Statsbudgeten 2006

5.5. Regionutvecklingen och strukturfonderna

Regionalpolitikens mål enligt regeringsprogrammet är social och regional balans. För att uppnå detta utjämnas skillnaderna i regionernas utvecklingsbetingelser. Målet är att uppnå balans i flyttningsrörelsen och befolkningsstrukturen samt att trygga servicestrukturen i hela landet. Avsikten är att målen skall uppnås genom en programbaserad regionalpolitik. Det regionala utvecklingsarbetet genomförs både genom nationella regionala program och genom regionala program som delvis finansieras av EU. I enlighet med regeringsprogrammet har en utredning av tillgången till kompetent arbetskraft för områden med kraftig utflyttning inletts i juni 2005. De regionala verkningarna i budgetpropositionen granskas närmare i bilaga 2 till propositionen.

De rikstäckande målen för regionutvecklingen

Ett av syftena med regionutvecklingslagen (602/2002) är att styra utvecklingen av regionerna på landskaps- och riksnivå på så sätt att utvecklingsarbetet sker i växelverkan så att det skapas en helhet av åtgärder för utveckling av regional- och centralförvaltningen. I systemet ingår på centralförvaltningsnivå de rikstäckande mål som statsrådet godkänt och de mål och åtgärder som ministerierna fastställt för utvecklingen av regionerna.

De rikstäckande mål för regionutvecklingen som statsrådet fastställt för åren 2003—2007 kompletterar och preciserar de regionalpolitiska målen i regeringsprogrammet. De ministerier som statsrådet bestämt har berett de första planerna för regionutveckling och regional verksamhet inom respektive förvaltningsområde för ramperioden 2006—2009. Med de finansieringsplaner för landskapsprogrammen och landskapsprogrammens årliga genomförandeplaner som gjorts upp under ledning av landskapsförbunden strävar man på motsvarande sätt efter att påverka förvaltningsområdenas utgiftsramar och budgetpropositionerna. Den statliga finansieringen fastställs årligen i samband med ramförfarandet och budgetprocessen.

Den nationella regionalpolitiken

Regioncentraprogrammet, kunskapscentraprogrammet, det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet och skärgårdsprogrammet är tidsbegränsade särskilda program som nämns i regionutvecklingslagen (602/2002) och godkänns av statsrådet. Regeringen överlämnade i juni 2005 till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av regionutvecklingslagen som möjliggör att dessa program kan fortgå också efter 2006. Basfinansieringen av regioncentra- och kunskapscentraprogrammen ingår under momentet Landskapsutvecklingspengar inom inrikesministeriets förvaltningsområde. Med landskapsutvecklingspengar kommer också projekt som hänför sig till regionprojektet att finansieras. Målet med regionprojektet är att stödja det regionala samarbetet mellan kommunerna. Programperioden för kunskapscentraprogrammet och regioncentraprogrammet går ut 2006. Utvecklandet av regioncentra fortgår under den programperiod som börjar 2007 med ett regioncentraprogram enligt regionutvecklingslagen. Statsrådet har också beslutat fortsätta med programmet för kunskapscentra enligt regionutvecklingslagen. Programmet grundar sig på nyttiggörande av toppkompetens och fortgår under åren 2007—2013. Det reviderade landsbygdspolitiska helhetsprogrammet En livskraftig landsbygd — vårt gemensamma ansvar har gjorts upp för åren 2005—2008. Helhetsprogrammet och det specialprogram som utarbetats utifrån det för åren 2005—2006 fokuserar på frågor inom den omfattande landsbygdspolitiken och på utveckling av landsbygdspolitiken. Skärgårdsprogrammets uppgift är att nyttiggöra skärgården, havet, sjöar, älvar och strandlinjen för att främja regionutvecklingen främst inom områden av landsbygdskaraktär. Det riksomfattande skärgårdsprogrammet kommer att reformeras under 2006.

