Statsbudgeten 2011

5. Anslagen i budgetpropositionen

Anslagen i budgetpropositionen uppgår enligt förslaget till 50 269 miljoner euro, vilket är nästan lika mycket som i den ordinarie budgeten för 2010, men mer än 2 miljarder mindre än vad som budgeterats för 2010 när den tredje tilläggsbudgeten är inberäknad. Med beaktande av den ökade prisnivån och ändringarna i budgetetpropositionens struktur minskar anslagen under förvaltningsområdena reellt med ca 2 % jämfört med den ordinarie budgeten för 2010 och med nästan 6 % jämfört med de budgeterade medlen för 2010 totalt sett. Minskningen i förvaltningsområdenas anslag förklaras bl.a. av det etappvisa bortfallet av de stimulansåtgärder som vidtagits för viss tid, såsom i fråga om de finansiella investeringarna. Den genom tilläggsbudgetar ändrade utgiftsnivån för 2010 stegras dessutom ytterligare genom de lån som beviljats Grekland och Lettland. Ränteutgifterna antas sjunka under 2011 jämfört med nivån 2010.

Tablå 8. Anslagen enligt huvudtitlar åren 2009—2011¹⁾

¹⁾ I tablån anges anslagen för varje huvudtitel i enlighet med tabelldelen nedan. I tablån har varje tal avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

5.1. Budgetpropositionen och ramarna för statsfinanserna

För att en ansvarsfull och långsiktig utgiftspolitik skall kunna säkerställas ingår i regeringsprogrammet en utgiftsregel som styr budgetekonomins utgiftsutveckling under hela valperioden. Utgiftsregeln sätter ett maximibelopp för huvuddelen, ungefär tre fjärdedelar, av utgifterna i statsbudgeten. Utanför utgiftsregeln och de på basis av den fastställda ramarna för statsfinanserna lämnas framför allt utgifter som växlar med konjunkturerna och den automatiska finansieringen, så som utgifterna för utkomstskydd för arbetslösa, bostadsbidrag, sådana överföringar till Folkpensionsanstalten som beror på folkpensionslagen och statens andel av utgifterna för utkomststöd. De nämnda utgifterna inkluderas likväl i ramen när det gäller hur de ändringar som gjorts i grunderna för utgifterna inverkar på dem. Utanför ramen lämnas dessutom ränteutgifterna för statsskulden, mervärdesskatteutgifterna, finansiella investeringar och utgifter där staten fungerar som teknisk förmedlare av prestationen.

I rambeslutet i mars 2010 justerades ramen för valperioden tekniskt så att den motsvarar pris- och kostnadsnivån 2011 och ändringarna i budgetens struktur. Utgiftsramen för 2011 enligt rambeslutet var 38 003 miljoner euro, varav som en så kallad ofördelad reserv lämnades 53 miljoner euro utöver tilläggsbudgetreserveringen på 300 miljoner euro.

I den tilläggsbudget som presenterades våren 2010 är ramnivån justerad ytterligare med sammanlagt 121 miljoner euro för att motsvara pris- och kostnadsnivån och ändringarna i budgetens struktur. Efter dessa justeringar ligger ramnivån för 2011 på 38 124 miljoner euro.

Ramnivån i budgeten har justerats med sammanlagt -52,5 miljoner euro för att motsvara de preciserade prisprognoserna och de strukturella ändringarna. De justeringar som de strukturella ändringarna ger upphov till 2011 uppgår till sammanlagt -85,1 miljoner euro och de specificeras närmare i tablå 9.

Tablå 9. Strukturella ändringar i ramen, mn euro

På grund av preciseringen av den beräknade pris- och kostnadsnivån har ramnivån justerats till ett nettobelopp på 32,6 miljoner euro. Den justerade utgiftsramen för 2011 uppgår till 38 072 miljoner euro.

Tablå 10. Justeringar av pris- och kostnadsnivån i ramen, mn euro

Ofördelad reserv

De anslag som skall hänföras till ramen för budgetpropositionen föreslås uppgå till 37 673 miljoner euro, vilket lämnar en ofördelad reserv på ca 99 miljoner euro utöver den årliga tillläggsbudgetreserveringen på 300 miljoner euro.

Utgifter utanför ramen

Som utgifter utanför ramen föreslås 12 596 miljoner euro. Kalkylen för utgifterna utanför ramen har sjunkit med ett nettobelopp på ca 1 180 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2010. Största delen av minskningen, ett nettobelopp på ca 1,0 miljarder euro, förklaras av bortfallet av finansinvesteringar i stimulanssyfte. Därutöver minskar utgifterna för bl.a. utkomstskyddet och bostadsbidraget med ett sammanlagt belopp på över 200 miljoner euro. En faktor som ökar utgifterna utanför ramen är kompensationer till kommunerna för inkomstskatteminskningen, 129 miljoner euro. Ränteutgifterna för statsskulden är trots att statsskulden ökar ca 143 miljoner lägre 2011 än i den ordinarie budgeten för 2010 tack vare den ovanligt låga räntenivån.

Tablå 11. Anslag utanför ramen, mn euro

5.2. De tväradministrativa politikprogrammen

Politikprogrammet för arbete, företagande och arbetsliv

Anslagen för politikprogrammet för arbete, företagande och arbetsliv har budgeterats under arbets- och näringsministeriets huvudtitel. Politikprogrammet leds av näringsministern, som i detta uppdrag biträds av en programdirektör som är placerad vid arbets- och näringsministeriet.

Oavsett den djupa recessionen och den ökade arbetslösheten till följd av den kommer en tillräcklig tillgång på arbetskraft att bli ett problem när ekonomin börjar återhämta sig. Genom åtgärderna inom ramen för politikprogrammet för arbete, företagande och arbetsliv siktar man till en ökad produktivitet av arbetet och tryggande av tillräckliga arbetskraftsinsatser under den kommande tjugoårsperioden för att säkra den finansiella basen för välfärdssamhället.

Man försöker på många sätt förhindra att arbetskraftsinsatserna minskar:

• För kraven på trygghet och flexibilitet i arbetslivet utvecklas en modell som å ena sidan utökar medborgarnas sysselsättningstrygghet och å andra sidan ökar flexibiliteten i arbetslivet och som också förkortar arbetslöshetsperiodernas varaktighet.
• För att höja andelen svårsysselsatta som deltar i arbetslivet genomförs förbättringar då det gäller att samordna social trygghet och arbete. Metoder för att öka deltagandet i arbetslivet bland äldre och personer som redan uppnått pensionsåldern utreds.
• Tillgången till arbetskraft förbättras med hjälp av riktlinjerna för revidering av arbetskraftspolitiken, genom vilka man i ett så tidigt skede som möjligt ingriper i arbetslösheten och förhindrar utslagning och långvarig arbetslöshet. Åtgärder för att tidigarelägga inledandet av arbetskarriärerna främjas. Likaså försöker man minska mängden avbrott på grund av hälsoskäl under arbetskarriären.
• Lösningar söks på matchningsproblem som äventyrar arbetsmarknadernas funktionsduglighet. Prognostiseringen av arbetskraftsbehovet förbättras och prognostiseringens inverkan på utbildningen effektiviseras.

En av utgångspunkterna är att identifiera vilka verkningar kvaliteten på arbetslivet har på innovationsförmågan inom arbetsorganisationerna och därigenom på produktiviteten. De utvecklingsåtgärder som förbättrar kvaliteten på arbetslivet sammanställs till en helhet som har samma målsättning. En del av den programbaserade utvecklingen är satsningarna på ledarskap som stöder företagens innovationsförmåga och på affärskompetensen.

Man bör sörja för förutsättningarna för företagsverksamhet bland annat genom att stödja de olika förvaltningsområdenas åtgärder för att öka viljan att bli företagare och företagens vilja att växa. Effektiva åtgärder i detta avseende är de ändringar i beskattningen som uppmuntrar företagen till risktagning och de åtgärder som förbättrar företagarnas socialskydd. Företagens administrativa börda minskas i enlighet med åtgärdsprogrammet för ändamålet, i synnerhet genom elektronisk kommunikation. I planen för genomförande av politikprogrammet ingår även åtgärder för utveckling av jord- och skogsbruks- och landsbygdsföretagsamhet.

Politikprogrammet för hälsofrämjande

Verksamhetsanslagen för omkostnaderna för politikprogrammet för hälsofrämjande har budgeterats under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel. Politikprogrammet leds av omsorgsministern, som i detta uppdrag biträds av en programdirektör som är placerad vid social- och hälsovårdsministeriet.

Genom åtgärderna inom ramen för politikprogrammet för hälsofrämjande, liksom genom de övriga politikprogrammen, strävar man efter att främja en positiv utveckling när det gäller försörjningskvoten och sysselsättningsgraden. I synnerhet genom att påverka orsakerna till de viktigaste folksjukdomarna kan man hålla de betydande kostnader i styr som följer av social- och hälsovårdsservice, sjukfrånvaro och tidig pensionering. Viktiga prioritetsområden är särskilt utvecklandet av företagshälsvården i riktning mot preventiva åtgärder och upplysning om arbetshälsa.

År 2011 är tyngdpunkten förlagd till spridandet av god praxis, bl.a. publiceringen av material som stöder kvalitetsrekommendationerna för hälsofrämjande, slutförandet av vissa projekt samt analyseringen av resultaten av programmet och beredningen av viktiga ämnesområden för hälsofrämjande inför nästa regeringsperiod.

Politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd

Verksamhetsanslagen för politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd har budgeterats under undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel. För koordineringen av programmet svarar kultur- och idrottsministern, och programdirektören är placerad vid undervisnings- och kulturministeriet. Programmet baserar sig på regeringens strategidokument 2007 och på det barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet 2007—2011. Statsrådet godkände utvecklingsprogrammet den 13 december 2007.

Politikprogrammet består av tre delområden: ett barnvänligt samhälle, välmående barnfamiljer och förebyggande av marginalisering. Jämställdheten mellan könen och den kulturella mångfalden är teman som genomsyrar verksamheten inom varje delområde.

Avsikten är att anslagen för 2011 ska användas till bl.a. följande åtgärder:

• Utveckling av indikatorerna för politikprogrammets uppgifter om barn
• Utvärdering av politikprogrammet, rapportering av de centrala resultaten, administration, kommunikation, utbildning, seminarier och publikationsverksamhet och andra liknande omkostnader i anslutning till politikprogrammet.

5.3. Anslagen enligt förvaltningsområde

Statsrådets kansli (huvudtitel 23)

Under statsrådets huvudtitel föreslås anslag på sammanlagt 79,3 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 1 miljon euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2010. Av anslagen utgör 36 miljoner euro partistöd, varav 18 miljoner euro är avsedda för understödjande av informationsverksamhet och kommunikation.

Utrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 24)

För förvaltningsområdet föreslås anslag på sammanlagt 1 257 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 67 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2010. Av anslagen under utrikesministeriets huvudtitel utgör andelen för utrikesförvaltningen 18 %, andelen för krishantering 6 %, andelen för närområdessamarbetet 1 %, andelen för internationellt utvecklingssamarbete 66 % och andelen för övriga utgifter 9 %.

Krishantering

För militär krishantering föreslås anslag på sammanlagt 117 miljoner euro, vilket innebär en ökning på knappt 4 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2010. Utrikesministeriets förvaltningsområdes andel av utgifterna för underhållet av de finländska krishanteringsstyrkorna är 58 miljoner euro. Inom försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås 59 miljoner euro för utgifter för krishanteringsverksamhetens materiel och förvaltning. Vid dimensioneringen av anslagen för den militära krishanteringen har de krishanteringsoperationer som Finland sannolikt kommer att delta i år 2011 beaktats.

