Statsbudgeten 2006

5.2. De tväradministrativa politikprogrammen

I enlighet med regeringsprogrammet startades år 2003 fyra tväradministrativa politikprogram, som leds och koordineras av de ministrar som svarar för programmen: informationssamhällsprogrammet (statsministern), sysselsättningsprogrammet (arbetsministern), företagsamhetsprogrammet (handels- och industriministern) och politikprogrammet för medborgarinflytande (justitieministern).

Informationssamhällsprogrammet

Syftet med informationssamhällsprogrammet är att öka konkurrenskraften och produktiviteten, den sociala och regionala jämlikheten samt medborgarnas välfärd och livskvalitet genom utnyttjande av data- och kommunikationstekniken i hela samhället. Med programmet eftersträvas en bibehållen ställning för Finland som en av de ledande producenterna och användarna av informations- och kommunikationsteknik samt koordinas statsförvaltningens egna åtgärder på horisontell nivå.

Ministergruppen för informationssamhällsprogrammet har uppställt följande allmänna prioriteringar för informationssamhällsprogrammet åren 2005—2007: horisontellt och vertikalt samarbete, effektiverad serviceproduktion med hjälp av data- och kommunikationsteknik, utbildning och kompetens i fråga om informationssamhället, telekommunikationsförbindelser samt lagstiftnings- och verksamhetsmiljö.

Programmet bottnar i nära samarbete och partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn. Det mest betydande tväradministrativa projektet 2006 är projektet för revidering av statens informationsförvaltning, ValtIT, i vilket ingår bl.a. planeringen av en lag om statens informationsförvaltning. Också den kraftfulla utvecklingen av informationssamhällsfrågor inom social- och hälsovårdssektorn fortsätter. Som en del av genomförandet av projektet KuntaTIME upprättas ett elektroniskt centralarkiv för patientuppgifterna inom social- och hälsovården och organiseras en aktör på riksnivå för ändamålet.

Förbättrandet av datasäkerheten fortsätter, bl.a. genom att en nationell datasäkerhetsstrategi verkställs. I fråga om utvecklingsarbetet för utökande av elektroniska tjänster är syftet att Offentliga tjänster på nätet-projektet (JUPA) skall fortsätta också år 2006. Också informationssamhälltrogrammet för utbildning och forskning verkställs. År 2006 ordnas den av statsministern premierade tävlingen om bästa praxis för andra gången, och den nationella strategin för informationssamhället bereds.

Avsikten är att projekt och åtgärder som hänför sig till informationssamhällsprogrammet skall finansieras under följande moment inom ramen för de anslag som föreslås i denna budgetproposition:

23.02.21, 25.01.21, 25.01.22, 25.10.23, 25.40.21, 25.60.21, 25.70.21, 26.01.21, 26.98.43, 27.01.21, 27.10.21, 28.01.21, 28.01.22, 28.03.21, 28.05.21, 28.18.21, 28.52.21, 29.01.22, 29.10.21, 29.20.30, 29.40.25, 29.40.30, 29.60.25, 29.60.30, 29.69.22, 29.69.25, 29.69.34, 29.88.22, 29.88.50, 29.90.25, 29.90.26, 29.90.30, 29.90.32, 29.90.52, 30.10.61, 30.10.62, 30.20.21, 30.20.47, 30.60.21, 31.01.22, 31.60.63, 32.10.21, 32.10.22, 32.10.24, 32.20.22, 32.20.27, 32.20.28, 32.20.40, 32.20.83, 32.30.45, 32.30.47, 32.30.62, 33.01.29, 33.01.63, 33.32.36, 33.92.50, 34.06.51 och 34.05.61.

Dessutom är det meningen att anslag som närmast ingår under omkostnadsmomenten för ett flertal verk skall användas till utvecklande av elektronisk kommunikation och statens informationsförvaltning.

Politikprogrammet för sysselsättning

En del av regeringens åtgärder i syfte att höja sysselsättningsgraden och sänka arbetslösheten genomförs inom ramen för det tväradministrativa politikprogrammet för sysselsättning. Tyngdpunkten i programmet ligger på en sänkning av den strukturella arbetslösheten och främjande av utbudet på arbetskraft.

