Statsbudgeten 2006

5.3. Anslagen enligt förvaltningsområde

Nedan granskas de föreslagna anslagen förvaltningsområdesvis. De ändringar som föreslås i funktionerna, uppgifterna och organisationen inom förvaltningsområdena har sammanfattats i avsnitt 7.2.

Statsrådets kansli (huvudtitel 23)

För statsrådets huvudtitel föreslås anslag om 73 miljoner euro, vilket är 23 miljoner euro mera än i budgeten för 2005. Av ökningen föranleds 20 miljoner euro i utgifter av engångskaraktär med anledning av EU-ordförandeskapet. För politisk aktivitet föreslås ett anslag om 14,7 miljoner euro, varav 2,5 miljoner euro är utgifter av engångskaraktär som 2006 års presidentval föranleder.

Utrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 24)

För förvaltningsområdet föreslås anslag om sammanlagt 895 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 70 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005. Av anslagen under utrikesministeriets huvudtitel utgör andelen för utrikesförvaltningen 22 %, andelen för internationellt utvecklingssamarbete 58 %, andelen för närområdessamarbetet 3 % och andelen för övriga utgifter 17 %.

Utrikesförvaltningen

För utrikesministeriets omkostnader föreslås ett anslag om 179 miljoner euro. Det främsta målet år 2006 är ett framgångsrikt genomförande av Finlands EU-ordförandeskap. Under 2006 fortsätter strömlinjeformningen av förvaltningen genom slopandet av 15 administrativa stöd- och servicefunktioner.

Utvecklingssamarbete

På grundval av statsrådets program för utrikespolitiken föreslås ett anslag om 670,8 miljoner euro för utvecklingssamarbete, av vilket 570,1 miljoner euro har budgeterats under utrikesförvaltningens huvudtitel. I fråga om anslagen för utvecklingssamarbete föreslås en ökning på 70,7 miljoner euro. Den föreslagna anslagsnivån motvarar 0,42 % av den beräknade bruttonationalprodukten för 2006. Det viktigaste målet för den finska utvecklingspolitiken är att medverka till att utrota extrem fattigdom i världen. Det föreslås att utöver anslaget för utvecklingssamarbete för budgetåret i budgetpropositionen beviljas fullmakter att ingå förbindelser till ett värde av 500 miljoner euro så att utgifterna för dem infaller efter 2006.

Närområdessamarbete

För närområdessamarbete föreslås anslag om 23 miljoner euro, vilket är 1,2 miljoner euro mindre än 2005. I enlighet med den strategi för närområdessamarbete som statsrådet har fastställt är det primära föremålet för samarbetet Ryska federationens nordvästra delar. Närområdessamarbetet genomförs i synnerhet inom följande områden: miljö, jord- och skogsbruk, social- och hälsovård, rättsväsendet, trafik och datakommunikation, energi, kärnsäkerhet samt utbildning och medborgarsamhället.

Fredsbevarande verksamhet och civil krishantering

I anslagen för fredsbevarande verksamhet och civil krishantering har de riktlinjer som ingår i statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse år 2004 beaktats. För den fredsbevarande verksamheten föreslås anslag om 106,6 miljoner euro, vilket är 9,5 miljoner euro mera än 2005. Inom utrikesministeriets förvaltningsområde föreslås ett anslag om 49,1 miljoner euro för utgifter för underhåll av de fredsbevarande styrkorna. Utrustnings- och förvaltningsutgifter för militär krishantering, 51,7 miljoner euro, återfinns inom försvarsministeriets förvaltningsområde. Anslagen har dimensionerats i enlighet med den numerär och de krav gällande de fredsbevarande styrkorna som förutsätts när det gäller Finlands medverkan i fredsbevarande operationer 2006. För stödjandet av den civila krishanteringen föreslås ett anslag på 14,4 miljoner euro. Anslaget har dimensionerats med beaktande av de projekt inom den civila krishanteringen som Finland sannolikt kommer att delta i bl.a. i anslutning till en eventuell utvidgning av Europeiska unionens uppgifter inom civil krishantering. Den personal som är anställd för fredsbevarande insatser och uppgifter inom civil krishantering motsvarar enligt uppskattning ca 1 100 årsverken 2006.

Justitieministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 25)

För förvaltningsområdet föreslås anslag om 693 miljoner euro, vilket är 30 miljoner euro mera än i budgeten för 2005.

Av anslagen är 91 miljoner euro avsett för ministeriet och de myndigheter som verkar i samband med det, 222 miljoner euro för domstolarna, 56 miljoner euro för rättshjälpsverksamheten, 79 miljoner euro för utsökning, 192 miljoner euro för verkställande av straff, 31 miljoner euro för åklagarväsendet och 21 miljoner euro för val.

Rättssäkerhet

Inom domstolsväsendet strävar man efter att genom att utveckla domstolsförfarandet, domstolsorganisationen, personalens kunnande och informationsteknikens applikationer jämna ut skillnaderna i behandlingstiderna mellan de olika domstolarna. I förvaltningsdomstolarna ser man till att i synnerhet ärenden som är viktiga med tanke på samhället och utvecklandet av regionerna behandlas snabbt.

Omorganiseringen av tingsrätternas domkretsar fortsätter. Ett nytt utbildningssystem för domare skapas.

I syfte att utveckla rättsskyddet och förbättra tillgången på rättsskydd effektiverar man med hjälp av pilotprojekt den juridiska rådgivningen.

Betalningsstörningar och behandling av dem

Genom åtgärder för utvecklande av utsökningen och genom det förfarande med offentlig utredning som infördes 2004 effektiveras bekämpningen av den ekonomiska gråzonen och den ekonomiska brottsligheten samt utredningen av missbruk. Genom åtgärder i enlighet med det skuldhanteringsprogram som utarbetats genom ett brett samarbete effektiveras förebyggandet av skuldproblem och skötseln av dem görs smidigare. De utredningsförfaranden som hänför sig till företagsverksamhet och lagstiftningen om kreditupplysning utvecklas även i anslutning till företagsamhetsprogrammet.

I syfte att effektivera utsökningen utvecklas utsökningens verksamhetsprocesser och organisation och breddas utsökningsdistrikten.

Bekämpning av brottsligheten

För att minska brottsligheten och dess negativa verkningar genomförs programmet för inre säkerhet. De programmål som särskilt berör justitieministeriets förvaltningsområde är de mål som gäller minskning av narkotika-, vålds- och återfallsbrottsligheten, bekämpning av ekonomisk brottslighet och förbättrande av brottsoffrets ställning.

För att påskynda verkställandet av straffrättsligt ansvar strävar man inom åklagarväsendet efter att särskilt effektivera behandlingen av krävande brottmål så, att antalet ärenden där åtalsprövningen varar länge skall minska väsentligt. I syfte att effektivera verksamheten omorganiseras åklagarväsendet och resurserna fördelas så att de bättre motsvarar arbetsmängden vid de olika enheterna.

Antalet fångar beräknas vara i medeltal 3 820. Avsikten är att fångvårdsvekets verksamhet skall utvecklas med utgångspunkt i den nya lagstiftning som träder i kraft 2006 så, att verksamheten blir mer planmässig. Det primära målet är att minska återfallsbrottsligheten. Verksamheten effektiveras genom en organisationsändring, i samband med vilken man har för avsikt att överföra befogenheter från centralförvaltningen till regionfängelserna och gradvis fördela en större andel av personalresurserna på uppgifter i anslutning till ledningen och övervakningen av den rehabiliterande verksamheten för fångar. Arbetet med att utarbeta en långsiktig plan för utvecklandet av anstaltsbeståndet inom fångvården fortsätter.

Stödtjänster inom förvaltningsområdet

I syfte att förbättra produktiviteten och servicen inom förvaltningsområdet överförs stödtjänsterna för datateknik och för ekonomi- och personalförvaltning till de servicecentra som kommer att bildas och som kommer att vara underställda ministeriet. Det har föreslagits att finansieringen av dessa servicecentra, dvs. Justitieförvaltningens datateknikcentral och Justitieförvaltningens servicecentral, skall ordnas genom interna anslagsöverföringar inom huvudtiteln.

Inrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 26)

För förvaltningsområdet föreslås anslag om sammanlagt 1 546 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 39 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005.

Utlänningsförvaltningen

I enlighet med regeringsprogrammet har regeringen utarbetat ett invandrarpolitiskt program och berett sig på ökad invandring. Enligt befolkningsprognoserna kommer befolkningsmängden att minska inom den närmaste framtiden. Ett sätt att säkerställa en tillräcklig mängd arbetsför befolkning även framöver är att öka andelen invandrad arbetskraft. Förutom det invandrarpolitiska programmet bidrar även många bestämmelser som håller på att utarbetas inom Europeiska unionen till behoven av ändringar av utlänningslagstiftningen. Projekt som avser ändringar av utlänningslagen och som gäller bl.a. utländska studerandes ställning och situationen i fråga om offer för människohandel har redan startats.

