Statsbudgeten 2016

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om återkallande av utvidgningen av förvandlingsstraff för böter (lag om verkställighet av böter 672/2002, ändrad (671/2015). Lagstiftningsreformen som gäller förvandlingsstraff för böter genomförs inte, och därför finns det inte längre något behov av tilläggsresurser för polisen för genomförandet av författningsändringarna.

Inrikesministeriet ställer följande preliminära resultatmål för polisens verksamhet:

De funktionella resultatmålen enligt riktlinjerna för PORA III har setts över så att de motsvarar de ekonomiska yttre ramarna. Man försöker hålla tillgången till brådskande utryckningstjänster på så gott som samma nivå som hittills. Nivån för den övervakning som gäller den allmänna ordningen och säkerheten sjunker dock i och med att de tillgängliga resurserna minskar. Detta kan leda till att ordningsstörningar, skadegörelse och misshandel som sker på allmänna platser ökar. Den allmänna övervakningen och medborgarnas trygghetskänsla försvagas. Den tid som används till annat än brådskande uppdrag minskar. Det blir svårare och tar längre tid att ge handräckning. Polisens arbetarskydd försvagas framför allt i glest bebyggda områden. Situationen i fråga om olaglig inresa är under kontroll i Finland och åtgärderna för att bekämpa olaglig inresa är trovärdiga och effektiva. Processen för asylförfarandet utvecklas.

Antalet dödsfall i trafiken har 2015 börjat öka; statsrådets mål att halvera antalet dödsfall i trafiken äventyras (mål: 136 st./år före 2020). Antalet olyckor som lett till personskador har däremot utvecklats i positiv riktning. Ökningen av trafiksäkerhetsindex har stannat upp. Avsikten är bevara trafikövervakningens produktivitet och den nuvarande nivån på antalet fall av rattfylleri och grovt äventyrande av trafiksäkerheten som polisen avslöjat. Genomslagskraften för den trafikövervakning som sker med hjälp av tekniska medel förbättras. Omfattningen av den trafikövervakning polismännen gör minskar däremot något. Nivån på övervakningen av tung trafik hålls oförändrad.

Polisens möjligheter att satsa på utredning av s.k. brott utan utredningsuppslag som kommit till polisens kännedom och som bl.a. förutsätter sammanlänkning kommer att minska. Detta sänker brottsutredningsgraden för egendomsbrott. Det är oroväckande med beaktande av bl.a. den kraftiga tillväxttrenden för utländska egendomsbrott av typen "hit and run". Denna typ av brott blir allt vanligare i Finland. Polisens möjligheter till ett tids- och resurskrävande långsiktigt arbete för att avslöja dold brottslighet kommer i någon mån att minska. Detta kommer att synas framför allt i en minskning av avslöjanden om grov narkotikabrottslighet. De minskade resurserna kan synas i en lägre utredningsgrad och ökad dold brottslighet och därtill i längre utredningstider. Det bör också beaktas att de centrala lagstiftningsreformerna i början av 2014 om för- och polisundersökningar (polis-, förundersöknings- och tvångsmedelslagen) samt utöver dessa ikraftsättandet av EU:s tolknings- och översättningsdirektiv förpliktar polisen och kan redan i sig förlänga utredningstiderna.

Strukturen för PTG-verksamheten har förnyats i början av 2014 och erfarenheterna har varit positiva. I den brottsbekämpning som ingår i PTG-verksamheten deltar polisens enheter aktivt i den dagliga verksamheten och vid polisenheterna har det grundats enheter för kriminalunderrättelse och brottsanalys.

