Statsbudgeten 2018

Kommunalskatt

I skattegrunderna för förvärvsinkomster görs 2018 i överensstämmelse med regeringsprogrammet en indexjustering som motsvarar ändringen i konsumentprisindex. Beskattningen av arbete lindras med sammanlagt 300 miljoner euro, av vilket kommunernas andel är 105 miljoner euro. Till inkomstskattelagen fogas en bestämmelse enligt vilken det inte uppstår någon skattepliktig inkomst för arbetstagaren för utbildning som bekostas av en arbetsgivare och som ligger i arbetsgivarens intresse. Åtgärden bedöms inte ha några betydande konsekvenser för inflödet av förvärvsinkomstskatt. Den tvååriga tidsfristen för betalning av skattefria resekostnadsersättningar förlängs till tre år, och åtgärden bedöms inte ha några betydande konsekvenser för inflödet av förvärvsinkomstskatt. Den avdragsgilla delen av räntorna på bostadslån minskas fortsatt i enlighet med regeringsprogrammet, så att 35 % av räntorna på bostadslån är avdragsgilla 2018. Det tidsbegränsade barnavdraget upphör att gälla vid utgången av 2017. Dessa ändringar uppskattas 2018 minska intäkterna från kommunalskatten med sammanlagt 26 miljoner euro. I enlighet med regeringsprogrammet kompenseras kommunernas förluster av skatteinkomster fullt ut.

Fastighetsskatt

I enlighet med regeringsprogrammet höjs fastighetsskatten årligen under regeringsperioden så att intäkten av fastighetsskatt ökar med sammanlagt 100 miljoner euro, vilket är ca 25 miljoner euro per år. Utöver denna programenliga höjning har regeringen genom ett separat beslut höjt skatten med 50 miljoner euro 2017. Från och med 2018 får kommunen dessutom på en vindkraftspark som består av flera kraftverk tillämpa fastighetsskatteprocentsatsen för kraftverk, om parkens totala nominella effekt är minst 10 megavoltampere. Detta uppskattas öka intäkterna från kommunalskatten med ca 5 miljoner euro. Fastighetsskatten höjs utöver de tidigare besluten med ytterligare 25 miljoner euro år 2018 för att kompensera för konsekvenserna av de sänkta klientavgifterna för småbarnspedagogiken. År 2018 är höjningarna således sammanlagt 55 miljoner euro.

Samfundsskatt

Kommunernas andel av intäkterna av samfundsskatten höjs med 60 miljoner euro enligt nivån 2018 genom att utdelningen höjs med 1,03 procentenheter från och med 2018. Höjningen av utdelningen kompenserar för sin del kommunerna för inkomstbortfallet till följd av de sänkta avgifterna för småbarnspedagogiken. Överlåtelseskatten slopas i samband med vissa ändringar av bolagsformen, vilket beräknas öka kommunernas intäkter av samfundsskatten med ca 1 miljon euro år 2018.

Ändringar i avgiftsgrunderna

Avgifterna för småbarnspedagogiken för familjer med små och medelstora inkomster samt för familjer som har fler än ett barn sänks från och med 2018 i enlighet med den regeringsproposition som lämnas hösten 2017.

Regeringen har beslutat att kompensera kommunerna för de negativa konsekvenser som de sänkta avgifterna för småbarnspedagogiken har för kommunernas ekonomi genom att höja statsandelen för basservice med 25 miljoner euro samt genom att höja kommunernas utdelning av intäkten av samfundsskatten med 60 miljoner euro och fastighetsskatten med 25 miljoner euro.

Regeringen stärker den kommunala ekonomin genom att ge kommunerna möjlighet att höja avgiftsinkomsterna. År 2017 överlämnar regeringen en proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av avfallslagen och miljöskyddslagen, och propositionen beräknas öka kommunernas avgiftsinkomster med ca 5 miljoner euro per år från och med 2018.