Polisväsendet

De centrala strategiska riktlinjerna för polisväsendet dras upp i programmet för den inre säkerheten, som statsrådet fastställde den 23 september 2004. Avsikten är att stärka det brottsbekämpningsprogram i syfte att minska våld som kompletterar programmet för den inre säkerheten. I enlighet med de strategiska riktlinjerna ligger tyngdpunkten i polisens verksamhet på förebyggande verksamhet med syfte att minska antalet brott i synnerhet i fråga om narkotika-, vålds- och egendomsbrott. Den preventiva verksamheten baserar sig på en väl fungerande säkerhetsplanering på regional och lokal nivå. Risken för att åka fast ökas och utredningsnivån för brott förbättras. Trafikövervakningen ökas i syfte att minska antalet olyckor och förbättra trafiksäkerheten. Bekämpningen av ekonomiska brott effektiveras. Samarbetet mellan polisens enheter ökas och samarbetet mellan myndigheterna effektiveras särskilt i syfte att bekämpa skadeverkningarna av alkoholmissbruk. Det partnerskapsbaserade samarbetet vidareutvecklas bl.a. i enlighet med företagssäkerhetsstrategin.

Den internationella terrorismen bekämpas i enlighet med Europeiska unionens strategiska riktlinjer, med särskilt beaktande av det finländska EU-ordförandeskapet under det andra halvåret 2006.

Den inre säkerheten har fått ökad betydelse såväl på det internationella som på det nationella planet. Den strategiska styrningen av den inre säkerheten stärks genom samordning av de viktigaste sektorernas verksamhet och genom ökat samarbete med övriga centrala ministerier som ansvarar för den inre säkerheten. En helhetsbedömning av programmet för den inre säkerheten görs år 2006 på så sätt att resultaten står till förfogande år 2007.

Räddningsväsendet

Tyngdpunkten inom räddningsväsendet ligger på att verkställa besluten om servicenivån inom räddningsområdena. Arbetet med att effektivera förebyggandet av olyckor fortsätter som en del av programmet för inre säkerhet. Staten har övertagit ansvaret för nödcentralssystemet i hela landet. Räddningsinstitutets forsknings- och utvecklingsverksamhet utvecklas så att den motsvarar hela sektorns behov. Räddningsinstitutet sörjer också som en ny uppgift för den utbildning som ger färdigheter för uppgifter inom den civila krishanteringen.

Gränsbevakningen

Gränssäkerheten upprätthålls och den allt livligare gränstrafikens smidighet tryggas. Verkställandet av den reviderade lagstiftningen om gränsbevakningsväsendet fortsätter. Som ett led i revideringen verkställs statsrådets principbeslut om och program för den inre säkerheten samt bl.a. statsrådets principbeslut om tryggande av samhällets livsviktiga funktioner. Gränssäkerheten upprätthålls och den allt livligare gränstrafikens smidighet tryggas. Bekämpningen av brott såsom ordnande av olaglig inresa i landet och människohandel effektiveras genom att gränsbevakningsväsendet i ökande omfattning deltar i brottsbekämpningen och i förundersökningsverksamheten. Myndighetssamarbetet effektiveras i samband med upprätthållandet av gränssäkerheten och genom att gränsbevakningsväsendets resurser allt bättre utnyttjas i samband med upprätthållandet av den inre säkerheten.

Kommunerna

Av anslaget under huvudtiteln utgör andelen för understöd till kommuner och utveckling av regionerna ca 30 %. För kommunernas allmänna stadsandel föreslås ett belopp på 198,1 miljoner euro. I förslaget ingår en justering av kostnadsnivån på 2,4 procent vilket motsvarar 75 procent av totalbeloppet av den uppskattade förändringen i kostnadsnivån. På dimensioneringen av anslaget inverkar dessutom den utjämning av statsandelarna som görs på basis av ändringen i kommunernas skatteintäkter.

Som ett led i revideringen av kommunernas statsandelssystem justeras vissa grunder för fastställande av den allmänna statsandelen. En beskrivning av statsandelsreformen ingår i basservicebudgetgranskningen (kapitel 6).

I de anslag om 24,6 miljoner euro som är avsedda för sammanslagningsunderstöd till kommuner och för investerings- och utvecklingsstöd har man berett sig på att en ny sammanslagning träder i kraft år 2006. För kommunernas finansieringsunderstöd enligt prövning föreslås 25 miljoner euro, vilket är 5 miljoner euro mindre än år 2005.

Försvarsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 27)

För förvaltningsområdet föreslås anslag om 2 274 miljoner euro, vilket är 125 miljoner euro mera än i budgeten för 2005. Nu föreslagna och tidigare beviljade fullmakter föranleder ett utgiftsåtagande om 1 299 miljoner euro åren efter budgetåret. Detta innebär en ökning med 118 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005.

Riktlinjerna för utvecklandet av förvaltningsområdet har fastställts i den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen för år 2004. Prioritetsområden för utvecklandet av försvarssystemet är arméns beredskapsförband, luftvärnet, militär krishanteringsförmåga och ett logistik- och underhållssystem som bildar nätverk med näringslivet.

Försvarsmaktens omkostnader

För försvarsmaktens omkostnader föreslås anslag om sammanlagt 1 329,3 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 19,7 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005. Ökningen föranleds av en lönejustering och av en allmän ökning av kostnadsnivån. Från anslaget under momentet har 5,7 miljoner euro som föranleds av omkostnader i hemlandet för den militära krishanteringen överförts till moment 27.30.21.

Tyngdpunkten i försvarsmaktens utbildning förläggs till att upprätthålla och utveckla förmågan att förebygga och avvärja strategiska anfall. Försvarsmaktens personalresurser utvecklas på grundval av riktlinjerna i försvarsförvaltningens personalpolitiska program och i det styrningsbrev som utfärdats om verkställandet av försvarsministeriets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse 2004. För de krigstida trupperna utbildas alla de män i en åldersklass vilkas hälsotillstånd gör dem lämpade för uppgiften. Målet är att utbilda 5 000 reservister vid reservövningar (föregående år 30 000). Försvarsmakten är beredd att genom myndighetssamarbete ställa trupper och materiel till det övriga samhällets förfogande.

Anskaffning av försvarsmateriel

För anskaffning av försvarsmateriel föreslås anslag om 643,3 miljoner euro, varav 511,3 miljoner euro föranleds av betalningar på grund av tidigare beviljade beställningsfullmakter. Av anslaget för materielanskaffningar föranleds dessutom 63,7 miljoner euro av betalningsandelen för 2006 för en ny beställningsfullmakt för materiell utveckling av försvarsmakten (PVKEH 2006), 39,6 miljoner euro av annan anskaffning av försvarsmateriel och 28,7 miljoner euro av utgifter på grund av ändringar i index och valutakurser. Det anslag som föreslås för försvarsmaterielanskaffningar ökar med 66,2 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005. Tillägget föranleds huvudsakligen av tidsmässiga ändringar av utgifter i samband med beställningsfullmakter för tidigare år, samt av den justering av finansieringsnivån inom försvarsförvaltningen som förutsätts i det program för försvarets utveckling som ingår i den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen för år 2001. Resurser för utvecklande av försvaret används i första hand till att uppnå förmåga att förebygga och avvärja ett strategiskt anfall. Förmågan att förebygga och avvärja hot om militärt våld av större omfattning upprätthålls i proportion till hotets omfattning.

Militär krishantering

Inom försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås 51,7 miljoner euro för de utgifter för materiel och förvaltning som den militära krishanteringen medför samt 5,7 miljoner euro för omkostnader i hemlandet för den militära krishanteringen. Andelen för underhållet av de finska krishanteringstrupperna, 49,1 miljoner euro, ingår i utrikesministeriets förvaltningsområde. Anslaget för den militära krishanteringen har dimensionerats enligt styrkan för och uppgifterna inom de finska krishanteringstrupperna med beaktande av de krishanteringsoperationer som Finland sannolikt kommer att delta i år 2006.

Finansministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 28)

För finansministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 5 788 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 234 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005. Ökningen föranleds närmast av en ökning av betalningsandelarna till Europeiska unionen, av statens pensionsutgifter och av vissa utgifter som inte fördelas enligt förvaltningsområde samt av låglönestödet till arbetsgivare.

Statens pensionsutgifter

Drygt hälften av utgifterna inom finansministeriets förvaltningsområde är pensioner. För de pensioner och ersättningar som staten betalar föreslås 3 188 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 4 % jämfört med den ordinarie budgeten 2005.

Figur 6. Statens årliga pensionsutgifter mn euro (vänstra skalan) och antalet pensioner (högra skalan)

Vid ingången av 2005 trädde en betydande ändring av lagen om statens pensioner (StPL) i kraft. Ändringen har verkställts enligt samma allmänna principer som inom den privata sektorn. Genom ändringen stöds regeringsprogrammens långsiktiga mål att höja genomsnittsåldern för utträde från arbetsmarknaden. I ändringen förutser man att antalet StPL-pensioner som börjar löpa på grund av fribrev kommer att öka i betydande grad åren 2005—2007 som en följd av att en allmän rätt att beviljas ålderspension vid 63 års ålder (i stället för vid 65 års ålder) trädde i kraft vid ingången av 2005. Eftersom de StPL-pensioner som börjar löpa på grund av fribrev ändå är rätt så små, antas dock inte StPL-pensionsutgiften öka i samma utsträckning.

Enligt den s.k. principen om sista betalande anstalt (VILMA) som tillämpats sedan ingången av 2004 beräknas det sammanlagda beloppet av de pensioner som staten betalar för andras räkning uppgå till 26 miljoner euro 2006. År 2006 förutspås de StPL-pensionsutgifter som betalas ut av andra VILMA-anstalter uppgå till 80 miljoner euro.

