eftersom den beror bl.a. på hur antalet asylsökande utvecklas samt på i vilken utsträckning och med vilken tidtabell asylsökande inte längre omfattas av mottagningstjänsterna t.ex. till följd av att de har anvisats en hemkommun.

Social- och hälsovårdsreformen medför ändringskostnader och finansieringen av dessa kostnader har i statsbudgeten i huvudsak koncentrerats till finansministeriets huvudtitel, med undantag för enskilda statliga ämbetsverks kostnader som finansieras under omkostnadsmomenten för ämbetsverken i fråga. Behovet av anslag för ändrings- och beredningskostnader 2023 är sammanlagt ca 17 miljoner euro, varav 4,2 miljoner euro föreslås för välfärdsområdenas IKT-förändringskostnader.

Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås det att statsunderstöd betalas till välfärdsområdena till ett belopp av sammanlagt 438,5 miljoner euro. Den viktigaste enskilda understödshelhet (110 miljoner euro) som social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för hänför sig till åtgärderna inom pelare 4 i Finlands program för hållbar tillväxt. Åtgärderna syftar bl.a. till att minska det vård-, rehabiliterings- och servicesunderskott inom social- och hälsovården som orsakats av coronavirusläget, att försnabba tillgången till vård och att främja genomförandet av social- och hälsovårdsreformen samt att utveckla digitaliseringen. En annan betydande helhet, sammanlagt 96 miljoner euro, är den statliga ersättningen till enheterna inom social- och hälsovården för specialiseringsutbildning för social- och hälsovårdspersonal. För den statliga finansieringen av forskning på universitetsnivå inom hälso- och sjukvård och socialt arbete föreslås dessutom 30 miljoner euro, vilket innebär ett tillägg på 5,0 miljoner euro jämfört med året innan. För praktikersättningar i anslutning till yrkeshögskoleexamina inom social- och hälsovårdssektorn föreslås 12 miljoner euro. Praktikersättningar ska betalas av statens medel på kalkylmässiga grunder till dem som ordnar praktik, medan ersättningarna tidigare betalades av yrkeshögskolorna.

För brådskande socialservice för personer som fått avslag på sin asylansökan föreslås 2 miljoner euro.

Lönesubvention beviljas för närvarande för sådana uppgifter som överförs på välfärdsområdenas ansvar från och med 2023. Under arbets- och näringsministeriets och social- och hälsovårdsministeriets huvudtitlar överförs 2023 uppskattningsvis sammanlagt 35 miljoner euro i understöd för lönesubvention till välfärdsområdena.

År 2023 betalar Brandskyddsfonden understöd till kommunerna till ett belopp av sammanlagt ca 3,8 miljoner euro, varav ca 2,2 miljoner euro utgörs av utbetalningar till kommunerna på basis av beslut som fattats 2020—2021. Till välfärdsområdena betalar fonden 2023 ca 1,5 miljoner euro i understöd för de understödsbeslut som fattats 2022, varefter dessa understöd inte längre betalas till välfärdsområdena.

Ur oljeskyddsfonden ersätts välfärdsområdenas räddningsväsende för kostnaderna för bekämpning av oljeskador i situationer där kostnaderna inte kan tas ut hos den som ansvarar för skadan. Ersättningarna uppgår till sammanlagt ca 0,3 miljoner euro per år.

Den personaldimensionering för psykologtjänster som ingår ändringen av lagen om elev- och studerandevård (1146/2021) tillämpas från och med den 1 augusti 2023. Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde anvisas 12,0 miljoner euro för att stödja ikraftträdandet av ändringen och för att anställa psykologer.

Dessutom föreslås det inom social- och hälsovårdsministeriets och justitieministeriets förvaltningsområden att det till utvecklingscentret för patient- och klientsäkerhet i Österbottens välfärdsområde anvisas 1,1 miljoner euro och till tryggandet av social- och hälsovårdstjänster på samiska sammanlagt ca 0,8 miljoner euro.

Utöver välfärdsområdenas lagstadgade finansiering ska ett enskilt välfärdsområde av staten få finansiering för att trygga social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendets tjänster i situation där en otillräcklig nivå på finansieringen äventyrar verksamheten. För eventuell tilläggsfinansiering till välfärdsområdena inrättas i budgeten in ett separat förslagsanslagsmoment.

En välfärdsområdesspecifik granskning av välfärdsområdenas finansiering finns i motiveringen till kapitlen under finansministeriets huvudtitel.

Statsrådet har den 16 juni 2022 fattat beslut om välfärdsområdenas och HUS-sammanslutningens fullmakter att uppta lån för 2023. Beslut om fullmakter att uppta lån för 2023 har fattats i enlighet med 15 § i lagen om välfärdsområden och 61 § i lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen. Fullmakterna grundar sig på kalkyler över välfärdsområdenas finansiering för 2023 samt uppgifter om budgetarna för 2022 och boksluten för 2021 för samkommuner för sjukvårdsdistrikt och specialomsorgsdistrikt.