Det föreslås på motsvarande sätt som 2010 att 18,3 miljoner euro beviljas för civil krishantering. I anslaget ingår 400 000 euro för fredsförmedling.

Den personal som är anställd för uppgifter inom militär och civil krishantering beräknas år 2011 motsvara ca 650 årsverken.

Närområdessamarbete

Det föreslås att 15,5 miljoner euro beviljas för närområdessamarbetet. Det primära föremålet för samarbetet är Ryska federationens nordvästra delar. Närområdessamarbetet styrs av det avtal om närområdessamarbete som år 1992 ingicks mellan Finland och Ryssland och av den närområdesstrategi som statsrådet fastställde år 2004.

Utvecklingssamarbete

Det föreslås i budgetpropositionen att anslag på sammanlagt 1 074 miljoner euro beviljas för internationellt utvecklingssamarbete. Utvecklingssamarbetsanslagen beräknas stiga med 108 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2010. Det beräknas att anslagsnivån i fråga om internationellt utvecklingssamarbete stiger till 0,58 procent av bruttonationalprodukten och därmed överstiger Finlands internationella förbindelser. För utrikesministeriets huvudtitel föreslås under kapitel 30, Internationellt bistånd, anslag på sammanlagt 820 miljoner euro och fullmakter att ingå förbindelser till ett värde av 561 miljoner euro så, att utgifterna för dem infaller efter 2011.

För höjande av aktiekapitalet i Fonden för industriellt samarbete Ab (Finnfund) föreslås ett anslag på 15 miljoner euro.

Justitieministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 25)

För justitieministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 830 miljoner euro, vilket är 37 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2010. Om man bortser från valutgifterna, som varierar stort från år till år, är ökningen av anslaget för förvaltningsområdet 21 miljoner euro jämfört med år 2010. Av ökningen beror 6 miljoner på att ersättningarna till privata rättsbiträden har ökat.

Av anslagen är 34 miljoner euro avsedda för ministeriet och de ämbetsverk som verkar i samband med det, 335 miljoner euro för domstolarna, rättshjälpsverksamheten och intressebevakningstjänster inom förmyndarverksamheten, 226 miljoner euro för verkställighet av straff, 99 miljoner euro för utsökningsväsendet, 44 miljoner euro för åklagarväsendet, 51 miljoner euro för mervärdesskatteutgifter, 18 miljoner euro för valutgifter och 23 miljoner euro för övriga utgifter.

Målet är att stärka medborgarnas möjligheter att delta i och påverka beredningen och beslutsfattandet. Särskilt de grupper som engagerar sig minst, bl.a. unga och invandrare, ska få mer upplysning om sina egna möjligheter att delta och påverka.

Rättssäkerhet samt betalningsstörningar och behandling av dem

Justitieministeriet inleder och genomför i samarbete med inrikesministeriet åtgärder enligt den helhetsplan för förundersökningen, åtalsprövningen och påskyndande av domstolsbehandlingen som utarbetas 2010. Ansvar för den totala behandlingstiden ska tas i varje skede av behandlingen.

Den verksamhet som har som mål att bekämpa ekonomisk brottslighet och den ekonomiska gråzonen effektiviseras inom åklagarväsendet, vid domstolarna och inom utsökningsväsendet. För denna verksamhet anvisas tilläggsanslag på 2,8 miljoner euro. För åklagarväsendet anvisas därutöver ett tillägg av engångsnatur i form av ett tilläggsanslag på 1,65 miljoner euro.

Lagstiftningen ändras så, att ärenden som gäller våld i nära relationer oftare än tidigare behandlas på initiativ av en myndighet. För förebyggande av våld i nära relationer anvisas åklagare och domstolar tilläggsresurser på sammanlagt 1,5 miljoner euro.

Vid hovrätterna tas ett system med tillstånd till fortsatt handläggning i bruk. Genom systemet strävar man efter att skapa bättre förutsättningar än för närvarande för hovrätterna att inrikta sina resurser på det sätt som ärendenas särart kräver. De medel som sparas in i och med den minskade användningen av nämndemän kommer år 2011 fortsättningsvis att användas till att förstärka de värst belastade tingsrätterna. Man bereder en koncentrering av ärenden som gäller materielrätt till marknadsomstolen före år 2012. Domstolarnas ärendehanteringssystem ska utvecklas under åren 2010—2014. För genomförande av projektet anvisas 1 miljon euro 2011.

Målet för förhindrande av kreditförluster är att åstadkomma ett gott utsökningsresultat och en snabb behandling av ärenden för att på så sätt trygga borgenärernas fordringar och undvika att gäldenärernas skuldproblem förvärras.

Bekämpning av brottsligheten

Särskilda mål inom kriminalpolitiken är en reducering av våldsbrottsligheten och återfallsbrottsligheten samt en snabbare realisering av straffansvaret. Man strävar i synnerhet efter att minska det våld som riktas mot kvinnor och barn. Offrens behov, i synnerhet i fråga om barn och personer i utsatt ställning, beaktas bättre än tidigare inom stödåtgärderna och i rättsprocessen. I syfte att förbättra förundersökningarnas kvalitet ökas åklagarnas deltagande i förundersökningen.

I fråga om verkställandet av straff förskjuts tyngdpunkten i verksamheten från anstaltspåföljder till samhällspåföljder och från slutna anstalter till öppna anstalter. Särskild vikt läggs vid att genomföra de åtgärdsprogram som syftar till att minska våldsamt beteende. För att förbättra den kontrollerade frigivningen inrättas frigivningsenheter. Från ingången av 2011 införs en ny samhällspåföljd, övervakningsstraff.

Inrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 26)

För inrikesministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 1 324 miljoner euro, vilket är 54 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2010. De största anslagsökningarna gäller invandringen.

Civil krishantering

För utgifterna för civil krishantering föreslås anslag på 1,7 miljoner euro, vilket är 0,2 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2010. Utgående från den nationella strategin för civil krishantering och riktlinjerna i den säkerhetspolitiska redogörelsen upprätthålls och utvecklas beredskapen för civil krishantering i Finland som en del av Finlands deltagande i den internationella krishanteringen.

Polisväsendet

För utgifterna för polisväsende anvisas 689 miljoner euro. Finansiering till ett belopp av sammanlagt 2 miljoner euro anvisas för den fortsatta totalreformen av informationssystemet för polisärenden (Vitja-projektet). Reformen, som inleddes 2009, fortgår med målet att det nya systemet ska tas i bruk 2013. I anslutning till reformen som helhet slutförs revideringen av tillsynsregistren för vapen- och säkerhetsbranschen och penninginsamlingsregistret före utgången av juni 2011. För bekämpning av den ekonomiska brottsligheten anvisas 2 miljoner euro och för bekämpning av terrorism 0,85 miljoner euro.

I fråga om polisens verksamhet läggs vikt vid åtgärder för att förebygga och minska brott, störande av ordningen och olyckor samt för att trygga och förbättra polisens aktionsberedskap och serviceförmåga. Inom bekämpningen av våldsbrott prioriteras brottslighet som är riktad mot barn och unga samt våld i nära relationer. Verksamhetsbetingelserna för organiserad brottslighet försvagas och antalet kriminella grupper reduceras. Polisen ingriper aktivt mot brott med rasistiska inslag.

Regleringen av polisens befogenheter klargörs genom en totalrevidering av förundersökningslagen, tvångsmedelslagen och polislagen.

Gränsbevakningsväsendet

För utgifterna för Gränsbevakningsväsendet anvisas 248 miljoner euro. Utbytet av Gränsbevakningsväsendets tvåmotoriga helikoptrar inleds inom ramen för beställningsfullmakten fr.o.m. ingången av 2011. Det totala anskaffningspriset åren 2011—2014 är sammanlagt 62 miljoner euro, och om finansiering för projektet ansöks också hos Europeiska unionens fond för de yttre gränserna. Gränsbevakningsväsendet fortsätter anskaffningen av sammanlagt 23 patrullbåtar, för vilket finansiering på 4,2 miljoner euro anvisas för 2011. För att uppdatera det tekniska övervakningssystemet i det ena Dornier-planet anvisas 3 miljoner euro. Anskaffningen finansieras av Oljeskyddsfonden.

Räddningsväsendet och nödcentralsverket

I utgiftsanslag för räddningsväsendet och nödcentralsverket anvisas 88 miljoner euro. För nödcentralsverkets strukturomvandling och den anskaffning av ett nytt IT-system (TOTI) som omvandlingen kräver anvisas 5,95 miljoner euro för 2011.

Målet för räddningsväsendet är att minska antalet olyckor, i synnerhet eldsvådor och dödsfall i samband med bränder. Räddningsväsendet genomför i samarbete med andra ansvarsmyndigheter ett åtgärdsprogram som gäller brandsäkerheten inom boendet och strävar efter en ökad användning av teknik som förbättrar säkerheten. Den reviderade räddningslagen träder i kraft under 2011. Räddningsväsendet iakttar riktlinjerna i den nya lagen och räddningsverken utarbetar de tillsynsplaner som avses i lagen.

Målet för nödcentralsverksamheten är att Finland år 2015 har ett enhetligt, nätverksbaserat och tillförlitligt Nödcentralsverk som omfattar hela landet. Verksamheten vid nödcentralerna effektiviseras och produktiviteten höjs genom att Nödcentralsverkets strukturer utvecklas. Nödcentralsverksamheten och datasystemen revideras före 2015 så att nödcentralerna kan bilda nätverk i syfte att stödja varandra vid arbetstoppar och i undantagsförhållanden. Under 2011 dras den första nödcentralen in i enlighet med den nya områdesindelningen och dess funktioner slås samman med funktionerna vid en annan nödcentral.

Invandring

För utgifterna för invandring anvisas sammanlagt 207 miljoner euro, varav 87 miljoner euro går till mottagande av flyktingar och asylsökande och 100 miljoner euro till betalning av ersättningar till kommunerna. Migrationsverket anvisas 2,9 miljoner euro för det fortsatta avlönandet av 40 visstidsanställda fram till utgången av 2011.

Det beräknas att i medeltal 5 270 personer omfattas av mottagandet av asylsökande 2011. Antalet asylsökande har ökat under de senaste åren, och kostnaderna för mottagandet och de ersättningar som betalas till kommunerna har därför ökat. För utgifterna för mottagande av flyktingar och asylsökande och för ersättningarna till kommunerna föreslås en anslagsökning på 39 miljoner euro jämfört med nivån i 2010 års budget. För samhällsorientering för återflyttare anvisas ett tillägg på 0,5 miljoner euro. Systemet för återflyttare kommer att avvecklas efter ett övergångsskede och antalet deltagare i samhällsorientering har ökat något inför avvecklandet.

Under de senaste åren har invandringen till Finland ökat och väntas fortsätta att öka. Invandringen av arbetskraft kommer att öka inom den närmaste framtiden, även om den ekonomiska recessionen tillfälligt har minskat behovet av utländsk arbetskraft. Också antalet asylsökande har ökat, men det är svårt att förutse den kommande utvecklingen. Också invandringen på grund av familjeband och studier är på uppåtgående. Enligt strategin för förvaltningsområdet ska invandrarpolitiken vara aktiv och ansvarsfull. Vid genomförandet av politiken beaktas utöver det finländska samhället, arbetsmarknaden och invandrarna själva även vilken effekt politiken har på utreseländerna. Invandrarnas deltagande i det finländska samhället främjas genom god integration. Man satsar på att främja goda etniska relationer. Man svarar på behoven av internationellt skydd samtidigt som principerna om de mänskliga rättigheterna tryggas.

Försvarsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 27)

För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 2 853 miljoner euro, vilket är 144 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2010. Anslagsökningen föranleds i huvudsak av den tidsmässiga förläggningen i fråga om utgifter för beställningsfullmakter för anskaffning av försvarsmateriel och av förhandsjusteringar av kostnadsnivån.