Inkomstöverföringar till Åland

De inkomstöverföringar som skall betalas till landskapet Åland beräknas uppgå till sammanlagt 199 miljoner euro. Anslagen ökar med 18 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2005. Storleken på avräkningsbeloppet till Åland bestäms enligt självstyrelselagen för Åland så, att avräkningsbeloppet är 0,45 % av inkomsterna enligt statsbokslutet med undantag för upptagna nya statslån. Anslaget för avräkningsbeloppet höjs i motsvarighet till ökningen av statens inkomster.

Avgifter till EU

För Finlands finansiella bidrag till Europeiska unionen föreslås 1 540 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 27 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2005. Ökningen föranleds av en ökning av EU:s utgifter och av den avgiftsnedsättning som beviljas Förenade konungariket.

Låglönestöd och stöd för sjöarbetsinkomst

För stöd till arbetsgivare föreslås 124 miljoner euro. En lag om temporär befrielse från betalning av förskottsinnehållning som verkställts på sjöarbetsinkomst från vissa passagerarfartyg trädde i kraft vid ingången av 2005. Stödet beviljas så, att arbetsgivaren befrias från skyldigheten att till skatteförvaltningen betala de förskottsinnehållningar som verkställts på sjöarbetsinkomst. Stödbeloppet uppgår till uppskattningsvis 24 miljoner euro. Det föreslås att ett låglönestöd till arbetsgivare tas i bruk 2006—2010 och för ändamålet föreslås 100 miljoner euro 2006. Genom stödet får man lågproduktiv och äldre arbetskraft att stanna kvar i arbetslivet och förbättrar dessa arbetstagares möjligheter till sysselsättning. Arbetsgivaren skall vara berättigad till låglönestöd för varje 55 år fylld heltidssysselsatt arbetstagare som lyfter 900—2000 euro i månaden i lön. Stödet beviljas på så sätt att arbetsgivaren på eget initiativ får lämna ett belopp motsvarande stödets omfattning obetald vid betalning av förskottsinnehållningen till skatteförvaltningen. Varken låglönestödet eller stödet för sjöarbetsinkomst inverkar på skattetagarnas skatteinkomster, eftersom en rättelse av samma storlek görs i de redovisade beloppen.

Undervisningsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 29)

För undervisningsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 6 457 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 259 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005.

Största delen av anslagen under undervisningsministeriets huvudtitel består av anslag för universitetens verksamhet och stödjande av vetenskap samt statsandelar och statsunderstöd för yrkeshögskoleundervisning, allmänbildande utbildning, yrkesutbildning, yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete, biblioteksväsendet och kultur, konst, idrottsverksamhet samt ungdomsarbete. Utgifterna för undervisnings- och kulturverksamheten finansieras huvudsakligen av staten och kommunerna. Av utgifterna för vetenskap samt kultur, konst, idrottsverksamhet och ungdomsarbete finansieras 391,4 miljoner euro med tippnings- och penninglotterivinstmedel.

Finansieringen av universiteten och av vetenskap

Staten svarar till största delen för universitetens och vetenskapsverksamhetens omkostnader och anslag. Den kompletterande finansieringen utgör minst 36 % av den totala finansieringen av universiteten. Universitetens omkostnadsanslag ökar med sammanlagt 38 miljoner euro, varav 20 miljoner euro i enlighet med lagen om utveckling av högskoleväsendet är avsedda för säkerställande av en effektiv och resultatrik verksamhet inom universiteten. Det föreslås att bevillningsfullmakten för Finlands Akademis forskningsanslag ökas med 30 miljoner euro.

Statsandelar för undervisning och kultur

Finansieringen av utbildningstjänster som ordnas av kommunerna och andra huvudmän samt finansieringen av kulturverksamhet fastställs huvudsakligen inom ramen för ett kalkylmässigt statsandelssystem på basis av priserna per enhet och prestationsvolymen. Staten och kommunerna och andra som ordnar dylik verksamhet svarar för finansieringen tillsammans. De statsandelar som ingår i kostnadsfördelningen baserar sig på kostnaderna per enhet 2003 på så sätt, att 44 % av den justering av kostnadsfördelningen som görs på basis av kostnaderna per enhet beaktas år 2006. Dessutom har statsandelarna höjts genom förändringar i kostnadsnivån åren 2004, 2005 och 2006. För statsandelar för driftskostnaderna för utbildnings- och kulturverksamheten föreslås 3 281 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel är 2 526 miljoner euro och de privata instansernas andel 755 miljoner euro. Statsandelarna ökar sammanlagt 150 miljoner euro jämfört med 2005. Statsandelarna ökar till följd av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, vilken periodiserats över fyra år, införandet av yrkesprov, förbättrade datakommunikationsförbindelser, ökade antal gymnasieelever och studerande i den grundläggande utbildningen inom läroavtalsutbildningen samt en höjd kvot för antalet årsverken i kulturinstituten. Indexhöjningen ökar statsandelsanslagen med 73 miljoner euro. Det minskade antalet elever i grundläggande utbildning minskar statsandelarna med 27 miljoner euro. För de särskilda statsandelarna för anläggningskostnader föreslås 66,2 miljoner euro för skolprojekt och 6 miljoner euro för biblioteksprojekt.

För programmet för höjande av utbildningsnivån hos vuxna föreslås en ökning med 4 miljoner euro, varvid för programmet används 30 miljoner euro. Målet är att 9 300 personer inleder utbildning inom ramen för programmet Kunskapslyftet 2006. Dessutom deltar uppskattningsvis 15 000 vuxna som ingår i Kunskapslyftets målgrupp i yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning samt läroavtalsutbildning.

Användningen av tippningsvinstmedel

De disponibla tippningsvinstmedlen beräknas uppgå till 391,4 miljoner euro. Det föreslås att andelen för vetenskap är 75,7 miljoner euro (19,3 %), för konst och kultur 186,4 miljoner euro (47,6 %), för idrott 95,1 miljoner euro (24,3 %) och för ungdomsarbete 34,2 miljoner euro (8,7 %). Bestämmelser om förmånstagarnas minimiandelar finns i den lag som gäller fördelningen av avkastningen av tippningsvinstmedel. Beloppet av de statsandelar till bibliotek som finansieras med tippningsvinstmedlen för konst och kultur föreslås uppgå till 40 miljoner euro, vilket är 44 % av det totala beloppet av dessa statsandelar. Andelen baserar sig på den i nämnda lag angivna övergångstidtabell enligt vilken statsandelarna till bibliotek successivt överförs till att finansieras med allmänna budgetmedel.

Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 30)

För jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 2 700 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 24 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005. Nu föreslagna och tidigare beviljade fullmakter föranleder ett anslagsbehov om sammanlagt 2 057 miljoner euro åren efter budgetåret, vilket innebär en minskning med 930 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005. Minskningen beror huvudsakligen på att åtagandena för år 2006 beträffande kompensationsbidrag och systemet för miljöstöd minskat.

Tablå 11. Utgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde enligt politiksektor, mn euro

Största delen av anslagsökningarna beror på de höjda stöden och förvaltningsutgifterna i anslutning till reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik och på att de av EU delfinansierade utvecklingsprogrammen för landsbygden i huvudsak betalas ut 2006. Å andra sidan minskar utgifterna med 62,7 miljoner euro till följd av en post inom miljöstödet till jordbruket som överförs från 2005. Jämfört med budgetpropositionen 2005 ökar de disponibla medlen med ca 44 miljoner euro. Inkomsterna från EU minskar med ca 52 miljoner euro, vilket huvudsakligen beror på att förskott till ett belopp av 36 miljoner euro beaktas som en minskande faktor.

Utveckling av landsbygden

Regeringen har som mål att landsbygdens livskraft skall upprätthållas på ett hållbart sätt. Landsbygdsregionernas, i synnerhet den avlägset belägna landsbygdens och den egentliga landsbygdens stabila utveckling i förhållande till hela landets utveckling tryggas genom att landsbygdsföretag främjas och arbetsplatserna i dem ökas och kunnandet stärks. Utvecklandet av landsbygden omfattar även lokala verksamhetsgrupper och byaverksamhet. Landsbygden utvecklas främst med hjälp av finansiering av den regionala programverksamhet som delfinansieras av EU och med hjälp av styrning och finansiering av landsbygdsrådgivningen. Bevillningsfullmakten för projekt inom programverksamheten är under programperiodens sista år mindre än under tidigare år, dvs. 44,6 miljoner euro, medan utbetalningsmedlen ökar betydligt. Anslagen för landsbygdsrådgivningen minskar en aning. År 2006 verkställs även statsrådets särskilda landsbygdspolitiska program.