Medborgarnas förtroende för polisens förmåga att förebygga, avslöja och utreda brott ska bevaras. Man fäster uppmärksamhet vid de långa behandlingstiderna för brottmål. Inom bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten strävar man inom ramen för den tillgängliga totalfinansieringen efter brottsutredning i realtid, en minskning av antalet fall som är under utredning, en förkortning av utredningstiderna och en ökning av den vinning av brott som återtas. Den brottsförebyggande verksamheten genomförs genom att man ökar flermyndighetssamarbetet, människornas egen beredskap inför brottssituationer och ansvar vid brottsbekämpningen samt den tredje sektorns medverkan. Man strävar efter att minska det totala antalet brott mot liv och hälsa samt sexualbrott genom förebyggande verksamhet och bättre identifiering av brottsfall. Verksamhetsbetingelserna för organiserad brottslighet försvagas bl.a. genom administrativa åtgärder. Organiserad brottslighet bekämpas genom samarbete med Tullen och Gränsbevakningsväsendet samt genom fungerande internationellt samarbete. Man satsar på bekämpningen av IT-relaterad brottslighet som en del av bekämpningen av organiserad brottslighet och förebyggande webbpolisverksamhet. Polisen ingriper i brott med rasistiska inslag och i andra hatbrott samt människohandel. Polisen upprätthåller med andra brottsbekämpande myndigheter, förvaltningsmyndigheter och aktörer inom den privata sektorn en lägesbild över brottsligheten i allmänhet och över vissa specialområden, bl.a. terrorismen och den organiserade brottsligheten.

Brottsbekämpningen reagerar på förändrade behov i verksamhetsmiljön och kan förebygga brott, upptäcka dold brottslighet och genomföra brottsansvaret.

Med hjälp av tillståndsprövning och tillståndsövervakning bidrar tillståndsförvaltningen till att bevara den allmänna ordningen och säkerheten och stöder polisens förebyggande verksamhet. Vapenförvaltningen och tillsynen över säkerhetsbranschen fungerar tillförlitligt och tar hänsyn till samhällets säkerhetsintressen. Verkningarna sträcker sig även till tillförlitlig verksamhet inom den privata säkerhetsbranschen. Genom att utveckla enhetliga tillståndsprocesser främjar man en bättre säkerhet i synnerhet när det gäller användningen av skjutvapen. Överföringen till Migrationsverket av behörigheten att sköta ärenden som gäller tillstånd för utlänningar bereds. Dessutom slutförs processen för överföring av körkortsärenden från polisen till Trafiksäkerhetsverket vid ingången av 2016. Det fästs särskild uppmärksamhet vid att den som ansöker om en identitetshandling identifieras på ett tillförlitligt sätt. Inom polisens tillståndsförvaltning följer man principerna för god förvaltningssed. Informationssystemen, processerna och strukturerna bidrar till enhetliga beslut och till ett smidigt, enhetligt, ekonomiskt effektivt och rättvist beslutsfattande. Kundbesökens antal minskas bl.a. genom att man utvecklar elektroniska tjänster och säkrar att kapacitetsutnyttjandet når upp till målet. Kostnadstäckningen och utvecklingen av tillståndstjänsterna och en resursering av tjänsterna som motsvarar efterfrågan säkras.

Målet med polisutbildningen är att den ska svara mot polisens behov av personal och kunnande. Antalet nya studerande vid polisyrkeshögskolan anpassas till ramarna för anslagen. Polisutbildning ges fortfarande på båda nationalspråken. I utbildningen utvecklas en sådan yrkesskicklighet som det internationella polissamarbetet och den kulturella mångfalden kräver. Utbildningens produktivitet förbättras genom att användningen av webbundervisning utvidgas. Polisyrkeshögskolan producerar forskningsdata för utvecklandet av polisverksamheten, den inre säkerheten och undervisningen vid läroanstalten.

Polisens organisation, verksamhet och processer utvecklas så att de blir effektivare och mera produktiva. Verkställandet av organisationsomläggningen säkras genom personalplanering på lång sikt. Antalet anställda vid polisen har anpassats till de ekonomiska villkoren. Polisens lönesystem tas upp för översyn.

Anslagets nivåförhöjning på knappt 20 miljoner euro 2016 är en del av resursökningen för den inre säkerheten. Avsikten är att med ökningen också finansiera de behov som informationssystemet Vitja har och effektivitetsbehoven när det gäller personskyddet för landets högsta ledning.

Förklaring:Inrikesministeriet ställer följande preliminära resultatmål för skyddspolisens verksamhet:

Det centrala målet för skyddspolisen är att förebygga gärningar och projekt som hotar den nationella säkerheten samt att i rätt tid producera information som främjar säkerheten i samhället och stöder beslutsfattandet. Det är viktigt att upprätthålla och förbättra skyddspolisens prestationsförmåga så att statens säkerhet kan garanteras i en föränderlig omvärld och så att de utmaningar som omvärlden ställer kan bemötas.

