Statsbudgeten 2014

Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster

De största riskerna i fråga om uppskattningen av skatten på förvärvs- och kapitalinkomsterna hänför sig till prognosen för kapitalinkomsterna samt eventuella rättelser i utdelningen. Hur förvärvsinkomstskatterna utvecklas beror främst på löneinkomsternas utveckling, som i sin tur är beroende av utvecklingen i inkomstnivån och arbetsinsatsen. Alla faktorer som skapar osäkerhet i fråga om sysselsättningsutvecklingen medför således en risk för att också prognosen för förvärvsinkomstskatterna inte ska stämma. Om tillväxten i lönesumman avviker med en procentenhet från prognosen, återspeglar det sig med ca 375 miljoner euro i skatteutfallet för förvärvsinkomstskatten, av vilket statens skatteandel är ca 130 miljoner euro och kommunalskattens andel är ca 165 miljoner euro.

Kapitalinkomsterna, och i synnerhet överlåtelsevinsterna, reagerar kraftigare på de ekonomiska konjunkturerna än förvärvsinkomsterna. Intäkterna av kapitalinkomstskatten är särskilt känsliga för instabilitet på finansmarknaden. Dessutom försvåras prognostiseringen av kapitalinkomsterna av att det innan beskattningen har slutförts finns relativt få uppgifter om utfallet. När budgetpropositionen för 2014 bereds kan de slutliga uppgifterna om kapitalinkomsterna 2011 och förhandsuppgifter om beloppet av skatten på kapitalinkomster 2012 användas. År 2010 steg kapitalinkomsterna med en femtedel, medan de år 2011 steg med ungefär en tiondel. Enligt förhandsuppgifterna väntas kapitalinkomsterna år 2012 minska med ca 11 % jämfört med året innan i och med att överlåtelsevinsterna och vinstutdelningen från börsnoterade företag sjunker. År 2013 uppskattas kapitalinkomsterna öka med ca 3 %. Kapitalinkomsterna väntas öka med nästan 2 % år 2014. Intäkterna av kapitalinkomstskatten är känsliga för instabilitet på finansmarknaden. Det har visat sig vara särskilt svårt att förutspå hur kraftiga förändringarna i fråga om överlåtelsevinsterna kommer att vara, eftersom de följer utvecklingen i aktiekurserna och andra förmögenhetsvärden. Om förtroendet på finansmarknaden fortsätter att försvagas, är det möjligt att överlåtelsevinsterna stannar på en betydligt lägre nivå än beräknat både 2013 och 2014. Överlåtelseförlusterna utgör en separat och svåruppskattad faktor, som när det gäller belopp och i vilken utsträckning de kan dras av från överlåtelsevinsterna är lika svåra att förutsäga som överlåtelsevinsternas omfattning. Utsikterna inom företagssektorn återspeglar utvecklingen i fråga om utdelningsinkomsterna och inkomsterna av virkesförsäljning. Om prognosen för kapitalinkomsterna avviker med 10 procentenheter har det återverkningar till ett värde av uppskattningsvis 300 miljoner euro på intäkterna från kapitalinkomstskatten.

En förändring i kapitalinkomsterna syns i skatteutfallet med en viss fördröjning. Skatten för den post bland kapitalinkomsterna som är mest känslig för konjunktursvängningar, överlåtelsevinsterna, betalas oftast först året efter skatteåret, antingen som förskottskomplettering eller som kvarskatt. Beloppet av överlåtelsevinster 2013 inverkar därmed på inflödet av skatt på förvärvs- och kapitalinkomster 2014. Hur väl prognosen för kapitalinkomsterna utfaller har också återverkningar genom den utdelning som tillämpas vid redovisningen av skatterna på förvärvs- och kapitalinkomsterna. Om utvecklingen i fråga om kapitalinkomsterna avviker från prognosen påverkar det dessutom uppskattningen av skattetagargruppernas utdelning mer än de prognoser som gäller förvärvsinkomstskatten, därför att staten är den enda skattetagaren när det gäller kapitalinkomster, medan alla skattetagare inom redovisningshelheten är skattetagare när det gäller förvärvsinkomstskatt. De slutliga skattebeloppen för skatteåret och respektive skattetagares utdelning klarnar först när beskattningen har slutförts i oktober det år som följer på skatteåret. Innan beskattningen har slutförts tillämpas vid redovisningen en beräknad utdelning baserad på skatteinkomstprognoserna, som vid behov korrigeras om prognoserna ändras under skatteåret.

