Statsbudgeten 2016

Krishantering

Utrikesministeriets förvaltningsområdes andel av utgifterna för underhållet av de finländska krishanteringsstyrkorna är 49 miljoner euro. Ledningsansvaret för insatsen i Libanon fortsätter till den 31 maj 2016. För civil krishantering föreslås ett anslag på 15,4 miljoner euro. I anslaget ingår en andel på 0,5 miljoner euro för fredsförmedling. Antalet anställda i uppgifter inom militär och civil krishantering beräknas år 2016 vara sammanlagt ca 690.

Utvecklingssamarbete

För internationellt utvecklingssamarbete föreslås sammanlagt 0,7 miljarder euro. Nivån på anslagen för utvecklingssamarbete uppskattas år 2016 vara 0,35 procent i förhållande till bruttonationalinkomsten. För egentligt utvecklingssamarbete föreslås anslag på 498 miljoner euro samt fullmakter att ingå förbindelser till ett värde av 320 miljoner euro så, att utgifterna för dem infaller efter 2016. För finansinvesteringar inom utvecklingssamarbete föreslås ett anslag på 140 miljoner euro.

Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde

För betalning av medlemsavgifter till internationella organisationer och betalning av frivilliga finansiella bidrag föreslås 87 miljoner euro. För samarbetet i Östersjöområdet, Barentsregionen och Arktis föreslås 1,6 miljoner euro. I verksamheten prioriteras i första hand politiken för den nordliga dimensionen, det multilaterala samarbetet i de nordliga regionala råden och verkställandet av regeringens Rysslandspolitik.

Rättssäkerhet

För domstolarna, rättshjälpsbyråerna, utsökningsväsendet, åklagarväsendet, Brottspåföljdsmyndigheten och Rättsregistercentralen föreslås ett tilläggsanslag på 17,5 miljoner euro år 2016. Tillägget ingår i de satsningar på den inre säkerheten och rättsvården som anges i regeringsprogrammet.

För domstolarna och rättshjälpen föreslås ett tillägg på sammanlagt ca 13 miljoner euro för skötseln av uppgifter som anknyter till säkerställandet av asylsökandes rättssäkerhet.

Åtgärderna inom reformprogrammet för rättsvården fortsätter. Projekten inom ramen för programmet syftar till att rättssäkerheten kan säkerställas trots utgiftstrycket och besparingarna inom rättsvården.

I enlighet med regeringsprogrammet höjs domstolsavgifterna och utvidgas tillämpningsområdet för avgiftsbelagdheten på ett sätt som inte försvagar rättssäkerheten för dem som har det sämst ställt.

Utsökningsväsendets strukturreform fortsätter med utgångspunkt i handlingsplanen, med målet att öka produktiviteten och lönsamheten utan att parternas rättssäkerhet äventyras. Den offentliga rättshjälpen effektiviseras genom att man utvecklar den juridiska rådgivningen, de elektroniska tjänsterna och de alternativa tvistlösningsförfarandena i enlighet med helhetsplanen för rättshjälpsverksamheten som färdigställs 2015.

Bekämpning av brottsligheten

Ansvaret för ordnandet och finansieringen av fångars hälso- och sjukvård överförs från Brottspåföljdsmyndigheten till Institutet för hälsa och välfärd fr.o.m. den 1 januari 2016.

Stödtjänster för brottsoffer ska på det sätt som offerdirektivet förutsätter ordnas i samarbete med social- och hälsovårdsförvaltningen och de organisationer som producerar tjänsterna. För finansieringen av serviceproduktionen införs en brottsofferavgift, och ett statsbidragssystem som hänför sig till avgiften utvecklas. För ordnandet av stödtjänster anvisas tilläggsfinansiering på 2,7 miljoner euro 2016. Statens inkomster ska öka i motsvarande grad.

Brottspåföljdsmyndighetens lokalstruktur förnyas på det sätt som anslagsramen och det minskade antalet fångar förutsätter på så sätt att strukturen möjliggör en säker verksamhet, stöder de samhälleliga effektmål som ställts för verkställigheten av straff och möjliggör att den verksamhet som förebygger återfallsbrottsligheten fortsätter. Målet är att bibehålla ett regionalt heltäckande fängelsenät.

De lagar som gäller ordningsbot och bötesförfarande sätts i kraft och EU:s offerdirektiv genomförs.

Utvidgandet av tillämpningsområdet för förvandlingsstraffet för böter återtas.

Polisväsendet

Reformen av polisens förvaltningsstruktur (Pora III) fortsätter. Den målsatta funktionella nivån för polisverksamheten och polisens resurser bedöms på nytt så att de motsvarar de ekonomiska yttre ramarna. Polisens kostnadsstruktur och i synnerhet nätverket av verksamhetsställen granskas i syfte att sänka lokalkostnaderna.

Medborgarnas förtroende för polisens förmåga att förebygga, avslöja och utreda brott ska bevaras.

Genom sin verksamhet främjar polisen bekämpningen av IT-relaterad brottslighet samt cybersäkerhet.

Skyddspolisen, som för närvarande är underställd Polisstyrelsen, blir från ingången av 2016 underställd inrikesministeriet.

Gränsbevakningsväsendet

Gränsbevakningsväsendets verksamhet påverkas främst av läget i Ryssland och i Östersjöområdet samt av utvecklingen av gränstrafiken. Tyngdpunkten för gränsbevakningsväsendets verksamhet ligger vid östgränsen, där en trovärdig och självständig funktionsförmåga upprätthålls. Krisberedskapen och det militära försvarets skyldigheter sköts.

Räddningsväsendet och nödcentralerna

Räddningsväsendet utvecklas så att räddningsväsendet har god beredskap att agera i olika olyckssituationer och undantagsförhållanden. Räddningsverken har som mål att uppnå en bestående besparing på minst 7,5 miljoner euro per år fram till år 2017 utan att sänka servicenivån.

Nödcentralsverksamheten utvecklas genom att ett för myndigheterna gemensamt nödcentralssystem tas i bruk i alla nödcentraler före utgången av mars 2017.