Sysselsättningsprogrammet genomförs i form av fyra delprojekt, som är

1) reformering av den offentliga arbetskraftsservicens servicestruktur

2) aktivering av arbetsmarknadsstödet

3) arbetskraftspolitiska aktiva program och utbildning

4) förlängning av tiden i arbetslivet.

I reformen av den offentliga arbetskraftsservicens servicestruktur avskiljs tjänsterna och resurserna för personer som är svåra att sysselsätta och koncentreras till servicecenter för arbetskraft. Av dessa är 34 redan verksamma år 2005. Utvecklandet av arbetskraftsbyråerna har inletts inom de stora arbetsmarknadsområdena och utvidgas år 2006 till hela landet.

Genom den revidering av arbetsmarknadsstödet som skall inledas i början av år 2006 verkställs samhällsgarantin för långtidsarbetslösa, stärks arbetsmarknadsstödets beroende av motprestation och ändras ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna då det gäller finansieringen av arbetsmarknadsstödet och utkomststödet. Revideringen syftar till att överföra tyngdpunkten då det gäller arbetsmarknadsstödet från passivitet till aktivitet. Samhällsgarantin för långtidsarbetslösa genomförs på så sätt att alla arbetslösa som passivt lyft arbetsmarknadsstöd i över 500 dagar erbjuds arbete eller aktiva åtgärder. Om någon vägrar att ta emot ett lämpligt arbete som erbjuds eller att delta i en sysselsättningsfrämjande åtgärd, dras rätten till arbetsmarknadsstöd in tills vidare. Aktiveringen av långtidsarbetslösa ökas gradvis från en genomsnittlig nivå på 20 000 personer till en nivå på 30 000 personer fram till ugången av år 2008 (3 000 personer år 2006).

Finansieringsansvaret för långvarigt passivt arbetsmarknadsstöd och utkomststöd omfördelas mellan kommunerna och staten så att staten och kommunerna vardera finansierar lika stora delar av förmånerna (se närmare under kap. 6.1 och 6.3 i samband med genomgången av basservicebudgeten).

Målet för de arbetskraftspolitiska aktiva programmen och utvecklingen av utbildningen är att förebygga långtidsarbetslöshet och främja de ungas placering i utbildning eller på arbetsmarknaden och minska ungdomsarbetslösheten. Alla arbetslösa unga erbjuds utbildnings-, arbetspraktik- eller arbetsverkstadsåtgärder efter tre månaders arbetslöshet. Målet för utbildningsgarantin för unga är att år 2008 skall minst 96 % av dem som avslutar grundskolan under samma år inleda sina studier i gymnasiet, i yrkesutbildning eller i grundskolans påbyggnadsundervisning.

Ett individuellt aktivt program utarbetas för alla långtidsarbetslösa, och långvariga serviceprocesser genomförs. Stödåtgärderna i fråga om de sociala företagen fortsätter. Systemet för sysselsättningsstöd görs enklare och klarare. Ett centralt mål är att förbättra verkningsfullheten och kvaliteten hos det arbete som stöds med sysselsättningsanslag bl.a. genom att foga till och inkludera utbildning i arbetet. Ett annat mål är att göra stödsystemet enklare och grunderna för användningen av stödet tydligare. Med revideringen försöker man dessutom öka den aktiva användningen av arbetsmarknadsstödet och främja handikappades sysselsättning. Personer som mist arbetsförmågan permanent hänvisas till de stödsystem som finns för ifrågavarande personer inom ramen för det projekt som utreder möjligheterna till pension för långtidsarbetslösa (det s.k. ELMA-projektet).

För att öka och utveckla vuxenutbildningen verkställs Noste-programmet, görs förfarandet för gemensam ansökan till den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen för i synnerhet de små och medelstora företagens behov smidigare och förbättras de regionala prognoserna för yrkesutbildningen och dess kontakter med arbetslivet. Kvaliteten på och effektiviteten i vuxenutbildningen förbättras genom utveckling av utbildningen som helhet i form av ett samarbete mellan arbets- och undervisningsförvaltningen.