De i budgetpropositionen för 2011 föreslagna nya och tidigare beviljade beställningsfullmakterna för försvarsmakten föranleder utgifter på sammanlagt 854 miljoner euro år 2011. Beställningsfullmakterna föranleder utgifter på sammanlagt 1 660 miljoner euro åren efter budgetåret. Med anslagen i budgetpropositionen för 2011 bibehålls försvarsmaktens verksamhet på nuvarande nivå.

Militärt försvar

Till försvarsmaktens uppgifter hör det militära försvaret av Finland, stödjande av andra myndigheter samt deltagande i internationell krishantering. Den viktigaste uppgiften av dessa är det militära försvaret av Finland, vilket utgör grunden för de övriga uppgifterna. Försvarsmakten förbereder sig för att avvärja sådant militärt våld och hot om militärt våld som riktas mot landet. Detta framhäver betydelsen av förebyggande verksamhet. Försvarsförmågan och försvarsberedskapen dimensioneras så, att uppgifterna kan utföras enligt hur situationen utvecklas.

De uppgifter som hör till försvarsmakten kräver en tydlig prioritering av verksamheten och anskaffningarna. Strävan är att upprätthålla balans mellan personalkostnaderna, materialutvecklingen och omkostnaderna. Detta förutsätter att den relativa andelen personalutgifter och fastighetsutgifter inte fortsätter att öka. I syfte att upprätthålla en trovärdig nationell försvarsförmåga används i genomsnitt cirka en tredjedel av försvarsanslagen till att upprätthålla och utveckla den materiella beredskapen.

När det gäller utvecklandet av kapaciteten inom det militära försvaret är utmaningen fortfarande tillgången till tillräckliga resurser för att upprätthålla verksamheten och i höjda priser för anskaffning, användning och underhåll av teknologi.

För försvarsmaktens omkostnader föreslås anslag på 1 696 miljoner euro, vilket är 72 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2010. Ökningen beror i huvudsak på anslagsöverföringar från momentet för anskaffning av försvarsmateriel och på förhandsjusteringar som föranleds av kostnadsnivån.

För anskaffning av försvarsmateriel föreslås anslag på 738 miljoner euro, vilket är 40 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2010. Ökningen föranleds i huvudsak av att realiseringstidpunkten för utgifterna för tidigare beviljade beställningsfullmakter har ändrats och på förhandsjusteringar som föranleds av kostnadsnivån.

Militär krishantering

För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 59 miljoner euro för utrustnings- och förvaltningsutgifter för den militära krishanteringen, vilket är 5 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2010. Krishanteringen behandlas mera ingående i den allmänna motiveringen till utrikesministeriets förvaltningsområde under rubriken krishantering.

Finansministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 28)

För finansministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 15 273 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 404 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2010. Ökningen beror närmast på de ökade statsandelarna till kommunerna och på statens tilltagande utgifter för pensionerna. Av anslaget under huvudtiteln utgör andelen för understöd till kommunerna 54 %. Andra viktiga poster är de pensioner och ersättningar staten betalar ut (26 % av utgifterna) och avgifterna till EU (12 % av utgifterna).

Regionförvaltningsverken

Regionförvaltningsverken fortsätter att utvecklas till myndigheter som är specialiserade på regionala rättsskydds-, tillstånds- och tillsynsuppgifter och som strategiskt sett styrs av flera olika ministerier. Anslagen för regionförvaltningsverkens omkostnader uppgår till 49,2 miljoner euro. Verkens interna homogenitet stärks. Förenhetligandet av regionförvaltningsmyndigheternas informationssystem slutförs med hjälp av det anslag på 1 miljon euro som ingår i stödåtgärderna för regional- och lokalförvaltningen.

Skatte- och tullförvaltningen

Prioritetsområdena för skatteförvaltningens verksamhet är service, skattekontroll, hanteringen av skattemedel och internationalisering. Serviceverksamheten utvecklas klientgruppsvis. Skattekontrollen och riskhanteringen förbättras bl.a. genom utvecklandet av ett förfarande för klientanalys och klienturval. Inom hanteringen av skattemedel ökas klientorienteringen genom ett skattekonto på vilket bokförs alla transaktioner (förpliktelser och gottskrivningar) som sker mellan klienten och skatteförvaltningen.

Mervärdesskattelagen har ändrats så, att omvänd skattskyldighet gäller i fråga om mervärdesskatt för byggtjänster och utsläppsrätter. Vid tillämpningen av omvänd mervärdesskatt är det köparen som är skattskyldig och inte säljaren. Omvänd skattskyldighet i fråga om mervärdesskatten för utsläppsrätter har trätt i kraft från ingången av augusti 2010 och träder för byggtjänsternas vidkommande i kraft från ingången av april 2011. Syftet med ändringen är att komma åt den grå ekonomin inom byggbranschen, förbättra konkurrensläget mellan hederliga och ohederliga skattskyldiga och förebygga kringgående av skatt i underentreprenörskedjan. Det faktum att systemet blir mera komplicerat beräknas öka antalet årsverken inom skatteförvaltningen som utbildas, handleds och utför den grundläggande kontrollen med ca 60 de första tre åren och därefter med ca 30. Av behovet av resurser har 40 årsverken täckts genom en överföring från Tullverket.

Regeringen genomför sitt program för bekämpning av den grå ekonomin med hjälp av systemet för omvänd mervärdesskatt och genom att inrätta ett center för utredning av grå ekonomi vid Skatteförvaltningen.

Tyngdpunkten inom Tullverkets verksamhet inom utrikeshandelns och beskattningens uppgiftsområden är förlagd till genomförandet av kundstrategin. Servicenivån ska uppfylla kundernas behov och trygga tullsäkerheten. Inom uppgiftsområdet för skydd av samhället bekämpar Tullverket den internationella brottsligheten genom samarbete på nationell och internationell nivå och genom att utveckla den teknisk utrustningen i anslutning till informationssystemen och informationsåtervinningen.

Stöd till kommunerna

I statsandel för ordnande av basservicen föreslås sammanlagt 8 039 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 287 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2010. En justering av kostnadsnivån med 1,6 % ingår i anslaget, med undantag för kommunernas allmänna kulturverksamhet och den grundläggande konstundervisningen per invånare.

Den kommunala ekonomin och det statliga stödet till kommunerna behandlas mera ingående i avsnitt 7, Basservicebudgeten.

Stöd till landskapet Åland

De inkomstöverföringar som ska betalas till landskapet Åland beräknas uppgå till sammanlagt 225 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 21 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2010. Till grund för avräkningsbeloppet till Åland ligger statens ordinarie inkomster, som beräknas öka på grund av den förbättrade ekonomiska utvecklingen.

Statens pensionsutgifter

För de pensioner och ersättningar som staten betalar föreslås 4 017 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 155 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2010. Ökningen beror i huvudsak på den stora ökningen i antalet nya pensioner jämfört med tidigare år.

Verkställigheten av lagen om statens pensioner när det gäller tjänster för enskilda kunder överförs från ingången av 2011 från Statskontoret till Kommunernas pensionsförsäkring, som i fortsättningen betalar de statliga pensionerna till enskilda kunder.

Energiskattestöd

För energiskattestöd föreslås ett anslag på 148 miljoner euro, vilket är 34 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2010. Ökningen beror huvudsakligen på att skatteåterbäringen till energiintensiva företag kommer att öka jämfört med tidigare år på grund av den föreslagna ändringen av den lag som gäller energisbekattningen.

Finlands andel av höjningen av Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbankens grundkapital

År 2011 får Finland förbinda sig att delta i betalningen av höjningen av Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbankens grundkapital. För detta ändamål föreslås ett anslag på 3,5 miljoner euro. År 2011 får Finland förbinda sig att betala en höjning av grundkapitalet som föranleder utgifter till ett belopp av sammanlagt 16,7 milj. euro åren 2011—2015. Dessutom får Finland år 2011 förbinda sig att betala höjningen av bankens garantikapital till ett värde av sammanlagt 265,5 milj. euro åren 2011—2015.

Avgifter till EU

För Finlands finansiella bidrag till Europeiska unionen föreslås 1 770 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 30 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2010. Finlands finansiella bidrag i fråga om om de avgifter som grundar sig på mervärdesskattebasen och bruttonationalprodukten är mindre än vad som tidigare beräknats på grund av den svagare ekonomiska utvecklingen.

Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 29)

För undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 6 558 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 340 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2010. Anslagsökningen är en följd av i synnerhet den ökade statliga finansieringen till universiteten, som delvis är ett tillägg av engångsnatur.

Största delen av anslagen under undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel utgörs av anslag för den statliga finansieringen av universiteten och för stödjande av forskningen samt av statsandelar och statsunderstöd för yrkeshögskoleundervisningen, den allmänbildande utbildningen, yrkesutbildningen, den yrkesinriktade tilläggsutbildningen och det fria bildningsarbetet och för konst och kultur, idrottsverksamhet och ungdomsarbete. Utgifterna för undervisnings- och kulturverksamheten finansieras huvudsakligen av staten och kommunerna. Av de utgifter för vetenskap samt kultur, konst, idrottsverksamhet och ungdomsarbete som ingår i anslagen under undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel finansieras 49 % med tippnings- och penninglotterivinstmedel.

Finansiering av universiteten och av vetenskap

Universitetsreformen genomfördes 2010, varefter universiteten inte längre är en del av staten och dess budgetekonomi. Staten finansierar nästan helt och hållet universitetens och vetenskapsverksamhetens omkostnader. Universitetens basfinansiering bestäms i enlighet med universitetslagen utifrån verksamhetens omfattning, kvalitet och effektivitet samt utifrån de övriga utbildningsmässiga och vetenskapspolitiska målen. Den statliga finansieringen av universitet ökar med ca 160 miljoner euro. Den statliga finansieringen av universitetens verksamhet omfattar 132 miljoner euro i kompensation för mervärdesskatt och 50 miljoner euro som tillägg av engångsnatur för tryggande av likviditeteten. Vid dimensioneringen av den statliga finansieringen av universitetens verksamhet beaktas år 2011 för första gången stegringen i kostnadsnivån. I budgetproposititionen har man tekniskt förberett sig på att i enlighet med tidigare riktlinjer för fördelningen av medel göra finansiella investeringar till ett belopp av sammanlagt 100 miljoner euro i de universitet som fungerar som offentligrättsliga inrättningar motsvarande de kapitalplaceringar som de erhållit från privata investerare. Därutöver har staten beredskap att enligt samma princip delta i finansieringen av stiftelsen för Tammerfors tekniska universitets kapital i form av investeringar på 25 miljoner euro. Det föreslås att bevillningsfullmakten för Finlands Akademis forskningsfinansiering ska höjas med 21,5 miljoner euro utan någon teknisk minskning på grund av ändringen av forskningstjänster. Därutöver föreslås ett tillägg på 3 miljoner euro till finansiering av projekt som gäller forskningsinfrastruktur.

Studiestöd

Studiestödet utvecklas så att det uppmuntrar till studier på heltid. Beviljandet av studiestöd för högskolestudier ändras så att det motsvarar tvåstegsmodellen inom högskoleexamen. Ändringen gäller nya högskolestuderande som inleder sina studier den 1 augusti 2011 eller därefter. Bostadstilläggsmånaderna räknas in i stödtiden. Uppföljningen av studierna ses över.

Statsandelar för undervisning och kultur

Den statliga finansieringen av utbildningstjänster som ordnas av kommunerna och andra utbildningsanordnare samt den statliga finansieringen av kulturverksamheten fastställs huvudsakligen enligt ett kalkylmässigt statsandelssystem utifrån priserna per enhet och prestationsvolym. För statsandelar och statsunderstöd för driftskostnaderna för utbildnings- och kulturverksamheten föreslås 2 589 miljoner euro.