Jordbruk

Syftet är att trygga familjejordbrukens verksamhetsförutsättningar och produktionen av högkvalitativa livsmedel samt att minska näringsbelastningen från jordbruket. Man strävar även efter att fortsätta att odla åkerarealen och öka dess användning till energiproduktion. Beloppet av jordbrukarstöd som betalas ut stiger med 25,0 miljoner euro, när EU-inkomststödet stiger. Genom EU-inkomststödet kompenseras verkningarna av sänkningen av priserna på jordbruksprodukter. I anslutning till ändringarna i EU:s gemensamma jordbrukspolitik tas i Finland från ingången av år 2006 i bruk ett nytt system med samlat gårdsstöd som delvis är oberoende av produktion. En del av de s.k. moduleringsmedlen, vilka avskiljts från EU-inkomststödet, anvisas i Finland till den EU-finansierade andelen av miljöstödet för jordbruket. I övrigt torde det först år 2007 bli klart huruvida Finland får tilläggsfinansiering från EU jämfört med den nuvarande Berlinramen. Till odlare betalas dessutom med medlen för det nationella stödet för jordbruk och trädgårdsodling den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget inom stödområdena A och B samt den nationella tilläggsdelen till miljöstödet i hela landet. Räntestödslån beviljas till ett belopp av 250 miljoner euro. Den nationella kvalitetsstrategin inom livsmedelshushållningen genomförs på de prioritetsområden som man kommit överens om inom näringsgrenen.

Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

Åtgärderna för att skydda människornas och djurens hälsa och miljön samt för att förbättra jordbruks- och livsmedelsproduktionens konkurrenskraft fortsätter. I målen för reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik ingår tryggande av livsmedelssäkerheten, förbättrande av produkt- och produktionskvaliteten, ett allt bättre iakttagande av miljöverkningarna samt främjande av djurens välbefinnande. Utfallet av målen följs upp genom övervakning av de tvärvillkor som träder i kraft stegvis fram till ingången av 2007. I syfte att säkerställa en resultatrik och enhetlig tillsyn som omfattar hela livsmedelskedjan inrättas inom statens centralförvaltning ett nytt ämbetsverk, Livsmedelssäkerhetsverket.

Fiskeri-, vilt- och renhushållning

Verksamheten syftar till att fisk- och viltbestånden skall utnyttjas på ett hållbart och allsidigt sätt. Inom näringsfisket strävar man efter att uppnå en hållbar jämvikt mellan fisktillgångarna och fiskeansträngningarna samt att rikta uppmärksamhet på att förbättra näringens lönsamhet och konkurrenskraft. I fråga om fritidsfisket satsar man på att förbättra resultaten av vården av fiskbestånden samt på att utveckla fisketurismen. Man strävar efter att viltstammarna skall förbli livskraftiga samtidigt som de skador som vilten förorsakar minskar. Det centrala inom renhushållningen består i att utveckla renskötselnäringens struktur och lönsamhet samt att trygga betesmarkernas hållbarhet.

Vattenhushållning

Syftet är att förbättra beredskapen inför exceptionella vattenförhållanden och specialsituationer när det gäller vattentjänster.

Skogsbruk

Verksamheten har som mål en hög virkesproduktiv bruksgrad, ett gott virkesproduktivt tillstånd och mångfald i fråga om skogarna. Dessa mål eftersträvas genom att det nationella skogsprogrammet 2010 och den handlingsplan för mångfalden i skogarna i södra Finland som hänför sig till skogsprogrammet verkställs i enlighet med regeringsprogrammet.

Lantmäteri och samanvändning av geografisk information

Genomförandet av den nationella strategi för geografisk information som ingår i regeringens informationssamhällsprogram fortsätter 2005—2010. Fastighetsregistret och terrängdatabasen hålls ajour i enlighet med kraven. Förbättringen av fastighets- och terrängmaterialet fortsätter. Genomförandet av ägoregleringar utvidgas till att omfatta hela landet. De verkställighetsuppgifter på nationell nivå som INSPIRE-direktivförslaget förutsätter inleds.

Förvaltning och övrigt

Utgifterna för jord- och skogsbruksministeriet och för ministeriets informationstjänstcentral minskas. Arbetskrafts- och näringscentralerna, vilkas verksamhetsanslag har budgeterats inom handels- och industriministeriets förvaltningsområde, sköter uppgifter på regional nivå för verkställandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, landsbygds- och strukturpolitik och fiskeripolitik och svarar bl.a. för att tillsynen över stöden utövas i överensstämmelse med författningarna. De regionala miljöcentralerna, vilkas verksamhetsanslag har budgeterats inom miljöministeriets förvaltningsområde, sköter jord- och skogsbruksministeriets uppgifter på regional nivå i fråga om användning och vård av vattentillgångar. Länsveterinärerna, vilkas verksamhetsanslag har budgeterats inom inrikesministeriets förvaltningsområde, sköter på regional nivå uppgifter i anslutning till livsmedelssäkerhet, djurens hälsa och välmåga samt medicinering. Skogscentralerna sköter på regional nivå uppgifter i anslutning till främjandet av och tillsynen över skogsbruket.

Kommunikationsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 31)

För kommunikationsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 1 723 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 52 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2005. Inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten och övriga inkomster vid förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar beräknas uppgå till 180 miljoner euro. Därmed beräknas den totala finansieringen som kan disponeras uppgå till 1 903 miljoner euro. Fullmaktsbeslut om icke slutförda och nya farledsprojekt föranleder utgiftsåtaganden om 1 209 miljoner euro åren efter budgetåret, vilket innebär en minskning på 29 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2005.

Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde genomförs regeringens trafik- och kommunikationspolitik samt ägarpolitiken i fråga om företag och affärsverk i ministeriets ägarstyrning. Övriga politiksektorer utgörs av forskningsanstalterna. De disponibla anslagen riktas så att regeringsprogrammet och de ramar för statsekonomin för åren 2006—2009 som statsrådet angivit 11.03.2005 kan genomföras så effektivt som möjligt.

Kommunikationspolitiken

Vid genomförandet av kommunikationspolitiken används olika styrmedel och lagstiftningsmedel samt i begränsad utsträckning anslag. Kommunikationsverket sköter administrativa uppgifter. Verkets omkostnader om 32 miljoner euro finansieras i huvudsak med inkomster av de avgifter kommunikationsverket uppbär. Anslagsfinansieringens andel är 5,2 miljoner euro. Verksamhetsområdet får direkt stöd ur budgeten för understödjande av tidningspressen till ett belopp av 13,6 miljoner euro. Rundradion Ab:s verksamhet finansieras med ca 397,8 miljoner euro genom de televisions- och koncessionsavgifter som betalas till televisions- och radiofonden.

Trafikpolitiken

Trafikpolitiken har som mål att sörja för medborgarnas välfärd och se till att näringslivet har bättre verksamhetsförutsättningar genom att på ett balanserat sätt på olika områden och med tanke på de olika befolkningsgrupperna säkerställa att man kan röra sig smidigt i trafiken och att transportmarknaderna fungerar väl. De som planerar och ordnar med trafiktjänster måste beakta 5,2 miljoner finländares dagliga behov av att röra sig i trafiken, och näringslivets transportbehov, som omfattar ca 450 miljoner ton.

Trafikpolitiken verkställs med utnyttjande av de medel som lagstiftningen och styrningen ger genom att man upphandlar trafiktjänster i syfte att skapa ett tryggt och miljövänligt trafiktjänstsystem samt genom att man upprätthåller statens trafiknät och stöder upprätthållandet av andra trafiknät.

Trafikpolitiken verkställs av de verk som sköter trafikleder: Vägförvaltningen, Sjöfartsverket och Banförvaltningscentralen samt Fordonsförvaltningscentralen. Dessutom föreslås att det 2006 skall inrättas två nya ämbetsverk, Luftfartsverket och Järnvägsverket, vilka skall sköta säkerhets- och andra myndighetsuppgifter i anslutning till luft- respektive järnvägstrafiken.

Omkostnaderna för kommunikationsministeriet är 14,7 miljoner euro, och omfattar ett tillägg på 0,4 miljoner euro. Fordonsförvaltningscentralens omkostnader beräknas uppgå till 73,5 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 5,2 miljoner euro närmast till följd av ökade informationsförvaltningsuppgifter. Av Fordonsförvaltningscentralens omkostnader täcks 11,0 miljonet euro med anslag som används för uppgifter i anslutning till fordonsbeskattningen och resten täcks med inkomster av avgifter.

Vägförvaltningens totala utgifter beräknas uppgå till 693,6 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 39,6 miljoner euro främst på grund av att antalet stora projekt och verksamhetens omfattning varierar årligen. År 2006 pågår nio stora vägprojekt, varav det största är motorvägen Muurla—Lojo, för vilken ett beslut om en fullmakt på 700 miljoner euro fattats. Nya projekt som inleds är den andra etappen av Tammerfors västra ringväg med en fullmakt på 57,0 miljoner euro och förbättrandet av avsnittet Hintta—Korvenkylä i Uleåborg med en fullmakt på 25,7 miljoner euro och med tillfällig finansiering av Uleåborgs stad samt av riksväg 2 på avsnittet Vichtis—Björneborg med en fullmakt på 45 miljoner euro. Vidare disponerar farledsinrättningarna tillsammans 58,7 miljoner euro för fortsatt byggande av trafikförbindelser till Nordsjö hamn. Helsingfors stad finansierar hälften av beloppet.

Sjöfartsverkets totala utgifter beräknas uppgå till 109,2 miljoner euro, vilket är 6,2 miljoner euro mer än år 2005. Till följd av revideringen av systemet med farledsavgifter kommer farledsavgifterna att antecknas som bruttobudgeterade inkomster i statens inkomster, vilket beaktats vid dimensioneringen av det anslag som Sjöfartsverket disponerar för basfarledshållningen. Arbetet med att fördjupa den delvis färdigställda Torneåleden fortsätter. Som ett nytt projekt föreslås en fullmakt till ett värde av 30,0 miljoner euro för fördjupning av Brahestadsleden.