Statsbidrag till kommuner och samkommuner 2016—2018 (mn euro) och förändring 2017—2018 (%)

Finansministeriets förvaltningsområde

För statsandelen för kommunal basservice föreslås anslag på ca 8 458 miljoner euro, vilket är ca 140 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2017. Minskningen av statsandelen beror främst på en ökad minskning i anslutning till konkurrenskraftsavtalet på 119 miljoner euro och på en justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna som minskar statsandelen med ca 177 miljoner euro. Minskandet av kommunernas uppgifter i enlighet med regeringsprogrammet beräknas minska kommunernas utgifter med närmare 182 miljoner euro. Den största enskilda åtgärden är den regionala centraliseringen av den specialiserade sjukvården. Åtgärderna för att minska kommunernas uppgifter minskar statsandelen med ca 46 miljoner euro. I överensstämmelse med regeringsprogrammet görs det inte någon indexhöjning av statsandelen för kommunal basservice för 2018.

Jämfört med 2017 års nivå höjs statsandelen mest av kompensationen för kommunernas minskade skatteinkomster, av förändringarna i invånarantal och beräkningsfaktorer samt av kompensationen för sänkta avgifter för småbarnspedagogiken. Som ökade uppgifter som följer av regeringsprogrammet har beaktats utvecklingen av elev- och studerandevården samt utvecklingen av familjevården.

Statsandelsprocentsatsen för 2018 är 25,34, och det är en ökning med 0,11 procentenheter jämfört med 2017 års nivå.

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde

Social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Kommunförbund gav i juni 2017 en ny kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen. I kvalitetsrekommendationen går man bl.a. in för att harmonisera personaldimensioneringen så att offentliga och privata serviceproducenter omfattas av samma krav, att räkna in den personal som medverkar i vården och omsorgen av äldre i personaldimensioneringen på flexiblare grunder och att bättre än för närvarande utnyttja tekniska lösningar. Kommunernas utgifter beräknas minska med 16,5 miljoner euro, och i statsandelen för basservice görs på motsvarande sätt en minskning på 4,2 miljoner euro.

Den ändring av hälso- och sjukvårdslagen som gällde en reform av joursystemet och en regional centralisering av specialiserad sjukvård trädde i kraft den 1 januari 2017. Med stöd av den utfärdades den 24 augusti 2017 förordningar (i) om grunderna för brådskande vård och förutsättningarna för jour inom olika medicinska verksamhetsområden (den s.k. jourförordningen), (ii) om arbetsfördelning och centralisering av vissa uppgifter inom den specialiserade sjukvården (den s.k. centraliseringsförordningen) samt (iii) om prehospital akutsjukvård. Förordningarna träder i kraft den 1 januari 2018, dock så att den s.k. centraliseringsförordningen har en övergångsperiod fram till den 1 juli 2018. Till stöd för verkställigheten utarbetas enhetliga grunder för vård i fråga om de åtgärder som ska centraliseras och föreskrivs för sjukvårdsdistrikten en skyldighet att två gånger per år rapportera om hur arbetsfördelningen fungerar och hur besparingseffekterna har uppnåtts. Till följd av ändringarna beräknas kommunernas utgifter minska med 125 miljoner euro år 2018, och i anslutning till detta görs i statsandelen för basservice en minskning på 31,7 miljoner euro.

Lagen om elev- och studerandevård ändras med anledning av reformen av yrkesutbildningen. Lagen om grundläggande yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning upphävs och man övergår till ett enda sätt att avlägga en examen, om vilket det föreskrivs i den nya lagen. Efter reformen kan de som har rätt till elev- och studerandevård inte längre särskiljas på samma sätt som för närvarande, varvid antalet personer som är berättigade till tjänsterna ökar avsevärt. För ordnandet av de nya psykolog- och kuratorstjänsterna ökas statsandelen för basservice med 5,63 miljoner euro.

I enlighet med regeringsprogrammet anvisas det till utvecklingen av familjevården främst inom äldrevården en ökning av statsandelen på 5 miljoner euro år 2018.