Europeiska unionens strukturfonders verksamhet i Finland

Fyra strukturfonder är verksamma i Finland, nämligen Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF), utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ-U) och fonden för fiskets utveckling (FFU). Fondernas medel ingår i EU:s budget. Fonderna beviljar stöd huvudsakligen i form av understöd. För att få finansiering ur strukturfonderna krävs nationell medfinansiering.

Genomförandet av målprogrammen och gemenskapsinitiativprogrammen baserar sig på programdokument som statsrådet lägger fram och kommissionen godkänner. Befolkningen inom mål 1-området omfattar 20,9 % av hela befolkningen och inom mål 2-området 30,6 %. De områden som är berättigade till övergångsordningar och som under programperioden 1995—1999 hörde antingen till mål 2- eller mål 5b-områdena, men som inte hör till mål 2-området under programperioden 2000—2006, omfattar 9,6 % av befolkningen. EU-stödet till områden som är berättigade till övergångsordningar upphör vid utgången av 2005. Finansieringsbeslut och utbetalningar kan dock göras fram till utgången av 2007. Mål 3-programmet genomförs utanför mål 1-området.

I fråga om de program som finansieras med medel ur strukturfonderna baserar sig de anslag som skall tas in i statsbudgeten på de ekonomiska tabellerna i programdokumenten och i dem togs en s.k. betalningsreserv in 2004. Inkomsterna från EU:s strukturfonder tas in i statsbudgeten enligt bruttoprincipen som inkomster och utgifter för den utbetalande myndigheten. Den nationella statliga medfinansiering som behövs för program som finansieras av en strukturfond budgeteras under ett enda moment som utgift för det förvaltningsområde som deltar i genomförandet av programmen.

EU-medlen för de gemenskapsinitiativprogram (Interreg III och Urban II) som finansieras med medel ur ERUF styrs förbi statsbudgeten direkt till den administrerande och utbetalande myndighet utanför budgetekonomin som utsetts i programmet. Den statliga medfinansiering av dessa program som motsvarar EU-stödet ingår dock i statsbudgeten. En del av den EUGFJ-U-medfinansiering som intäktsförs inom mål 1-programmen styrs till Gårdsbrukets utvecklingsfond, som står utanför budgeten och som också svarar för den nationella statliga medfinansieringen av programmen. De mål 2- och 3-program som genomförs i landskapet Åland hör till landskapets behörighet, och de medel som hänför sig till dessa program ingår inte i statsbudgeten.

Den nuvarande EU-strukturfondsperioden utgår vid utgången av 2006. Finansieringsbeslut och utbetalningar för perioden 2000—2006 kan dock göras fram till utgången av 2008.

Strukturfondsmedlen i budgeten för 2006

Strukturfondsmedel beräknas utifrån utgifter som betalts 2006 och tidigare bli intäktsförda i statsbudgeten till ett belopp av sammanlagt ca 321 miljoner euro på så sätt att ERUF:s andel är 129 miljoner euro, ESF:s andel 134 miljoner euro, EUGFJ-U:s andel 33 miljoner euro och FFU:s andel 5 miljoner euro.

Figur 8. Bevillningsfullmakt för EU:s strukturfondsprogram per fond 2006, mn euro

För de betalningar som föranleds av bevillningsfullmakter som beviljats 2006 eller tidigare innehåller budgeten anslag på 557 miljoner euro varav ett belopp på sammanlagt 269 miljoner euro är avsett för EU:s strukturfonders utgifter och ett belopp på 288 miljoner euro för utgifter för den statliga medfinansieringen. Exakta uppgifter om bevillningsfullmakterna och anslagen i fråga om strukturfonderna och den statliga medfinansieringen finns under moment 26.98.61, 30.10.61, 30.10.62, 30.40.62 och 34.05.61 samt i tabellerna under dem.

Figur 9. Bevillningsfullmakten för EU:s strukturfonder och den statliga finansieringen per ministerium år 2006