Statsbudgeten 2018

Ett mål för regeringsperioden är användarorienterade, produktivitetshöjande och resultatgivande digitala offentliga tjänster över en disk. År 2018 fortsätter projekten för att främja digitaliseringen av förvaltningen samt genomförs tillsammans med kommunerna kundorienterade digikommunförsök som möjliggör nya former av tjänster och kostnadsbesparingar. Utnyttjandegraden för den information som den offentliga förvaltningen tar fram höjs. Målet är att informationsflödet mellan myndigheterna ska vara smidigt och att informationen utnyttjas i stor utsträckning i samhället. År 2018 lämnas en regeringsproposition om en lag som förenhetligar användningen och utbytet av myndighetsdata till riksdagen, och införs och tas det i bruk gemensamma informationsspecifikationer för den offentliga förvaltningen.

Målet med styrningen av den informations- och kommunikationstekniska verksamheten inom den offentliga förvaltningen är att för statsförvaltningen, kommunalförvaltningen och den landskapsförvaltning som är under beredning åstadkomma sådana offentliga tjänster och en sådan informationshantering som är kundinriktade, i första hand digitala, interoperabla, kostnadseffektiva och informationssäkra. Styrningsstrukturerna och investeringsmodellen utvecklas 2018.

År 2018 fortskrider främjandet av prioriteringen av e-tjänster genom både elektronisk förmedling av meddelanden och tjänster som i första hand tillhandahålls digitalt. Finansministeriet har inlett en utredning om en revidering av finländska personbeteckningar och identitetshantering garanterad av staten. Syftet med utredningen är att före utgången av 2019 lägga fram ett förslag om en nationell verksamhetsmodell, som sträcker sig över decennier, för personidentifiering i Finland och att beskriva myndigheternas roll vid hanteringen av grundläggande personuppgifter.

Genom programmet för utveckling av kommunernas ekonomi- och verksamhetsuppgifter, statistikföring och informationsförsörjning förbättras produktionen av och de automatiska processerna för sådan ekonomisk information som gäller kommuner och samkommuner och som ska ingå i planen för de offentliga finanserna och kommunekonomiprogrammet och som behövs för kommunernas eget beslutsfattande. Även tillgången till och kompatibiliteten hos uppgifterna förbättras. De resultat som kommuninformationsprogrammet ger och programmets verksamhetsmodeller tas i bruk i de processer och uppgiftspecifikationer som gäller planeringen av de offentliga finanserna i de nya landskapen och ett nytt landskapsinformationsprogram verkställs.

Informations- och cybersäkerheten blir allt viktigare i takt med att digitaliseringen av samhället och den offentliga förvaltningen framskrider. Ledningen av och normerna för informations- och cybersäkerheten inom den offentliga förvaltningen görs klarare. År 2018 skapas en ny ram för ledningen av cybersäkerheten inom statsförvaltningen, stöds genomförandet av de föreslagna lagstiftningsändringarna om informationssäkerheten inom den offentliga förvaltningen, skapas en helhetsbild av datasäkerheten inom den offentliga förvaltningen, utarbetas centrala strategiska riktlinjer för informations- och cybersäkerheten och förbättras kompetensen i och medvetenheten om frågor som gäller säkerheten inom den offentliga förvaltningen.

Inom statens budgetekonomi arbetar 2018 ca 71 100 personer, och arbetskraftskostnaderna uppgår till ca 4,1 miljarder euro.

Statens tjänste- och arbetskollektivavtal överensstämmer med konkurrenskraftsavtalet. I avtalet ingår en sänkning av semesterpenningen med 30 % för viss tid under 2017—2019 samt en förlängning av den årliga arbetstiden med 24 timmar genom förlängning av den ordinarie arbetstiden. I avtalet ingår inga justeringar av löner. Till konkurrenskraftsavtalet hänför sig som regeringens åtgärder en sänkning av arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift och pensionsavgift. Jämfört med 2017 gör förlängningen av arbetstiden och sänkningen av sjukförsäkrings- och pensionsavgifterna att ämbetsverkens utgifter 2018 minskar med sammanlagt 11 miljoner euro, vilket har beaktats som avdrag i ämbetsverkens omkostnader. Avtalsperioden för statens tjänste- och arbetskollektivavtal löper ut den 31 januari 2018. Effekterna av den därpå följande avtalsperioden har inte förutsetts i denna budget. De beaktas från och med tilläggsbudgeten för 2018.

