Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2016

6. Utveckling av förvaltningenPDF-versio

Målet för de förvaltningspolitiska åtgärderna är att öka produktiviteten inom den offentliga förvaltningen och därigenom bidra till hållbara offentliga finanser.

Medborgarnas rätt till god förvaltning tryggas i hela landet. En öppen förvaltning främjas inom statsförvaltningen genom att man genomför den tvååriga handlingsplanen för öppen förvaltning: En öppen, ansvarsfull och delaktighetsfrämjande förvaltning. Genomgående teman är ökandet av barns, ungas och seniorers delaktighet samt digitalisering och produktivitet.

Myndigheterna måste se till att de elektroniska kanalerna för service är det mest attraktiva alternativet för kunden samt målmedvetet stödja kunderna i övergången till de elektroniska kanalerna. Centrala principer vid genomförandet är också att förvaltningen endast en gång ber kunderna om de uppgifter man behöver och att man inser att ökningen av den elektroniska servicen främjar jämlikheten, inte hotar den.

För att förbättra ledarskapets kvalitet inom den offentliga förvaltningen inleds ett utvecklingsprogram för regeringsperioden. Med hjälp av programmet ska statsrådets och statsförvaltningens styrningsprocesser samordnas med regeringens strategiska styrning och beslutsfattande. Samtidigt stärks kunskapsbaserad styrning och verkställighet som överskrider förvaltningsområdena.

6.1. Utveckling av verksamhetssätten, strukturerna och processerna inom förvaltningen

Statens centralförvaltning

Reformen av centralförvaltningen fortsätter genom att regeringens strategiska styrnings- och verkställighetsförmåga stärks. Vid statsrådet inrättas för viss tid en expertenhet med uppgiften att hjälpa ministerierna med konsekvensbedömningen av betydande regeringspropositioner. Enheten ska stödja ministerierna genom rådgivning, anvisningar, utbildning och granskning och genom att föra fram goda exempel.

Reformen av ämbetsstrukturen inom centralförvaltningen fortsätter utgående från de principer som börjat tillämpas i Virsu-projektet. Avsikten är att förenhetliga förvaltningsstrukturerna så att det blir lättare att styra ämbetsverken och verksamheten blir mer verkningsfull och effektiv. Reformen av statens resultatstyrningssystem fortsätter genom att resultatstyrningen knyts allt närmare samman med regeringens strategiska mål.

Utveckling av kundservicen inom den offentliga förvaltningen

Statens och kommunernas gemensamma pilotprojekt med servicepunkter fortsätter sin verksamhet 2016. Beslut om utvidgande av verksamheten fattas hösten 2015 på basis av erfarenheterna från pilotprojekten.

Reformen av statens ekonomi- och personalförvaltning

Meningen är att ibruktagandet av informationssystemet Kieku ska slutföras som planerat 2016. Kieku är ett projekt som finansieras centraliserat och som gäller en reformering av verksamhetsmodellerna inom ekonomi- och personalförvaltningen. Den gemensamma verksamhetsmodellen omfattar processerna, datastrukturen och förenhetligandet av användningen av servicen vid servicecentren samt ett övergripande informationssystem som stöder ovannämnda funktioner. Genomförandet av projekten för ibruktagandet organiseras av Statskontoret och sker i samarbete med Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet), ministerierna och ämbetsverken. Ministerierna säkerställer genom sin styrning att systemet tas i bruk inom den fastslagna tidsplanen och med undvikande av skräddarsydda lösningar. Man förbereder sig på att avsluta projektfasen och överföra ägandet av informationssystemet från Statskontoret till Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning så att överföringen sker vid ingången av 2017.

