Statsbudgeten 2023

Ett mål för den skattepolitik som statsminister Marins regering bedriver är att säkerställa finansieringsunderlaget för välfärdssamhället i en digital världsekonomi som utvecklas snabbt. Genom att skatteunderlaget stärks möjliggörs låga skattesatser och en rättvis beskattning, vilket främjar företagsverksamhet, sysselsättning, tillväxt och välfärd.

Inom beskattningen eftersträvas lösningar som ur ett ekonomiskt perspektiv mest effektivt främjar regeringens klimatmål, som snabbar upp utvecklingen bort från fossila bränslen och som samtidigt uppfyller kraven på social rättvisa. Detta hänger samman med en energiskattereform och en reform av beskattningen av fordonstrafiken, åtgärder som främjar cirkulär ekonomi samt utredning av möjligheten att införa utsläppsbaserade konsumtionsskatter.

I enlighet med regeringsprogrammet har beskattningen skärpts huvudsakligen inom området för punktbeskattningen. Syftet är att finansiera de permanenta utgiftsökningar som följer av regeringsprogrammet och samtidigt styra konsumtionen i en mer miljövänlig och hälsosam riktning. I syfte att främja hälsa har man under regeringsperioden infört höjningar i punktskatterna på tobak, alkohol och läskedrycker. Låg- och medelinkomsttagare har kompenserats för de skärpta konsumtionsskatterna genom att inkomstbeskattningen har lindrats. I beskattningen av förvärvsinkomster görs en årlig indexjustering.

Regeringen har förbundit sig till att inte använda skattelättnader eller skatteutgifter för att kringgå ramen. I överensstämmelse med regeringsprogrammet kommer kommunerna att kompenseras för de effekter regeringens ändringar i beskattningsgrunderna har på skatteintäkterna.

Förändringar 2023

I enlighet med regeringsprogrammet görs en indexjustering i skattegrunderna för förvärvsinkomster på alla inkomstnivåer, vilket minskar statens skatteinkomster med 637 miljoner euro per år. Syftet med indexjusteringen är att beskattningen inte ska stramas åt som en följd av skattesystemets progressivitet och ökningen av den allmänna inkomstnivån.

Den mest betydande ändringen i beskattningsgrunderna som påverkar skatteintäkterna 2023 är social- och hälsovårdsreformen. I samband med reformen överförs organiseringsansvaret i fråga om social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet från kommunerna till välfärdsområdena och det anknytande finansieringsansvaret från kommunerna till staten. Kommunernas inkomster minskas i motsvarande grad som kostnader överförs genom att statsandelarna, kompensationerna för förlorade skatteinkomster, kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten samt kommunalskatten sänks. Statens andel av intäkterna från samfundsskatten ökar och statens beskattning av förvärvsinkomster stramas åt i motsvarande grad som kommunalskatten sänks. Sammantaget skärs kommunernas skatteinkomster ned med ca 14,8 miljarder euro och statens skatteinkomster ökas med ca 14,5 miljarder euro. ¹⁾ För att beskattningen av förvärvsinkomster inte ska skärpas till följd av skattereformen i anslutning till social- och hälsovårdsreformen lindras statens förvärvsinkomstbeskattning med ca 0,37 miljarder euro. Invalidavdraget i statsbeskattningen slopas i samband med skattereformen i anslutning till social- och hälsovårdsreformen.

För att kompensera hushållen för höjda energipriser sänks mervärdesskattesatsen för elenergi temporärt till 10 procent och i samband med hushållsavdraget genomförs ett temporärt elavdrag. Hushållens köpkraft förbättras dessutom genom en temporär sänkning av den mervärdesskattesats som tillämpas på persontransporter till 0 procent. De föreslagna ändringarna beräknas minska statens skatteinkomster med sammanlagt cirka 525 miljoner euro.

Den åldersbaserade höjning av arbetsinkomstavdraget som görs stegvis minskar statens skatteinkomster med uppskattningsvis 73 miljoner euro och sänkningen av självrisken för avdraget för arbetsresor för dem som återvänder från familjeledigheter minskar statens skatteinkomster med uppskattningsvis 3 miljoner euro. Den temporära höjningen av resekostnadsavdraget ska fortsättas, vilket minskar statens skatteinkomster med uppskattningsvis 17 miljoner euro. Som en del av FoU-finansieringen införs ett FoU-skatteincitament som baserar sig på tilläggsavdrag. Detta minskar statens skatteinkomster med ca 80 miljoner euro. Dessutom höjs kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten för att kompensera sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik och höjningen av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn, vilket minskar skatteinkomsterna med uppskattningsvis 100 miljoner euro.

Ränteavdraget för bostadslån slopas helt. Beskattningen av vinster från indirekta fastighetsplaceringar utvidgas. Reglerna för begränsning av ränteavdrag ses över. Under skatteåret 2023 införs en värdestegringsskatt för fysiska personer och begreppet ekonomisk arbetsgivare.

År 2023 slopas skattestödet för paraffinisk dieselolja, höjs avfallsskatten, sänks skattestödet för uppvärmningsbiogas och fortsätts det gradvisa slopandet av skatteåterbäringen till energiintensiva företag och de halvårsvisa höjningarna av tobaksaccisen. Dessa åtgärder beräknas öka skatteinkomsterna med sammanlagt ca 116 miljoner euro netto. Därtill fortsätter halveringen av farledsavgifterna och den tidsbundna sänkningen av lotteriskatten.