Invandring

Migrationsförvaltningens verksamhet påverkas av det ökade antalet asylsökande. Det är svårt att uppskatta antalet sökande under 2016. Anslagen i budgetpropositionen har dimensionerats enligt 15 000 asylsökande. Asylsökande som får positivt beslut placeras så fort som möjligt i kommunerna. Avsikten är att antalet kvotflyktingar per år ska hållas vid 750—1 050 flyktingar. Finland påverkas också av EU:s gemensamma beslut om att omplacera asylsökande till följd av den svåra flyktingsituationen i medelshavsområdet.

Den produktivitetsökning som det elektroniska systemet för hantering av utlänningsärenden (UMA) för med sig utnyttjas fullt ut genom att man utvecklar arbetsprocesserna. En smidig och snabb behandling av asylansökningar dämpar på lång sikt de totala kostnaderna av mottagningen av asylsökande när de sökandes väntetid vid förläggningarna inte blir onödigt lång.

Militärt försvar

För försvarsmaktens omkostnader föreslås 1 866 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 23 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2015. Förändringen beror huvudsakligen på ett nettotillägg i lokalhyrorna. I tillägget har beaktats den höjning av Senatfastigheters hyror som behövs för att uppnå en hållbar hyresnivå inom försvarsmakten samt den minskning av Senatfastigheters hyror som föranleds av genomförandet av självkostnadsprincipen.

För anskaffning av försvarsmateriel föreslås anslag till ett belopp av 594 miljoner euro, vilket är 177 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2015. Tillägget föranleds huvudsakligen av en senareläggning av utbetalningar av sådana bevillningsfullmakter för anskaffningar som har bundits under tidigare år, och av en nivåhöjning i försvarsanslagen (50 miljoner euro år 2016) som avser anskaffningen av försvarsmateriel och som föranleds av regeringsprogrammet.

Budgetpropositionen innehåller en beställningsfullmakt på 314 miljoner euro för att förbättra det militära försvarets prestationsförmåga. Utgifterna för beställningsfullmakten 2016 för att utveckla försvarsmaktens materiel förläggs till åren 2016—2020.

Militär krishantering

För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 37 miljoner euro för materiel- och förvaltningsutgifter för den militära krishanteringen, vilket innebär en minskning på 2 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2015. Krishanteringen behandlas även i den allmänna motiveringen till utrikesministeriets förvaltningsområde under rubriken krishantering.

Beskattningen och tullväsendet

För tullen föreslås en anslagsökning på 4 miljoner euro för utgifter för den inre säkerheten och rättsvården. I anslagen för återbetalda skatter föreslås ett tillägg på 14,7 miljoner euro. Tillägget grundar sig på finansministeriets beslut av 2012 om mervärdesskattelättnad.

Tjänster för statssamfundet

Det föreslås att anslagen ska minskas med 6,2 miljoner euro jämfört med budgeten för 2015. Minskningen består huvudsakligen av flera besparingar som avser Statskontoret.

Dataadministrationsprojekt och produktivitetsprojekt

Som ett led i regeringens spetsprojekt anvisas år 2016 27 miljoner euro för stöd för digitalisering inom förvaltningen. För inrättande av ett nationellt inkomstregister anvisas år 2016 5,9 miljoner euro.

I anslaget för att främja dataadministrations- och informationssystemprojekt och produktivitetsprojekt föreslås ett tillägg på 17 miljoner euro jämfört med budgeten för 2015. I budgeten reserveras centraliserad finansiering för informationsförvaltningsprojekt som främjar produktiviteten inom statsförvaltningen, för upphandling av undersökningar och tjänster samt för centrala informationssystemprojekt. Dessa behandlas närmare i avsnitt 6.2.

Statens regional- och lokalförvaltning

För statens regional- och lokalförvaltning föreslås 88 miljoner euro, vilket är 3 miljoner euro mindre än i budgeten för 2015. Minskningen beror huvudsakligen på att det anslag av engångsnatur på 0,7 miljoner euro som beviljades för 2015 för att råda bot på anhopningen i handläggningen av miljötillstånd inte lägre ingår, liksom inte heller det anslag på 1,4 miljoner euro som beviljades för piloteringen av den offentliga förvaltningens gemensamma Kundservice 2014-projekt.

Överföringar till landskapet Åland

De inkomstöverföringar som ska betalas till landskapet Åland har beräknats uppgå till sammanlagt 248 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 1,4 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2015 till följd av ändringar i inkomstposterna.

Statens pensionsutgifter

För de pensioner och ersättningar som staten betalar föreslås 4 731 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 38 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2015. Ökningen beror på indexjusteringar, pensionernas ökade volym och en förändring i ränteprognosen.

EU och internationella organisationer

För avgifter till Europeiska unionen föreslås ett anslag på 2 131 miljoner euro. I budgetpropositionen föreslås nya fullmakter för Finland att förbinda sig till tecknande av grundkapital i Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar som 2016—2020 föranleder utgifter på sammanlagt 62 miljoner US-dollar och att förbinda sig till att betala infordringsbart kapital i anslutning till tecknandet av grundkapital i Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar till ett belopp av sammanlagt 248,3 miljoner US-dollar. De nya fullmakterna beräknas föranleda utgifter till ett belopp av 11 miljoner euro 2016.

Greklands andra anpassningsprogram löpte ut i slutet av juni 2015 utan att Grekland slutfört programmet på avtalat sätt. Därför förföll eurogruppens beslut från november 2012 om att medlemsstaterna i euroområdet som en del av Eurosystemets program för värdepappersmarknaden överför till Grekland ett belopp som motsvarar intäkterna från investeringar som gjorts i grekiska statsobligationer. Därför har det moment som gäller överföring av vissa av Finlands Banks placeringsintäkter till Grekland strukits i budgetpropositionen. År 2015 budgeterades för detta syfte 27 miljoner euro.

