Statsbudgeten 2018

Enligt statsminister Sipiläs regeringsprogram är målsättningen med skattepolitiken att öka tillväxten, företagandet och sysselsättningen. Enligt regeringsprogrammet är valperiodens viktigaste mål inom beskattningen följande:

En ansenlig del av skattegrundsändringarna enligt regeringsprogrammet genomfördes redan 2016 och 2017. År 2018 fortsätter regeringen lindra beskattningen av arbete för att kompensera höjningarna av löntagaravgifterna. I syfte att finansiera skattelättnaden skärps beskattningen av alkohol samt uppvärmnings-, arbetsmaskin- och kraftverksbränslen.

Grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster lindras 2018 så att de motsvarar förändringen i konsumentprisindexet. Dessutom lindras beskattningen av arbete med sammanlagt 300 miljoner euro. Giltighetstiden för den temporära sänkningen av den nedre gränsen för solidaritetsskatten förlängs. I enlighet med den parlamentariska arbetsgruppens förslag omstruktureras rundradioskatten så att de som har de lägsta inkomsterna befrias från skatten. Begränsningen av rätten att dra av ränta på bostadslån fortsätter i överensstämmelse med regeringsprogrammet. Det tidsbegränsade barnavdraget upphör att gälla vid utgången av 2017.

Höjningarna av tobaksskatten fortsätter i överensstämmelse med regeringsprogrammet åren 2018—2019. Höjningarna genomförs stegvis för att dämpa effekterna på beteendet. År 2018 höjs tobaksskatten två gånger, den 1 januari 2018 och den 1 juli 2018. Bilskatten lindras i överensstämmelse med regeringsprogrammet och tidigare lagstiftning med sammanlagt ca 182 miljoner euro åren 2016—2019. Alkoholskatten höjs med 100 miljoner euro och skatterna för uppvärmnings-, arbetsmaskin- och kraftverksbränslen med ett nettobelopp på 45 miljoner euro år 2018. Slopandet av banskatten och halveringen av farledsavgifterna är i kraft till utgången av 2018. I enlighet med regeringsprogrammet slopas överlåtelseskatten i samband med vissa ändringar av bolagsformen.

Kommunerna kompenseras via samfundsbeskattningen med 60 miljoner euro för konsekvenserna av de sänkta avgifterna för den småbarnspedagogik som kommunerna ordnar. Kompensationen genomförs genom att kommunernas utdelning av samfundsskatten höjs och statens utdelning minskas i motsvarande grad.

I överensstämmelse med regeringsprogrammet kommer kommunerna att kompenseras för de effekter regeringens ändringar i beskattningsgrunderna har på skatteintäkterna.

Figur 4. Offentliga samfunds skatteinkomster sektorsvis i förhållande till totalproduktionen 1980—2018 (total skattegrad)

Förutom av ändringarna i beskattningsgrunderna, påverkas skatteutfallet även av skattebasens utveckling, som i sin tur är beroende av hur samhällsekonomin och dess olika delar utvecklas. De bedömningar av skattebasens utveckling som använts som grund för inkomstposterna (vidstående tablå) har härletts ur prognoserna i den Ekonomiska översikt som är bilaga till budgetpropositionen.

Den uppskattade skatteinkomsten i budgetpropositionen grundar sig på finansministeriets ekonomiska prognos och på bedömning av utvecklingen av skattebaserna enligt prognosen. Om den ekonomiska utvecklingen avviker från prognosen är konsekvenserna av detta för skatteintäkterna beroende av vilka faktorer avvikelsen grundar sig på. Ju mer prognosavvikelsen vad gäller makroutvecklingen har sitt ursprung i den inhemska efterfrågan jämfört med förändringar som sker via den yttre efterfrågan, desto större blir konsekvenserna. På basis av den utveckling som skett bedöms det att om den ekonomiska tillväxten avtar med en procentenhet försämras statens finansiella ställning med ca 0,3 procentenheter i förhållande till totalproduktionen. Detta beror till största delen på att skatteinkomsterna minskar. I förhållande till totalproduktionen 2018 påverkar en förändring på en procentenhet i den ekonomiska tillväxten statens finansiella ställning med 0,7 miljarder euro.