Det föreslås att den kalkylerade inbesparing på 18 miljoner euro jämfört med året innan som beror på de minskande ålderklasserna ska anvisas för utvecklande av undervisningens kvalitet. Syftet är bl.a. att minska undervisningsgruppernas storlek, främja undervisningen och stödåtgärderna för elever som behöver effektiviserat stöd och specialstöd samt understöda klubbverksamheten. Det föreslås att anslaget till den grundläggande yrkesutbildningen ökas med ca 12 miljoner euro för att trygga de ungas möjligheter att bli antagna till en utbildning. Med hjälp av detta anslag och den föreslagna omdisponeringen av ett anslag på ytterligare 2 miljoner euro kan antalet studerande utökas med sammanlagt ca 3 250 studerande.

Tilläggsfinansiering på 5 miljoner euro inriktas på den allmänbildande utbildningen i syfte att snabba upp studierna och stärka elev- och studerandevården. Dessutom startas ett program för att effektivisera utexamineringen från yrkesutbildning. För programmet anvisas 5 miljoner euro.

Den kommunala ekonomin och det statliga stödet till kommunerna behandlas mera ingående i avsnitt 7, Basservicebudgeten.

Användningen av tippningsvinstmedel

I enlighet med lotterilagen används avkastningen av penninglotterier samt tippnings- och vadhållningsspel för att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete. Vinstmedlen från tippning utgör en viktig finansieringskälla inom vetenskapens, konstens, idrottens och ungdomsarbetets område. I enlighet med lotterilagen tas i statsbudgeten varje år in ett anslag som uppskattas motsvara vinsten under räkenskapsperioden i fråga för den penningspelsammanslutning som ordnar ovan nämnda spel samt de amorteringar och räntor som inflyter på lån som beviljats av vinstmedlen.

Tippningsvinstmedel beräknas inflyta till ett belopp av 486 miljoner euro. Av utgifterna för vetenskap finansieras 25 % med avkastningen från tippning och penninglotterier. Av det totala beloppet av den statliga finansieringen av konst, kultur-, musei- och biblioteksverksamhet, idrottsverksamhet och ungdomsarbete (inkl. statsandelarna till kulturen) beviljas 64 % av tippningsvinstmedel. I enlighet med den lag som gäller fördelning av tippningsvinstmedel föreslås att av avkastningen av vinstmedel används 25 % till att främja idrott och fysisk fostran, 9 % till att främja ungdomsarbete, 17,5 % till att främja vetenskap och 38,5 % till att främja konst.

Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 30)

För jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 2 805 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 28 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2010 till följd av att bl.a. räntestödet för näringsverksamhet på landsbygden och avträdelsestöden och avträdelseersättningarna har minskat.

Utveckling av landsbygden

Målet är att landsbygden ska kunna hållas livskraftig genom att den utvecklas som en konkurrenskraftig boendemiljö, förläggningsort för företag och lokal sysselsättare. Dessutom är det en utmaning att stabilisera befolkningsutvecklingen i den glesbebyggda och den egentliga landsbygden, förbättra sysselsättningen och göra näringsverksamheten mångsidigare. Anslagen ökar med ca 20,7 miljoner euro på grund av att utbetalningarna i anslutning till genomförandet av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007—2013 har framskridit.

Jordbruket

Målet är att jordbrukets och livsmedelskedjans lönsamhet och konkurrenskraft tryggas, att produktionen fortsätter i hela Finland, att hela den inhemska livsmedelskedjans och i synnerhet konsumenternas värderingar och förväntningar beaktas inom livsmedelsproduktionen samt att näringsbelastningen från jordbruksproduktionen och jordbrukets utsläpp av växthusgaser minskar. Dessutom eftersträvar man en ökad jordbruksbaserad produktion av bioenergi. Man försöker nå dessa mål med hjälp av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, nationell stödpolitik, forskning och rådgivning. Anslagen för miljöstöd för jordbruket ökar med ca 10 miljoner euro på grund av nya åtgärder i samband med översynen av EU-jordbruket, dvs. den s.k. hälsokontrollen. Av anslagen under huvudtiteln utgör jordbrukets andel 77 %.

Fiskeri-, vilt- och renhushållning

Till finansieringen av de skador som orsakats av stora rovdjur föreslås ett tillägg på 1,5 miljoner euro. Avsikten är att jaktvårdsavgiften ska höjas från 28 euro till 30 euro.

Skogsbruk

Målet är att bättre tillgodogöra sig möjligheterna till avverkning genom att öka användningen av inhemskt virke, trygga virkesproduktionens uthållighet i skogarna och skogsbrukets lönsamhet samt att trygga bevarandet av skogsnaturens mångfald. Man försöker nå dessa mål genom att genomföra de åtgärder som anges i Finlands nationella skogsprogram 2015, som har ändrats så att det motsvarar förändringarna i omvärlden.

Kommunikationsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 31)

För kommunikationsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 2 043 miljoner euro, vilket är 172 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2010. Av minskningen utgörs 130 miljoner euro främst av periodiseringen av trafikprojekt och olika efterfinansieringsmodeller, 37 miljoner euro av mervärdesskatteavgifter samt 11 miljoner euro av att antalet fartyg som omfattas av stödet till sjötrafiken har minskat. Det föreslås att av anslaget anvisas 1 413 miljoner euro till trafiknäten, 35 miljoner euro till trafiksäkerheten och trafikövervakningen, 195 miljoner euro till stödet för trafiken och till köp av tjänster för trafiken, 19 miljoner euro till kommunikationstjänster och kommunikationsnät och till stöd för kommunikationen samt 40 miljoner euro till forskning. Det föreslås att för förvaltningen och för gemensamma utgifter inom ansvarsområdet används 343 miljoner euro, som innefattar förvaltningsområdets mervärdesskatt.

Inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten och övriga inkomster vid förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar beräknas uppgå till ca 204 miljoner euro. Det totala beloppet av den finansiering som finns att tillgå beräknas sålunda uppgå till 2 247 miljoner euro. Fullmaktsbeslut om icke slutförda och nya farledsprojekt föranleder utgiftsåtaganden på 3 017 miljoner euro åren efter budgetåret.

Kommunikationspolitik

Kommunikationsverket sköter administrativa uppgifter. Kommunikationsverkets omkostnader på 35,1 miljoner euro finansieras i huvudsak med inkomsterna av de avgifter som verket tar ut. Anslagsfinansieringens andel är 7,5 miljoner euro. Verksamhetsområdet får direkt stöd för understöjdande av tidningspressen till ett belopp av 0,5 miljoner euro. För de televisions- och radiotjänster från Finland som ingår i Rundradion Ab:s allmännyttiga uppdrag och som tillhandahålls utomlands anvisas ett slag på 1,4 miljoner euro. Rundradion Ab:s verksamhet finansieras med ca 451 miljoner euro (inkl. moms 9 %) genom de televisionsavgifter som betalas till televisions- och radiofonden.

Det föreslås att genomförandet av det riksomfattande bredbandsprojektet, som inleddes 2009, år 2011 ska finansieras så att sammanlagt 9,8 miljoner euro kan användas för statligt stöd.

Trafikpolitik

Trafikpolitiken grundar sig på den trafikpolitiska redogörelsen, av vilken framgår riktlinjerna för trafikpolitiken och utvecklings- och finansieringsprogrammet för transportnätet till år 2020. Trafikpolitiken drivs av kommunikationsministeriet, Trafikverket och Trafiksäkerhetsverket. Trafikpolitiken drivs också genom att andra än statsägda trafiknät stöds och genom att trafiktjänster upphandlas och stöds.

I fråga om trafiktjänsterna drivs trafikpolitiken med utnyttjande av de medel som lagstiftningen och styrningen tillhandahåller samt genom att man upphandlar trafiktjänster i syfte att skapa ett tryggt och miljövänligt trafiktjänstsystem. Genom köp av och stöd för tåg-, sjö-, flyg- och busstrafiktjänster tryggas behovet av basservice i fråga om samfärdsel i hela landet och främjas bevarandet av trafiktjänster.

Utgifterna för bastrafikledshållningen beräknas uppgå till 966 miljoner euro, varav 898 miljoner euro finansieras med anslag. Inom bastrafikledshållningen prioriteras vägar, järnvägsbanor och farleder så att de dagligen är farbara, underhållet av trafikledsnätet samt säkerhet och miljöfrågor.

Genomförandet av den nationella strategin för intelligent trafik inleds i enlighet med statsrådets principbeslut och för dess främsta projekt reserveras 20 miljoner euro. Målet är ett aktuellt och kundorienterat opererande av trafiknätet.

Projekt som har som syfte att utveckla trafiknätet förbättrar trafikförhållandena. Till investeringar i utvecklingen av trafikleder används 365 miljoner euro. Som nya projekt 2011 inleds vägprojekten E18 Fredrikshamn omfartsväg, Rv 8 Smedsby omfartsväg och Rv 19 Seinäjoki östra omfartsväg, andra etappen av förbättrandet av servicenivån på banavsnittet Seinäjoki—Uleåborg, elektrifieringen av banavsnittet Rovaniemi—Kemijärvi samt fördjupandet av havsfarleden till Nystad. Dessutom inleds 2011 som ett gemensamt projekt en grundlig förbättring av banavsnittet Kemi—Äkäsjoki samt projektet Muonio älvs broar. Planeringen av Rv 12 Tammerfors strandled fortsätter och man bereder sig på att projektet kan inledas senast 2012. Projekten ingår i den trafikpolitiska redogörelsen. Dessutom deltar staten i kostnaderna för byggandet av västmetron.

Till statsbidraget för privata vägar föreslås ett anslag på 23 miljoner euro. För stöd till andra flygfält med reguljär flygtrafik än de som Finavia ansvarar för föreslås 2,7 miljoner euro.

Trafiksäkerhetsverkets utgifter beräknas uppgå till 123,7 miljoner euro, varav 88,3 miljoner euro finansieras med inkomsterna av avgifter och med ett anslag på 35,4 miljoner euro.

För stödet till trafiken och köp av tjänster för trafiken föreslås sammanlagt 192,1 miljoner euro, varav 89,2 miljoner euro anvisas för att främja sjöfarten och den övriga sjötrafiken, 62,7 miljoner euro för köp och utvecklande av tjänster inom kollektivtrafiken, 31,5 miljoner euro för köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster samt 7,9 miljoner euro för köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården.

Affärsverksamhet

Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde finns ett statligt affärsverk, Lotsverket Finnpilot. Avsikten är att affärsverket bolagiseras vid ingången av 2011. Bolagiseringen syftar till att det nuvarande affärsverkets verksamhet bättre ska anpassa sig för den gemensamma marknaden. På grund av starka trafikpolitiska intressen bibehålls ägarstyrningen hos kommunikationsministeriet.

Forskning

Meteorologiska institutets utgifter beräknas uppgå till 58,0 miljoner euro, varav 17,5 miljoner euro finansieras med inkomster och 40,5 miljoner euro med anslag. För beredning, planering och byggande av infrastrukturen för ett högkvarter i Finland för ICOS-projektet, dvs. det projekt för uppföljning av växthusgasutsläpp som godkänts inom Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur, reserveras 1 miljon euro.

Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 32)

För arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 3 290 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 937 miljoner euro i förhållande till den ordinarie budgeten för 2010, vilket huvudsakligen beror på att anslagen för finansiering av exporten minskar.