I Finland varken utförs eller bereds terroraktioner eller projekt som kan leda till terrorism. Finland används inte vid planeringen av terroraktioner som ska utföras någon annanstans, och Finland används inte heller som logistiskt stödområde eller något annat slags stödområde. Medborgarna litar på polisens förmåga att bekämpa terrorismen. Underrättelseverksamhet som främmande makter riktar mot Finland kartläggs och brott enligt 12 kap. i strafflagen förhindras.

Förmågan att bekämpa cyberhot utvecklas genom utveckling av prestationsförmågan, fördjupat partnerskap och tydligare roller.

Man förhindrar export från Finland som strider mot internationella avtal och som gäller massförstörelsevapen och den sakkunskap, det materiel och den utrustning som krävs för tillverkningen av vapnen. Likaså förhindras motsvarande export via Finland till aktörer som avser att skaffa eller utveckla massförstörelsevapen. Uppföljningen av projekt som inverkar på statens inre säkerhet minskar inte, och antalet brott inom denna bransch ökar inte.

Säkerhetsklareringar och utlåtanden som skyddspolisen lämnar syftar inom sitt eget område till att säkerhetsnivån och den trygghetskänsla som människor upplever inte ska försvagas.

Det förväntas allt mera av skyddspolisen i egenskap av en instans som skaffar och tolkar information och rapporterar om informationen. Skyddspolisen kommer överens med inrikesministeriet om prioriteringarna vid inhämtande av information. Med hjälp av prioriteringarna bestäms i förväg de årliga tyngdpunkterna för den informationshämtning som bidrar till nationella säkerheten. Prioriteringarna för informationshämtningen formas i avgörande grad av det informationsbehov som den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen har. I enlighet med prioriteringarna tar man fram aktuell information och skyddar samhällets intressen. Vid insamlingen av uppgifter och rapporteringen utnyttjas tillgängliga källor effektivt och information som är viktig med tanke på beslutsfattandet produceras för statsledningen och andra kunder/aktörer.

Skyddspolisens regionala funktionsförmåga säkras genom att alla uppgifter också i framtiden ska kunna skötas lika effektivt och resultatrikt på olika håll i Finland. Skyddspolisen fortsätter att vidta åtgärder för att förnya och utvidga det nuvarande funktionella informationssystemet. Alla nya informationssystem som tas i bruk beaktar skyddspolisens särskilda behov och kraven på samverkan med andra informationssystem inom polisen. Man inleder projektplaneringen för det projekt för verksamhetslokaler som skyddspolisen avser att genomföra på 2020-talet.

Man gör upp en långsiktig personalplan som innehåller mål och åtgärder gällande personalens storlek, sammansättning och utveckling. Man sörjer för personalens välbefinnande under förändringsprocessen.

Förklaring:

Förklaring:Syftet med projektet för ett gemensamt fältledningssystem (KEJO) för polisen, räddningsväsendet, social- och hälsovårdsväsendet, Gränsbevakningsväsendet, försvarsmakten och Tullen är att ta i bruk ett gemensamt fältledningssystem för de centrala säkerhetsmyndigheter som deltar i projektet och att integrera det med myndigheternas gemensamma elektroniska system för behandling av händelser och den nätverksbaserade nödcentralsmodellen.

De viktigaste målen för myndigheternas gemensamma fältledningssystem är en effektivisering av myndigheternas verksamhet och myndighetssamarbetet, möjliggörande av en gemensam lägesbild för myndigheterna, införande av nya arbetsprocesser i fältförhållanden, en effektivisering av informationsutbytet och kommunikationen i realtid mellan fältledningen och myndigheterna samt den kostnadseffektivitet som ett gemensamt fältledningssystem för myndigheterna medför. Projektet ska genomföras under åren 2013—2016 och dess totala kostnader uppgår till ca 19,16 miljoner euro. Finansministeriet finansierar projektet med sammanlagt 15 miljoner euro med anslag som är avsedda för främjande av produktiviteten under åren 2013—2016 enligt det separata samarbetsprotokoll som gjorts upp för de ministerier som deltar i KEJO-projektet (inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, försvarsministeriet och finansministeriet).