Banförvaltningscentralens totala utgifter beräknas uppgå till 409,9 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 46,7 miljoner euro som föranleds av att antalet stora projekt och verksamhetens omfattning varierar årligen, samt av inrättandet av Järnvägsverket år 2006. År 2006 pågår fyra stora projekt, varav direktbanan Kervo—Lahtis, som byggs med stöd av ett beslut om en fullmakt på 331 miljoner euro, blir klar 2006. År 2006 inleds iståndsättningen av Ilmala bangård (fullmakt att ingå avtal 100 miljoner euro).

Järnvägsverket inrättas från den 1 september 2006. Verket skall sörja för säkerheten på järnvägarna och övervaka att säkerhetskraven efterföljs inom järnvägssystemet. Järnvägsverket är också regleringsorgan inom sitt område och svarar för biljettkontrollen inom järnvägstrafiken. För verket föreslås ett fyra månaders nettoanslag till ett belopp av 1,0 miljoner euro. Utgifterna för biljettkontrollen, 700 000 euro år 2006, täcks med inkomsterna från kontrollverksamheten.

Luftfartsförvaltningen inrättas från och med den 1 januari 2006. Från Luftfartsverket avskiljs och anförtros ämbetsverket de uppgifter som innebär utövande av betydande offentlig makt som avses i 124 § i grundlagen. Luftfartsverkets övriga offentliga förvaltningsuppgifter separeras inom verket och överförs till en enhet för offentlig förvaltning. Luftfartsförvaltningen sörjer för den allmänna flygsäkerheten och övervakningen av luftfarten samt har hand om de offentliga förvaltningsuppgifter som gäller civil luftfart. För Luftfartsförvaltningen föreslås ett nettoanslag om 5,8 miljoner euro. Ämbetsverkets bruttoutgifter är 8,8 miljoner euro. Intäkterna av de avgiftsbelagda prestationerna utgörs i huvudsak av offentligrättsliga prestationer. Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats avgiften för övervakning av flygtrafiken, som har budgeterats under moment 11.19.05. Intäkterna av avgiften beräknas uppgå till 5,8 euro miljoner euro.

För stöd till andra än statens trafiknät anvisas statlig finansiering till ett belopp av 13,0 miljoner euro. Av detta belopp föreslås för statsunderstöd till privata vägar 12,0 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 1,9 miljoner euro. För statsunderstöd till flygfälten i Seinäjoki och S:t Michel föreslås 1,0 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 0,3 miljoner euro.

För köp av eller stöd till tjänster inom kollektivtrafiken föreslås 149,8 miljoner euro. För köp av och stöd till tjänster inom persontrafiken föreslås 74,6 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 6,7 miljoner euro. Dessutom stöds persontrafiken med ca 4 miljoner euro inom ramen för den lagstiftning som gäller förvaltningsförsöket i landskapet Kajanaland. Utvecklandet av den statliga finansieringen till tågtrafiken och den övriga kollektivtrafiken utreds i arbetsgrupper. För köp av eller stöd till tjänster i anslutning till förbindelsefartygstrafiken inom skärgårdstrafiken föreslås 7,8 miljoner euro. I beloppet har beaktats den tekniska överföringen från Sjöfartsverkets omkostnader av inkomsterna från avgifterna i förbindelsefartygens trafik. För lotsningar på Saimen föreslås ett prisstöd på 4,0 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 0,7 miljoner euro. Stödet till handelsfartyg och passagerarfartyg i utrikesfart uppgår till 63,4 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 6,8 miljoner euro närmast till följd av förändringar av fartyg.

Forskningsinstituten

Förvaltningsområdets forskningsinstitut är Meteorologiska institutet och Havsforskningsinstitutet, vilkas verksamhet finansieras genom anslag och med övriga inkomster. Meteorologiska institutets bruttoutgifter beräknas uppgå till 40,2 miljoner euro. En del av bruttoutgifterna finansieras med inkomster och anslagsbehovet beräknas uppgå till 30,2 miljoner euro. Havsforskningsinstitutets omkostnader beräknas uppgå till 11,1 miljoner euro. Anslagsbehovet är 10,3 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 1,5 miljoner euro jämfört med 2005. Ökningen beror närmast på den genomgripande renoveringen av havsforskningsfartyget Aranda.

Handels- och industriministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 32)

För handels- och industriministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om 972 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 5 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005. Tyngdpunkten vid fördelningen av anslagen och fullmakterna förflyttas till teknologi- och innovationspolitik samt till finansiering av företag som inleder sin verksamhet och av tillväxtföretag.

Teknologi- och innovationspolitik

Omkring 57 %, eller 555 miljoner euro, av ministeriets förvaltningsområdes utgifter går till teknologi- och innovationspolitiken. Det föreslås att Teknologiska utvecklingscentralens (Tekes) bevillningsfullmakter ökas med 31 miljoner euro. Ökningen baserar sig på den tilläggssatsning på forsknings- och utvecklingsfinansiering under valperioden som det avtalades om i samband med godkännandet av regeringsprogrammet samt på rambeslutet för 2005, vars andel av tillägget är ca 15 miljoner euro. Genom ökningarna stärks Finlands konkurrenskraft i en global verksamhetsmiljö som genomgår snabba förändringar. Särskild uppmärksamhet fästs vid utvecklandet av affärskompetensen, vid att innovationsmiljön får en internationell prägel och vid utvecklandet av servicesektorn. För statens tekniska forskningscentrals (VTT) omkostnader föreslås 70 miljoner euro. Den offentliga FoU-finansieringen behandlas i ett helhetsperspektiv i avsnitt 5.4.

Företagspolitik

För anslag för företagspolitik föreslås 180 miljoner euro. De företagspolitiska åtgärderna riktas särskilt till finansiering av och rådgivning till företag i inlednings- och tillväxtskedet. I de tidiga utvecklingsfaserna stöds företagen också genom en ny form av kapitalfinansiering. För bevillningsfullmakten för den statliga medfinansieringen av EU:s strukturfonder föreslås 69,1 miljoner euro.

Som Finnvera Abp:s fullmakt för räntestödslån föreslås 235 miljoner euro. Utgifterna för fullmakterna för räntestödslån beräknas uppgå till 14,4 miljoner euro. För ersättningar av kreditförluster till bolaget reserveras 18,7 miljoner euro. I syfte att öka antalet utländska investeringar i Finland ökas finansieringen till stiftelsen Invest in Finland med 0,8 miljoner euro. Det teknologiska kunnandet vid TE-centralerna stärks ytterligare genom ett tilläggsanslag på 0,35 miljoner euro.

Åtgärder som gäller företagandet ingår i stor utsträckning i regeringens politikprogram för företagsamhet. En betydande andel av projekten i slutet av programperioden hänför sig till främjande av företagandet inom servicebranscherna. Programmet behandlas i avsnitt 5.2.

Energipolitik

Den nationella klimatstrategin revideras under loppet av 2005. I syfte att skapa en mer klimatanpassad och miljövänlig energihushållning och ta i bruk ny teknologi föreslås som bevillningsfullmakt för energistödet 30,2 miljoner euro. En stor förändring på energimarknaden följer av utsläppshandeln, vars verkningar beaktas när stödet beviljas.

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 33)

För social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om 11 263 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 1 234 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005.

Regeringens mål är att utveckla välfärdssamhället genom att förbättra sysselsättningen, upprätthålla arbetsförmågan, stärka bastjänsterna och utkomstskyddet samt genom att balansera den regionala utvecklingen. Social- och hälsovårdspolitikens viktigaste mål är främjande av hälsan och funktionsförmågan, ökande av arbetslivets dragningskraft, förebyggande och motarbetande av utslagning, välfungerande tjänster och ett skäligt utkomstskydd, barnfamiljernas välbefinnande samt främjande av jämställdhet mellan könen.

Vid sidan av staten deltar kommunerna, arbetsgivarna och de försäkrade i finansieringen av socialutgifterna. Statens andel av kostnaderna varierar från system till system på så sätt att de avgifter och premier som arbetsgivarna och de försäkrade betalar primärt finansierar de inkomstrelaterade förmånerna. När det gäller utkomstskyddssystemen svarar staten för grundskyddet i sin helhet, dock med undantag för utkomststödet. Dessutom garanterar staten finansieringen av folkpensions-, sjukförsäkrings- och företagarpensionssystemen. Kommunerna svarar för ordnandet av social- och hälsovårdsservicen och utkomstskyddet. Staten deltar i finansieringen av dessa. Av samtliga socialutgifter år 2006 finns drygt en femtedel under social- och hälsovårdsministeriets moment.