Förvaltning

Närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) stöder den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens verkställighets- och utvecklingsuppgifter inom regionerna. Centralerna främjar företagsamhet, arbetsmarknadens funktion, kunnande och kultur, landsbygdens utveckling, kollektivtrafiken och utvecklandet av den, trafiksystemets funktion och trafiksäkerhet, en god miljö och ett hållbart utnyttjande av naturen och naturresurserna samt invandring av arbetskraft till regionerna. NTM-centralerna har ett nära samarbete med landskapsförbunden och kommunerna. Arbets- och näringsbyråerna omfattas av centralernas styrning.

Den allmänna administrativa styrningen av NTM-centralerna hör till arbets- och näringsministeriet. Ansvaret för styrningen av centralernas verksamhet hör inom respektive verksamhetsområde till inrikesministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet eller den myndighet inom centralförvaltningen som har ålagts att sköta styrningen. Den strategiska styrningen av NTM-centralerna sker i samarbete mellan nämnda ministerier och samordnas av arbets- och näringsministeriet.

För NTM-centralerna uppställs preliminärt följande samhälleliga effektmål för 2011:

• Främjande av den regionala konkurrenskraften och befolkningens välbefinnande
• Stävjande av klimatförändringen och främjande av en hållbar utveckling.

Utöver de samhälleliga effektmålen beaktar NTM-centralerna i sin verksamhet de samhälleliga effektmål som varje styrande ministerium ställer upp i motiveringen till sin huvudtitel till den del som NTM-centralerna utför uppgifter inom förvaltningsområdet i fråga. I motiveringen till kapitlen och momenten under de nämnda ministeriernas huvudtitlar ställer man dessutom upp resultatmål som preciserar effektmålen.

Innovationspolitik och företagens internationalisering

Anslagen för innovationspolitik och politiksektorn internationalisering av företag föreslås uppgå till 823 miljoner euro. Genom innovationspolitiken främjas näringslivets konkurrenskraft och förnyelse. För att förbättra konkurrenskraften och produktiviteten förutsätts förutom innovationer utveckling av nya affärsmodeller och servicekoncept samt utveckling av arbetsorganisationers innovationer och sociala innovationer. Viktiga prioriteringsområden är dessutom att stärka förutsättningarna för tillväxtföretagsamhet och företags internationalisering. Målet är att Finland ska erbjuda företagen en internationellt högklassig verksamhetsmiljö som lockar också utländska företag att göra FoU-investeringar här. I det rådande ekonomiska läget är det dessutom viktigt att se till att det görs satsningar på kunskapsunderlaget och innovationsverksamhet så att man kan skapa förutsättningar för ett nytt uppsving och förnyelse.

Bevillningsfullmakterna, inklusive lånefullmakterna, för Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer ökar med drygt 8 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2010. För statens tekniska forskningscentral (VTT) föreslås anslag på något under 87 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 1 miljon euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2010.

Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

För sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken föreslås anslag på sammanlagt 1 352 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 1 050 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2010. Av minskningen föranleds 1 000 miljoner euro av att anslagen för den lånefullmakt som i den första tilläggsbudgeten för 2009 beviljats för att trygga finansieringen av exporten har minskat. Sysselsättningsanslagen minskar med 22 miljoner euro på grund av det förbättrade sysselsättningsläget. Sysselsättnings- och företagspolitiken drivs även delvis med anslag under kapitlet Regionutveckling och strukturfondspolitik. Med medel under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel finansieras vissa arbetskraftspolitiska åtgärder samt studiesociala stöd för dem som deltar i arbetskraftsutbildning.

Sysselsättnings- och företagspolitiken fokuserar på att försnabba tillväxten genom att skapa förutsättningar för ny företagsverksamhet och investeringar och genom att svara på företagens behov av arbetskraft och kompetens. Åtgärder inriktas på att främja tillväxten i små och medelstora företag och på att främja deras utveckling och internationalisering samt på att trygga företagens tillgång på finansiering. Tillkomsten av nya företag främjas genom att nyetablerade företag får heltäckande stöd i form av rådgivning och utbildning i det första skedet av företagets livscykel och genom att systemet med startpeng utvecklas. Genom stödet för ensamföretagare sporras företagarna att anställa den första arbetstagaren. Bevillningsfullmakten för stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt föreslås uppgå till 43 miljoner euro, varav 12 miljoner euro reserveras för de understöd som ska användas för att lindra de störningar som omstruktureringen av ekonomin förorsakar sysselsättningen och produktionsverksamheten. Genom sysselsättningsbaserade investeringsunderstöd främjas sysselsättningen och regionernas verksamhetsförutsättningar. De arbetslösas och permitterades kompetens och arbetsmarknadsfärdigheter utvecklas så att de har så goda förutsättningar som möjligt att snabbt placera sig i arbetslivet.

De ungas och de nyutexaminerades etablering på arbetsmarknaden stöds i ett tidigt skede av arbetslöshetsperioden genom intensifierad styrning och rådgivning, arbetskraftsutbildning, arbetspraktik och med sysselsättningsanslag. Unga som saknar utbildning styrs primärt till yrkesutbildning, läroavtalsutbildning eller andra former av lärande i arbetet. Unga personer som avlagt examen uppmuntras att söka arbete med hjälp av lönesubventioner och den rekryteringscheck som bygger på lönesubvention. Företagandet bland de unga stöds genom tjänster för nya företagare som specialanpassas för de ungas behov. Man undersöker också möjligheterna att anskaffa platser för lärande i arbetet som köpta tjänster. I genomsnitt 25 390 personer omfattas av arbetskraftsutbildning och i genomsnitt 47 730 personer sysselsätts med sysselsättningsanslag.

En betydande del av Finnvera Abp:s finansiering riktas till företag vars lönsamhet eller likviditet har försämrats på grund av den ekonomiska recessionen, men som bedöms ha förutsättningar för en lönsam verksamhet när konjunkturläget förbättras. I synnerhet för detta ändamål har man tagit i bruk konjunkturlån och konjunkturgarantier. Finnvera Abp:s fullmakt för räntestödslån föreslås uppgå till 263 miljoner euro. Det beräknas att ersättningarna för kreditförluster till bolaget uppgår till 45 miljoner euro.

I syfte att trygga finansieringen av exporten, som försvårats i och med finanskrisen, tog man 2009 i bruk en temporär refinansiering inom exporten som beviljas med anslag ur statsbudgeten och där Finlands Exportkedit Ab via en förmedlande bank finansierar sådana långvariga krediter som exporthandeln kräver. Finlands Exportkredit Ab kan t.o.m. den 30 juni 2011 bevilja refinansiering för projekt vilkas ansökningar har gjorts före den 31 december 2010. Beloppet av de krediter som beviljas och de lån som lyfts beror bl.a. på hur exportverksamheten och verksamheten på finansmarknaden utvecklas. Bedömningen av kreditbeloppen är förknippad med flera osäkerhetsfaktorer. I budgetpropositionen har man berett sig på att krediter till ett belopp av sammanlagt 500 miljoner euro lyfts år 2011.

Energipolitik

Det föreslås att anslagen för energipolitik ska uppgå till 137 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 70 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2010. Det föreslås att bevillningsfullmakten för energistöd ska uppgå till 149,5 miljoner euro, vilket innebär en ökning på ca 85 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2010. Av tilläggsfullmakten för energistöd reserveras 50 miljoner euro till stödet till demonstrationsanläggningar för biobränslen för trafiken.

Ett nytt anslag utgörs av produktionsstödet för förnybar energi och för ändamålet reserveras 55 miljoner euro. Avsikten är att produktionsstödet för förnybar energi ska betalas för el som produceras med vindkraft, biogas, skogsflis och med träbränsle vid anläggningar för kraftvärmeproduktion.

Energimarknadsverkets resurser ökas med anledning av de nya uppgifterna till följd av produktionsstödet för förnybar energi. I anslag för ämbetsverkets omkostnader föreslås 2 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 1,1 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2010.

Europeiska unionen har ensidigt åtagit sig att före 2020 minska sina växthusgasutsläpp med 20 % från 1990 års nivå. Som en del av EU:s gemensamma mål bör Finland minska utsläppen från funktioner som inte omfattas av handeln med utsläppsrätter (bl.a. utsläpp från markbunden trafik och jordbruk) med 16 % från 2005 års nivå fram till år 2020 och under samma tidsperiod öka användningen av förnybar energi från 28,5 % till 38 % räknat från slutanvändningen av energi. Utsläppen av de funktioner som omfattas av handeln med utsläppsrätter bör i EU minska med i snitt 21 %. Dessutom ska andelen biobränslen i trafiken år 2020 utgöra minst 10 %. Regeringen driver klimat- och energipolitiken i enlighet med klimat- och energistrategin från slutet av 2008 och framtidsredogörelsen från slutet av 2009 så att de ovan nämnda förpliktelserna ska kunna uppfyllas för Finlands del. I strategin fastställs åtgärder med hjälp av vilka man samtidigt tryggar den ökade andelen förnybar energi, energisparandet, förbättrad energieffektivitet, tillgången på energi, större självförsörjning av energi och minskade utsläpp. Energistöd behövs förutom för den inmatningstariff för förnybar el som är under beredning dessutom särskilt för att främja införandet av ny teknologi och dess kommersialisering, för att öka produktionen av förnybar energi, inbegripet ersättande av stenkol i kolpulverpannor, samt för att stödja investeringar i energieffektivitet.

Övriga politiksektorer

För politiksektorn företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet föreslås anslag på knappt 21 miljoner euro. Den pågående reformen av konkurrenslagen gör det möjligt för Konkurrensverket att mera uttalat än hittills kunna koncentrera sig på väsentliga konkurrensbegränsande arrangemang. Statsrådets principbeslut om minskning av företagens administrativa börda verkställs i samarbete med centrala ministerier, myndigheter och intressentgrupper. Verkställigheten av det kulturpolitiska programmet slutförs. Utifrån utvärderingen av programmets resultat ska ett nytt kulturpolitiskt program beredas.

Det föreslås att anslagen för regionutveckling och strukturfondspolitik ska uppgå till sammanlagt 615 miljoner euro, varav något under 32 miljoner euro utgörs av landskapsutvecklingspengar, 56 miljoner euro av Kajanalands utvecklingspengar och 527 miljoner euro av anslag för genomförande av Europeiska strukturfondsprogram. Anslagen ökar med ca 22 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2010. Finansieringen av regionutvecklingen granskas närmare i avsnitt 5.5.

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 33)

För social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 11 552 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 23 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2010.

Andelen under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel är något under en femtedel av socialutgifterna. Vid sidan av staten deltar kommunerna, arbetsgivarna och de försäkrade i finansieringen av socialutgifterna. Statens andel av kostnaderna varierar från system till system så att det i första hand är de inkomstrelaterade förmånerna som finansieras med avgifter och premier som tas ut hos arbetsgivarna och de försäkrade. När det gäller utkomstskyddssystemen svarar staten i regel för finansieringen av grundskyddet, med undantag av utkomststödet, grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet. Dessutom garanterar staten att finansieringen av företagarpensionssystemen är tillräcklig. Kommunerna svarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster samt för utkomstskyddet, och staten deltar i finansieringen av dessa.

Bindande av grundförmånerna vid index

Enligt förslag som lagts fram av den kommitté som haft i uppgift att bereda en totalreform av den sociala tryggheten (Sata-komittén) ska de grundförmåner som inte omfattas av indexskyddet från den 1 mars 2011 bindas vid folkpensionsindexet som beskriver förändringar i konsumentpriserna. De förmåner som binds vid indexet är rehabiliteringspenning som betalas till minimibelopp samt sjuk-, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning samt specialvårdspenning, barnbidrag, hemvårdsstöd och stöd för privat vård av barn. På grund av ändringen av förmånsnivån föranleds staten enligt de nuvarande indexprognoserna tilläggskostnader på ca 11,1 miljoner euro år 2011.