För att utbudet på arbetskraft skall kunna ökas och sysselsättningsgraden höjas förutsätts att de unga övergår från den grundläggande utbildningen till fortsatta studier och arbetslivet tidigare än nu och att äldre personer stannar kvar i arbetslivet 2—3 år längre än nu. För att de unga skall komma ut i arbetslivet snabbare än nu utvecklas universitetens urval av studerande och verkställs ett åtgärdsprogram med syftet att främja avläggande av examina inom utsatt tid. Dessutom görs systemet för yrkeshögskolornas finansieringssystem mera sporrande, utvecklas finansieringen av yrkesutbildning utgående från utbildningsresultat och stärks vuxenutbildningssystemet.

Det görs attraktivare att fortsätta arbeta genom att arbetslivets kvalitet förbättras med hjälp av olika utvecklingsprogram (VETO, Tykes, Kesto m.fl.) och genom att arbetslagstiftningen utvecklas. Med hjälp av dessa åtgärder förbättras också arbetets produktivitet. Inom arbetslagstiftningen har tyngdpunkten lagts på beredningen av en totalrevidering av lagen om samarbete inom företag. Lagstiftningen kring övervakning av arbetarskyddet revideras.

För politikprogrammet anvisas anslag under följande anslagsmoment i budgetpropositionen för 2006:

29.01.62, 29.60.31, 29.69.31, 29.69.34, 29.99.51, 33.01.62, 33.01.63, 33.17.53, 33.17.54, 33.32.30, 34.01.23, 34.01.63, 34.05.61, 34.05.62, 34.06.21, 34.06.31, 34.06.50, 34.06.51 och 34.06.52.

Politikprogrammet för företagsamhet

Politikprogrammet för företagsamhet består av följande fem delområden:

• Främjande av inledande av företagsverksamhet
• Förbättrande av förutsättningarna för tillväxtföretagande
• Främjande av generationsväxling och ägarskifte i företag
• Utvecklande av företagstjänster genom ökad kompetens och innovativitet
• Regelverkens förutsägbarhet, marknadens funktion och omläggning av serviceproduktionen inom den offentliga sektorn.

När åtgärdsavvägningarna för programmet avgörs och resurserna riktas beaktas de varierande behoven i regionerna. Särskild vikt läggs vid samarbetet med regionala aktörer.

De åtgärder som ingår i politikprogrammet genomförs inom åtta ministeriers ansvarsområde (justitieministeriet, inrikesministeriet, finansministeriet, undervisningsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, handels- och industriministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och arbetsministeriet) och i intensivt samarbete med olika organisationer inom näringslivet.

En betydande del av projekten under senare delen av politikprogrammets programperiod ansluter sig till utvecklingen av företagsamheten inom servicebranscherna. Förslagen gällande utveckling av företagarnas socialskydd och stärkandet av kvinnligt företagande är särskilt viktiga för serviceföretagen, liksom utvecklandet av förutsättningarna för invandrare att driva företag. Bättre förutsättningar för akademiskt utbildades företagsamhet stöder utvecklingen av servicen inom företagsvärlden, också som exportprodukt.

Inom programmet framhävs år 2006 verkställandet av fattade beslut och slutförandet av pågående projekt enligt avtalad tidtabell. Behandlingen av förslagen gällande revidering av företagstjänsterna fortsätter. Stödsystemet för företagsverksamhet på landsbygden görs mera flexibelt och mångsidigt, bl.a. genom att förutsättningarna för turism förbättras. Man följer upp projektet för utvärdering av lagstiftningens verkningar på företagen och verkställandet av de förslag till åtgärder som den s.k. författningsarbetsgruppen har lagt fram. Inom ramen för politikprogrammet bereds förslag som stöder målen för åtgärdsprogrammet för produktivitet och kommun- och servicestrukturprojektet och förutsättningarna för företagsverksamheten. Programmet ingår i genomförandet av helhetslinjen för fostran till företagsamhet. Forskningen kring fostran till företagsamhet inom grundundervisningen har planerats bli klar under budgetåret. Forsknings- och produktutvecklingsverksamheten inom servicebranscherna och behovet av förstärkt finansiering utvärderas. Verkningarna av revideringen av företagsbeskattningen följs upp.

