Statsbudgeten 2010
ALLMÄN MOTIVERING
Till riksdagen överlämnas regeringens proposition om en tilläggsbudget för 2010.
Ekonomiska utsikter
Den allvarliga krisen inom det globala finansiella systemet har avvärjts genom omfattande multilaterala penning- och finanspolitiska åtgärder, och situationen på finansmarknaden håller på att stabiliseras. Till följd av den ekonomiska krisen minskade världshandeln kraftigt i fjol, liksom den totala världsproduktionen. Den långsamma återhämtning i världsproduktionen som vidtog under det senare halvåret 2009 pågår fortfarande, och de flesta indikatorer visar på en fortsatt positiv utveckling. Också det faktum att världsmarknadspriserna på olja och andra produktionsförnödenheter stiger igen visar att konjunkturen har vänt. En del av den ökade efterfrågan beror emellertid på kompletteringar av de lager som tömdes under krisen och kommer därför inte att vara bestående. Verkningarna av stimulansåtgärderna ligger dessutom fortfarande på en anmärkningsvärt hög nivå. Utvecklingsekonomierna har gått i bräschen för den begynnande återhämtningen. Problemen i de utvecklade ekonomierna ser däremot allvarligare ut, i synnerhet som man i dessa stegvis måste frångå stimulansåtgärderna och det fortfarande inte finns några garantier för en hållbar ekonomisk tillväxt. Underskotten i den offentliga ekonomin har till följd av den ekonomiska recessionen och stimulansåtgärderna ökat kraftigt, vilket begränsar spelrummet för den kommande finanspolitiken.
Nedgången i Finlands ekonomi var under slutet av 2008 och första halvan av 2009 ytterst snabb och drastisk, och totalproduktionen sjönk till den nivå den hade cirka tre år tidigare. Nedgången i totalproduktionen upphörde under sommaren 2009, men den spirande tillväxten vilar tills vidare på svag grund, eftersom produktionsnivån inte har stigit sedan sommaren. Enligt prognoserna är botten i den nuvarande recessionen dock nådd, och Finlands ekonomi har vänt i en försiktig uppgång. År 2009 minskade totalproduktionen med 7,8 %, medan det förutspås att ekonomin kommer att öka med cirka en procent i år samtidigt som investeringarna fortsätter att minska. Den ekonomiska aktiviteten efter det branta nivåfallet i den totala ekonomin väntas alltså vara lam.
Arbetslöshetsgraden har stigit till följd av den ekonomiska krisen. Efterfrågan på arbetskraft förväntas fortsättningsvis försvagas under detta år, medan arbetslöshetsgraden enligt prognoserna ökar till cirka 10 ¼ procent i genomsnitt. I rapporten ”Unga på arbetsmarknaden - hur borde sysselsättningen av unga främjas?” konstateras det att krisen har försvagat de ungas ställning på arbetsmarknaden i förhållande till den arbetsföra befolkningen i övrigt och att arbetslösheten bland unga har ökat oroväckande. Arbetslöshetsgraden bland unga, dvs. 15—24-åriga, väntas stiga till 24 procent i år. Det värsta stadiet i ungdomsarbetslösheten väntas inträda under våren, och det är därför skäl att i detta skede observera den rådande situationen på arbetsmarknaden.
Den arbetsgrupp som hade i uppgift att utreda konjunktur- och sysselsättningsläget inom havsindustrin har konstaterat att situationen i branschen försvagats snabbt. Syftet är att med hjälp av åtgärderna i förslaget till tilläggsbudgetproposition trygga möjligheterna för varvsindustrin med dess 21 000 anställda att klara sig igenom den pågående recessionen och bekämpa arbetslösheten inom varvsbranschen.
Inkomstposterna
I förslaget till tilläggsbudgetproposition ökar de egentliga inkomstposterna med ett nettobelopp på 891 miljoner euro, varav största delen beräknas inflyta av de ökade mervärdesskatteintäkterna. Prognosen för mervärdesskatteintäkterna höjs med 773 miljoner euro på grund av uppgifterna om influtna belopp och de nya totalekonomiska prognoserna. Det belopp som beräknas inflyta till staten av återbetalade lån höjs med 90 miljoner euro på grund av Senatfastigheters förtida amorteringar på statliga lån. Det föreslås att intäktsföringen av Veikkaus Ab:s ofördelade vinstmedel höjs med 30 miljoner euro som ett led i åtgärderna för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.