Samfundsskatt

Samfundsskatten är en av de skatteformer som är mest känsliga för konjunkturer. De totala intäkterna av samfundsskatten rasade till följd av recessionen 2009. År 2010 ökade dock intäkterna med 8½ % jämfört med föregående år. År 2011 fortsatte intäkterna öka måttfullare och tillväxtprocenten var ca 4 %. Enligt förhandsuppgifterna om beskattningen beräknas skatteinkomsterna för 2012 minska med ca 4 % jämfört med föregående år. Detta beräknas i huvudsak vara en följd av att samfundsskattesatsen sänktes från 26 procent till 24,5 procent vid ingången av 2012. År 2013 beräknas intäkterna från samfundsskatten minska med 4 % medan samfundsskattebasen i stort sett kvarstår oförändrad. Intäkterna från samfundsskatten minskade till följd av skatteincitament för forskning och utveckling och de förhöjda avskrivningar på produktiva investeringar som infördes vid ingången av 2013.

År 2014 beräknas de totala intäkterna från samfundsskatten klart minska, ca 13 %, vilket i huvudsak orsakas av den föreslagna sänkningen av samfundsskattesatsen från 24,5 procent till 20 procent. Statens intäkter av samfundsskatten förväntas 2014 sjunka med 21 % jämfört med föregående år. Statens intäkter av samfundsskatten förväntas sjunka med mer än de totala intäkterna av samfundsskatten, eftersom kommunerna och församlingarna kompenseras för de verkningar som de förändringar i beskattningsgrunderna som föreslås 2014 har på deras inkomster genom att deras andel av intäkterna av samfundsskatten höjs och statens andel sänks i motsvarande grad.

Samfundsskatteprognoserna utgår från att företagens beskattningsbara inkomst ökar på samma sätt som rörelseöverskottet enligt nationalräkenskaperna. I prognosen för innevarande år beaktas dessutom uppgifter om influtna belopp och förändringarna i beskattningsgrunderna som gäller intäkterna från samfundskatten. Vid prognostiseringen av intäkterna från samfundsskatten utnyttjas även marknadsanalytikernas syn på företagens resultatutveckling, även om man inte på basis av resultatutvecklingen direkt kan förutspå hur företagens beskattningsbara inkomst kommer att utvecklas. Bokföringens resultatbegrepp omfattar sådana poster som inte räknas som inkomster i beskattningen. Man kan inte heller på basis av ett bolags globala resultatutveckling direkt uppskatta hur mycket skatt som kommer att betalas till Finland. Fördelningen av skatteinkomster mellan staterna beror bl.a. på vilka värden koncernen har använt vid prissättningen av interna överlåtelser och på gottgörelserna för de skatter som betalts utomlands. Avdrag för förluster som uppstått under de föregående åren kan dessutom minska den samfundsskatt som ska betalas.

Inflödet av samfundsskatten varierar mera än i fråga om andra skatteformer, och de influtna samfundsskattebeloppen varierar mera från kalenderår till kalenderår än beloppet av samfundsskatten för ett helt skatteår. Samfundsskatteintäkterna för ett enskilt år påverkas inte bara av den skatt som betalas för samma år, utan även av de kompletteringar som betalas på eget initiativ på basis av det föregående årets resultat och av förskott som återbetalas till företagen på ansökan. En försvagning av företagens resultatutveckling syns vanligen snabbare i skatteintäkterna än en förbättring. När resultatutsikterna försämras ansöker företagen genast om sänkningar i förskotten, medan de i stället för att höja förskotten vanligen betalar förskottskomplettering när resultatutvecklingen förbättras. Förskottskompletteringen ska betalas inom fyra månader efter räkenskapsperiodens utgång.