Stöd till kommunerna

För statsandelen för kommunal basservice föreslås 9 028 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 528 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2015. Största delen av ökningen i statsandelen föranleds av en justering på 269 miljoner euro i kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Statsandelen ökar också till följd av en ytterligare insats för barnskydd och hemservice för barnfamiljer, av en kompensation för ändringar i skattegrunderna samt av förändringar i invånarantal och beräkningsfaktorer. Samtidigt minskar statsandelen på grund av de nedskärningar i statsandelen som det fattades beslut om under den föregående regeringsperioden samt genom följande åtgärder som minskar kommunernas kostnader: effektiviseringen av ordnandet av regional specialiserad sjukvård, ändringar som gäller den subjektiva rätten till dagvård samt förändringar i personaltätheten inom den spåbarnspedagogiska verksamheten. År 2016 görs ingen indexhöjning i statsandelen för basservicen. För stöd för kommunsammanslagningar föreslås ett anslag på 26 miljoner euro. År 2016 genomförs fyra kommunsammanslagningar.

Effekterna av statens budgetproposition på den kommunala ekonomin behandlas närmare i avsnitt 7.

Småbarnspedagogisk verksamhet, allmänbildande utbildning och fritt bildningsarbete

Den subjektiva rätten till dagvård ändras fr.o.m. den 1 augusti 2016 så att varje barn i fortsättningen kommer att ha rätt till 20 timmar småbarnspedagogisk verksamhet per vecka fram till förskoleundervisningen. Ett barn ska ha rätt till småbarnspedagogisk heldagsverksamhet om det krävs för att barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare arbetar, studerar, är verksamma som företagare eller sysselsatta i eget arbete. Inom den småbarnspedagogiska verksamheten höjs förhållandet mellan antalet barn över 3 år och antalet fostrare från 1/7 till 1/8. Dagvårdsavgifterna samt avgifterna för morgon- och eftermiddagsverksamhet höjs fr.o.m. den 1 augusti 2016. Samtidigt inleds ett program för utveckling av småbarnspedagogisk verksamhet inom ramen för vilket kvaliteten på den småbarnspedagogiska verksamheten och dess pedagogiska innehåll ska förbättras och utbildningen av barnträdgårdslärare ökas tillfälligt. För finansieringen av programmet för utveckling av småbarnspedagogisk verksamhet anvisas anslag till ett belopp av sammanlagt 7 miljoner euro.

Resurserna inom den grundläggande utbildningen riktas till åtgärder som utvecklar sätten att lära sig och lärandemiljöerna, och den grundläggande utbildningens tillgänglighet säkerställs. Sätten att lära sig blir fler genom att digitala lärandemiljöer införs och pedagogiken moderniseras. Som ett led i insatserna för regeringens spetsprojekt anvisas 2016 6 miljoner euro för att påskynda införandet av digitala läromedel och för försök och utveckling inom digitalt lärande, samt 9,5 miljoner euro för att höja lärarnas digitala kompetens genom grundläggande utbildning och kompletterande utbildning.

En översyn av finansieringssystemet för gymnasieutbildningen och en reform av nätet av anordnare av gymnasieutbildning bereds i syfte att förbättra gymnasieutbildningens genomslag, kvalitet och effektivitet och trygga den regionala tillgången till gymnasieutbildning.

Inom det fria bildningsarbetet införs ett nytt finansieringssystem.

Yrkesutbildning

En reform av finansierings- och styrsystemet för yrkesutbildningen bereds. Syftet är att skapa en enhetlig yrkesutbildningshelhet genom att slå samman de separata reglerings-, styr- och finansieringssystemen för den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningen och läroavtalsutbildningen.

En reform av strukturerna och processerna som omfattar hela nätet av yrkesutbildningsanordnare inleds på frivillig basis. Målet är att yrkesutbildningsanordnarna ska ha starka verksamhetsförutsättningar över sektorsgränserna och inom sitt eget verksamhetsområde kunna svara mot arbetslivets och individernas kompetensbehov.

Finansiering av universiteten och vetenskapen

Högskolorna främjar en arbetsfördelning som stöder högskolornas profilering, och intensifierar samarbetet med varandra och med forskningsinstituten. För att samla kompetensen och avveckla oändamålsenliga och överlappande funktioner kommer högskolorna att fortsätta det operativa och strukturella utvecklandet inom och mellan de olika sektorerna. På grund av åtgärderna för att effektivisera högskolornas verksamhet och rationalisera högskolenätet minskas den statliga finansieringen av högskolorna med sammanlagt 75 miljoner euro.

Högskolorna förbättrar kvaliteten på utbildningen och förutsättningarna för god inlärning genom att öka samarbetet och genom att modernisera utbildningsinnehållet, undervisningsmetoderna och lärandemiljöerna. Högskolorna utnyttjar fullt ut de nya möjligheter som digitalisering och ny pedagogik ger. Undervisningen indelas i perioder på ett nytt sätt så att undervisning pågår året runt. Högskolorna utvecklar sin verksamhet så att de är konkurrenskraftiga, jämlika, tillgängliga och intressanta arbets- och lärandemiljöer.

Genom forskningsfinansieringen stärks förutsättningarna för spetsforskning och forskningsstrukturerna samt forskning och innovationsverksamhet som stöder och skapar nationella starka sidor. Inom ramen för totalreformen av forskningsinstituten och forskningsfinansieringen effektiviseras samarbetet mellan högskolorna och forskningsinstituten och samarbetets genomslag. Dessutom omfördelas resurserna i enlighet med samhällets förändrade behov. Som ett led i regeringens spetsprojekt höjs bevillningsfullmakten för Finlands Akademi med 30 miljoner euro för att stödja projekt som främjar ökat samarbete mellan högskolor och näringsliv och kommersialisering av innovationer.

Studiestöd

Bindningen av studiestödet vid index slopas fr.o.m. den 1 augusti 2016. Inkomstgränsen för föräldrar till 18—19-åriga studenter på andra stadiet som bor självständigt höjs med 13 % fr.o.m. den 1 januari 2016. En reform av studiestödssystemet bereds så att det nya systemet kan införas hösten 2016 i enlighet med regeringsprogrammet.

Kultur- och konstpolitik

Man sörjer för att konsten och kulturen har förutsättningar att fylla sin samhällsuppgift och säkerställer regional tillgänglighet för konst- och kulturtjänster.

Arbetssätten vid ämbetsverken inom konst- och kulturförvaltningen utvecklas och man tryggar ämbetsverkens verksamhetsförutsättningar.