Förbättring av familje- och boendekostnaderna

För familje- och boendekostnader och vissa tjänster föreslås 2 400 miljoner euro, vilket är drygt 97,2 miljoner euro mera än i den föregående budgeten. Den största ökningen, 55,9 miljoner euro, föranleds av ökningen av utgifterna för bostadsbidrag. För bostadsbidraget föreslås 608 miljoner euro, vilket innebär en ökning på ca 10 % jämfört med den föregående budgeten. Avsikten är att grunderna för stödet bibehålls på 2010 års nivå så att de maximala boendeutgifterna höjs i analogi med stödtagarnas hyresutveckling och så att självriskandelarna korrigeras i enlighet med den allmänna kostnadsutvecklingen. Det genomsnittliga bostadsbidraget, 272 euro/mån, har beräknats stiga med ca 4 % år 2011 främst på grund av de ökade hyresutgifterna. Det uppskattas att antalet stödtagare ökar med knappt 2 000 främst till följd av att antalet arbetslösa stödtagare ännu kommer att öka år 2011.

Såsom det har konstaterats ovan binds barnbidragen vid folkpensionsindexet från den 1 mars 2011. Det att bidraget binds vid indexet föranleder ett tillägg på 9,5 miljoner euro i utgifterna för barnbidrag år 2011. Det minskade antalet barn föranleder ett avdrag på 0,2 miljoner euro i anslaget.

I anslutning till kommun- och servicestrukturreformen överförs ordnandet av tolktjänster för gravt handikappade till Folkpensionsanstalten från den 1 september 2010. Behovet av anslag för tolktjänster beräknas 2011 uppgå till 17,4 miljoner euro. I anslutning till överföringen föreslås det att under moment 28.90.30 ska på årsnivå dras av sammanlagt 17,6 miljoner euro.

Socialförsäkringsavgifter

Finansieringen av utkomstskyddssystemen förblir strukturellt sett oförändrad. Hos arbetsgivarna tas ut sjukförsäkringspremie, arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetspensionsförsäkringsavgift. Den totala summan av arbetsgivarnas försäkringsavgifter ökar när arbetslöshets- och arbetspensionsavgifterna stiger. Dessutom betalar arbetsgivare olycksfallsförsäkrings- och grupplivförsäkringspremie.

Hos de försäkrade tas ut sjukförsäkringens sjukvårdspremie, och hos löntagare och företagare dessutom sjukförsäkringens dagpenningspremie. Hos de försäkrade tas dessutom ut arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetspensionsförsäkringsavgift. Den totala summan av de försäkrades socialförsäkringsavgifter ökar när arbetspensionsförsäkringsavgifterna och arbetslöshetsförsäkringspremierna stiger.

De regionala försöken med sänkt socialskyddsavgift för arbetsgivare fortsätter i Lappland och i skärgårdskommunerna, inom det område som omfattas av förvaltningsförsöket i Kajanaland, i Pielinen-Karelens ekonomiska region och i kommunerna Ilomants och Rautavaara. De regionala försöken påverkar premieprocentsatserna för sjukförsäkringens arbetsinkomstförsäkring.

Sjukförsäkringen är uppdelad i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring.

Av utgifterna för sjukvårdsförsäkringen finansierar staten de sjukvårdsersättningar som betalas till EU-länder i sin helhet, kostnader som föranleds kommunerna av sjukvård som ges i Finland till personer som är bosatta utomlands och en del av Folkpensionsanstaltens omkostnader. I övrigt finansieras sjukvårdsförsäkringen delvis av de försäkrade med en andel på 1 069 miljoner euro och delvis av staten med en andel på sammanlagt 1 143 miljoner euro. Staten ska också säkra sjukförsäkringsfondens likviditet.

Arbetsinkomstförsäkringen finansieras av arbetsgivarna och löntagarna samt av företagarna. Staten deltar i finansieringen av arbetsinkomstförsäkringen genom att finansiera de dagpenningar som betalas till minimibelopp, en andel av företagarnas och lantbruksföretagarnas företagshälsovård och en andel av föräldradagpenningarna. Arbetsgivarnas, löntagarnas och företagarnas andel av finansieringen av arbetsinkomstförsäkringen år 2011 är 2 281 miljoner euro och statens andel är 138 miljoner euro.

Tablå 12. Socialförsäkringsavgifter, % av lönen

¹⁾ Arbetsgivares folkpensionsavgift har slopats helt fr.o.m. den 1 januari 2010.

²⁾ Arbetsgivaren betalar lägre avgift till en viss gräns av lönesumman. År 2009 var gränsen 1 788 000 euro, år 2010 var den 1 846 500 euro och år 2011 är den uppskattningsvis 1 888 500 euro. För den del av lönesumman som överstiger gränsen betalas högre avgift.

³⁾ I arbetspensionsavgifterna har man beräknat en tillfällig sänking på 1,0 %, 1,0 %, 0,6 % och 0,4 % åren 2008–2011. Avsikten är att sänkningen används till att lösa upp det överskott som föranletts av invalidpensions-premierna.

Sjukförsäkringsersättningar

Sjukförsäkringsersättningarna beräknas stiga till totalt ca 4,79 miljarder euro år 2011 (4,61 miljarder euro år 2010). Den största ökningen föranleds av ökade utgifter för sjuk- och föräldradagpenningar, läkemedelsersättningar och reseersättningar. För godkännande av nya läkemedel i förteckningen över specialersättningsgilla läkemedel har det liksom tidigare reserverats 8,4 miljoner euro. I utgifterna för läkemedelsersättningar har man beaktat de besparingar som följer av referensprissystemet.

För individuell rehabilitering enligt prövning och till projekt för utveckling av den används 99,7 miljoner euro (105,6 miljoner euro år 2010). Det föreslås att psykoterapi som ges såsom rehabilitering enligt prövning fr.o.m. den 1 januari 2011 ska omfattas av den lagstadgade verksamhet som tillhandahålls av Folkpensionsanstalten. Avsikten är att de anslag som reserverats för rehabilitering framöver inte ska begränsa antalet nya klienter, utan att rehabiliteringspsykoterapi ska ersättas för alla behövande, om de hör till målgruppen och uppfyller villkoren för ersättandet. Ändringen ökar utgifterna för rehabilitering med 6,6 miljoner euro, varav statens andel uppgår till 3,3 miljoner euro 2011.

Det föreslås att sjukvårdskostnaderna för privat vård som tillhandahålls i den kommunala social- och hälsovårdens lokaler ska ersättas fr.o.m. den 1 mars 2011. Det föreslås att utöver läkar- och tandläkararvoden ska ersättning också beviljas för kostnader för undersökning eller vård som ges av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Reformen effektiviserar användningen av offentliga lokaler utan att detta inverkar på klientens sjukförsäkringsersättning. Reformen ökar statens andel med 0,5 miljoner euro år 2011.

Lantbruksföretagare och företagare föreslås få rätt till dagpenning för självrisktiden samtidigt på basis av både LFöPL- och FöPL-försäkringen fr.o.m. den 1 januari 2011. Tilläggsutgiften på 0,5 miljoner euro finansieras med företagarnas dagpenningspremier. Avsikten är att utgiftsökningen finansieras genom en höjning på uppskattningsvis 0,02 procentenheter av den tillläggsfinansieringsandelsavgift som tas ut hos de FöPL-försäkrade. Reformen inverkar inte på statens utgifter.

På förslag av Sata-kommittén föreslås det att de begränsningar som hänför sig till maximitiden för sjukdagpenning ändras så att de blir mer flexibla för personer som återgår till arbetet. Man har efterlyst större flexibilitet vad gäller maximitiden särskilt i situationer där den försäkrade återgår till arbetet efter att ha fått sjukdagpenning och sjukdomen tidvis upprepar sig och föranleder korta arbetsoförmögenhetsperioder. I sådana situationer blir den försäkrade och arbetsgivaren för närvarande utan ersättning. Det föreslås att lagstiftningen ändras från den 1 juli 2011 så att dagpenning även efter maximitiden kan betalas för en tid av två månader, om den försäkrade återgår till arbetet för minst en månad. Tilläggsutgiften på 2,3 miljoner euro år 2011 och 4,5 miljoner euro på årsnivå finansieras av löntagares och företagares dagpenningspremie och av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

Pensionsutgifter

Arbetspensionerna finansieras i huvudsak genom arbetsgivarnas och de försäkrades försäkringsavgifter och -premier. Staten deltar i finansieringen av företagar-, lantbruksföretagar- och sjömanspensionerna. Folkpensionerna finansieras med statsmedel.

Under de pensionsmoment som finns under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel har det reserverats 4 272 miljoner euro för 2011, d.v.s. ett tillägg på 219 miljoner euro jämfört med den ordinarie budget för 2010. Ökningen beror i huvudsak på införandet av en garantipension från den 1 mars 2011.

Staten finansierar folkpensionerna med ca 2,5 miljarder euro, garantipensionerna med 120 miljoner euro samt bostadsbidraget för pensionstagare och handikappförmåner med sammanlagt 917 miljoner euro. Dessutom används 531 miljoner euro till lantbruksföretagarpensionerna, 122 miljoner euro till företagarpensionerna, 52 miljoner euro till sjömanspensionerna, 16 miljoner euro till lantbruksföretagarnas olycksfallspensioner och 4 miljoner euro till särskilt stöd till invandrare.

Garantipension

Avsikten med garantipensionen, som införs den 1 mars 2011, är att trygga utkomsten för pensionstagare som lever på de allra minsta pensionsinkomsterna. Garantipensionen till fullt belopp föreslås vara 685 euro per månad räknat enligt 2010 års indexnivå. Garantipensionen höjer pensionsinkomsten för i synnerhet kvinnor med låg inkomst. Garantipensionen ersätter det nuvarande särskilda stödet till invandrare och förbättrar också ställningen för de invandrare vars utkomst har varit beroende av det särskilda stödet till invandrare. I och med garantipensionen påverkar familjeförhållandena inte längre beloppet av minimipensionen. Garantipensionen beaktas som inkomst vid beviljandet av bostadsbidrag.

Antalet pensionstagare som får garantipension 2011 beräknas uppgå till 120 000. Merkostnaderna på grund av garantipensionen beräknas uppgå till 99 miljoner euro år 2011, men samtidigt minskar kostnaderna för pensionstagares bostadsbidrag med 5,4 miljoner euro. Således ökar förslaget statens utgifter med 93,6 miljoner euro år 2011 och med 111 miljoner euro på årsnivå. I merkostnaderna har man beaktat den andel som riktas till invandrarna och som är ca 2 miljoner euro större än kostnaderna för de nuvarande särskilda stöden till invandrare. Det förväntas att kostnaderna för garantipension under de närmast kommande åren reellt minskar med 2,5 % per år.

Förändringar i pensionsindex och lönekoefficienten

Arbetspensionsindex beräknas stiga med 1,75 %, folkpensionsindex med 0,80 % och lönekoefficienten med 2,27 % jämfört med 2010. Uppskattningarna baserar sig på de uppskattningar som gällde vid tidpunkten för uppgörandet av budgetpropositionen och kommer att preciseras i oktober 2010.

Tablå 13. Index och lönekoefficient

Elektroniskt informationsutbyte inom EU

Vid tillämpningen av Europeiska unionens lagstiftning om social trygghet övergår man till elektroniskt informationsutbyte senast den 1 maj 2012. Genom att övergå till enhetliga datasystem och elektroniska handlingar effektiviserar man informationsutbytet mellan medlemsstaterna. På så sätt tryggas medborgarnas rätt till förmåner och tjänster inom EU:s område samt påskyndas behandlingen av förmånsansökningar. I Finland kommer kontaktpunkten att finnas vid Folkpensionsanstalten. Kommissionen finansierar den internationella andelen av uppbyggandet. Varje medlemsstat svarar för uppbyggandet av den nationella andelen. Det beräknas att kostnaderna för att bygga upp Finlands kontaktpunkt uppgår till 2,5 miljoner euro, vilket fördelas på åren 2010—2012.