Enligt planen för de offentliga finanserna från våren 2014 och statsrådets beslut av den 28 maj 2014 ska statens löneglidning begränsas till den genomsnittliga nivån på de andra arbetsmarknaderna. Beslutet och riktlinjerna för ramarna gäller 2018, så ämbetsverkens budgetfinansierade anslag har 2018 minskats med sammanlagt 6 miljoner euro.

Finansministeriet förutser kraftiga förändringar i verksamhetsmiljön genom sin strategi för staten som en god arbetsgivare 2025 (”Valtio hyvä työnantaja 2025 - työtä kansalaisten hyväksi”) som har följande primära mål: 1) staten är en enhetlig och konkurrenskraftig arbetsgivare, 2) personalen är en gemensam resurs, och 3) statens tjänster leds och reformeras modigt och ansvarsfullt. Strategin är förknippad med en verkställighetsplan för 2017—2019 samt med stärkandet av den strategiska personalledningen utifrån slutsatserna av Statskontorets utredning om personalledningen. Åtgärderna omfattar även en omorganisering av funktionerna och ett intensifierat samarbete mellan ministerier, ämbetsverk och koncernaktörer.

Allmänna utgångspunkter när det gäller utvecklandet av ledarskapet inom statsförvaltningen är sektorsövergripande verksamhet, professionellt och resultatgivande ledarskap samt produktiv förvaltning och hållbar utveckling. Som en del av genomförandet av regeringens spetsprojekt stärks en förvaltningsövergripande och kunskapsbaserad styrning och verkställighet samt personalrotation i statsförvaltningen. Det viktigaste när det gäller ledningen och myndigheternas verksamhet är hög etik och upprätthållandet och stärkandet av ett stort förtroende för förvaltningens verksamhet.

Statstjänstemannalagen har ändrats så att personalen kan användas på ett mer flexibelt sätt än för närvarande. Personalrotation samt utnyttjande av sakkunskap och statens personalresurser mellan förvaltningsområdena och statens ämbetsverk utvecklas och främjas. De ändringar av statstjänstemannalagen som avses träda i kraft vid ingången av 2018 gäller specificeringen av sådana tjänster som endast finska medborgare kan utnämnas till, och vid utnämningsprövningen till vilka det ska säkerställas att den som föreslås bli vald är oförvitlig och inte har sådana bindningar som kan äventyra skötseln av tjänsteuppgifterna. Enligt propositionen ska begränsad besvärsrätt införas även i fråga om utnämning till en statlig tjänst eller ett statligt tjänsteförhållande. För 2018 bereds även ändringar i syfte att förenhetliga statstjänstemannalagen och arbetsavtalslagen när det gäller tiden för skyldigheten att återanställa, förlängning av prövotiden samt grunderna för arbetsavtal för viss tid när avtal ingås med en person som är långtidsarbetslös för ett arbetsavtal för viss tid för högst ett år. Man strävar efter ett längre arbetsliv genom att 2018 bereda en möjlighet att fortsätta ett tjänsteförhållande för viss tid efter det att avgångsåldern uppnåtts.

Arbetslivets kvalitet, arbetsproduktiviteten samt personalens välbefinnande i arbetet och kompetens utvecklas i samarbete med de övriga arbetsmarknadsaktörerna. Den ålder vid vilken de anställda går i pension har under de senaste åren stigit och välbefinnandet i arbetet har hållits på en god nivå sett till de mått som beskriver arbetstillfredsställelsen och utvecklingen av sjukfrånvaron. Staten förbättrar den gemensamma personalutbildningens effektivitet med hjälp av nätbaserat lärande som grundar sig på mångfald och målinriktning. Det tvååriga projektet stärker samtidigt ställningen för Haus Kehittämiskeskus Oy som en central aktör inom statskoncernen och Haus kan bättre än för närvarande stödja statsförvaltningen i att reformera verksamheten samt stärka sin ställning som en central aktör i fråga om kompetensutveckling.

För staten som arbetsgivare är det viktigt att kunna rekrytera, utveckla och sporra kompetenta chefer även i framtiden. Detta stöds genom en ändamålsenlig tjänste- och uppgiftsstruktur för den högsta ledningen, genom ledningsuppgifter för viss tid och genom en målmedveten ledarskapsutveckling. Finansministeriet stärker fortsatt sådan stödverksamhet som syftar till att bereda nya ledningsmodeller, utveckla rekryteringen när det gäller ledningen, hantera anställningsförhållanden och främja chefernas karriär- och utvecklingsvägar. Åtgärderna består i praktiken av bl.a. information om lediga tjänster, stödjande av övergång från en uppgift till en annan, införande av en reviderad ledningsavtalsmodell samt samordning av gemensam utbildning och nätverk.