Ungdoms- och idrottspolitik

Man strävar efter att säkerställa tjänsterna inom verkstadsverksamheten för unga och det uppsökande ungdomsarbetet samtidigt som man utvecklar dessa verksamheter så att de ännu bättre än tidigare svarar mot de ungas behov. Målet är att stärka de ungas livskompetens och minska ungdomsarbetslösheten.

Målet är att främja en motionsinriktad livsstil hos hela befolkningen och därigenom öka delaktigheten samt förbättra befolkningens välbefinnande och hälsa. Dessutom stöds en etiskt stark elitidrott som siktar på internationella framgångar. Projektet Skolan i rörelse görs riksomfattande med målet att eleverna ska röra på sig en timme om dagen. På grund av detta ökas finansieringen med 7 miljoner euro.

Användningen av tippningsvinstmedel

Veikkaus Ab:s vinstmedel beräknas uppgå till 537 miljoner euro, varav 16,5 miljoner euro är outdelade vinstmedel som fonderats. Av vinstmedlen används i enlighet med den lag som gäller fördelning av tippningsvinstmedel minst 25 % till att främja idrott och fysisk fostran, 9 % till att främja ungdomsarbete, 17,5 % till att främja vetenskap och 38,5 % till att främja konst. Av utgifterna för vetenskap finansieras 24 % med intäkter från tippnings- och penninglotterivinstmedel. Sammanlagt 64 % av utgifterna för konst, kultur, idrottsverksamhet och ungdomsarbete finansieras med tippnings- och penninglotterivinstmedel.

Förvaltning och forskning

Utveckling av landsbygden

Landsbygdens livskraft stärks och man skapar förutsättningar för mångsidigt företagande och konkurrenskraftig tillväxt i affärsverksamheten. Jordbrukets struktur- och produktivitetsutveckling främjas. Ett viktigt redskap är programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020 Anslagen minskar med ca 92 miljoner euro närmast till följd av avslutningen av programperioden 2007—2013.

Naturresursekonomi

Målet för naturresursekonomin, som omfattar fiskeri-, vilt-, skogs- och vattenhushållning samt allmänna naturresursfrågor, är hållbar vård och användning av förnybara naturresurser och hanteringen av risker i anslutning till dem. Genom förvaltningens åtgärder skapas förutsättningar för en konkurrenskraftig affärsverksamhet som baserar sig på ett hållbart nyttjande av naturresurser. Samtidigt samordnas de behov som gäller nyttjandet och skyddet av naturresurser medan användningen av naturen för rekreation skapar välmående.

Som anslagstillägg har beaktats tilläggsfinansiering för spetsprojekten till ett belopp av sammanlagt 13,5 miljoner euro. Inom naturresursekonomin minskar anslagen med sammanlagt ca 17 miljoner euro. De största avdragen föranleds av arrangemangen kring medfinansieringen av Europeiska havs- och fiskerifondens åtgärdsprogram samt av ökade besparingar.

Lantmäteri och datalager

Lantmäteriverkets organisation och uppgifter sågs över vid ingången av 2015. Man fortsätter att utveckla verksamheten och den tekniska infrastukturen vid den datatekniska servicecentral och central för geografisk information inom förvaltningsområdet som överförts till Lantmäteriverket. Anslagen minskar med ca 2 miljoner euro. Fastighets- och terrängdatasystemet bidrar till att trygga grunden för det enskilda markägandet och det nationella garantisystemet och tillgången till information om fastigheter och terräng. Tillgängliggörandet av datalagren fortsätter.

Kommunikationspolitik

Genom kommunikationspolitiken främjas utvecklandet av progressiva och högklassiga kommunikationsnät, nya kunskapsbaserade digitala tjänster samt utveckling av marknaden genom att man öppnar branschen för konkurrens och gör norm- och koncessionsanvisningarna flexibla samtidigt som man värnar konsumentens rättigheter. Särskild uppmärksamhet fästs vid förutsättningarna för utnyttjandet av digital information samt vid säkerställandet av data- och integritetsskyddet. Genom kommunikationspolitiken kan man även medverka till att det finns ett utbud av mångsidiga medietjänster som tillgodoser användarnas behov. Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet och bolagets roll i förändringen av medielandskapet ska utvärderas.

Kommunikationsverket, som sköter administrativa uppgifter, har omkostnader på 32,9 miljoner euro som i huvudsak finansieras med inkomsterna av de avgifter som Kommunikationsverket tar ut. Anslagsfinansieringens andel är 11,4 miljoner euro. I anslaget för innovationsstöd till medierna föreslås 10 miljoner euro som ett direkt stöd till sektorn. Det riksomfattande projektet för bredband till glesbygdsområden genomförs med anslag som överförts från tidigare år. Till statens televisions- och radiofond överförs 508 miljoner euro i syfte att täcka kostnaderna för Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet.

Trafikpolitik

Syftet med trafikpolitiken är att stödja näringslivets verksamhetsförutsättningar och att garantera allas möjligheter till en fungerande och trygg vardag. Genom trafikpolitiken förbättrar man trafiknätets skick och skapar möjligheter att förnya trafiksystemet genom att nyttja digitaliseringen. I framtiden kommer trafikpolitiken i allt större omfattning att basera sig på en verksamhetsmodell där trafiken ses som en tjänst. Bestämmelser som utgör ett hinder för nyttjandet av digitaliseringen ska ses över och man skapar ramar för service- och automatiseringsförsök inom trafiken och främjar utnyttjandet av öppna data inom trafiktjänsterna.

För omkostnaderna för Trafikverket, som ansvarar för upprätthållandet av servicenivån för trafiken på de trafikleder som förvaltas av staten och i samarbete med andra aktörer ansvarar för att trafiksystemet fungerar, anvisas 79 miljoner euro. Utgifterna för bastrafikledshållningen beräknas uppgå till 1 116 miljoner euro, varav 1 065 miljoner euro finansieras med anslag. Vid dimensioneringen har beaktats ett tillägg på 100 miljoner euro i finansieringen av bastrafikledshållningen, som är ett led i regeringens satsningar på spetsprojekt och på åtgärder för att minska det eftersatta underhållet. För trafikinvesteringar, inkl. efterfinansierings- och livscykelsfinansieringsprojekt, föreslås det 505 miljoner euro. Det föreslås att ett nytt investeringsprojekt som syftar till en förbättring av funktionsdugligheten hos bangården i Helsingfors ska inledas 2016. Syftet med projektet att minska störningar i när- och fjärrtågstrafiken i Helsingforsregionen och i det övriga Finland samt att öka bangårdens kapaciteten.