Produktiviteten inom statens ekonomi- och personalförvaltning utvecklas i enlighet med regeringsprogrammet genom att ytterligare uppgifter inom bokföring och uppgörande av bokslut vid bokföringsenheterna överförs till Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning och genom att processen för anskaffningar och utgiftshantering centraliseras, förenklas och görs elektronisk. Ändringarna torde förutsätta att budgetlagstiftningen ändras. Ministerierna styr för egen del överföringen av uppgifterna inom ekonomi- och personalförvaltningen i det egna förvaltningsområdet till Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning. För att göra modellen med servicecentraler tydligare preciseras arbetsfördelningen mellan Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning och ämbetsverken. Statens ekonomiförvaltning utvecklas i enlighet med principerna i strategin Ekonomiförvaltning 2020. Transparensen och öppenheten i statsfinanserna ökas i enlighet med regeringsprogrammet.

En effektivare användning av statens lokaler

Användningen av lokaler effektiviseras i enlighet med statens nya lokalstrategi så att den motsvarar de uppställda målen, de förändrade arbetssätten och medborgarnas ökade användning av elektroniska tjänster. Genom att effektivisera användningen av lokaler strävar man efter bättre arbetsprestationer och lägre hyreskostnader.

Statens nya hyressystem tas i bruk vid ingången av 2016. Som en följd av reformen övergår staten till en självkostnadsprincip i fråga om hyrorna, vilket sänker Senatfastigheters hyresinkomster med ca 45 miljoner euro per år. Den vinst som ämbetsverken får av de minskade hyresutgifterna har på motsvarande sätt dragits av i omkostnaderna så att reformen är så budgetneutral som möjligt. Senatfastigheter är i fortsättningen statens enda lokalanskaffningsenhet, och det har bestämts att statens nuvarande lokaler ska användas i första hand. Hyresavtalen har gjorts smidigare genom att man gjort det lättare för ämbetsverk och inrättningar att frigöra sig från obehövliga lokaler som ägs av staten. Senatfastigheter kan också effektivare erbjuda lösningar som motsvarar olika ämbetsverks behov av lokaler och sälja lokaler de inte behöver till staten.

Utveckling av statens upphandling

De centrala utvecklingsbehoven och åtgärderna inom statens upphandling har kartlagts. Statens upphandlingsväsendes utvecklingsprojekt slutförs under 2016, och resultaten börjar verkställas. Avsikten är att öka användningsgraden och användningsområdet för den samordnade upphandlingen, förenkla verksamhetssätten inom upphandlingen och utveckla den elektroniska upphandlingen för att uppnå produktivitetsvinster. Ett mål är också att uppdatera statens upphandlingshandbok. Delegationen för statens upphandling följer hur utvecklingen av upphandlingsfunktionen framskrider och hur koncernmålen uppnås.

Under 2016 börjar ett elektroniskt system för konkurrensutsättning tas i bruk i statliga ämbetsverk och inrättningar, och man förbereder sig på att uppfylla de krav som gäller elektroniska förfaranden enligt den nya upphandlingslagen, som träder i kraft i början av 2016.

Regionförvaltningen

Regionförvaltningen utvecklas, och organiseringen av regionförvaltningen förenklas på basis av regeringsprogrammet i enlighet med det beslut som ska beredas om samordningen av statens regionförvaltning och landskapsförvaltningen. Utvecklandet av statens regionförvaltning koordineras särskilt i förhållande till social- och hälsovårdsreformen, minskandet av kommunernas uppgifter och skyldigheter samt utvecklandet av statens centralförvaltning. Verksamhetssätten inom regionförvaltningsverkens tillstånds- och tillsynsverksamhet utvecklas i enlighet med regeringsprogrammet.

Omkostnadsbesparing i förvaltningsutgifterna

I enlighet med regeringsprogrammet sparas 30 miljoner euro i förvaltningsutgifterna 2016. Förslaget till omkostnadsbesparing 2016 bottnar i en bedömning av besparings- och produktivitetspotentialen för de enskilda momenten. I bedömningen har beaktats bland annat ålderspensionsavgången (enligt personalstrukturen den 1 mars 2015), utvecklingen av antalet årsverken 2011—2014, uppsägningarna 2014—2015, de reformer av förvaltningsområdena som det beslutats om i regeringsprogrammet och som medför besparingar, nivån på och utvecklingen av de verksamhetsanslag som överförs samt ökningen av personalkostnaderna inom den nettobudgeterade verksamheten.