Välfärdsområdena och HUS-sammanslutningen får uppta långfristiga lån till det belopp som anges i beslutet för att finansiera investeringar enligt sina investeringsplaner. Fullmakten att uppta lån baserar sig på välfärdsområdets förmåga att sköta lånet, som beskrivs med nyckeltalet för låneskötselbidraget. Fullmakten beräknas som skillnaden mellan maximibeloppet för lånen och det beräknade lånebeloppet vid ingången av året.

Det förekommer stor variation i de lånebelopp som överförs från samkommunerna för sjukvårdsdistrikten och specialomsorgsdistrikten till välfärdsområdena, vilket påverkar de olika välfärdsområdenas fullmakter att uppta lån. Statsrådet kan ändra fullmakten att uppta lån, om välfärdsområdets investering är nödvändig med tanke på serviceproduktionens kontinuitet eller för att trygga den service som förutsätts i lagstiftningen. Beslut om ändring av fullmakten att uppta lån kan fattas på ansökan av välfärdsområdet eller på initiativ av finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet eller inrikesministeriet. Beslutet bereds i en beredningsgrupp som har till uppgift att bedöma förutsättningarna att ändra fullmakten att uppta lån och beloppet av den behövliga fullmakten att uppta lån samt de villkor som ska gälla för välfärdsområdet. Bedömningen ska bygga på en övergripande bedömning som gjorts utifrån uppgifterna om välfärdsområdets ekonomi och verksamhet.

Egentliga Tavastlands och Norra Österbottens välfärdsområde samt HUS-sammanslutningen har fram till början av september ansökt om ändring i fullmakten att uppta lån.

Beloppet av fullmakterna att uppta lån beskriver inte direkt ökningen av välfärdsområdenas och HUS-sammanslutningens lånestock under 2023. I alla områden är det inte nödvändigtvis nödvändigt att lyfta långfristiga lån som motsvarar hela fullmakten för att finansiera investeringarna. Långfristiga lån som behövs för finansiering av projekt som genomförs under flera år kan lyftas efter det år då projektet inletts. Dessutom jämställs i regleringen avtal som motsvarar investeringar med investeringar, även om de skyldigheter som avtalen medför inverkar på välfärdsområdets driftsekonomiska utgifter.

Välfärdsområdenas investeringar inverkar på de driftsekonomiska utgifter, avskrivningar och räntor (bl.a. via lokalkostnader) som ligger till grund för välfärdsområdenas finansiering, och de beaktas således i efterhand när nivån på den statliga finansieringen fastställs. Fullmakterna att uppta lån har inga direkta konsekvenser för statsfinanserna, utan effekten på den statliga finansieringen av välfärdsområdena är beroende av mängden investeringar som varje välfärdsområde finansierar med långfristiga lån samt av finansieringskostnaderna. Välfärdsområdena svarar själva för återbetalningen av lånen med sin allmänna finansiering.

I denna del beskrivs utvecklingspronosen för välfärdsområdenas ekonomi med begrepp som används i bokföringen. Prognosen har utarbetats vid finansministeriets ekonomiska avdelning.

Det beräknas att välfärdsområdenas resultat försvagas 2023—2026. På grund av att investeringarna hålls på en hög nivå är kassaflödet från verksamheten och investeringarna negativt och välfärdsområdena skuldsätter sig. Utgifterna ökar och det finansiella saldot försämras av att priserna och i synnerhet personalkostnaderna stiger. I prognosen för välfärdsområdena väntas sektorns inkomstutveckling följa de lönehöjningar och det femåriga löneprogram, som överenskommits i början av juni, även om avtal med de förbund som representerar vårdarna inte har ingåtts. I prognosen görs det inga antaganden om eventuell tilläggsfinansiering eller efterhandsjusteringar.

Välfärdsområdenas utgifter består främst av produktionskostnader för tjänster, dvs. personalkostnader samt utgifter för köp av varor och tjänster. I prognosen antas utgiftsökningen bero på det ökade servicebehovet och den höjda kostnadsnivån. Välfärdsområdenas verksamhetsbidrag beräknas minska med 4—5 % per år. Under de första verksamhetsåren används resurser i någon mån till temporära överföringskostnader, och minskningen av dessa kostnader bromsar upp utgiftsökningen.

Välfärdsområdenas investeringsutgifter beräknas ligga på en högre nivå än normalt när verksamheten inleds, då de uppgår till ca 0,9 miljarder euro. Detta beror på många pågående stora projekt. Investeringsprognosen preciseras när välfärdsområdena utarbetar sina första investeringsplaner.

Välfärdsområdenas verksamhetsintäkter ökar långsammare än utgifterna, eftersom beloppet av statens särskilda finansiering beräknas minska. Statens finansiering med allmän täckning ökar i genomsnitt med något under 4 procent per år. Den betalningspost på ca 1,9 miljarder euro som betalas ut i slutet av 2022 bokförs i välfärdsområdenas bokföring som inkomst för 2023.

Det beräknas att lån och skulder till ett värde av ca 5 miljarder euro överförs till välfärdsområdena vid ingången av 2023. Under de följande åren ökar skulden till ca 9 miljarder euro.