Statsbudgeten 2020

Förklaring:Skatten grundar sig på mervärdesskattelagen (1501/1993). Den största delen av mervärdesskattebasen utgörs av hushållens konsumtion, som står för ca 65 % av mervärdesskatteintäkterna. Mervärdesskatt inflyter också från skattefria sektorer och branscher. Dessa har inte rätt att dra av skatten, vilket innebär att de mervärdesskatter som ingår i köp ökar statens skatteintäkter. Mervärdesskatt inflyter därmed av insatsförbrukningen och investeringarna inom den statliga sektorn och i de socialskyddsfonder som hänför sig till den offentliga sektorn. Också på kommunernas och samkommunernas insatsförbrukning och investeringar tas det ut mervärdesskatt, men eftersom den skatt som tagits ut återbetalas till lokalförvaltningen ökar skatten inte de mervärdesskatteintäkter som anges i statsbudgeten.

Mervärdesskatt inflyter också av s.k. insatsförbrukning och investeringar i fråga om annan skattefri verksamhet. Till dessa hör finansierings- och försäkringsverksamhet, ägande och uthyrning av bostäder samt privat hälso- och sjukvård och socialservice. Mervärdesskatt inflyter också bl.a. genom insatsförbrukning inom icke-vinstsyftande sammanslutningar som betjänar hushållen samt genom dessa sammanslutningars investeringar.

Inflödet av mervärdesskatt består av mervärdesskatt som Skatteförvaltningen och Tullen tar ut och av belopp som övriga statliga räkenskapsverk bokför under mervärdesskattemomentet. Tidigare år har Tullen i sin helhet tagit ut mervärdesskatten på import från områden utanför Europeiska unionen, men från ingången av 2018 är det Skatteförvaltningen som tar ut mervärdesskatten på import av dem som finns i registret över mervärdesskatteskyldiga. Tullens uppgift är främst att ta ut mervärdesskatt på import av privatpersoner, vilken står för endast ca 1 % av mervärdesskatten på import från områden utanför EU.

De återbäringar som dras av från det totala inflödet av mervärdesskatt består av skatter som återbetalas till mervärdesskattepliktiga på grund av deklarationer, ansökningar och ändringar. Utöver egentlig skatt ingår i återbäringarna den mervärdesskatt som återbetalas till kommunerna, vilket under de senaste åren har uppgått till i genomsnitt ca 2,7 miljarder euro per år.

Hur väl mervärdesskatteprognosen slår in beror i avgörande grad på hur väl man kan förutse utvecklingen i konsumtionens totala värde och inriktning. Förändringar i konsumtionen inverkar inte bara på den nuvarande konsumtionen utan också på den förväntade framtida konsumtionen och därigenom på den förväntade mervärdesskattebasen. I prognosen har man beaktat överföringen av elektroniska publikationer till en reducerad skattesats på 10 % i juli 2019 samt den möjlighet för konstnärer, andra offentligt uppträdande och idrottsmän att ansöka om att bli mervärdesskattskyldiga som infördes i april 2019.

I intäktsprognosen har man beaktat skatteutgifter som hänför sig till mervärdesskatten och som består av reducerade skattesatser. Som skatteutgifter fastställs även vissa poster som avviker från EU:s mervärdesskattedirektiv samt den lättnad som hänför sig till den nedre gränsen för mervärdesskatten. År 2020 finns det 20 olika skatteutgifter inom mervärdesbeskattningen. Det totala beloppet av dem beräknas vara 3,3 miljarder euro.

Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om skatt på vissa försäkringspremier (664/1966). Avsikten är att försäkringsanstalterna primärt ska ta ut skatten och överföra den på försäkringstagarna. Till exempel personförsäkringar är dock helt befriade från skatt. Försäkringspremieskatten kompletterar mervärdesskatten, eftersom försäkringstjänsterna inte omfattas av mervärdesbeskattningen. Försäkringspremieskattesatsen har följt utvecklingen av den allmänna mervärdesskattesatsen. År 2020 är skatten 24 % av det skattefria värdet av försäkringspremien.

I prognosen har beaktats den skattefrihet för försäkringar mot växt- och djursjukdomar som det beslutades om i mars 2019. Skattefriheten definieras även som en skatteutgift, som är 1—2 miljoner euro på årsnivå.

Förklaring:Inkomsterna utgörs av avgifter enligt apoteksskattelagen (770/2016).

Avsikten är att justera den tabell som ingår i apoteksskattelagen så att justeringen grundar sig på den faktiska ändringen i den totala omsättningen från 2017 till 2018. Den justerade apoteksskattetabellen tillämpas 2020 på den apoteksskatt som fastställs på basis av omsättningen 2019.