I överensstämmelse med det tidigare rambeslutet har giltighetstiden för recept från och med 2017 förlängts från ett år till två år genom en ändring av en förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Åtgärden minskar från och med ingången av 2018 det antal läkar- och sjukskötarmottagningar som föranleds av förnyande av recept samt den arbetstid som går åt till att uppdatera patientuppgifter. Kommunernas utgifter beräknas minska med 3 miljoner euro per år, av vilket följer en minskning av statsandelen med 0,76 miljoner euro.

Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde

Från och med 2018 kommer den förberedande undervisningen för den grundläggande utbildningen att gälla endast dem som omfattas av läroplikten. Kommunerna kan ordna förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen för vilken beviljas statsunderstöd till fullt belopp. Den grundläggande utbildningen för personer som passerat läropliktsåldern förändras 2018 i och med att läs- och skrivundervisningen samt den förberedande undervisningen för den grundläggande utbildningen sammanslås med den. Samtidigt betalas statsandelen för grundläggande utbildning för vuxna till fullt belopp med undantag för ämnesundervisningen.

Som en del av åtgärdsprogrammet för att minska kommunernas uppgifter är gymnasiestudier i vare sig konst- och färdighetsämnen eller hälsokunskap inte längre obligatoriska för de studerande som inleder gymnasieutbildning enligt lärokursen för vuxna innan de uppnått myndighetsåldern. Från och med 2018 fastställs finansieringen utifrån om gymnasieutbildningen avläggs enligt lärokursen för ungdomar eller enligt lärokursen för vuxna, och de studerandes ålder påverkar inte längre finansieringen. Till följd av att dessa fyra obligatoriska kurser slopas minskar de faktiska kostnaderna efter hand, till följd av vilket totalfinansieringen minskas så att besparingen är 0,26 miljoner euro år 2018.

Den finansiering som reserverats för stödjande av sådan undervisning i modersmål och i finska eller svenska som andra språk som ges elever med främmande språk som modersmål samt för stödjande av annan undervisning för dessa elever ökas med 2 miljoner euro när undervisningsbehovet ökar. Statsunderstödet ökas för åtgärder som främjar jämlikhet inom utbildningen, för utvecklande av kvaliteten på specialundervisningen inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt i anknytning till detta för minskande av undervisningsgruppernas storlek och anställning av skolgångsbiträden.

Finansieringssystemet för yrkesutbildningen omformas till en enhetlig helhet, vilket genomförs som ett av regeringens spetsprojekt i enlighet med riktlinjerna för reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet. Den statliga finansiering som anvisas för yrkesutbildningen blir budgetbaserad. Kommunernas självfinansiering i yrkesutbildningen kvarstår, men i fortsättningen fördelas kommunernas finansieringsansvar inte längre mellan den grundläggande utbildningen och tilläggsutbildningen. Kommunernas finansieringsandel fastställs som en relativ andel av anslaget i budgeten genom en lagstadgad koefficient, så att den är högst på 2017 års nivå.

I finansieringssystemet tas också in finansieringen av examensinriktad arbetskraftsutbildning och en del av finansieringen ar arbetskraftsutbildning som inte leder till examen, av vilken uppskattningsvis ca 35 miljoner euro riktas till den kommunala ekonomin. Genomförandet av reformen stöds dessutom med tilläggsfinansiering, av vilken uppskattningsvis ca 10 miljoner euro riktas till den kommunala ekonomin.

För att minska ungdomsarbetslösheten och svara på kompetensbehoven utökas utbudet av yrkesutbildning med 9,4 miljoner euro, varav en del riktas till kommunerna. Till följd av att den tidsbundna tilläggsfinansieringen för inlärning på arbetsplatsen och läroavtalsutbildning faller bort leder det till en minskning i den kommunala ekonomin på uppskattningsvis ca 12 miljoner euro. Till följd av att kompetensprogrammet för unga vuxna stegvis avslutas minskas den finansiering som riktas till den kommunala ekonomin med uppskattningsvis 13 miljoner euro.