Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2010

Ekonomiska utsikter

Den allvarliga krisen inom det globala finansiella systemet har avvärjts genom omfattande multilaterala penning- och finanspolitiska åtgärder, och situationen på finansmarknaden håller på att stabiliseras. Till följd av den ekonomiska krisen minskade världshandeln kraftigt i fjol, liksom den totala världsproduktionen. Den långsamma återhämtning i världsproduktionen som vidtog under det senare halvåret 2009 pågår fortfarande, och de flesta indikatorer visar på en fortsatt positiv utveckling. Också det faktum att världsmarknadspriserna på olja och andra produktionsförnödenheter stiger igen visar att konjunkturen har vänt. En del av den ökade efterfrågan beror emellertid på kompletteringar av de lager som tömdes under krisen och kommer därför inte att vara bestående. Verkningarna av stimulansåtgärderna ligger dessutom fortfarande på en anmärkningsvärt hög nivå. Utvecklingsekonomierna har gått i bräschen för den begynnande återhämtningen. Problemen i de utvecklade ekonomierna ser däremot allvarligare ut, i synnerhet som man i dessa stegvis måste frångå stimulansåtgärderna och det fortfarande inte finns några garantier för en hållbar ekonomisk tillväxt. Underskotten i den offentliga ekonomin har till följd av den ekonomiska recessionen och stimulansåtgärderna ökat kraftigt, vilket begränsar spelrummet för den kommande finanspolitiken.

Nedgången i Finlands ekonomi var under slutet av 2008 och första halvan av 2009 ytterst snabb och drastisk, och totalproduktionen sjönk till den nivå den hade cirka tre år tidigare. Nedgången i totalproduktionen upphörde under sommaren 2009, men den spirande tillväxten vilar tills vidare på svag grund, eftersom produktionsnivån inte har stigit sedan sommaren. Enligt prognoserna är botten i den nuvarande recessionen dock nådd, och Finlands ekonomi har vänt i en försiktig uppgång. År 2009 minskade totalproduktionen med 7,8 %, medan det förutspås att ekonomin kommer att öka med cirka en procent i år samtidigt som investeringarna fortsätter att minska. Den ekonomiska aktiviteten efter det branta nivåfallet i den totala ekonomin väntas alltså vara lam.

Arbetslöshetsgraden har stigit till följd av den ekonomiska krisen. Efterfrågan på arbetskraft förväntas fortsättningsvis försvagas under detta år, medan arbetslöshetsgraden enligt prognoserna ökar till cirka 10 ¼ procent i genomsnitt. I rapporten ”Unga på arbetsmarknaden - hur borde sysselsättningen av unga främjas?” konstateras det att krisen har försvagat de ungas ställning på arbetsmarknaden i förhållande till den arbetsföra befolkningen i övrigt och att arbetslösheten bland unga har ökat oroväckande. Arbetslöshetsgraden bland unga, dvs. 15—24-åriga, väntas stiga till 24 procent i år. Det värsta stadiet i ungdomsarbetslösheten väntas inträda under våren, och det är därför skäl att i detta skede observera den rådande situationen på arbetsmarknaden.

Den arbetsgrupp som hade i uppgift att utreda konjunktur- och sysselsättningsläget inom havsindustrin har konstaterat att situationen i branschen försvagats snabbt. Syftet är att med hjälp av åtgärderna i förslaget till tilläggsbudgetproposition trygga möjligheterna för varvsindustrin med dess 21 000 anställda att klara sig igenom den pågående recessionen och bekämpa arbetslösheten inom varvsbranschen.