En mera flexibel definition av begreppet företagare

Definitionen av företagare görs mera flexibel i både lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL) och lagen om pension för företagare (FöPL) på så sätt att en delägare som arbetar i ledande ställning betraktas som en företagare om han eller hon antingen ensam äger minst 30 % eller tillsammans med en familjemedlem äger minst 50 % av företagets aktiekapital eller av det totala röstetal som aktierna medför.

Det att definitionen av begreppet företagare görs mera flexibelt inverkar på statsbudgeten så att statsandelen först minskar. Det beräknas att reformen ökar intäkterna från försäkringspremier med 0,3 miljoner euro i fråga om LFöPL och med 8,0 miljoner euro i fråga om FöPL, vilket i sin tur minskar statsandelsutgifterna. Reformen ökar antalet försäkrade företagare och därför beräknas statens andel av utgifterna för lantbruksföretagares olycksfallsförsäkring öka med 0,2 miljoner euro. Enligt uppskattning täcker avgifterna de kostnader som reformen medför t.o.m. år 2030.

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte

För den ersättning som staten betalar till kommunerna för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte föreslås 19,7 miljoner euro år 2011, vilket är 3,2 miljoner euro mer än året innan. Ökningen uppskattas bero på att antalet användare och verksamhetsdagar har ökat. Antalet personer som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte beräknas uppgå till ca 17 000 personer år 2011.

Utkomstskydd för arbetslösa

Statens utgifter för utkomstskyddet för arbetslösa beräknas uppgå till sammanlagt 1 915 miljoner euro år 2011 d.v.s. en minskning på 347 miljoner euro jämfört med den ordinarie budget för 2010 inklusive utgifterna för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte till kommunerna. Arbetslöshetsgraden beräknas sjunka från 8,6 % år 2010 till 8,2 %, vilket minskar utgifterna såväl för statsandelar till arbetslöshetskassorna som för grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet med sammanlagt 83 miljoner euro. Utgifterna minskar också till följd av att den engångsfinansiering av dagpenning under permitteringstiden slopas år 2011 (175 miljoner euro). Det beräknas att grunddagpenningen för arbetslösa enligt nuvarande prognoser stiger till 26,8 euro per dag.

Veteranerna

Det föreslås att det för stödjande av veteranerna anvisas sammanlagt 345 miljoner euro, varav 190,9 miljoner euro avsätts för ersättning för skada ådragen i militärtjänst, 65,2 miljoner euro för driftskostnaderna för krigsinvalidernas inrättningar, 50,0 miljoner euro för fronttillägg och 30,6 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner. Anslagen anvisas dessutom till rehabilitering av makar till krigsinvalider, till vissa utländska frivilliga frontmän och till vissa andra för rehabiliteringsverksamhet.

Det föreslås att krigsinvalider bosatta i Sverige ska jämställas med krigsinvalider bosatta i Finland genom att kostnaderna för kommunala öppenvårdstjänster från ingången av 2011 ska betalas till krigsinvalider bosatta i Sverige, också i fråga om annat än måltidsservicen som redan omfattas av ersättning.

För ibruktagandet av en hemvårdsmodell för frontveteraner anvisas 2,3 miljoner euro, vilket på motsvarande sätt minskar beloppet av de understöd som betalas av Penningautomatföreningens avkastning.

Social- och hälsovårdstjänster

Målet med kommunernas social- och hälsovårdstjänster är att garantera att det i hela landet finns tjänster som fungerar väl, är tillgängliga och heltäckande samt att garantera den grundläggande utkomsten. I verksamheten betonas allt mer främjandet av välfärd och hälsa samt tidigt ingripande. Social- och hälsovårdsministeriet har inlett flera utvecklingsprojekt till stöd för kommunerna när de ska tillhandahålla kommuninvånarna de social- och hälsovårdstjänster som uppställts som mål.

Vid ingången av 2010 har statsandelarna för driftskostnaderna för social- och hälsovården överförts till finansministeriets huvudtitel till statsandelen för kommunernas basservice under moment 28.90.30. Den kommunala ekonomin och det statliga stödet till kommunerna behandlas mera ingående i avsnitt 7, Basservicebudgeten.

För anskaffning av vaccin föreslås ett anslag på 25,4 miljoner euro d.v.s. ett tillägg på 2,9 miljoner euro jämfört med den ordinarie budget för 2010. Den avsevärda höjningen av anslaget från 2010 års nivå föranleds främst av att pneumokockkonjugatvaccinet tas in i det nationella vaccinationsprogrammet under året.

Avbytarverksamhet för lantbruksföretagare, pälsdjursuppfödare och renskötare

Det föreslås att avbytarverksamheten för lantbruksföretagare utvecklas så att till lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare fogas bestämmelser om gårdsspecifik introduktion för avbytarna och om uppgörande av en serviceplan. Dessutom föreslås det att lagen och förordningen om avbytarservice ändras så att den arbetsmängd husdjuren ger upphov till beaktas på ett mer enhetligt sätt än för närvarande, oberoende av vilket djurslag det är fråga om. Dessa ändringar ökar behovet av anslag för avbytarservice för lantbruksföretagare med sammanlagt 2,4 miljoner euro.

Ämbetsverk och inrättningar

Inom statsförvaltningen görs omorganiseringar av de uppgifter som hör till ministeriets förvaltningsområde. Den viktigaste av dessa omorganiseringar är att kemikalieärendena centraliseras till Säkerhetsteknikcentralen (Tukes) vid ingången av 2011. Från Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) överförs 1,9 miljoner euro och 38 årsverken till Tukes. Från Valvira överförs dessutom resurser för den verksamhet som gäller s.k. certifikattjänster till Befolkningsregistercentralen. För uppbyggandet av certifikattjänster för staten har reserverats ett anslag på 3,9 miljoner euro. Centraliseringen av certifikattjänsterna inleds redan under slutet av 2010 och slutförandet av den fortsätter delvis 2011. En del av funktionerna behålls vid Valvira även i fortsättningen. Certifikattjänsterna ansluter sig till det riksomfattande projektet för informationssystemtjänster inom hälso- och sjukvården (KanTa-projektet).

Till nämnda projekt för informationssystemtjänster inom hälso- och sjukvård föreslås 16,4 miljoner euro. Anslaget används bl.a. till den strategiska och operativa planeringen och styrningen av KanTa-projektet, till uppgörandet och upprätthållandet av nationella definitioner i anslutning till projektet samt till betalning av ersättningar till Folkpensionsanstalten i enlighet med lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) och lagen om elektroniska recept (61/2007). Avsikten är att anslaget dessutom används till att fastställa och verkställa det elektroniska kunduppgiftssystemet för det sociala området (TikeSos) och till att samordna utvecklingssamarbetet, ibruktagandet och spridandet av systemet (KunTo).

I budgeten föreslås 11,8 miljoner euro för den statliga finansieringen av läkarhelikopterverksamheten. Finansieringen sköts huvudsakligen genom en höjning av lotteriskatten.

Miljöministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 35)

För miljöministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 317 miljoner euro, vilket är 12 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2010, bl.a. till följd av att stimulansåtgärderna upphör. Dessutom används ca 495 miljoner euro av statens bostadsfonds medel till betalning av bidrag och räntestöd inom bostadsväsendet samt till skötsel av fondens skulder, och dessutom inkomstförs 166 miljoner euro i budgeten.

Inom förvaltningsområdet betonas åtgärder för dämpning av och anpassning till klimatförändringen. Förbättrandet av energiprestandan i byggandet spelar en viktig roll i Finlands energi- och klimatpolitik. Åtgärder krävs inom många sektorer även för att säkerställa naturens mångfald och ekosystemtjänsterna samt för att främja en hållbar användning av naturresurser. Det krävs fortfarande insatser för att minska näringsbelastningen och miljöriskerna för Östersjöns vidkommande. Den statsunderstödda bostadsproduktionen och reparationsverksamheten har en stor betydelse när det gäller att säkerställa bostadsutbudet och sysselsättningen inom byggbranschen. När det gäller styrningen av miljöuppgifter inom statens nya regionförvaltning betonar miljöministeriet befästandet av verksamheten och samarbetet och tryggandet av tillräckliga verksamhetsbetingelser.

Miljö- och naturvård

De klimat- och energimål som EU godkänt och som ingår i statsrådets redogörelser ska nås genom internationellt och nationellt samarbete samt internationella och nationella åtgärder. För att spara på naturresurserna strävar man efter att förbättra materialeffektiviteten, minska avfallsmängden och öka avfallsåtervinningen.

Åtgärderna för att förbättra Östersjöns och insjöarnas tillstånd inriktas på att reducera näringsbelastningen i synnerhet från jordbruket och att effektivisera behandlingen av avloppsvatten. Genomförandet av de vattenvårdsplaner som statsrådet godkänt effektiviseras i samarbete med övriga aktörer. År 2011 inriktas till skyddet av Östersjön ett nytt anslag på 3 miljoner euro som avses bli använt bl.a. till projekt för vattenskydd i anslutning till jordbruk och torvproduktion. Rådgivningen i avloppsvattenfrågor inom glesbygdsområden fortsätter och anvisas 1 miljon euro.

Anslagen till genomförandet av handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) 2008—2016 höjs till 35 miljoner euro. Merparten av medlen används för inrättandet av nya skogsskyddsområden utifrån markägarnas anbud. Genomförandet av Natura 2000 och naturskyddsprogram som man beslutat om tidigare fortsätter ännu i fråga om vissa områden.

Samhällen, byggande och boende

Avsikten är att 2012 ändra strukturen på byggbestämmelserna och göra följande energibestämmelser strängare i enlighet med det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda. I byggbestämmelserna övergår man till att tillämpa en helhetsbedömning när det gäller att bedöma nybyggnaders energiprestanda och till att beakta uppvärmningsmetoden för byggnader. Krav på energiprestanda utarbetas även för omfattande reparationer. Genom det anslag på 90,5 miljoner euro som anvisas till understöd för reparation av bostäder och energiunderstöd stöds bl.a. en förbättring av energiprestandan för vånings- och radhus, en övergång till förnybar energi i el- och oljeuppvärmda bostadshus, byggande av hissar i det existerande bostadsbeståndet och reparationer som främjar äldre personers möjligheter att bo hemma.

I syfte att minska fukt- och mögelproblemen i byggnader och förhindra nya problem fortsätter de riksomfattande åtgärderna mot fukt och mögel åren 2009—2013.

Utbyggnaden av vindkraften, som ökar kraftigt i enlighet med klimat- och miljöstrategin, styrs genom planläggning till ställen som är optimala med tanke på miljön och ekonomin och samordnas med landskapet, bebyggelsen och naturmiljön. Planläggningen av utbyggnaden av vindkraften främjas genom ett nytt understöd som beviljas förbund på landskapsnivå och kommuner.

Genom de riksomfattande målen för områdesanvändningen styrs förenhetligandet av samhällsstrukturen.

För att förnya kommun- och servicestrukturen och styra stadsregionernas samhällsstruktur i en mer hållbar riktning främjas planeringen av stadsregionerna, särskilt samordningen av markanvändningen, boendet och trafiken. För huvudstadsregionens specialfrågor drivs en metropolpolitik, och avsiktsförklaringen mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen genomförs.

