Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2011

5.4. Vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitikenPDF-versio

En politik som främjar forskning och innovationer har en central ställning när det gäller att stärka förutsättningarna för hållbar grön tillväxt och att stödja ekonomisk utveckling, konkurrenskraft och medborgarnas välfärd. En allt öppnare och mer dynamisk global verksamhetsmiljö och konjunkturväxlingar ställer höga krav på Finlands ekonomi.

Regeringen har målmedvetet gått vidare med de utvecklingsåtgärder som vidtogs redan före recessionen. Målet är att trygga tillgången på resurser för forskning och innovationer, förbättra kvaliteten på FoU och främja utnyttjandet av information och kunskap. Man skapar förutsättningar för ett nytt uppsving genom innovationer och tillväxtföretagsamhet samt genom specialisering på uppgifter som kräver hög utbildning och specialkunnande. Det mål på en FoU-intensitet på 4 % som ställdes i regeringsprogrammet nåddes 2009 (inofficiell bedömning). Detta berodde främst på att bruttonationalprodukten minskade. I anslutning till Europa 2020-strategin är Finlands mål att bevara intensiteten på minst 4 % också i framtiden.

Ikraftträdandet av universitetslagen den 1 januari 2010 innebar en stor förändring. Universitetens juridiska ställning ändrades så att de blev antingen offentligrättsliga inrättningar eller privaträttsliga stiftelser. De ekonomiska villkor och specialbehov som anknyter till förändringen har noterats i budgetarna. Verkställandet av de administrativa, strukturella och funktionella reformerna vid universiteten kräver att uppmärksamhet fästs vid frågan även under de närmaste åren.

Arbets- och näringsministeriets handlingsprogram för en efterfrågeorienterad och användarrelaterad innovationspolitik färdigställs 2010. Programmet strukturerar upp innovationspolitikens mål och nya linjer, såsom offentlig upphandling som främjar forskning och innovationer, pionjärmarknadsinitiativet och utveckling av författningsmiljön.

De omdömen som framfördes i en internationell utvärdering av innovationssystemet och i rapporten Vetenskapens tillstånd och nivå i Finland som publicerades av Finlands Akademi visar på ett behov av att försnabba utvecklingen av en långsiktig forsknings- och innovationspolitik och att vidta nya åtgärder, bl.a. i anslutning till att rationalisera den offentliga tillväxtfinansieringen och systemet med företagsstöd. Det krävs åtgärder också för att den finländska forskningens kvalitet inte bestående ska falla ifrån den internationella toppen. Det krävs långsiktiga satsningar på mänskliga resurser och skapande av forskningsmiljöer med stor dragningskraft. Innovationssystemets verksamhetsmodeller ska fungera bättre, internationaliseringen ska ökas och strukturer och innehåll ska förnyas med hjälp av olika slags försök.

Ett åtgärdsprogram för strukturell utveckling av högskolorna färdigställs vid undervisnings- och kulturministeriet hösten 2010. Efter detta fortsätter utvecklandet i enlighet med de riktlinjer och mål som regeringen har godkänt. Forsknings- och innovationsrådet stöder beredningen av programmet och tar in dess viktigaste element i den politiska linjerapport som färdigställs i december 2010 (och som för sin del utgör underlag för nästa regeringsperiod).

Avsikten är att också huvuddragen i handlingsprogrammet för strukturell utveckling av sektorsforskningen ska inkluderas i rådets riktlinjer. År 2009 fick delegationen för sektorsforskning nya uppgifter och en ny sammansättning. För att kunna svara mot samhällets förändrade behov av kunskap och kompetens ska sektorsforskningen utvecklas på ett sätt som möjliggör nya alternativa strukturella och funktionella lösningar. Det finns behov av att fortsätta förnyandet av sektorsforskningsfältet under nästa valperiod.

Utvecklandet av de nationella forskningsinfrastrukturerna och Finlands deltagande i EU:s gemensamma infrastrukturer förbereddes utifrån den nationella färdplan som färdigställdes 2009. De fortsatta åtgärderna riktas till skapande av urvals- och finansieringsmekanismer och verksamhetsförutsättningar för infrastrukturen. Betydelsen av globalt samarbete har ökat snabbt. EU:s utveckling har en direkt inverkan på den nationella politiken. Med hjälp av FinNode-innovationscenter främjas internationellt samarbete, skapas nya multilaterala verksamhetsmodeller och sprids information om globala utvecklingstrender.

De strategiska centren för spetskompetens har kommit igång med sin verksamhet. I framtiden ska uppmärksamhet fästas vid att de får en långsiktig finansiering, vid att stärka dynamiken inom FoU och vid att ta i bruk goda verksamhetsmodeller, t.ex. i form av utvärderingar. År 2010 görs en utvärdering efter halva tiden av det program för kompetenscentra som främjar forskning och innovationer i regionerna (2007—2013). Med hjälp av programmet effektiviseras samarbetet mellan aktörerna i programmet och regionerna och intensifieras kunskapsnätverken. Avsikten är att skapa innovationskluster med högt kunnande, intressant innehåll och internationell konkurrenskraft.

Tablå 15. Utveckling av de centrala anslagen för forskning och utvecklingsarbete, mn euro

  2010
ordinarie
budget
2011
budgetprop.
2010—2011
förändring
2010—2011
förändring, %
         
Högskolor 552 600 48 9
Statliga forskningsanstalter 297 297 -1 0
— varav statens tekniska forskningscentral 85 86 1 1
Forskningsorganisationernas forskningsanslag, sammanlagt 849 897 48 6
         
Finlands Akademi1) 324 346 22 7
Teknologiska utvecklingscentralen 627 637 10 2
Finansieringsorganisationer sammanlagt 951 983 32 3
         
Företags beredning av forsknings- och utvecklingsprojekt samt uppfinningsverksamhet 10 10 0 0
         
Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård 40 40 0 0
Sammanlagt 1 850 1 929 80 4

1) I fullmakterna för Finlands Akademi i den ordinarie budgeten för 2010 ingår ett tekniskt tillägg på 64 miljoner euro till följd av budgeteringssättet. Tillägget har slopats ur tablån för att talen ska vara jämförbara.