6.2. Utveckling av IKT-verksamheten inom den offentliga förvaltningen

Ett mål för regeringsperioden är användarorienterade, produktivitetshöjande och resultatgivande digitala offentliga tjänster som fås från ett och samma ställe. År 2016 verkställs principer om digitaliseringen för alla offentliga tjänster och påbörjas nya projekt för att främja digitaliseringen av förvaltningen, såsom inrättandet av ett nationellt inkomstregister. Digitaliseringen av förvaltningens interna processer och avvecklandet av de tidigare processerna påbörjas. Samanvändningen av information som samlas in och används inom förvaltningen ökar, och öppnandet av den offentliga förvaltningens datalager fortgår systematiskt.

Den nationella servicearkitekturen förverkligas fortsättningsvis. År 2016 tas Servicevyn för medborgare beta.suomi.fi i bruk, publiceras en betaversion av servicevyn för företagare och fattas beslut om ett koncept för en servicevy för tjänstemän. Ny service läggs till servicekanalen, och helheten för hantering av roller och behörigheter utvecklas så att man med stöd av en registerbaserad rätt kan sköta ärenden för en annan persons räkning och så att man i rollen som företag kan ge en person namnteckningsrätt. Dessutom tas det under 2016 i bruk en identifieringstjänst för medborgare, och de som använder tunnistus.fi-tjänsten överförs till den.

År 2016 överförs informations- och kommunikationstekniska tjänster och integrationstjänster enligt lagen om verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät (10/2015) från Förvaltningens IT-central till Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori. Användningen av förvaltningens säkerhetsnäts tjänster utvidgas inom statsrådet, och de kommunala myndigheterna inom räddningsväsendet och den prehospitala akutsjukvården ansluts till säkerhetsnätet för att möjliggöra användningen av ett nödcentralsdatasystem och ett gemensamt fältledningssystem för myndigheterna.

Finansministeriet styr beredningen av nya självstyrelseområden och producerar de riktlinjer som behövs för styrningen i enlighet med sina styruppgifter som gäller myndigheter inom den offentliga förvaltningen. Finansministeriet bereder för sitt förvaltningsområdes del en modell för styrning och stöd för kommunernas informationsförvaltning, med hjälp av vilken man säkerställer att den förändring förverkligas som förorsakas kommunernas informationsförvaltning av att uppgifter överförs till självstyrelseområdena samt att kommunernas verksamhet anpassar sig när det gäller ordnandet av de uppgifter som kvarstår. År 2016 säkerställer man att de uppgifter i programmet för utveckling av kommunernas ekonomi- och verksamhetsuppgifter, statistikföring och informationsförsörjning som beskriver kommunernas ekonomi och verksamhet standardiseras samt bereder man ett förslag om en styrningsmodell och strukturer med hjälp av vilka de definitioner som producerats i programmet tas i bruk i kommunernas informationsproduktion.

6.3. Statens arbetsgivar- och personalpolitik

Inom statens budgetekonomi arbetar 2016 ca 73 500 personer, och arbetskraftskostnaderna uppgår till ca 4,4 miljarder euro.

Statens avtalslösning för 2014—2017 följer sysselsättnings- och tillväxtavtalet. I enlighet med statens tjänste- och arbetskollektivavtal justerades lönerna för 2015 den 1 augusti 2015 med en allmän förhöjning på 0,40 procent. Med anledning av effekten av denna förhöjning har omkostnaderna för ämbetsverken i denna budget ökats med sammanlagt 10,5 miljoner euro. Arbetsmarknadens centralorganisationer har den 15 juni 2015 nått en löneuppgörelse för den andra avtalsperioden för sysselsättnings- och tillväxtavtalet. För statens del har man i enlighet med detta i tjänste- och arbetskollektivavtalet den 1 september 2015 avtalat om att lönerna höjs den 1 februari 2016 med en generell höjning på 13 euro i månaden, dock med minst 0,43 procent. De ökade omkostnader för ämbetsverken som beror på detta, sammanlagt 19,9 miljoner euro, har beaktats i denna budget.