Folkpensions- och sjukförsäkringsfonder

Finansieringen av sjukförsäkringen revideras från och med ingången av 2006. Syftet med revideringen är att trygga en tillräcklig finansiering av de förmåner som beviljas på grund av sjukdom. I detta syfte stärks försäkringsprincipen i sjukförsäkringen genom att man skapar ett tydligare samband mellan avgifter och förmåner. Den finansiering som sker via sjukförsäkringsfonden delas i två delar i finansiering av sjukvårdsförsäkringen och finansiering av arbetsinkomstförsäkringen. Staten finansierar de sjukvårdsersättningar som betalas till EU-länder. I övrigt deltar de försäkrade och staten i finansieringen av sjukvårdsförsäkringen med lika stora delar. Arbetsinkomstförsäkringen finansieras av arbetsgivarna, löntagarna, företagarna samt staten. Staten finansierar den sjukdagpenning, föräldradagpenning och rehabiliteringspenning som betalas till minimibeloppet. Dessutom finansierar staten en del av utgifterna för lantbruksföretagarnas och företagarnas företagshälsovård. År 2006 finansierar arbetsgivarna 73 % och löntagarna och företagarna sammanlagt 27 % av de övriga utgifterna för arbetsinkomstförsäkringen.

Från år 2006 styrs inte avkastningen av mervärdesskatten längre till sjukförsäkrings- eller folkpensionsfonderna. Därför ändras finansieringen av folkpensionerna från ingången av 2006 så, att Folkpensionsanstaltens andel av folkpensionskostnaderna är 60 % (71 % år 2005) och staten ansvarar för kostnaderna i övrigt. Bevarandet av folkpensionsfondens miniminivå förutsätter dessutom garantibelopp av staten för uppskattningsvis 563 miljoner euro.

Verkningar på statsekonomin av revideringen av finansieringen av sjukförsäkringen

Reformen genomförs för statens vidkommande kostnadsneutralt. Man frångår redovisningen av mervärdesskatteintäkten till sjukförsäkringsfonden, vilket ökar mervärdesskatteintäkten i statens budgetekonomi med 600 miljoner euro. Statens andel av kostnaderna för sjukvårdsförsäkringen och arbetsinkomstförsäkringen beräknas år 2006 vara 1 108 miljoner euro, varav 1 038 miljoner euro är den förändring som föranleds av finansieringsreformen. Som motvikt till detta frångår staten garantibeloppet till sjukförsäkringsfonden. Utan finansieringsreformen uppskattas garantibeloppet uppgå till 1 032 miljoner euro år 2006. Dessutom minskar sänkningen av sjukförsäkringsavgiften för staten som arbetsgivare statens utgifter med 33 miljoner euro. Därmed minskar statens utgifter med 27 miljoner euro som en följd av reformen.

I samband med revideringen lindras den statliga inkomstbeskattningen så att den genomsnittliga inkomstskattegraden för löneinkomsten inte stiger till följd av höjningen av försäkringspremien. Eftersom dagpenningspremien är avdragsgill minskar de kommunala skatteintäkterna med 90 miljoner euro på årsnivå, vilket kommunerna kompenseras genom de utjämningar av statsandelarna som grundar sig på skatteinkomsterna. Till följd av den avdragsgilla dagpenningspremien och lindringarna av inkomstskatten sänker reformen statens inkomstskatteintäkter med uppskattningsvis 292 miljoner euro. Dessutom gottgörs höjningen av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift genom att man sänker arbetsgivarens folkpensionsavgift, vilket medför att statens utgifter för folkpensionsförsäkringen ökar med 245 miljoner euro.

I samband med revideringen frångår man redovisningen av mervärdesskatten till folkpensionsfonden, vilket ökar mervärdesskatteintäkten i statens budgetekonomi med 400 miljoner euro på årsnivå. En motsvarande ökning i fråga om dimensioneringen av anslaget görs i statens utgifter för folkpensionsförsäkringen.

Socialförsäkringsavgifter

Finansieringen av utkomstskyddssystemen förblir strukturellt sett oförändrad, frånsett revideringen av finansieringen av sjukförsäkringen. Finansieringsreformen inverkar också på fastställanden av sjukförsäkringsavgifterna och folkpensionsavgifterna. Den försäkrades sjukförsäkringspremie består av sjukförsäkringens sjukvårdspremie och dagpenningspremie.

Inga större förändringar sker i det sammanlagda beloppet av de obligatoriska socialförsäkringsavgifterna. Arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter stiger medan arbetsgivares folkpensionsavgifter sjunker i motsvarande grad. Statsarbetsgivarnas folkpensionsavgift sjunker till samma nivå som kommunarbetsgivarnas folkpensionsavgift och sjukförsäkringsavgiften sjunker till samma nivå som i fråga om övriga arbetsgivare. Arbetsgivarnas arbetspensionsavgift beräknas förbli oförändrad. Arbetsgivarnas arbetslöshetspremie höjs en aning i syfte att finansiera de tilllägg för sysselsättningsplan som ingår i omställningsskyddet.

Arbetsgivarens socialskyddsavgift fastställs på grundval av det sammanlagda beloppet av arbetsgivarens folkpensionsavgift och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift. Det sammanlagda beloppet av avgifterna sjunker från år 2005 med 0,008 procentenheter hos samtliga arbetsgivare, vilket föranleds av att försöket med slopandet av arbetsgivaravgifter i norra Lappland och i skärgårdskommunerna slutförts.

I de kommuner som hör till förvaltningsförsöket i Kajanaland är de privata arbetsgivarna samt kommunen och kyrkan som arbetsgivare befriade från arbetsgivares socialskyddsavgifter under åren 2005—2009. Folkpensionsanstalten får täckning för det underskott i avgiftsintäkterna som befrielsen från avgifterna beräknas medföra varje år genom att övriga arbetsgivares folkpensionsavgifter under motsvarande period höjs med 0,008 procentenheter.

Dessutom sjunker statsarbetsgivarnas socialskyddsavgifter med 2,8 procentenheter.

Löntagarnas och företagarnas sjukvårdspremie och dagpenningspremie höjer tillsammans de försäkrades premie. Sjukförsäkringspremien i fråga om pensionstagare och personer som har inkomst av förmån förblir oförändrad. Också löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetspensionsavgift beräknas kvarstå oförändrade.

Löntagarnas och företagarnas nya dagpenningspremie får avdras i beskattningen. Dessutom beaktas löntagarnas och företagarnas höjda premie i inkomstbeskattningen för år 2006 så, att löntagarnas genomsnittliga inkomstskattegrad inte stiger. Den höjning av premierna som revideringen av finansieringen av företagarnas sjukförsäkring medför gottgörs också genom ökad finansiering via sjukförsäkringen av kostnaderna för sjukvården i företagshälsovården.

Tablå 12. Socialförsäkringsavgifter

Sjukförsäkringsersättningar

Sjukförsäkringsersättningarna beräknas 2006 totalt stiga till ca 3,8 miljarder euro. Den största ökningen föranleds av ökade utgifter för sjukdagpenningar och föräldrapenningar.

Systemet med läkemedelsersättning revideras genom att man sänker partipriserna. Eftersom man strävar efter att kostnadsverkningarna för patienternas vidkommande skall vara oförändrade ändras i samband med revideringen också ersättningsprocenten i fråga om läkemedel. Avsikten är också att kostnaderna för dosdispensering skall ersättas. Revideringarna sänker utgifterna för ersättningar av läkemedel med 70 miljoner euro och statsandelen för ersättningar av läkemedel med ca 35 miljoner euro.

Den ersättning som betalas till arbetsgivarna för utgifter för förebyggande åtgärder inom företagshälsovården höjs från 50 procent till 60 procent. Höjningen täcks med arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgifter och de försäkrades sjukförsäkringpremier. Vidare utvidgas företagares företagshälsovård genom att också sjukvård för företagare ersätts som en del av företagshälsovården, vilket medför extra utgifter för staten till ett belopp av 4,0 miljoner euro.

Företagare betalas sjukdagpenning för den tid arbetsoförmågan varar med undantag för den dag arbetsoförmågan inträtt och de tre därpå följande vardagarna. Kostnadsverkningarna av revideringen är 7,5 miljoner euro, vilka finansieras genom att procentsatsen för sjukförsäkringens dagpenningspremie i fråga om företagare som omfattas av FöPL höjs med 0,25 procentenheter.

Till den behovsprövade rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten används 98,6 miljoner euro. För godkännande av nya läkemedel i förteckningen över specialersättningsgilla läkemedel har liksom tidigare reserverats 8,4 miljoner euro.

Pensionsutgifter

För pensioner har via social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel reserverats 2,4 miljarder euro år 2006. Detta innebär en ökning på 737 miljoner euro, vilken huvudsakligen föranleds av en ökning av statsandelen till folkpensionerna, främst till följd av en ändring av finansieringen. Av anslaget används 1,8 miljarder euro till folkpensionerna, 435 miljoner euro till lantbruksföretagarpensionerna, 62 miljoner euro till företagarpensionerna och 39 miljoner euro till sjömanspensionerna. Arbetspensionerna finansieras i huvudsak genom arbetsgivarnas försäkringsavgifter och de försäkrades försäkringspremier. Staten deltar i finansieringen av företagar-, lantbruksföretagar- och sjömanspensionerna. Folkpensionerna, som utgör ungefär 16 % av de totala pensionsutgifterna, finansieras huvudsakligen med arbetsgivarnas försäkringsavgifter samt med statens medel.

Regeringen överlämnar på hösten 2005 en proposition med förslag om att kommunernas dyrortsklassificering skall förbli oförändrad till slutet av år 2007.

Förändringar i pensionsindex och lönekoefficienten

Arbetspensionsindex stiger med uppskattningsvis 1,7 % jämfört med föregående år. Folkpensionsindex stiger med uppskattningsvis 1,2 %. Lönekoefficienten kommer att innebära en ökning med ca 3,0 procent jämfört med den koefficient som användes år 2005.