Viken betydelse de risker som förknippas med intäkterna från samfundsskatten har för utfallet illustreras av att om företagens resultatutveckling eller ekonomins rörelseöverskott ur bokföringssynvinkel blir 5 procentenheter sämre än förväntat, krymper de totala intäkterna av samfundsskatten med uppskattningsvis 200 miljoner euro, av vilket statens andel är 125 miljoner euro.

Indirekta skatter

Utfallet för mervärdesskatteprognosen beror i avgörande grad på hur väl man kan förutse utvecklingen i konsumtionens totala värde och vartåt konsumtionen styrs. Om den privata konsumtionen ökar en procentenhet mindre än förväntat, minskar intäkterna från mervärdesskatten med uppskattningsvis 116 miljoner euro. I fråga om privat konsumtion hänför sig riskerna till hushållens disponibla inkomster och konsumtionsiver. Hushållens konsumtion utgör nästan 70 % av mervärdesskattebasen. Förändringar i konsumtionen inverkar inte bara på den nuvarande konsumtionen utan också på den förväntade framtida konsumtionen och därigenom på den förväntade mervärdesskattebasen. Hushållens konsumtion kan utöver av det ekonomiska läget även påverkas av till exempel förmögenhetsvärden såsom prisutvecklingen för värdepapper. Under recessionen 2008—2009 ökade hushållens sparande kännbart. Sparkvoten har därefter minskat och trenden väntas fortgå också 2013. På grund av de osäkra ekonomiska utsikterna är det emellertid möjligt att hushållens sparande åter börjar öka, vilket utgör en klar osäkerhetsfaktor när det gäller utvecklingen av den privata konsumtionen och därmed för mervärdesskatteintäkterna.

När det gäller konsumtionsnyttigheter avspeglar sig en allmän försvagning av tilltron till ekonomin vanligen starkast på sällanköpsvaror såsom bilar, där köpet ofta går att skjuta upp till en senare tidpunkt. Förändringar i de ekonomiska utsikterna och i konsumenternas tilltro utgör på så sätt en betydande risk för prognoserna för bilskatten. Den faktor som mest påverkar avkastningen från bilskatten är hur försäljningen av nya personbilar utvecklas. De försvagade ekonomiska utsikterna och konsumenternas sviktande förtroende förväntas återspegla sig 2013 så att efterfrågan på nya bilar blir något lägre än vad som antogs i budgetpropositionen för 2013. År 2014 beräknas efterfrågan öka något, till 105 000 bilar. Dessa uppskattningar är fortfarande lägre än antalet sålda bilar på lång sikt. Om konsumenternas tilltro till den egna ekonomin fortsätter att försvagas finns det dock risk för att prognosen inte besannas. Till exempel i samband med recessionen 2008—2009 föll antalet första registreringar av nya bilar exceptionellt kraftigt från ca 140 000 till 90 000 bilar. Om försäljningen av nya bilar blir 10 000 bilar färre än förväntat, blir intäkterna från bilskatten drygt 70 miljoner euro mindre.

Konjunkturutvecklingen skapar risker även för intäkterna från överlåtelseskatten, eftersom de är beroende av utvecklingen i fråga om bostads- och fastighetspriser och antalet köp. Intäkterna från överlåtelseskatten varierar betydligt från år till år till följd av bl.a. variationer i antalet företagsarrangemang som omfattas av skatten, liksom även konjunkturväxlingar på bostads- och fastighetsmarknaden. Överlåtelseskatten ska betalas inom 2—6 månader, i fråga om nya bostadsaktier t.o.m. senare än så, vilket innebär att förändringar i bostads- och fastighetshandeln syns med upp till ett års fördröjning i intäkterna från överlåtelseskatten.

Riskerna med och känsligheten i de beräknade skatteinkomsterna behandlas även i budgetpropositionens detaljmotivering och i finansministeriets processbeskrivning av utarbetandet av inkomstposterna (www.vm.fi).