Enligt planen för de offentliga finanserna från våren 2014 och statsrådets beslut av den 28 maj 2014 ska statens löneglidning begränsas till den genomsnittliga nivån på de andra arbetsmarknaderna. Den besparing som följer av detta har för 2016 års del genomförts genom en minskning av ämbetsverkens budgetfinansierade anslag med sammanlagt 23 miljoner euro.

Statens personalpolitik har som mål att stärka konkurrenskraften för staten som arbetsgivare och att använda personalresurserna inom statsförvaltningen på ett flexibelt och ändamålsenligt sätt. Tillgången till personal främjas genom att man utvecklar den inre arbetsmarknaden och genom en bra arbetsgivarprofil. Beredningen av en flexibel användning av personalresurser och av eventuella ändringar i statstjänstemannalagen som har samband med den har påbörjats.

Arbetslivets kvalitet, arbetsproduktiviteten samt personalens välbefinnande i arbetet och kompetens utvecklas i samarbete med de övriga arbetsmarknadsaktörerna. Även som arbetsgivare stöder staten förutsättningarna för en utveckling av statsfinanserna genom att förlänga arbetskarriärerna inom statsförvaltningen. Den ålder vid vilken de anställda går i pension har under de senaste åren stigit och välbefinnandet i arbetet har hållits på en god nivå sett till de mått som beskriver arbetstillfredsställelsen och utvecklingen av sjukfrånvaron.

För staten som arbetsgivare är det viktigt att kunna rekrytera, utveckla och sporra kompetenta chefer, eftersom många chefer kommer att gå i pension under de närmaste åren. Genom att reformera den högsta ledningen strävar man efter att skapa en gemensam resurs inom statsförvaltningen. Detta stöds genom en ändamålsenlig tjänste- och uppgiftsstruktur och genom utvecklingsåtgärder. De allmänna utgångspunkterna för reformen är sektorsövergipande verksamhet, professionellt och resultatrikt ledarskap samt produktiv förvaltning och hållbar utveckling.

Etisk verksamhet för myndigheter och tjänstemän inom statsförvaltningen är en central fråga när det gäller den offentliga tillförlitligheten i statens funktioner. En hög tjänstemannaetik främjas bäst genom värdegrundsbaserat ledarskap och förutseende tillvägagångssätt. Finansministeriet har som stöd för denna utveckling tillsatt en permanent rådgivande tjänstemannaetisk delegation.

Nyckeltal som beskriver personalen inom budgetekonomin åren 2013—2016

Nyckeltal 2013 2014 20151) 20161)
         
Antalet anställda 81 200 78 800 74 500 73 500
Förändring från föregående år, % -1,9 -3,0 -5,5 -1,3
Antalet årsverken 80 400 78 600 73 500 72 500
Förändring från föregående år, % -1,3 -2,2 -6,5 -1,4
Lönesumma, mn euro 3 758 3 755 3 554 3 531
Arbetskraftskostnader, mn euro 4 662 4 693 4 426 4 352
Genomsnittlig totalförtjänst euro/mån./person 3 750 3 845 3 890 3 915
Bikostnader som hänför sig till löner, % 61,2 61,7 61,1 59,5
Alla statens pensionsutgifter, mn euro 4 221 4 344 4 463 4 503
Kvinnornas andel, % 48,7 48,6 48,7 48,8
De anställdas medelålder, år 46,1 46,3 46,3 46,2

1) Uppgifterna för 2015 och 2016 är uppskattningar. För 2015 har man beaktat att Teknologiska forskningscentralen VTT, Mätteknikcentralen, Konsumentforskningscentralen och Rättspolitiska forskningsinstitutet inte längre kommer att ingå i statens budgetekonomi, att försvarsmaktens personal minskar och att personalen inom statsförvaltningen även i övrigt beräknas minska 2015 och 2016 till följd av förbättrad produktivitet.