Trafiksäkerhetsverket ansvarar för myndighetstjänsterna för trafiken som gäller trafiksystemets säkerhet, datalager, driftsäkerhet och marknaden. Utgifterna för myndighetstjänsterna för trafiken beräknas uppgå till 128 miljoner euro, varav 81 miljoner euro finansieras med inkomsterna av avgifter och 48 miljoner euro med anslag.

För stöd till trafiken och köp av tjänster för trafiken föreslås 208 miljoner euro, varav 100 miljoner euro anvisas för att främja sjöfarten och den övriga sjötrafiken, 84 miljoner euro för köp och utvecklande av tjänster inom kollektivtrafiken samt 18 miljoner euro för upprätthållande av förbindelsefartygstrafiken i skärgården och för köp och avtal om köp inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården.

Forskning

Meteorologiska institutets utgifter beräknas uppgå till 69 miljoner euro, varav 25 miljoner euro finansieras med inkomster och 44 miljoner euro med anslag. Meteorologiska institutets omkostnadsanslag minskas av överföringar som hänför sig till reformen av statens forskningsstruktur.

Förvaltning

Som anslag för förvaltningen föreslås 316 miljoner euro. Av detta kanaliseras till omkostnaderna för närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) 191 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 22 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2015. Minskningen beror på effektiviseringsåtgärder inom regionalförvaltningen.

Närings- och innovationspolitik

I enlighet med sparbesluten i regeringsprogrammet minskar understödsfullmakterna för Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer från 360 miljoner euro till 231 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2015. Också Tekes lånefullmakter minskar med 20 miljoner euro i och med att vissa engångstillägg faller bort. Det anslag som reserverats för rekapitalisering av Tekes Kapitalinvestering Ab ökar med 10 miljoner euro till en nivå av sammanlagt 30 miljoner euro. Tillägget föranleds av den tilläggssatsning på kommersialisering av forskningsresultat som ingår i regeringens spetsprojekt.

Anslagen för rekapitalisering av Finlands Industriinvestering Ab från 80 miljoner euro till 30 miljoner euro till följd av att tillväxtsatsningar av engångsnatur från tidigare år delvis faller bort. Anslaget för Industriinvestering för 2016 fördelas på fonder som investerar i finländska tillväxtföretag, med syfte att utveckla och diversifiera kapitalinvesteringsmarknaden i Finland.

Som ett led i sparbesluten enligt regeringsprogrammet slopas fullmakten för internationaliseringsunderstöd i budgeten för 2016. Anslaget kvarstår emellertid så länge som de beslut om beviljande som fattats före 2016 föranleder utbetalningar.

Finansieringen av Finpros verksamhet har budgeterats under ett eget moment (32.20.41), medan sådana övriga anslag för främjande av företagens internationalisering och entreprenörskap som inte är avsedda som statsunderstöd till Finpro har överförts till moment 32.01.40. I det allmänna understödet till Finpro ingår ett tilläggsanslag på 2 miljoner euro för regeringens samlade spetsprojekt som ska användas för att stärka nätverket Team Finland. Finnvera Abp kommer att införa ett program för s.k. juniorkrediter som stöder tillväxt inom små och medelstora företag och midcap-företag, men detta bedöms inte föranleda utgifter för ersättning av förluster ännu år 2016.

I statsunderstödet för företagens internationalisering och främjande av entreprenörskap ingår som en del av regeringens spetsprojekt ett tilläggsanslag på 8,5 miljoner euro för Team Finland-verksamhet. I specialunderstödet för VTT Ab:s forskningsinfrastruktur ingår i enlighet med spetsprojekten en tilläggsfullmakt på 5 miljoner euro för utbyggnad av högkvalitativa infrastrukturer för forskning och pilotverksamhet inom bioekonomi. För cleantech-lösningar och bioekonomiska lösningar samt för stöd för kommersialisering av innovationer föreslås 30 miljoner euro i spetsprojektfinansiering.

För Finlands Exportkredit Ab:s utbetalning av krediter som beviljats tidigare för refinansieringsverksamhet föreslås anslag på 106 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 353 miljoner euro som föranleds av att låneupptagningen upphört.

För betalning av det internationella teknologipris som beviljas vartannat år föreslås 1 miljon euro.

Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

För sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken föreslås ett anslag på 758 miljoner euro, vilket innebär en ökning med drygt 3 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2015.

Regeringen bereder före utgången av 2015 förslag till en totalreform av den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen. Inom ramen för reformen inriktas resursanvändningen på att aktivera de arbetssökande. Arbets- och näringsbyråns uppgift ska vara att bedriva företags- och arbetsgivarorienterad arbetsförmedling. I enlighet med regeringsprogrammet intensifieras digitaliseringen av TE-tjänsterna. Därför föreslås för arbets- och näringsbyråernas omkostnader tilläggsfinansiering till ett belopp av 10 miljoner euro som en del av regeringens spetsprojekt.

Inom ramen för totalreformen av den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen bedöms möjligheten att överföra ansvaret för organiseringen av arbetskraftsservicen för de mest svårsysselsatta personerna jämte resurserna för den servicen till kommunerna. Inom ramen för den sektorsövergripande samservicen utvidgas och utvecklas samarbetet mellan staten och kommunerna när det gäller att ordna och finansiera tjänster för långtidsarbetslösa.

För den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen föreslås ett anslag på 557 miljoner euro, vilket innebär en minskning med 6 miljoner euro jämfört med föregående års ordinarie budget. Vid dimensioneringen har beaktats de tillägg som de föregående regeringarna har gjort och som upphört samt de föregående regeringarnas sparbeslut (-38 miljoner euro), de direkta anpassningsåtgärderna enligt regeringsprogrammet 2015 (-50 miljoner euro), en överföring från moment 32.01.29 av mervärdesskatter som betalas under momentet (+58 miljoner euro) och andra engångstillägg samt det försvagade sysselsättningsläget. I anslaget under momentet ingår regeringens spetsprojektfinansiering till ett belopp av 5 miljoner euro. Finansieringen är avsedd att användas för att öka utbudet av privata arbetsförmedlingstjänster i enlighet med regeringsprogrammet.