Balans och statsskulden
Med beaktande av ökningen med 891 miljoner euro i de egentliga inkomsterna och tilläggsanslagen på 79 miljoner euro föreslås det att nettoupplåningen för 2010 minskas med 812 miljoner euro. Den statliga nettoupplåningen för innevarande år stannar därmed på 12,3 miljarder euro. Till följd av detta uppskattas statsskulden vid utgången av 2010 uppgå till 77 miljarder euro, vilket är ca 44 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.
Budgetekonomins inkomstposter, anslag och balans, mn euro | |||||
---|---|---|---|---|---|
2008 Bokslut |
2009 Godkänd budget (budget + tillläggsbudgetarna) |
2010 Godkänd budget |
2010 Regeringens proposition |
2010 Sammanlagt |
|
Anslag sammanlagt (exkl. minskning av statsskulden) |
43 529 | 48 044 | 50 474 | 79 | 50 553 |
— Räntor på statsskulden (huvudtitel 36) | 2 252 | 1 916 | 2 076 | - | 2 076 |
Minskning av statsskulden (huvudtitel 37) |
1 394 | - | - | - | - |
— Nettoamorteringar | 1 346 | - | - | - | - |
— Skuldhantering | 48 | - | - | - | - |
Inkomstposter sammanlagt (exkl. nettoupplåning och skuldhantering) |
44 292 | 37 781 | 37 409 | 891 | 38 300 |
— Skatteinkomster | 37 213 | 31 448 | 31 240 | 773 | 32 013 |
— Övriga inkomster | 7 079 | 6 333 | 6 170 | 118 | 6 288 |
— Kumulativt överskott | - | - | - | - | - |
Nettoupplåning och skuldhantering (mom. 15.03.01) | - | 10 264 | 13 065 | -812 | 12 253 |
— Nettoupplåning | - | 10 492 | 13 115 | -812 | 12 303 |
— Överföring från statsverket till statens kärnavfallshanteringsfond | - | -180 | - | - | - |
— Skuldhantering | - | -48 | -50 | - | -50 |
Ramen för valperioden
Ramnivån för 2010 justeras i enlighet med ändringarna i budgetens struktur. Efter justeringarna är utgiftsramen för 2010 36 985 miljoner euro. Av tilläggsbudgetpropositionens nettoanslagsökningar på 79 miljoner euro ingår 48 miljoner euro i ramen. Nivån i fråga om de anslag som ingår i ramen för 2010 ökar i och med tilläggsbudgetpropositionen till sammanlagt 36 744 miljoner euro. Den ofördelade reserven för senare anslagsbehov är 241 miljoner euro.
Strukturella förändringar i ramen, mn euro | |||
---|---|---|---|
Moment | Vad ändringen gäller | 2010 | 2011 |
33.20.53 | Tillägget för arbetskraftsutbildning minskar utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa (33.20.50), dvs. det är fråga om en överföring av utgifter från ett moment utanför ramen till ett moment inom ramen | 3,73 | 3,73 |
35.20.56 | En fullmakt på 50 miljoner euro för konjunkturrelaterade reparationsunderstöd 2010 med tillhörande anslagskonsekvenser överförs till Statens bostadsfond. | -31,0 | -19,0 |
35.20.56 | För konjunkturrelaterade reparationsunderstöd fanns 37 miljoner euro budgeterade för 2009. Av dem utbetalades 17 miljoner euro mindre än budgeterat, och detta belopp återbudgeteras för 2010. | 17,0 |
Sysselsättnings- och utbildningspolitiska åtgärder
Ett anslag på 32 miljoner euro föreslås för finansiering av sysselsättnings-, utbildnings- och specialåtgärder, och för bekämpning av i synnerhet ungdomsarbetslösheten föreslås en fullmaktsökning på 9 miljoner euro. Antalet personer som omfattas av åtgärderna ökar därmed med i genomsnitt 3 900. För sysselsättning av nyutexaminerade ungdomar föreslås att en rekryteringssedel grundad på lönesubvention till företagen tas i bruk med giltighetstid fram till utgången av innevarande år. Det föreslås ökade anslag för lönesubventionen i anslutning till läroavtalsutbildningen. Därutöver föreslås utökad rådgivnings- och handledningsservice för unga genom att lönesubventionen inriktas på avlönandet av arbetskraftskonsulenter. Därutöver föreslås ökade anslag för arbets- och näringsbyråernas omkostnader för avlönande av yrkesvalspsykologer. Det föreslås att förberedande arbetskraftsutbildning riktad till unga utökas. Examensinriktad (inkl. delexamina) arbetskraftsutbildning och kompletterande utbildning jämsides med certifieringsutbildning, behörighetsutbildning och fortbildning samt fortutbildning för nyutexaminerade ska enligt förslaget utökas. Sysselsättningen av unga inom verkstadsverksamhet föreslås bli utvidgad. För att öka företagandet bland unga föreslås ett tillägg till startpengen.
