Statsbudgeten 2016

Åtgärder i syfte att nå de finanspolitiska målen

I regeringsprogrammet enades man om åtgärder som minskar utgifterna eller höjer avgiftsinkomsterna och som syftar till en anpassning av den offentliga ekonomin med ett nettobelopp på ca 4 miljarder euro på 2019 års nivå. Effekterna av ändringarna i skattegrunderna ingår inte i denna helhet. Dessa anpassningsåtgärder som det avtalats om i regeringsprogrammet har i regel tagits in i budgetpropositionen för 2016. Effekterna av åtgärderna har också preciserats under beredningen. Exempelvis kalkylen över den besparing som kan nås genom en frysning av indexhöjningarna har sänkts jämfört med de bedömningar av effekterna som gjordes i samband med utarbetandet av regeringsprogrammet. Sänkningen beror på lägre prisprognoser. Dessutom har bl.a. senareläggningen av besparingen på 200 miljoner euro i det inkomstrelaterade utkomstskyddet till 2017 ersatts med tidigareläggningar av andra anpassningsåtgärder eller höjningar av motsvarande storleksklass. För att anpassningsmålen enligt regeringsprogrammet ska nås har det även fattats ett antal beslut om ytterligare besparingar, varav det mest omfattande är beslutet att frysa indexhöjningarna för de förmåner som är bundna till FPL-index och levnadskostnadsindex (exkl. utkomststöd) även 2017—2019. De utgiftsåtgärder och höjningar av avgiftsinkomsterna som det fattats beslut om har en nettoeffekt på ca 0,8 miljarder euro i statens budgetekonomi 2016. När det gäller de följande åren kräver en del av åtgärderna ännu preciseringar. Effekten på statsfinanserna är ca 2,7 miljarder euro och effekten på den offentliga ekonomin ca 3,5 miljarder euro på 2019 års nivå.

Samtidigt har regeringen beslutat om en engångssatsning på 1,6 miljarder euro på spetsprojekt och en minskning av det eftersatta underhållet 2016—2018. År 2016 ökar dessa satsningar utgifterna inom budgetekonomin med 323 miljoner euro. Spetsprojekten finansieras i huvudsak med inkomster från utdelning och genom försäljning av statens aktieinnehav. Av finansieringen kommer ett belopp på 330 miljoner euro att täckas genom att man slopar finansieringen av Centrumslingan, som ingick i ramen för 2017—2018.

I inkomstposterna har man beaktat de ändringar i skattegrunderna som det beslutats om i statsminister Sipiläs regeringsprogram. Enligt regeringsprogrammet är målsättningen med skattepolitiken att stärka tillväxten, företagandet och sysselsättningen. I regeringsprogrammet ingår både åtgärder som skärper beskattningen och sådana som lindrar den. I beskattningen av förvärvsinkomster görs det i enlighet med regeringsprogrammet årligen en justering motsvarande den höjda inkomstnivån och inflationen. Beskattningen av låg- och medelinkomsttagare lindras genom en höjning av arbetsinkomstavdraget. För att balansera den offentliga ekonomin höjs flera punktskatter. Bilbeskattningen lindras stegvis. I enlighet med regeringsprogrammet kommer effekterna på skatteintäkterna till följd av regeringens ändringar i skattegrunderna att kompenseras till kommunerna. I enlighet med vad som beslutats tidigare upphör den tidsbestämda höjningen av kommunernas samfundsskatteandel med 5 procentenheter i slutet av 2015, vilket sänker kommunernas intäkter av samfundsskatten och i motsvarande grad höjer statens intäkter 2016. Fastighetsskatten höjs stegvis under regeringsperioden. De nya ändringar av skatteinkomsterna som regeringen föreslagit minskar inkomsterna inom budgetekonomin med ett nettobelopp på 0,1 miljard euro 2016. År 2019 beräknas åtgärdernas nettoeffekt på budgetekonomins inkomster vara neutral. I nettoeffekten har man som ett nytt beslut beaktat justeringen i beskattningen av förvärvsinkomster motsvarande den höjda inkomstnivån 2016. När det gäller åren 2017—2019 har justeringarna redan ingått i de tidigare rambeslutens inkomstposter.

På grund av de ökande pensions- och arbetslöshetsutgifterna har det funnits ett tryck på att höja socialskyddsavgifterna. Som ett led i en rad höjningar steg arbetspensionsavgifterna för enskilda arbetsgivare och löntagare med sammanlagt 0,4 procentenheter vid ingången av innevarande år. I samband med avtalet om pensionsreformen 2017 kom arbetsmarknadsorganisationerna också överens om nivån på arbetspensionsavgiften. Den höjning på 0,4 procentenheter som var avtalad till 2016 flyttades till 2017 och arbetspensionsavgiften frystes till denna nivå på 24,4 procent för åren 2017—2019. I samband med att man avtalade om löneförhöjningarna för det tredje året av sysselsättnings- och tillväxtpaketet föreslog arbetsmarknadens centralorganisationer att det görs 1 procentenhets höjning i arbetslöshetsförsäkringspremien 2016. Denna höjning fördelas jämt mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det antas att höjningen kommer att förbli i kraft tills vidare.

Utsikterna för att nå målen

Underskottet i de offentliga finanserna överskred 2014 referensvärdet på 3 % enligt EU-fördraget, och referensvärdet kommer att överskridas också i år. Enligt finansministeriets prognos från september räcker de anpassningsåtgärder som regeringen har slagit fast för 2016 till för att minska underskottet i de offentliga finanserna till under 3 % 2016, om dessa åtgärder genomförs fullt ut. Således uppfyller Finland det kriterium som gäller underskottet, såsom Europeiska kommissionen bedömde i juni. Trots att skulden i år överskrider 60-procentsgränsen och skuldkriteriet överträds från 2016 framåt, när överskridningen av referensvärdet inte längre kan förklaras med solidaritetsoperationer eller konjunkturläget, leder enbart överträdelsen av skuldkriteriet ännu inte till att förfarandet vid alltför stora underskott inleds. Även Europeiska kommissionen bedömde i juni att det inte är motiverat att inleda förfarandet vid alltför stora underskott på grund av vare sig underskotts- eller skuldkriteriet.

Finland uppfyllde i stora drag kraven i den förebyggande delen 2014. Enligt finansministeriets prognos uppfyller Finland i stora drag kraven i den förebyggande delen 2015. År 2016 kan en eventuell avvikelse när det gäller förändringen i det strukturella saldot bli betydande, men enligt nuvarande helhetsbedömning är avvikelsen från kraven i den förebyggande delen inte betydande. I bedömningen ingår dock risker och osäkerhetsfaktorer, så det går inte att bortse från risken för betydande avvikelser.

I fråga om de sektorsvisa mål för saldot som regeringen sätter för de offentliga finanserna 2019 kommer varken lokalförvaltningen eller statsfinanserna enligt finansministeriets prognos att nå sina mål. För att målen ska kunna nås måste anpassningsåtgärderna i regeringsprogrammet preciseras och genomföras fullt ut. Också kommunerna måste fortsätta med sina egna åtgärder för att stärka den kommunala ekonomin.