Statsbudgeten 2006

5.1. Budgetpropositionen och ramarna för statsfinanserna

Som stöd för en långsiktig finanspolitik ingår det i regeringsprogrammet en bindande linje, utgiftsregeln, som styr budgetekonomins utgiftsutveckling. Den ställer upp en gräns för tre fjärdedelar av utgifterna i vilka endast kan göras pris- och kostnadsjusteringar av teknisk natur eller sådana som motsvarar strukturella förändringar i budgeten. Utanför utgiftsregeln och de på basis av den fastställda ramarna för valperioden lämnas framför allt utgifter som växlar med konjunkturerna eller den automatiska finansieringen, så som utgifterna för utkomstskydd för arbetslösa, bostadsbidrag och överföringar till Folkpensionsanstalten. De ändringar som görs i grunderna för dessa utgifter tas dock in i ramarna. Utanför lämnas dessutom ränteutgifterna för statsskulden, finansiella placeringar och vissa andra utgifter som det inte är förnuftigt att finanspolitiskt sett införa i de bindande ramarna. Tilläggsbudgetpropositionerna inryms i ramarna.

I rambeslutet våren 2005 minskades anslagen för förvaltningsområdena med 150 miljoner euro på 2006 års nivå, för att utrymmet i ramarna för oförutsedda utgiftsbehov skall vara tillräckligt och för att budgetekonomin skall hålla sig inom ramarna på det sätt som överenskommits i regeringsprogrammet. Målet för inbesparingarna är framför allt att ge det politiska beslutsfattandet ekonomiskt spelrum. Dessutom har, med några undantag, inga nivåförhöjningar på grund av ändringar i prisnivån gjorts i fråga om anslagen enligt prövning, vilket har inneburit ett spelrum på ca 100 miljoner euro i ramarna.

Genom rambeslutet justerades dessutom valperiodens rambeslut till att tekniskt motsvara strukturförändringarna och pris- och kostnadsnivån 2006. I rambeslutet våren 2006 fastställdes ramanslagen till 29 468 miljoner euro, vilket lämnade en ofördelad reserv på 342 miljoner euro.

I budgetpropositionen är ramen tekniskt justerad på det sätt som överenskommits i rambeslutet så att ramen utvidgas till sammanlagt 361 miljoner euro. Av detta utgör verkningarna av de strukturella ändringarna i budgeten 334 miljoner euro. Dessa ändringar är bl.a. övergången till bruttobudgetering vid finansieringen av Sjöfartsverkets verksamhet och revideringen av finansieringena av arbetsmarknadsstödet från ingången av år 2006. Med anledning av revideringen beräknas de utgifter för arbetsmarknadsstödet som faller utanför ramarna minska, men utgifterna ökar på motsvarande sätt inom ramarna, varvid ramnivån tekniskt sett är justerad uppåt. Justeringen av den beräknade pris- och kostnadsnivån föranleder en ramjustering till ett nettobelopp av ca 26 miljoner euro. Den korrigerade utgiftsramen för 2006 uppgår till 29 829 miljoner euro.

Ofördelad reserv

De utgifter som skall hänföras till ramen för denna budgetproposition föreslås uppgå till 29 597 miljoner euro, vilket lämnar en ofördelad reserv på 232 miljoner euro för behov i tillläggsbudgetar. Den ofördelade reserven är 110 miljoner euro mindre än i vårens rambeslut, vilket beror på tilläggssatsningar på bl.a. trafikprojekten, sysselsättningen av unga, förbättrandet av låginkomsttagarnas ställning och utvecklingssamarbetet.

Den ofördelade reserven är enligt förslaget lika stor som de budgeterade ramutgifterna i tillläggsbudgeten för år 2004. Under tidigare år har summan av de genom tilläggsbudget anslagna utgiftsökningarna innanför ramen varit över 400 milj. euro i genomsnitt.

År 2005 uppgår nettoinkomsterna av försäljning av egendom till 1 398 miljoner euro, varav 475 miljoner euro är budgeterade. Enligt regeringens beslut får högst 10 % av den del av inkomsterna av försäljning av egendom som överstiger 500 miljoner euro utan hinder av utgiftsregeln användas för extra utgifter av engångsnatur, närmast för infrastrukturinvesteringar samt för främjande av forsknings- och utvecklingsverksamhet. Därmed kan 89,8 miljoner euro disponeras för utgiftsökningar av engångsnatur, vilka enligt regeringens förslag skall användas för anslagsökningar då det gäller basbanhållningen och basväghållningen samt till nya farledsprojekt åren 2006 och 2007. I budgetpropositionen för 2006 föreslås att 49,5 miljoner euro av försäljningsinkomsterna används för sådan finansiering. En anslagsökning på ca 40 miljoner euro kvarstår till budgeten år 2007.

I samband med det inkomspolitiska avtalet och rambeslutet våren 2005 avsattes anslagsökningar om sammanlagt 163,4 miljoner euro för trafikprojekt samt forsknings- och utvecklingsutgifter åren 2005—2007, vilka utan hinder av utgiftsregeln skall finansieras av 2004 års inkomster av försäljning av egendom. Av nämnda belopp ingår 28 miljoner euro i anslagsökningen i budgeten för 2006. De ökningar som skall finansieras av inkomsterna av försäljning av egenom och som ingår i utgifterna utanför ramen uppgår till sammanlagt 78 milj. euro.

Utgifter utanför ramen

I anslag för utgifter utanför ramen, inklusive de ovan nämnda utgifter som skall finansieras av inkomster av egendomsförsäljning, föreslås anslag om sammanlagt 9 855 miljoner euro, vilket är 530 miljoner euro mera än i budgeten för 2005. Ökningen beror huvudsakligen på att redovisningen av mervärdesskatteintäkten till Folkpensionsanstaltens fonder slopas, och till följd därav stiger utgiftsöverföringarna till folkpensionsfonden. Med tanke på budgetbalansen är ändringen neutral. De beräknade ränteutgifterna för statsskulden har däremot sjunkit med ca 209 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2005.

Ökningen av utgifterna utanför ramen föranleds också av kostnaderna för sjöarbetsinkomststödet samt för stödet för heltidsarbete inom låglönesektorn enligt rambeslutet i mars 2005 och senare på våren justerade detaljer i beslutet. Bägge stödåtgärderna kräver anslag som enligt utgiftsregeln omfattas av ramen. Åtgärderna kan dock jämställas med lättnaderna i skatter och socialskyddsavgifter och de genomförs tekniskt genom utnyttjande av förskottsinnehållningssystemet, varför det har ansetts vara möjligt att avvika från regeln i dessa fall. De totala kostnaderna för sjöarbetsinkomststödet är 24 miljoner euro på årsnivå och de verkningar stödet för heltidsarbete inom låglönesektorn har på utgifterna uppgår till 100 miljoner euro.

Tablå 10. Anslag utanför ramen, mn euro