Som ett led i regeringens sparåtgärder slopas den fullmakt som reserverats för företagens utvecklingsprojekt. Anslaget kvarstår emellertid i budgeten så länge som de beslut om beviljande som fattats före 2016 föranleder utbetalningar.

Energipolitik

För energipolitiken föreslås anslag till ett belopp av 387 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 50 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2015.

I stödet för investeringar i förnybar energi och ny energiteknik ingår tilläggsfinansiering inom ramen för regeringens spetsprojekt till ett belopp av 20 miljoner euro. Produktionsstödet för förnybar energi ökar med drygt 34 miljoner euro. Ökningen av anslagsbehovet föranleds av den ökade vindkraftskapaciteten och av sänkningen av skattenivån för bränntorv.

Genom utbyggnaden av terminaler för kondenserad naturgas (LNG) garanteras distributionen av och tillgången till naturgas. För investeringsunderstöd för LNG-terminaler föreslås ett anslag på 33 miljoner euro som föranleds av utbetalningar av bevillningsfullmakterna för åren 2013 och 2014.

Övriga politiksektorer

För politiksektorn företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet föreslås ett anslag på 86 miljoner euro.

I enlighet med regeringsprogrammet avvecklas den reglering som gäller företag. Dessutom kommer man att gallra och lätta upp de bestämmelser som gäller tillstånd och anmälningsförfaranden inom förvaltningsområdet.

Konkurrenslagstiftningen ses över så att ställningen för dem som lidit skada på grund av konkurrensförseelse förbättras. I enlighet med EU:s reviderade direktiv sätts sådana bestämmelser i kraft som gör det tydligare och enklare att söka ersättning för en skada som förorsakats av konkurrensförseelse. Den kommunala konsumentsäkerhetstillsynen förstatligas och överförs till Säkerhets- och kemikalieverket från och med den 1 maj 2016.

För regionutvecklingen och strukturfondspolitiken föreslås ett anslag på 252 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 193 miljoner euro som föranleds av de minskade utbetalningarna inom ramen för programperioden 2007—2013. Genom strukturfondsprogrammet för Finland "Hållbar tillväxt och jobb 2014–2020" stöds i synnerhet små och medelstora företags konkurrenskraft, framtagandet och nyttiggörandet av ny information och kunskap, sysselsättning och arbetskraftens rörlighet, utbildning, yrkeskompetens och livslångt lärande samt social delaktighet och kampen mot fattigdom. Anslagen för landsbygdsutveckling har överförts till jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel. I politikområdet ingår tilläggsfinansiering inom ramen för regeringens spetsprojekt till ett belopp av 10 miljoner euro. Finansieringen ska användas för att införa regionala innovationer och försök.

För integrationspolitiken föreslås anslag på 144 miljoner euro, vilket är 47 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2015. Tillägget beror på att antalet personer som omfattas av stödet har ökat kraftigt och på att flyktingkvoten har höjts 2014 och 2015.

Familje-, boende- och försörjningskostnader

För familje- och boendekostnader och vissa tjänster föreslås anslag på något under 3,3 miljarder euro, vilket innebär en ökning på 606 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2015. Ökningen föranleds huvudsakligen av att Folkpensionsanstaltens omkostnader koncentrerats under moment 33.10.60, av den bostadsbidragsreform som genomfördes 2015, av det skyddade belopp för förvärvsinkomster som införts inom ramen för bostadsbidraget samt av ökningen i utgifterna för bostadsbidraget.

I överensstämmelse med regeringsprogrammet minskar översynen av grunderna för det allmänna bostadsbidraget anslagsbehovet med 21 miljoner euro. Sammanslagningen av systemet med bostadsbidrag för pensionstagare med det allmänna bostadsbidraget ökar utgifterna för det allmänna bostadsbidraget med 193 miljoner euro, och minskar utgifterna för bostadsbidraget för pensionstagare under folkpensionsmomentet med 224 miljoner euro. Sammanslagningen genomförs så, att nya stödbeslut i fråga om dem som tidigare beviljats bostadsbidrag för pensionstagare fattas senast den 30.6.2016 och bostadsbidraget enligt det nya beslutet träder i kraft sex månader efter beslutet. Egendomskriteriet kommer i fortsättningen att beaktats också i fråga om allmänt bostadsbidrag. Av den besparing som görs i det allmänna bostadsbidraget kommer det varje år att inriktas 7,5 miljoner euro på åtgärder för att jämna ut minskningen i bostadsbidraget för pensionstagare. Dessutom kommer det varje år att anvisas 30 miljoner euro för åtgärder för att jämna ut konsekvenserna av sammanslagningen. År 2016 anvisas sammanlagt 12,5 miljoner euro för utjämnande åtgärder. Med beaktande av utgifterna för allmänt bostadsbidrag minskar reformen utgifterna för bostadsbidrag med 18,5 miljoner euro år 2016 och med 65 miljoner euro i årsgenomsnitt. Utgifterna för det grundläggande utkomststödet beräknas år 2016 till följd av reformerna öka med sammanlagt ca 8 miljoner euro, varav statens andel är 4 miljoner euro.

Indexbindningen av barnbidragen slopas. Effekterna av de lagstadgade indexen är -31 miljoner euro år 2016.

Socialförsäkringsavgifter

Sjukförsäkringsersättningar

Sjukförsäkringen är uppdelad i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring. Arbetsinkomstförsäkringen finansieras av arbetsgivarna och löntagarna samt av företagarna. Staten deltar i finansieringen av arbetsinkomstförsäkringen genom att finansiera de dagpenningar som betalas till minimibelopp, en andel av företagarnas och lantbruksföretagarnas företagshälsovård och en liten (0,1 %) andel av föräldradagpenningarna.

