Statsbudgeten 2016

Inom statens budgetekonomi arbetar 2016 ca 73 500 personer, och arbetskraftskostnaderna uppgår till ca 4,4 miljarder euro.

Statens avtalslösning för 2014—2017 följer sysselsättnings- och tillväxtavtalet. I enlighet med statens tjänste- och arbetskollektivavtal justerades lönerna för 2015 den 1 augusti 2015 med en allmän förhöjning på 0,40 procent. Med anledning av effekten av denna förhöjning har omkostnaderna för ämbetsverken i denna budget ökats med sammanlagt 10,5 miljoner euro. Arbetsmarknadens centralorganisationer har den 15 juni 2015 nått en löneuppgörelse för den andra avtalsperioden för sysselsättnings- och tillväxtavtalet. För statens del har man i enlighet med detta i tjänste- och arbetskollektivavtalet den 1 september 2015 avtalat om att lönerna höjs den 1 februari 2016 med en generell höjning på 13 euro i månaden, dock med minst 0,43 procent. De ökade omkostnader för ämbetsverken som beror på detta, sammanlagt 19,9 miljoner euro, har beaktats i denna budget.

Enligt planen för de offentliga finanserna från våren 2014 och statsrådets beslut av den 28 maj 2014 ska statens löneglidning begränsas till den genomsnittliga nivån på de andra arbetsmarknaderna. Den besparing som följer av detta har för 2016 års del genomförts genom en minskning av ämbetsverkens budgetfinansierade anslag med sammanlagt 23 miljoner euro.

Statens personalpolitik har som mål att stärka konkurrenskraften för staten som arbetsgivare och att använda personalresurserna inom statsförvaltningen på ett flexibelt och ändamålsenligt sätt. Tillgången till personal främjas genom att man utvecklar den inre arbetsmarknaden och genom en bra arbetsgivarprofil. Beredningen av en flexibel användning av personalresurser och av eventuella ändringar i statstjänstemannalagen som har samband med den har påbörjats.

Arbetslivets kvalitet, arbetsproduktiviteten samt personalens välbefinnande i arbetet och kompetens utvecklas i samarbete med de övriga arbetsmarknadsaktörerna. Även som arbetsgivare stöder staten förutsättningarna för en utveckling av statsfinanserna genom att förlänga arbetskarriärerna inom statsförvaltningen. Den ålder vid vilken de anställda går i pension har under de senaste åren stigit och välbefinnandet i arbetet har hållits på en god nivå sett till de mått som beskriver arbetstillfredsställelsen och utvecklingen av sjukfrånvaron.

För staten som arbetsgivare är det viktigt att kunna rekrytera, utveckla och sporra kompetenta chefer, eftersom många chefer kommer att gå i pension under de närmaste åren. Genom att reformera den högsta ledningen strävar man efter att skapa en gemensam resurs inom statsförvaltningen. Detta stöds genom en ändamålsenlig tjänste- och uppgiftsstruktur och genom utvecklingsåtgärder. De allmänna utgångspunkterna för reformen är sektorsövergipande verksamhet, professionellt och resultatrikt ledarskap samt produktiv förvaltning och hållbar utveckling.

Etisk verksamhet för myndigheter och tjänstemän inom statsförvaltningen är en central fråga när det gäller den offentliga tillförlitligheten i statens funktioner. En hög tjänstemannaetik främjas bäst genom värdegrundsbaserat ledarskap och förutseende tillvägagångssätt. Finansministeriet har som stöd för denna utveckling tillsatt en permanent rådgivande tjänstemannaetisk delegation.