Veteranerna

Som en del av det paket som gäller veteraner som genomförts år 2005 får krigsinvalider med en invaliditetsgrad på 25 procent från ingången av år 2006 rätt till periodisk anstaltsvård som ersätts av staten.

Utkomstskydd för arbetslösa

År 2006 beräknas arbetslöshetsnivån sjunka till 7,5 procent, vilket minskar såväl utgifterna för statsandelar till arbetslöshetskassorna som utgifterna för bastryggheten. Grunddagpenningen för arbetslösa höjs så att den motsvarar förändringen i levnadskostnaderna och uppskattas vara 23,52 euro per dag år 2006. Beloppet av statens utgifter för utkomstskyddet för arbetslösa beräknas år 2006 uppgå till 641,5 miljoner euro (720 miljoner euro år 2005).

I det omställningsskydd som skapades för att stöda sysselsättningen av uppsagda personer ingick att en arbetssökande som sagts upp av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker och vars anställningsförhållande varat minst tre år från och med den 1 juli 2005 har rätt till förhöjt arbetslöshetsskydd i form av tillägg för sysselsättningsplan till den inkomstrelaterade dagpenningen och till grunddagpenningen för bl.a. den tid som en arbetskraftspolitisk utbildning varar och för tiden av arbetssökning. Kostnaderna för tillägget för sysselsättningsplan finansieras med en höjning av arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie. Beloppet av dagpenningar som betalas för arbetslöshetstid förväntas dock sjunka, liksom i motsvarande grad statsandelen, eftersom uppsagda personer uppmuntras att söka sig till utbildning i stället för att gå arbetslösa.

Som en ändring med ringa kostnadsverkningar föreslås att från arbetslöshetsförmånen inte avdras stöd för vård i hemmet som den arbetssökandes make får, då maken samtidigt får föräldradagpenning.

Kravet på arbetslöshet för erhållande av utbildningsdagpenning slopas i fråga om dem som omfattas av sysselsättningsprogrammet och för andras vidkommande lindras kravet med en månad. Kravet på arbetshistoria förenhetligas med det övriga utkomstskyddet för arbetslösa när det gäller familjepolitiska ledigheter. Kostnadsverkningarna i fråga om statsandelen för utbildningsdagpenningen är 0,5 miljoner euro.

Närmare uppgifter finns i motiveringen till kapitel 33.17 Utkomstskydd för arbetslösa.

Social- och hälsovårdstjänsterna

Målet för den kommunala social- och hälsovårdsservicen är att säkerställa en heltäckande tillgång på fungerande social- och hälsovårdstjänster samt att garantera en grundläggande utkomst i hela landet. Social- och hälsovårdsministeriet har startat flera utvecklingsprojekt som för sin del hjälper kommunerna att producera social- och hälsovårdstjänster som uppfyller de uppställda målen.

Under det innevarande året fortsätter man inom det nationella hälsovårdsprojektet bl.a. arbetet med att utveckla en elektronisk patientjournal samt stöder utvecklandet av den regionala primärvården. Inom utvecklingsprogrammet för det sociala området bereds de lagändringar som behövs om medborgarnas rätt att få sitt behov av service bedömt inom ramen för det sociala arbetet, samt fortsätter beredningen av en speciallag för handikapptjänster och av en totalrevidering av barnskyddet. Arbetet med att utveckla informationsteknologin inom socialvården och utveckla och se över de regionala servicestrukturerna och kommunernas servicefunktioner fortsätter.

För statsandelar för driftskostnaderna för den kommunala social- och hälsovården föreslås 4 006 miljoner euro, vilket innebär en ökning på ca 278 miljoner euro jämfört med år 2005. Av ökningen föranleds 63 miljoner euro av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna och 94,7 miljoner euro av en höjning av statsandelarna med 2,4 procent, vilken föranleds av förändringar i kostnadsnivån.

Av ökningen av statsandelarna hänför sig 73 miljoner euro till utvecklingen av kommunernas hälso- och sjukvårdssystem enligt det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet och utvecklingen av socialservicesystemet i linje med utvecklingsprojektet för det sociala området. Av detta tilllägg används 9,9 miljoner euro till att säkerställa fortbildning för personalen inom den kommunala socialvården (En lagändring i anslutning härtill trädde i kraft den 1 augusti 2005), 4,0 miljoner euro används till utvecklande av närståendevården och hemvården och 59,2 miljoner euro till att höja statsandelsprocenten med 0,48 procentenheter.

Som ett led i revideringen av kommunernas statsandelssystem justeras vissa grunder för fastställande av statsandelarna till social- och hälsovården. En beskrivning av statsandelsreformen ingår i basservicebudgetgranskningen.

Som ett led i revideringen av arbetsmarknadsstödet har statsandelarna minskats med 144,2 miljoner euro. Från och med ingången av 2006 skiljs den normerade delen av utkomststödet åt från systemet med statsandelar och finansieringen av den delas i fortsättningen lika mellan kommunerna och staten. I syfte att kompensera den ökning av kommunernas utgifter som revideringen av arbetsmarknadsstödet föranleder höjs statsandelarna för social- och hälsovårdens driftskostnader med 67,5 miljoner euro. Ökningen ökar statsandelsprocenten med 0,56 procentenheter.

Som ett led i de åtgärder som vidtagits i syfte att stöda dem som har det allra sämst ställt har till följd av att självrisken för boendeutgifterna slopas ur utkomstskyddet statsandelarna ökats med 14,4 miljoner euro. Hälften av ökningen genomförs genom att statsandelsprocenten höjs med 0,06 procentenheter.

Statsandelen för driftskostnaderna inom den kommunala social- och hälsovården höjs från nuvarande 32,99 till 33,32 procent år 2006.

Som statsunderstöd för kommunernas hälso- och sjukvårdsprojekt föreslås 55,2 miljoner euro. Av understödet används 30 miljoner euro till utvecklingsprojekt som stöder det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet. Den resterande delen av anslaget riktas till projekt i anslutning till genomförandet av utvecklingsprojektet för det sociala området och alkoholprogrammet.

Arbetsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 34)

För förvaltningsområdet föreslås anslag om sammanlagt 1 965 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 199 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005. Nu föreslagna och tidigare beviljade fullmakter föranleder ett anslagsbehov om sammanlagt 354 miljoner euro åren efter budgetåret, vilket innebär en minskning med 29 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005.

Regeringens mål är att öka sysselsättningsgraden med 100 000 personer fram till år 2007. Det sysselsättningsprogram som avses i regeringsprogrammet stöder sysselsättningens tillväxt och stärker centralförvaltningens samarbete över sektorgränserna inom sysselsättningsarbetet. I sysselsättningsprogrammet betonas särskilt åtgärder mot den strukturella arbetslösheten.

Offentlig arbetskraftsservice

Den offentliga arbetskraftsservicens centrala uppgift är att arbeta för en fungerande arbetsmarknad. Avsikten är att upprätthålla och främja balansen mellan efterfrågan på och utbudet av arbetskraft på arbetsmarknaden, trygga tillgången på arbetskraft, bekämpa arbetslösheten samt ordna arbete för dem som söker arbete. TE-centralerna styr verkställandet av arbetskraftspolitiken inom sitt område. Arbetskraftspolitiken verkställs i praktiken huvudsakligen vid arbetskraftsbyråerna.

Genomförandet av den strukturella reformen av den offentliga arbetskraftsservicen slutförs 2006. Som ett led i den strukturella reformen koncentreras offentlig arbetskraftsservice för de personer som är svårast att sysselsätta och tjänster som tillhandahålls av kommunerna, i synnerhet social- och hälsovårdsväsendet, av Folkpensionsanstalten och av andra serviceproducenter till servicecenter för arbetskraft. Under 2006 kommer ca 100 nya tjänster att inrättas vid servicecentren. I de områden där servicecenter för arbetskraft inrättas koncentreras arbetskraftsbyråernas verksamhet på att tillhandahålla arbetsförmedling och tjänster som anknyter till sökande av arbete och kompetensutveckling i syfte att säkerställa tillgången på arbetskraft.

Arbetsministeriet bereder en revidering av organiseringen och styrningen av den offentliga arbetskraftsservicen. Målet med revideringen är att garantera att arbetskraftsbyråernas alla kunder får lika betjäning och att stärka styrningen av arbetskraftsbyråerna för att resultatmålen skall kunna nås. I samband härmed kommer gränserna för arbetskraftsbyråernas verksamhetsområden att ses över och utvidgas ytterligare.

Dimensioneringen av arbetskraftspolitiken och prioritetsområden

Centrala samhälleliga mål inom arbetsministeriets ansvarsområde är att trygga tillgången på kunnig arbetskraft och att minska den strukturella arbetslösheten.

Systemen för arbetsmarknadsstöd och sysselsättningsstöd revideras år 2006. En närmare utredning av reformerna finns i avsnitt 5.2 Tväradministrativa politikprogram.