Av utgifterna för sjukvårdsförsäkringen finansierar staten de sjukvårdsersättningar som betalas till EU-länder i sin helhet, kostnader som föranleds kommunerna av sjukvård som ges i Finland till personer som är bosatta utomlands och en del av FPA:s omkostnader. Sjukvårdsförsäkringen finansieras av de försäkrade med en andel på uppskattningsvis 1 243 miljoner euro och av staten med en andel på 1 020 miljoner euro. Staten ska också säkra sjukförsäkringsfondens likviditet.

Betalningen av sjukförsäkringsersättning för privat vård som ges i den offentliga sjukvårdens utrymmen fortsätter till utgången av 2016.

I sjukförsäkringsersättningarna görs besparingar genom att man sänker reseersättningarna och ersättningarna för läkar- och tandläkarvård samt utgifterna för den behovsprövade rehabiliteringen genom att slopa ikraftträdandet av den s.k. AURA-rehabiliteringen. Genom dessa åtgärder uppnås år 2016 en besparing i de offentliga finanserna till ett belopp av 124 miljoner euro varav statens andel är 55 miljoner euro.

I läkemedelskostnaderna görs besparingar genom att man inför en initialsjälvrisk, genom att grundersättningen för läkemedel höjs till 40 procent samt genom flera andra åtgärder som dämpar kostnadsstegringen i fråga om läkemedel. Genom dessa åtgärder uppnås en besparing på ca 26 miljoner euro i statsandelen och en besparing på 58 miljoner euro i de offentliga finanserna. Utöver detta görs i enlighet med den nya regeringens beslut en besparing på 50 miljoner euro i läkemedelskostnaderna, varav statens andel är ca 22,5 miljoner euro.

På grund av att villkoren för medicinsk rehabilitering har lindrats har vid dimensioneringen av anslaget som tillägg beaktats 5,6 miljoner euro. Effekten på de offentliga finanserna är 12,5 miljoner euro. Ersättningsnivån för rehabiliterande psykoterapi för vuxna höjs till samma nivå som för rehabiliterande psykoterapi för unga från och med den 1 januari 2016. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 5,3 miljoner euro. Effekten på de offentliga finanserna är 11,6 miljoner euro.

Inkomstgränserna och ersättningsgraden för sjukdagpenningen och föräldradagpenningen ändras så att den arbetsinkomstgräns för sjukdagpenningen som berättigar till en ersättningsnivå på 70 procent sänks jämfört med den nuvarande nivån, och den förhöjda dagpenning som betalas under de 30 första dagarna av föräldradagpenningen sänks. Dessutom begränsas den rätt till semester som intjänas under föräldraledighetsperioderna. Ändringarna sänker kostnader för arbetsinkomstförsäkringen men inverkar inte på statens andel av kostnaderna.

För godkännande av nya läkemedel i förteckningen över specialersättningsgilla läkemedel har det reserverats högst 8,4 miljoner euro.

Pensioner

Arbetspensionerna finansieras i huvudsak genom arbetsgivarnas och de försäkrades försäkringsavgifter och försäkringspremier. Staten deltar i finansieringen av företagarpensionerna, lantbruksföretagarpensionerna och sjömanspensionerna. Folkpensionerna finansieras med statsmedel.

Bostadsbidraget för pensionstagare slopas från och med den 1 januari 2016 så att pensionstagarna i fortsättningen kommer att få allmänt bostadsbidrag. Dessutom höjs garantipensionen med ca 23 euro per månad. Med beaktande av minskningen i utgifterna för bostadsbidrag får detta en kostnadseffekt på 26 miljoner euro år 2016.

Systemet med sjömanspensioner ses över så att det i högre grad motsvarar det allmänna arbetspensionssystemet.

Kostersättningen slopas från och med 2016. Spareffekten är 10 miljoner euro.

Förändringar i pensionsindex och lönekoefficienten

Utkomstskydd för arbetslösa

För utkomstskyddet för arbetslösa föreslås 2,85 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 102 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2015 som främst beror på att arbetslösheten har ökat. Villkoren för alterningeringsledigheten ändras så att det medför en besparing på 50 miljoner euro i de offentliga finanserna och 10 miljoner euro för staten varje år. Statens besparing under ikraftträdandeåret 2016 är uppskattningsvis 4 miljoner euro, och besparingen i de offentliga finanserna 10 miljoner euro.

Arbetslöshetsförsäkringspremien höjs enligt nuvarande bedömning med en procentenhet, varav höjningen av löntagarnas premie är 0,5 procentenheter och höjningen av arbetsgivarnas avgift av samma storlek. Höjningen föranleds av den ökade arbetslösheten. Arbetslöshetsförsäkringspremien för löntagare som inte hör till någon arbetslöshetskassa styrs till Folkpensionsanstalten för finansieringen av grunddagpenningen. Höjningen av premien minskar statens andel i finansieringen av grunddagpenningen med 46 miljoner euro år 2016.

Veteranerna

Det föreslås att det för stödjande av veteranerna anvisas sammanlagt 232 miljoner euro, varav 118 miljoner euro avsätts för ersättning för skada ådragen i militärtjänst, 60 miljoner euro för driftskostnaderna för krigsinvalidernas inrättningar, 21 miljoner euro för fronttillägg och 25 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner. För rehabilitering för makar till krigsinvalider föreslås 7 miljoner euro och i statlig ersättning för vården av personer som lidit skada av krigen föreslås 1,5 miljoner euro. I anslaget har det beaktats att den invaliditetsgrad som berättigar till kommunala öppenvårdstjänster har sänkts från 20 till 15 procent i fråga om krigsinvalider med lindriga skador. Detta får en kostnadseffekt på 5 miljoner euro år 2016. Nivån på rehabiliteringsanslaget för frontveteraner per veteran stiger med ca 50 euro jämfört med nivån 2015. För ersättning av kostnader för tjänster inom öppenvården enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst anvisas 30 miljoner euro av Penningautomatföreningens avkastning.

Social- och hälsovårdstjänster

För genomförandet av regeringens spetsprojekt för välfärd och hälsa anvisas år 2016 23,5 miljoner euro. Spetsprojekten omfattar bl.a. försöket med servicesedlar och basinkomstförsöket och en utvärdering av riktad, bostadsbaserad social trygghet. Dessutom anvisas år 2016 1,5 miljoner euro för en översyn av verksamhetsprocesserna inom social- och hälsovården för unga i enlighet med ungdomsgarantin.