Av Veikkaus Ab:s ofördelade vinstmedel intäktförs 30 miljoner euro för att främja sysselsättningsmöjligheterna för unga inom områden för vetenskap, konst, idrott och fysisk fostran samt ungdomsarbete. Vinstmedelsfinansieringen inriktas bl.a. på arbetet med att säkra och digitalisera material, arbetsuppgifter inom den audiovisuella branschen och övriga kulturella och kreativa branscher samt sysselsättandet av personer med grundexamen inom idrott och fysisk fostran. Enligt uppskattning ska åtgärderna bidra till att skapa sammanlagt cirka 4 700 sysselsättningstillfällen för unga. Finansieringens tyngdpunkt är förlagd till ungdomsarbete i enlighet med vad bestämmelserna i den lag som gäller fördelningen av tippningsvinstmedel medger. Den allmänna budgetfinansieringen utökas med 3 miljoner euro för uppsökande ungdomsarbete.
Den grundläggande yrkesutbildningen anvisas ytterligare 4,4 miljoner euro i syfte att utöka antalet studerande inom yrkesstartutbildningen med 1 000. Finansieriengen inriktas särskilt på den orienterande och förberedande utbildning för unga som följer på grundutbildningen.
Det fria bildningsarbetet vid läroinrättningarna anvisas ett tillägg på sammanlagt 1,35 miljoner euro så, att 900 000 euro används för att utöka antalet studieveckor vid folkhögskolorna. På så sätt kan 300 unga som saknar en plats för fortsatta studier efter avslutad grundskola få utbildning. Dessutom beviljas ett tillägg på 450 000 euro för motsvarande understöd i form av studiesedlar.
Läroavtalsutbildningen beviljas ett tillägg på 3,3 miljoner euro för att antalet läroavtalsstuderande inom den grundläggande utbildningen ska kunna ökas med 1 000 studerande och den yrkesinriktade tilläggsutbildningen med 250 studerande.
Statsunderstödet för 4H-verksamheten föreslås bli utökad med ett tillägg av engångsnatur på 0,5 miljoner euro för att förbättra de ungas beredskap att söka arbete.
För de offentliga förvaltningsuppgifterna vid forststyrelsen anvisas sammanlagt 1,5 miljoner euro av medlen under miljöministeriets och arbets- och näringsministeriets förvaltningsområden för sysselsättning av unga i uppgifter inom naturvårdsprojekt och i kundtjänsten vid naturcenter. En del av lönekostnaderna betalas med hjälp av lönesubventioner. Anslaget uppskattas sysselsätta sammanlagt över 100 unga runt om i Finland, sammanlagt motsvarande cirka 50 årsverken.
Varvsindustrin
Det föreslås en fullmaktsökning på 10 miljoner euro för innovationsstöd för skeppsbyggnad. I tilläggsbudgeten föreslås en lånefullmakt av engångsnatur på 500 miljoner euro att användas för refinansieringen av fartygskrediter. Syftet är att dessa åtgärder ska trygga möjligheterna för varvsindustrin med dess 21 000 anställda att klara sig igenom den pågående recessionen och att bekämpa arbetslösheten inom varvsbranschen. Rederierna kan ansöka om miljöstöd på sammanlagt högst 15 miljoner euro för två nybeställningar av fartyg.
Det föreslås att köp av trafiktjänster för två förbindelsefartygsrutter ska tidigareläggas med en fullmakt att ingå avtal för högst 42,6 miljoner euro och det föreslås dessutom att dessa köp ska förenas med köp av oljebekämpningstjänster med fullmakt att ingå avtal för högst 4,0 miljoner euro. Det föreslås att gränsbevakningsväsendet beviljas en fullmakt för tilläggsbeställning för anskaffning av 10 patrullbåtar.
Reparationsbyggande
Det konjunkturrelaterade reparationsunderstödet som togs i bruk som stimulansåtgärd för byggbranschen visade sig vara mera populär än väntat och ansökningarna om understöd till sådana projekt inkom till ett belopp av sammanlagt 2,5 miljarder euro. Det föreslås att en understödsfullmakt på 125 miljoner euro ska tas in i tilläggsbudgeten i stället för den tidigare fullmakten på 50 miljoner euro. De understöd som föreslås ska betalas av Statens bostadsfonds medel.