Figur 4. Offentliga samfunds skatteinkomster sektorsvis i förhållande till totalproduktionen 1980—2023 (totalskattegrad)

Skatteutfallet påverkas både av ändringarna i beskattningsgrunderna och av skattebasens utveckling, som i sin tur är beroende av hur samhällsekonomin och dess olika delar utvecklas. Som grund för inkomstposterna används bedömningar av skattebasens utveckling (se tablån nedan) härledda ur den prognos av finansministeriet som ingår i bilagan Ekonomisk översikt till budgetpropositionen.

Som det konstateras ovan grundar sig de uppskattade skatteinkomsterna i budgetpropositionen på finansministeriets ekonomiska prognos och på en bedömning baserad på prognosen av hur skattebaserna kommer att utvecklas. Hur skatteintäkterna påverkas av en ekonomisk utveckling som avviker från prognosen beror på vilka faktorer som ligger bakom avvikelsen. Effekterna är större ju mer makroutvecklingen avviker från prognosen på grund av förändringar i den inhemska efterfrågan, i motsats till förändringar i den yttre efterfrågan. Bedömningen på basis av den faktiska utvecklingen är att om den ekonomiska tillväxten avtar med en procentenhet försämras statens finansiella ställning med ca 0,3 procentenheter i förhållande till totalproduktionen. Detta beror till största del på att skatteinkomsterna minskar. I förhållande till totalproduktionen 2023 påverkar en förändring på en procentenhet i den ekonomiska tillväxten statens finansiella ställning med 0,8 miljarder euro.

I vidstående tablå visas en uppskattning av i vilken mån intäkterna från vissa skatteslag påverkas av förändringar i skattebasen.

En närmare beskrivning av hur skatteinkomstprognoser uppgörs finns i finansministeriets promemoria Budjettitalouden tuloarvioiden laadintamenettelyt valtiovarainministeriössä (Beredningsförfaranden för budgetekonomins inkomstkalkyler vid finansministeriet) (www.vm.fi).

Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts inom skattelagstiftningen. Med skatteutgifter avses i praktiken skattefrihet, skatteavdrag, reducerade skattesatser och andra med dessa jämförbara metoder, med hjälp av vilka en viss näringsgren eller grupp av skattskyldiga stöds.

För närvarande har 193 olika skatteutgifter fastställts för 2023. För ungefär en tredjedel av dessa kan inte något uppskattat belopp anges och för en del kan endast storleksklassen uppskattas. Vid granskning av skatteutgifterna bör det beaktas att slopandet av en skatteutgift inte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av skatteutgifterna är överlappande, vilket innebär att de påverkar varandras storlek. Skatteutgifterna och deras inverkan på skatteintäkterna behandlas enligt skatteslag i förklaringsdelen till inkomstmomenten.

Statens inkomster av blandad natur 2023 beräknas uppgå till 6 513 miljoner euro, vilket är 197 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2022. Den viktigaste enskilda posten bland inkomsterna av blandad natur är den intäktsföring på 2 118 miljoner euro som görs från statens pensionsfond till statens budgetekonomi. Till inkomsterna av blandad natur räknas inkomsterna från EU. Från EU beräknas inflyta inkomster av blandad natur till ett belopp av 1 629 miljoner euro, i vilket belopp ingår utbetalningar från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens, vilka uppskattningsvis uppgår till 391 miljoner euro. Kommissionen bedömer de nationella planerna och planerna godkänns i rådet. Utbetalningarna görs på basis av framstegen med den nationella planen och när man har visat att de uppsatta målen har nåtts planenligt. Inkomstposten för faciliteten för återhämtning och resiliens grundar sig på kommissionens förslag.

Till inkomsterna av blandad natur hänförs också undervisnings- och kulturministeriets, social- och hälsovårdsministeriets och jord- och skogsbruksministeriets andelar av vinstmedlen av penningspelsverksamheten. Den sammanlagda summan beräknas uppgå till 777 miljoner euro 2023. Utvecklingen beror på att Veikkaus Ab:s resultat minskar, bl.a. som en följd av åtgärder för att bekämpa spelproblem. Även inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter utgör en betydande helhet inom inkomsterna av blandad natur, eftersom det beräknas inflyta 450 miljoner euro i inkomster 2023 om priset på en utsläppsrätt är ca 70 euro per ton.

Ränteinkomsterna och intäktsföringen av vinst beräknas uppgå till 1 311 miljoner euro, vilket är 1 365 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2022. Den stora skillnaden förklaras framför allt av att kalkylen över aktieförsäljnings- och utdelningsinkomster minskat med sammanlagt 1,4 miljarder euro. Enligt lagen om Finlands Bank intäktsför Finlands Bank 50 % av sitt resultat från föregående år till staten. Bankfullmäktige kan dock bestämma att en större andel än så ska intäktsföras. År 2023 beräknas intäktsföringen uppgå till 100 miljoner euro. Intäktsföringen av de statliga affärsverkens vinst beräknas uppgå till 154 miljoner euro, varav Forststyrelsens andel är 119 miljoner euro och Senatfastigheters andel 35 miljoner euro.