Barnfamiljernas tillgång till hemservice tryggas genom ett anslag på 10 miljoner euro för det syftet. Verksamhetssätten inom barnskyddet ses över så att tjänsterna i större utsträckning än tidigare fokuserar på klienternas behov.

För kostnaderna för grundandet av ett barnsjukhus som tillhandahåller offentlig hälsovård föreslås ett anslag på 25 miljoner euro.

I anslutning till anpassningsåtgärderna inom statsfinanserna och reformen av finansieringen av sektorsforskningen minskas vissa statsunderstödsanslag jämfört med budgeten för 2015. Ett anslag på 1,6 miljoner euro anvisas som statsunderstöd till kommunerna för hälso- och sjukvårdsprojekt och för verkställandet av social- och hälsovårdsreformen. För den statliga finansieringen av hälso- och sjukvårdsenheternas forskning på universitetsnivå föreslås ett anslag på 15 miljoner euro, och för den statliga ersättningen av hälso- och sjukvårdsenheternas kostnader för läkar- och tandläkarutbildning föreslås ett anslag på 99 miljoner euro.

Den kommunala ekonomin, statsbidrag till kommunerna samt effekterna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin behandlas närmare i avsnitt 7.

Avbrytarverksamhet och vikariehjälp

Lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare ändras så att utgifterna för verksamheten minskar med sammanlagt 20 miljoner euro. Utgiftsminskningen gäller också de administrativa kostnaderna av avbrytarservicen.

Ämbetsverk och inrättningar

Under omkostnadsmomenten för ämbetsverken och inrättningarna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås ca 191 miljoner euro, i vilket belopp har beaktats sparåtgärder till ett belopp av sammanlagt 18 miljoner euro. Den största besparing som har beaktats är en nedskärning på 5 miljoner euro i statsbidraget till Arbetshälsoinstitutet, överföringar i samband med reformen av forskningsinstituten till ett belopp av 6 miljoner euro, nedskärningar på 3 miljoner euro i sektorsforskningen samt andra omkostnadsbesparingar till ett belopp av 2 miljoner euro. Dessutom har det anslag på 1,3 miljoner euro för bekämpning av grå ekonomi som ingått i omkostnaderna för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet fallit bort.

Miljö- och naturvård

För miljöministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt ca 199 miljoner euro, vilket är 5 miljoner euro mindre än 2015. Stöden för boende betalas huvudsakligen med medel ur statens bostadsfond. För reparationsunderstöd har det anvisats anslag i budgetpropositionen och i bostadsfonden.

Som ett led i regeringens spetsprojekt anvisas det tilläggsfinansiering för effektivisering av återvinningen av näringsämnen och beredning av lagstiftning i samband med detta samt för skyddet för Östersjön och vattendragen. Inom ramen för spetsprojekten har man dessutom för avsikt att inrätta en ny nationalpark 2017, då 100-årsjubileet för Finlands självständighet firas. Som ett spetsprojekt genomförs också ett nationellt program för iståndsättning och försök som avser förorenade markområden.

Genomförandet av handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) samt genomförandet av nätverket Natura 2000 och naturskyddsprogram som man beslutat om tidigare fortsätter inom ramen för de resurser som står till förfogande. I enlighet med sparbesluten i regeringsprogrammet minskas anslagen för anskaffning av och ersättning för naturskyddsområden med 20 miljoner euro. Med beaktande av tidigare beslut minskar anskaffnings- och ersättningsanslagen med drygt 30 miljoner euro jämfört med år 2015. För de offentliga förvaltningsuppgifter som Forststyrelsen utför inom ramen för naturtjänsterna föreslås totalt ca 38 miljoner euro, varav 8 miljoner euro har reserverats för slutförande av skyddsåtgärder på de områden som redan har valts ut till naturskyddsområden.

Man arbetar för att förbättra Östersjöns tillstånd i ett internationellt och nationellt samarbete mellan olika förvaltningsområden, där målet är att skyddsåtgärderna ska ha så god effekt och vara så kostnadseffektiva som möjligt. Åtgärderna för att förbättra Östersjöns och insjöarnas tillstånd inriktas på att reducera näringsbelastningen i synnerhet från jordbruket. En tilläggssatsning anvisas för användningen och underhållet av oljebekämpningsfartyg. Den grundläggande renoveringen av havsforskningsfartyget Aranda påbörjas.

Samhällen, byggande och boende

För att öka den statsunderstödda produktionen av hyresbostäder kan de kommuner i Helsingforsregionen som har ingått intentionsavtal beviljas tidsbundna startbidrag till ett belopp av högst 10 miljoner euro. I de områden som omfattas av avsiktsförklaringarna främjas dessutom bostadsproduktionen genom understöd för byggande av kommunalteknik, som beviljas till ett belopp av högst 15 miljoner euro. Som räntestödsfullmakter för den statsunderstödda sociala bostadsproduktionen fördelas 1 170 miljoner euro, som borgenslånefullmakter 285 miljoner euro och som statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag 100 miljoner euro. Merparten av den statsunderstödda bostadsproduktionen riktas till de största tillväxtcentrumen och då särskilt Helsingforsregionen. Av statens bostadsfonds medel används dessutom 200 miljoner euro till betalning av understöd och räntestöd inom bostadsväsendet. Från statens bostadsfond intäktsförs 47 miljoner euro i budgeten.

Byggandet och reparationen av bostäder för grupper med särskilda behov stöds även genom investeringsunderstöd till ett belopp av 122,2 miljoner euro. Understöden riktas primärt till åtgärder för att främja bostadsproduktionen för de svagaste grupperna.

För reparationsunderstöd har det reserverats 25 miljoner euro. Anslaget riktas i huvudsak till reparation av bostäder för äldre och för personer med funktionshinder samt till stöd för installering av hissar i befintliga bostäder.

Boenderådgivningen ges understöd i syfte att stödja personer som behöver särskilt stöd i sitt boende.