Den låga räntenivån har snabbt ökat efterfrågan på ägarbostäder samt höjt priserna och ökat byggandet av bostäder. För att trygga stabiliteten på bostadsmarknaden och minska den förhöjda risken för en bostadsprisbubbla är det viktigt att balansera förhållandet mellan utbud och efterfrågan på ägarbostäder och i snabb takt öka produktionen av ägarbostäder. På lång sikt finns det ett stort behov av både ägar- och hyresbostäder i tillväxtcentrum, särskilt inom Helsingforsregionen. Den konstanta efterfrågan på hyresbostäder beror främst på fortsatt urbanisering, befolkningens stigande medelålder, hushållens minskade storlek och ökande invandring. För den statsunderstödda bostadsproduktionen anvisas räntestödsfullmakter för 975 miljoner euro, vilket innebär att de betydande stimulanstilläggen för åren 2009—2010 avslutas för att skapa utrymme för fritt finansierad produktion. Största delen av bostadsproduktionen riktar sig till de största tillväxtcentrumen. I enlighet med avsiktsförklaringen för Helsingforsregionen stöds den normala sociala produktionen av hyres- och bostadsrättsbostäder med startstöd på 10 000 euro per lägenhet. Understöd för byggande av kommunalteknik i tillväxtområden riktas särskilt till Helsingforsregionen i syfte att utöka samarbetet mellan kommunerna när det gäller att ta i bruk nya områden, koncentrera samhällsstrukturen och utöka boende till skäligt pris.

Byggandet och reparationen av bostäder för grupper med särskilda behov stöds genom investeringsunderstöd till ett belopp av 110 miljoner euro. Man strävar efter att halvera långtidsbostadslösheten före utgången av 2011 genom åtgärder inom ramen för det godkända programmet. Bostadssituationen för utvecklingsstörda förbättras genom att programmet för boende för utvecklingsstörda genomförs 2010—2015.

Tablå 14. Anslagen enligt ekonomisk art åren 2009—2011¹⁾

¹⁾ Varje utgiftsmoment är försett med en nummerkod som anger utgiftsarten. På basis av dessa nummer-koder har utgifterna samlats i grupper enligt sin art. I tablån har varje tal avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

5.4. Vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitiken

En politik som främjar forskning och innovationer har en central ställning när det gäller att stärka förutsättningarna för hållbar grön tillväxt och att stödja ekonomisk utveckling, konkurrenskraft och medborgarnas välfärd. En allt öppnare och mer dynamisk global verksamhetsmiljö och konjunkturväxlingar ställer höga krav på Finlands ekonomi.

Regeringen har målmedvetet gått vidare med de utvecklingsåtgärder som vidtogs redan före recessionen. Målet är att trygga tillgången på resurser för forskning och innovationer, förbättra kvaliteten på FoU och främja utnyttjandet av information och kunskap. Man skapar förutsättningar för ett nytt uppsving genom innovationer och tillväxtföretagsamhet samt genom specialisering på uppgifter som kräver hög utbildning och specialkunnande. Det mål på en FoU-intensitet på 4 % som ställdes i regeringsprogrammet nåddes 2009 (inofficiell bedömning). Detta berodde främst på att bruttonationalprodukten minskade. I anslutning till Europa 2020-strategin är Finlands mål att bevara intensiteten på minst 4 % också i framtiden.

Ikraftträdandet av universitetslagen den 1 januari 2010 innebar en stor förändring. Universitetens juridiska ställning ändrades så att de blev antingen offentligrättsliga inrättningar eller privaträttsliga stiftelser. De ekonomiska villkor och specialbehov som anknyter till förändringen har noterats i budgetarna. Verkställandet av de administrativa, strukturella och funktionella reformerna vid universiteten kräver att uppmärksamhet fästs vid frågan även under de närmaste åren.

Arbets- och näringsministeriets handlingsprogram för en efterfrågeorienterad och användarrelaterad innovationspolitik färdigställs 2010. Programmet strukturerar upp innovationspolitikens mål och nya linjer, såsom offentlig upphandling som främjar forskning och innovationer, pionjärmarknadsinitiativet och utveckling av författningsmiljön.

De omdömen som framfördes i en internationell utvärdering av innovationssystemet och i rapporten Vetenskapens tillstånd och nivå i Finland som publicerades av Finlands Akademi visar på ett behov av att försnabba utvecklingen av en långsiktig forsknings- och innovationspolitik och att vidta nya åtgärder, bl.a. i anslutning till att rationalisera den offentliga tillväxtfinansieringen och systemet med företagsstöd. Det krävs åtgärder också för att den finländska forskningens kvalitet inte bestående ska falla ifrån den internationella toppen. Det krävs långsiktiga satsningar på mänskliga resurser och skapande av forskningsmiljöer med stor dragningskraft. Innovationssystemets verksamhetsmodeller ska fungera bättre, internationaliseringen ska ökas och strukturer och innehåll ska förnyas med hjälp av olika slags försök.

Ett åtgärdsprogram för strukturell utveckling av högskolorna färdigställs vid undervisnings- och kulturministeriet hösten 2010. Efter detta fortsätter utvecklandet i enlighet med de riktlinjer och mål som regeringen har godkänt. Forsknings- och innovationsrådet stöder beredningen av programmet och tar in dess viktigaste element i den politiska linjerapport som färdigställs i december 2010 (och som för sin del utgör underlag för nästa regeringsperiod).

Avsikten är att också huvuddragen i handlingsprogrammet för strukturell utveckling av sektorsforskningen ska inkluderas i rådets riktlinjer. År 2009 fick delegationen för sektorsforskning nya uppgifter och en ny sammansättning. För att kunna svara mot samhällets förändrade behov av kunskap och kompetens ska sektorsforskningen utvecklas på ett sätt som möjliggör nya alternativa strukturella och funktionella lösningar. Det finns behov av att fortsätta förnyandet av sektorsforskningsfältet under nästa valperiod.

Utvecklandet av de nationella forskningsinfrastrukturerna och Finlands deltagande i EU:s gemensamma infrastrukturer förbereddes utifrån den nationella färdplan som färdigställdes 2009. De fortsatta åtgärderna riktas till skapande av urvals- och finansieringsmekanismer och verksamhetsförutsättningar för infrastrukturen. Betydelsen av globalt samarbete har ökat snabbt. EU:s utveckling har en direkt inverkan på den nationella politiken. Med hjälp av FinNode-innovationscenter främjas internationellt samarbete, skapas nya multilaterala verksamhetsmodeller och sprids information om globala utvecklingstrender.

De strategiska centren för spetskompetens har kommit igång med sin verksamhet. I framtiden ska uppmärksamhet fästas vid att de får en långsiktig finansiering, vid att stärka dynamiken inom FoU och vid att ta i bruk goda verksamhetsmodeller, t.ex. i form av utvärderingar. År 2010 görs en utvärdering efter halva tiden av det program för kompetenscentra som främjar forskning och innovationer i regionerna (2007—2013). Med hjälp av programmet effektiviseras samarbetet mellan aktörerna i programmet och regionerna och intensifieras kunskapsnätverken. Avsikten är att skapa innovationskluster med högt kunnande, intressant innehåll och internationell konkurrenskraft.

Tablå 15. Utveckling av de centrala anslagen för forskning och utvecklingsarbete, mn euro

¹⁾ I fullmakterna för Finlands Akademi i den ordinarie budgeten för 2010 ingår ett tekniskt tillägg på 64 miljoner euro till följd av budgeteringssättet. Tillägget har slopats ur tablån för att talen ska vara jämförbara.

5.5. Regionutvecklingen och strukturfonderna

Utveckling av regionerna

Staten, kommunerna och landskapsförbunden, som är regionutvecklingsmyndigheter i regionerna, ansvarar för regionutvecklingen. Målet är ett sådant regionutvecklingssystem som baserar sig på växelverkan och nätbildning mellan myndigheter och andra parter som är viktiga för regionutvecklingen och som skapar förutsättningar för en balanserad utveckling av de olika regionerna och för en sådan välfärd och ekonomisk tillväxt som grundar sig på hållbar utveckling.

Regeringsprogrammet och det beslut som statsrådet fattade i slutet av 2007 om rikstäckande mål för regionutvecklingen fastställer de strategiska tyngdpunkterna och de viktigaste åtgärderna inom regionutvecklingen. Regionutvecklingsarbetet genomförs både med nationella program och åtgärder och med program och åtgärder som delvis finansieras av EU. Den nationella regional- och landsbygdspolitiken och de regional- och landsbygdspolitiska riktlinjerna och åtgärderna i EU:s strukturfonds- och landsbygdsprogram integreras till en fungerande helhet.

Verksamhetssystemet för regionutveckling samt nationella specialprogram för genomförande av de nationella målen för regionutvecklingen och andra åtgärder behandlas närmare i kapitel 32.50 under arbets- och näringsministeriets huvudtitel.

Europeiska unionens strukturfonders verksamhet i Finland och strukturfondsmedlen i budgetpropositionen för 2011

År 2011 fortsätter genomförandet av programperioden 2007—2013. I Finland genomförs under programperioden 2007—2013 målet EU:s regionala konkurrenskraft och sysselsättning, som primärt fokuserar på forskning, innovation, tillgänglighet och främjande av sysselsättning. Dessutom kommer man i Finland att genomföra målet europeiskt territoriellt samarbete med syfte att bl.a. stärka integreringen inom unionens område på alla delområden samt öka det gränsöverskridande samarbetet och utbytet av bästa praxis.

De åtgärdsprogram som genomför målen följer tyngdpunktsområdena för den nationella region-, struktur- och sysselsättningspolitiska strategin för 2007—2013. Åtgärdsprogrammen grundar sig på riktlinjer för verksamheten som är gemensamma och som bl.a. beaktar de regionala särdragen.

De åtgärdsprogram som finansieras ur Europeiska regionala utvecklingsfonden är regionala strukturfondsprogram och de tas fram storregionvis. Det åtgärdsprogram som finansieras ur Europeiska socialfonden är ett nationellt program som innehåller både en riksomfattande del och en regional del.

Den strukturfondsfinansiering som Finland fått för programperioden 2007—2013 är totalt ca 1,7 miljarder euro enligt gängse pris och statens medfinansiering beräknas vara ca 1,5 miljarder euro.

Tablå 16. Åtgärdsprogram för EU:s strukturfonder 2007—2013 enligt gängse pris inklusive en indexering på 2 % per år och den finansiering som föreslås i budgetpropositionen för 2011 (EU:s och statens finansiering sammanlagt), mn euro¹⁾

¹⁾ Statsbudgeten omfattar inte EU:s finansiering för åtgärdsprogram som genomför gränsöverskridande samarbete. Denna finansiering inkomstförs enligt programmens förvaltningsmodell direkt till en förvaltningsmyndighet och attesterande myndighet utanför budgetekonomin. Den statliga medfinansiering för dessa program som motsvarar EU-stödet ingår i statsbudgeten. I statsbudgeten ingår inte heller medel för de åtgärdsprogram som genomförs på Åland, för dessa program ingår i landskapets behörighet.

Strukturfondsmedel väntas bli intäktsförda i statsbudgeten till ett belopp av sammanlagt 237 miljoner euro. Här ingår inkomsterna från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden för programperioden 2007—2013.

Budgeteringen av bevillningsfullmakten för EU:s strukturfondsprogram tidigareläggs på så sätt att de ekonomiska ramarna för 2011 i fråga om målprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning samt målet europeiskt territoriellt samarbete och målprogrammen ENPI CBC höjs med 20 %. Finansieringen av strukturfondsprogrammen riktas snabbt på det sätt som det aktuella konjunkturläget förutsätter till åtgärder som skapar företagsamhet, ny affärsverksamhet och nya arbetsplatser samt till sysselsättnings- och utbildningsåtgärder.

Exakta uppgifter om EU-finansieringen och den motsvarande statliga finansieringen finns i tabellerna i förklaringsdelen under moment 32.50.64 under arbets- och näringsministeriets huvudtitel.