Lån för forskning och innovation
Det föreslås ett anslag på sammanlagt 3 miljoner euro för lån som Tekes beviljar för forskning och utveckling enligt villkoren för riskexponering och en ökning av bevillningsfullmakten med 5 miljoner euro för att omsätta resultaten av forskning och utveckling i produkter som kan säljas på bl.a. den internationella marknaden. Förslagets verkningar på sysselsättningen beräknas vara nya arbetsplatser i företagen omfattande cirka 175 årsverken. Den nya Protomo-verksamhetsmodellen föreslås bli utvidgad till att omfatta nya orter. Syftet med verksamhetsmodellen är att förena yrkeskunniga inom produktutveckling till innovationsteam som utvecklar prototyper för produkter och tjänster utifrån företags, forskningsinstitutioners eller privata innovatörers idéer.
Vissa andra ändringar
Under försvarsministeriets huvudtitel görs ett tillägg på 5,5 miljoner euro för krishanteringsstyrkorna i Afghanistan. Inom ramen för utrikesförvaltningens anslag för krishantering görs en omdisponering av anslag på 5,2 miljoner euro på grund av operationen i Afghanistan.
Det ökade antalet studerandedagar inom ramen för den arbetskraftspolitiska utbildningen ökar behovet av anslag för statsandelar till utbildningsförmåner för arbetslösa med ca 6,8 miljoner euro och till utgifterna för arbetsmarknadsstödet med cirka 0,4 miljoner euro, samtidigt som det minskar behovet av statsandelar till arbetslöshetskassorna med 3,7 miljoner euro.
Senatfastighters investeringsfullmakt föreslås bli utökad med 40 miljoner euro på grund av att utgifterna för de stimuleringsprojekt i sysselsättningsfrämjande syfte som inleddes under 2009 har överförts till 2010.
De av riksdagen godkända anslagen för 2010 och de nu föreslagna ändringarna av anslagen enligt huvudtitel, euro | ||||
---|---|---|---|---|
Huvudtitel | Godkänd budget |
Regeringens proposition | Sammanlagt | |
21. | Riksdagen | 122 249 000 | - | 122 249 000 |
22. | Republikens president | 15 323 000 | - | 15 323 000 |
23. | Statsrådets kansli | 78 296 000 | - | 78 296 000 |
24. | Utrikesministeriets förvaltningsområde | 1 190 160 000 | -300 000 | 1 189 860 000 |
25. | Justitieministeriets förvaltningsområde | 792 410 000 | - | 792 410 000 |
26. | Inrikesministeriets förvaltningsområde | 1 269 760 000 | 1 500 000 | 1 271 260 000 |
27. | Försvarsministeriets förvaltningsområde | 2 709 260 000 | 7 065 000 | 2 716 325 000 |
28. | Finansministeriets förvaltningsområde | 14 869 020 000 | - | 14 869 020 000 |
29. | Undervisningsministeriets förvaltningsområde | 6 217 546 000 | 42 050 000 | 6 259 596 000 |
30. | Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde |
2 833 498 000 | 500 000 | 2 833 998 000 |
31. | Kommunikationsministeriets förvaltningsområde |
2 214 952 000 | - | 2 214 952 000 |
32. | Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde |
4 227 616 000 | 38 650 000 | 4 266 266 000 |
33. | Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde | 11 528 787 000 | 3 460 000 | 11 532 247 000 |
35. | Miljöministeriets förvaltningsområde | 329 148 000 | -13 625 000 | 315 523 000 |
36. | Räntor på statsskulden | 2 076 000 000 | - | 2 076 000 000 |
Sammanlagt | 50 474 025 000 | 79 300 000 | 50 553 325 000 |
De av riksdagen godkända inkomstposterna för 2010 och de nu föreslagna ändringarna i inkomstposterna enligt avdelning, euro | ||||
---|---|---|---|---|
Avdelning | Godkänd budget |
Regeringens proposition | Sammanlagt | |
11. | Skatter och inkomster av skattenatur | 31 239 699 000 | 773 000 000 | 32 012 699 000 |
12. | Inkomster av blandad natur | 4 678 934 000 | 30 000 000 | 4 708 934 000 |
13. | Ränteinkomster, inkomster av försäljning av aktier och intäktsföring av vinst | 1 318 700 000 | -2 000 000 | 1 316 700 000 |
15. | Lån (exkl. nettoupplåning och skuldhantering) | 171 900 000 | 90 000 000 | 261 900 000 |
Sammanlagt (exkl. nettoupplåning och skuldhantering) | 37 409 233 000 | 891 000 000 | 38 300 233 000 | |
15.03.01 | Nettoupplåning och skuldhantering | 13 064 792 000 | -811 700 000 | 12 253 092 000 |
Sammanlagt | 50 474 025 000 | 79 300 000 | 50 553 325 000 |