I politikprogrammet för företagsamhet följs företagandet och dess utveckling som socialt fenomen. Uppgifterna enligt centrala mätare samlas i en företagsamhetsöversikt som publiceras varje år. Översikten kompletteras av en uppföljning av anslagen där det särskilt utreds vilken del av de för näringspolitiken reserverade anslagen som styrs direkt till små och medelstora företag.

Avsikten är att politikprogrammet för företagsamhet skall finansieras under följande moment inom ramen för de anslag som föreslås i denna budgetproposition:

26.98.43, 26.98.61, 26.98.62, 26.98.63, 28.18.21, 29.01.62, 29.10.21, 29.20.25, 29.20.30, 29.40.25, 29.60.25, 29.60.30, 29.60.31, 29.69.22, 30.10.61, 30.10.62, 30.10.63, 32.10.22, 32.10.24, 32.20.22, 32.20.27, 32.20.28, 32.20.40, 32.20.83, 32.30.42, 32.30.43, 32.30.44, 32.30.45, 32.30.47, 32.30.62, 32.50.21, 32.50.40, 32.50.41, 33.17.50, 33.17.51, 33.18.60, 34.05.61, 34.05.62 och 34.06.51.

Politikprogrammet för medborgarinflytande

Politikprogrammet för medborgarinflytande syftar till att stärka demokratin genom att främja aktivt medborgarskap, verksamheten inom medborgarsamhället, medborgarnas möjligheter till samhällspåverkan och en fungerande representativ demokrati.

Under år 2006 fortsätter och effektiveras främjandet av ett aktivt medborgarskap inom lärarutbildningen, i skolan, vid läroanstalterna och inom vuxenpedagogiken. Ett särskilt tyngdpunktsområde utgörs av inledandet av forskning som stöder medborgarstudier. Det är nödvändigt att uppmärksamma undervisning och forskning kring medborgar- och organisationsverksamhet vid universiteten, i yrkeshögskolorna och vid läroanstalterna för fritt bildningsarbete. Ramarna för organisationsverksamheten görs tydligare för att sporra verksamheten. År 2006 fyller den allmänna och lika rösträtten hundra år.

Projekt för utvecklande av medborgardeltagande och medborgarpåverkan i deras egenskap av individer, via medborgarorganisationer och i politiska grupperingar fortsätter och i detta arbete utnyttjas de verktyg den moderna informationstekniken erbjuder. Syftet är att funktionaliteten hos den representativa demokratin skall förbättras med beaktande av i synnerhet det betänkande som Demokrati 2007-kommittén har lagt fram.

Samarbetet mellan kommunerna och en serviceproduktion som i allt högre grad fungerar på marknadens villkor ställer stora krav på legitimiteten hos de nya verksamhetsformerna ur demokratisk synvinkel. Den kommunala demokratin kan utvecklas bl.a. genom att fästa uppmärksamhet vid förutsättningarna för de fortroendevaldas arbete. Under 2006 skall kommunallagen ändras så att förutsättningarna i lagstiftningen för stärkandet av den kommunala demokratin samt samordningen av det kommunala självstyret och kraven på effektivet förbättras.

Beredningen och genomförandet av politikprogrammet för medborgarinflytande sköts av statsrådets kansli, justitieministeriet, inrikesministeriet, finansministeriet och undervisningsministeriet. Riksdagspartierna, medborgarorganisationernas sakkunniga, Finlands Kommunförbund samt representanter för kommunerna och vetenskapssamfunden deltar i programmet.

Avsikten är att finansiera företagsamhetsprogrammet från följande moment inom ramen för de anslag som i föreslås i denna budgetproposition:

23.27.50, 25.01.21, 25.70.21, 26.01.21, 28.01.22, 29.01.22, 29.10.22, 29.69.22, 29.69.25, 29.69.30, 29.69.50, 29.69.55, 29.69.56 och 29.99.50.