I vidstående tablå anges en uppskattning av i vilken mån intäkterna från vissa skatteslag påverkas av förändringar i skattebasen.

Det redogörs närmare för uppgörandet av skatteinkomstprognoser i finansministeriets promemoria av den 28 september 2015 Förfarandena för sammanställning av budgetekonomins inkomstposter vid finansministeriet (www.vm.fi).

Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts inom skattelagstiftningen. Med skatteutgifter avses i praktiken skattefrihet, skatteavdrag, lägre skattesatser och andra med dessa jämförbara metoder, med hjälp av vilka en viss näringsgren eller skattskyldighetsgrupp stöds.

För närvarande har över 180 olika skatteutgifter definierats. För ungefär en tredjedel av dessa kan inte någon beräkning i eurobelopp läggas fram och för en del kan endast en uppskattning av storleksklassen göras. Skatteutgifternas totalbelopp 2018 uppskattas till ca 26,8 miljarder euro, varav 17,5 miljarder euro hänför sig till statens skatteinkomster. Vid granskning av skatteutgifterna bör det beaktas att slopandet av en skatteutgift inte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av stöden är överlappande, vilket innebär att de påverkar varandras storlek. Skatteutgifterna och deras inverkan på skatteintäkterna har behandlats enligt skatteslag i förklaringsdelen till inkomstmomenten.

År 2018 minskar begränsningen av rätten att dra av räntan på bostadslån beloppet av skatteutgifterna. Den skattefrihet i fråga om utbildning som arbetsgivarna erbjuder är en ny skatteutgift, men det går inte att uppskatta beloppet i euro. Av de tidsbegränsade skatteutgifterna upphör barnavdraget och den skattefria införseln av bilar som förs in i landet som flyttgods vid utgången av 2017.

Statens inkomster av blandad natur 2018 beräknas uppgå till 5 522 miljoner euro, dvs. ca 226 miljoner euro mer än vad som har budgeterats för 2017. Inkomsterna från EU beräknas förbli oförändrade. Av inkomsterna från Europeiska unionen består de viktigaste posterna av utvecklingsstöd för lantbruket och landsbygden samt av strukturpolitiska stöd. Från statens pensionsfond intäktsförs enligt uppskattning 1 866 miljoner euro i statens budgetekonomi. Inkomsterna av blandad natur i budgetpropositionen ökar till följd av att de återtaganden av överförda anslag som gjorts på basis av de senaste årens genomsnittliga utveckling antas uppgå till 300 miljoner euro, vilket är klart mer än vad som har budgeterats för 2017.

Ränteinkomsterna och intäktsföringen av vinst beräknas uppgå till ett belopp av 2 769 miljoner euro, vilket är ca 291 miljoner euro mer än vad som har budgeterats för 2017. I ränteinkomster beräknas det inflyta 95 miljoner euro, vilket påverkas av den exceptionellt låga räntenivån i euroområdet. Statens ränteinkomster inflyter av räntor på långfristiga lån som staten har beviljat samt på investeringar av kassareserver som överskrider det dagliga behovet. På grund av den låga räntenivån blir avkastningen av statens kassareserv liten.

Utdelningsinkomsterna och inkomsterna av försäljning av aktier beräknas vara 2 404 miljoner euro. Den intäktsföring som baserar sig på utdelning och inkomster av försäljning beräknas jämfört med 2017 öka med 294 miljoner euro till följd av de engångsåtgärder som ökar intäktsföringen och som det fattats beslut om som en del av finansieringen av regeringens spetsprojekt. Enligt lagen om Finlands Bank intäktsför Finlands Bank 50 % av sitt resultat från föregående år till staten. Bankfullmäktige kan dock bestämma att en större andel än så ska intäktsföras. För 2018 antas intäktsföringen uppgå till 90 miljoner euro, vilket på grund av den exceptionellt låga räntenivån är mindre än intäktsföringen under de senaste åren. Intäktsföringen av de statliga affärsverkens vinst beräknas uppgå till 180 miljoner euro, varav Forststyrelsens andel är 95 miljoner euro och Senatfastigheters andel 85 miljoner euro.