För verkställandet av arbetskraftspolitiken (kapitel 34.06) föreslås 1 568 miljoner euro¹⁾. Av de anslag som anvisats för verkställandet används cirka hälften till utgifter i anslutning till utkomstskydd som betalas i form av arbetsmarknadsstöd. I medeltal 27 330 personer deltar i arbetskraftsutbildning. Av dessa omfattas uppskattningsvis 5 000 personer av utbildning i enlighet med verksamhetsmodellen för omställningsskyddet. I medeltal 39 370 personer sysselsätts med sysselsättningsanslag. För EU:s strukturfondsprogram (kapitel 34.05) föreslås 224 miljoner euro. I genomsnitt 6 000 personer omfattas av programmen. Enligt uppskattning omfattas de aktiva arbetskraftspolitiska åtgärderna, som är avsedda i första hand för arbetslösa arbetssökande, av sammanlagt i genomsnitt 92 500 personer, vilket är ca 3,6 % av arbetskraften.

Inom arbetskraftspolitiken betonas åtgärder som förbättrar arbetskraftens kunnande. Inom den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen ökas mängden gemensamma anskaffningar med arbetsgivarna. Arbetstagare i arbete erbjuds oftare än tidigare arbetsplatsutbildning som riktar sig till små och medelstora företag och som ordnas i form av arbetskraftsmyndigheternas och arbetsgivarnas gemensamma anskaffningar. Denna utbildning avser att förebygga att äldre personer och personer med mindre grundutbildning blir arbetslösa samt att stöda dessa personer så att de kan stanna kvar i arbetslivet även i förändringstillstånd och uppsägningssituationer inom företagen. En tillräcklig nivå på utbildningen för invandrare tryggas, och utbildningens kvalitet säkerställs genom nivåtest i fråga om språkkunskaperna. Genom aktiverande åtgärder, förberedande utbildning och tillräcklig personlig handledning stöder man sökandet till yrkesutbildning och hjälper människor att klara av utbildningen.

Miljöministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 35)

För miljöministeriets förvaltningsområde föreslås anslag till ett belopp av sammanlagt 752 miljoner euro, dvs. 61 miljoner euro mer än år 2005. I ökningen har beaktats 71,5 miljoner euro för understöd för reparation av bostäder, energiunderstöd och understöd för sanitära olägenheter samt byggnadsarvsunderstöd, vilka betalas som överföringar ur statsbudgeten men som tidigare betalades med medel ur statens bostadsfond, som står utanför budgeten. Av finansieringen via budgeten används cirka två tredjedelar för allmänt bostadsbidrag och en tredjedel för miljö- och naturvård. Dessutom beräknas att ca 1,2 miljarder euro av Statens bostadsfonds medel används för betalning av bostadslån, av räntestöd och understöd inom bostadsväsendet och av räntor och amorteringar på fondens lån. Ur statens bostadsfond överförs 128 miljoner euro till budgeten 2006.

Till de eftersträvade samhälleliga verkningarna inom förvaltningsområdet hör bl.a. att tomtutbudet och bostadsproduktionen i tillväxtområden skall motsvara efterfrågan bättre än för närvarande.

Miljö- och naturvård samt markanvändning

Av de 244 miljoner euro som föreslås för miljö- och naturvårdsuppgifter anvisas nästan 60 % för omkostnader.

Östersjöns och insjöarnas tillstånd förbättras genom att man reducerar näringsbelastningen från i synnerhet jordbruket samt genom att man effektiverar hanteringen av avloppsvatten i samhällen och i glesbygden. Man fortsätter att förbättra beredskapen inför bekämpningen av miljöskador. Miljötillstånden behandlas kvalitativt och snabbt och man skärper övervakningen av dem. Uppkomsten av avfall förebyggs, avfallsanvändningen ökas och slutförvaringen på avstjälpningsplatser minskas genom att man verkställer riksomfattande och regionala avfallsplaner. Utsläppen av de mest farliga ämnena och av små partiklar samt deras förekomst i miljön minskas stegvis. Åtgärder för att dämpa klimatförändringarna vidtas på nationell och internationell nivå. Förutsättningarna för ekoeffektivitet inom konsumtion och produktion förbättras.

Byggandet av överföringsledningar som främjar vattenvården i samhällena och restaureringen av förorenade markområden stöds också med anslagen för statens miljöarbeten. För iståndsättning av oljeförorenad mark överförs till oljeskyddsfonden mer medel än tidigare av de inkomster som influtit av oljeavfallsavgiften. För det understöd för avfallshantering av skrotfordon som betalas under övergångsperioden beviljas inga nya anslag.

Genomförandet av nationella naturskyddsprogram och nätverket Natura 2000 fortsätter. Verkningarna av de åtgärder som vidtagits inom ramen för METSO-programmet för tryggandet av skogarnas mångfald i södra Finland utvärderas med tanke på de beslut som skall fattas år 2007. Genom att utveckla nyttjandet av naturen för rekreation och naturturismen vill man skapa positiva regionalekonomiska verkningar särskilt i norra Finland.

Boende och byggande

Den låga räntenivån har hållit i gång en livlig efterfrågan på ägarbostäder i hela landet. Byggandet av nya bostäder har varit på en god nivå och under de senaste åren har i synnerhet byggandet av egnahemshus ökat. Det ekonomiska läget, i synnerhet förändringarna i sysselsättningen, flyttningsrörelsen och räntenivån är avgörande i fråga om utvecklingen av bostadsbyggandet. Livligheten på ägarbostadsmarknaden och uppbromsningen av flyttningsrörelsen har förbättrat tillgången på hyresbostäder i hela landet, och samtidigt minskat den statligt understödda bostadsproduktionen. En större tillgång på hyresbostäder har för sin del även minskat bostadslösheten. Med tanke på upprätthållandet av en stabil bostadsmarknad är det viktigt att bostadsproduktionen i tillväxtcentrumen hålls på en nivå som motsvarar efterfrågan och att utbudet av hyresbostäder är tillräckligt. I områden med minskande befolkning föranleder den avtagande efterfrågan på bostäder ekonomiska svårigheter och ökar de risker som är förknippade med statliga lån och borgen.

År 2006 förväntas ca 6 500 nya bostäder börja byggas med statligt stöd, och om det visar sig att intresset att bygga är större än väntat ökas fullmakterna. Av den statligt understödda bostadsproduktionen är en större andel än tidigare projekt som avser service- och stödboende. Bostadsproduktionen i tillväxtcentra främjas genom byggnadsunderstöd för kommunalteknik. Vidare påbörjas i Helsingfors, Esbo och Vanda ett femårigt bidragssystem för bostadsområden för utvecklandet av boendemiljöns kvalitet i förorterna i synnerhet i anslutning till utfyllnadsbyggande. I syfte att minska de ekonomiska problemen i områden med mindre behov av bostäder och för att minska statens risk tas som nya stödformer i bruk partiell efterskänkning av lån i samband med befrielse från nyttjandebegränsningar och rivningsbidrag. Vidare startas ett femårigt program för att utveckla kvaliteten på sådana höghusdominerade områden som lider av minskad efterfrågan samt för att anpassa bostadsbeståndet så att det motsvarar efterfrågan. Familjer som på grund av sanitära olägenheter i bostaden råkat ut för svårigheter kan med bidrag understödas i större utsträckning än tidigare då man i de allra svåraste situationerna börjar bevilja stöd även för bygg- och anskaffningskostnader för en ersättande bostad.

Kvaliteten på byggandet förbättras med hjälp av styrning, forskning, uppföljning och information. En strategi utarbetas för att effektivera styrningen av reparationsbyggandet. Med utgångspunkt i ny lagstiftning förbättras byggnadernas energieffektivitet.

Tablå 13. Anslagen enligt ekonomisk art åren 2004—2006¹⁾

¹⁾ Varje utgiftsmoment är försett med en nummerkod som anger utgiftsarten. På basis av dessa nummer-koder har utgifterna samlats i grupper enligt sin art. I tablån har varje tal avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

²⁾ Inkluderar endast de löneanslag som har dessa nummerkoder, de övriga ingår i omkostnaderna.

³⁾ Utgifter för skuldhantering beaktas under momentet Nettoupplåning och skuldhantering (15.03.01), om budgeten uppvisar ett underskott.

Fullmakter

I samband med behandlingen av statsbudgeten får beviljas en till beloppet och syftet begränsad fullmakt att ingå avtal och avge förbindelser. En fullmakt får i allmänhet användas endast under det finansår i vars budget den har beviljats. Anslagen för de utgifter som fullmakterna medför upptas i senare budgetar till fullt eller bristande belopp.

Tablå 14. Budgetutgifter för användningen av fullmakter enligt fullmaktstyper, mn euro

Det föreslås att i budgeten för 2006 beviljas fullmakter på så sätt att de föranleder utgifter till ett belopp av sammanlagt 3,2 miljarder euro. Cirka en fjärdedel av utgifterna föranleds av utgifter inom försvarsministeriets förvaltningsområde och cirka en femtedel av utgifter inom handels- och industriministeriets förvaltningsområde. Fullmakter som beviljats i tidigare budgetar beräknas från och med 2006 ge upphov till utgifter på totalt 8,9 miljarder euro, varav andelen utgifter för 2006 är ca 3,3 miljarder euro. Nu föreslagna och tidigare beviljade fullmakter föranleder ett anslagsbehov om totalt 8,3 miljarder euro åren efter budgetåret. Tablå 14 och figur 7 innehåller inte fullmakter för fonder utanför budgeten. De behandlas i avsnitt 8.

Figur 7. Utgifter som användningen av beviljade fullmakter har föranlett eller kommer att föranleda, mn euro