Statsbudgeten 2004

5.4 Basservicebudgeten

Staten finansierar år 2004 kommunerna genom statsbidrag till ett belopp av sammanlagt 6,4 miljarder euro. Kommunernas statsbidrag är i huvudsak kalkylmässiga och övergripande. Systemet med statsandelar och statsunderstöd består av uppgiftsbaserade statsandelar som beviljas undervisnings- och kulturväsendet och social- och hälsovården, av utjämning av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna och av en allmän statsandel. Systemet kompletteras med ett finansieringsunderstöd som enligt prövning beviljas kommuner som är i tillfälliga ellr exceptionella ekonomiska svårigheter. Dessutom beviljas kommunerna statsandel för anläggningskostnader och utvecklingsprojekt samt understöd för sammangående kommuner. Systemet med uppgiftsbaserade statsandelar inbegriper kommunernas finansieringsandel av sådana tjänster som omfattas av den uppgiftsbaserade statsandelen. Beloppet i euro av finansieringsandelen per invånare är detsamma i samtliga kommuner.

Systemet med kalkylerade statsandelar har genom funktionell lagstiftning bundits främst till produktionen av basservice. Vid sidan av statsbidragen använder kommunerna för att finansiera sin verksamhet ca 13,4 miljarder euro av sina egna skatteintäkter.

Regeringen har inlett en reform av systemet med finansierings- och statsandelar för kommunerna på så sätt att man redan under 2004 kan besluta om eventuella förändringar.

Verkningarna av statens åtgärder på kommunernas ekonomi

Budgetpropositionen påverkar år 2004 kommunalekonomin via förändringar i fråga om utgifter och inkomster i anslutning till statsandelsåligganden samt till följd av ett ökat antal avdrag vid kommunalbeskattningen. Statens åtgärder i budgetpropositionen bedöms till följd av helhetsverkningarna av utgifterna, inkomsterna och ändringar i beskattningsgrunderna försvaga kommunalekonomin med ett nettobelopp på -52 miljoner euro utan indexhöjningar; inkluderas indexhöjningarna stärks ekonomin med 45 miljoner euro. Den i ekonomiskt hänseende mest betydande åtgärden är att ett bortfall i skatteinkomster på 359 miljoner euro som föranleds av skattelättnader i fråga om förvärvsinkomster kompenseras genom att statsandelarna för social- och hälsovårdens driftskostnader höjs med en motsvarande summa.

Vid sidan av de nya åtgärder som staten vidtar år 2004 påverkas totalbalansen i kommunalekonomin och behovet av finansiering för basservicen av utvecklingen när det gäller mängden åligganden och förpliktelser som tidigare föreskrivits kommunerna och efterfrågan på tjänster samt av utvecklingen i fråga om skatteinkomsterna och lönekostnaderna.

Basservice

Kommunernas omkostnader beräknas år 2004 uppgå till 24,7 miljarder euro. Av detta belopp utgörs ca 80 %, dvs. 19,8 miljarder euro, av utgifter för statsandelsåligganden som i huvudsak hänför sig till anordnande av basservice inom social- och hälsovården samt inom undervisnings- och kulturverksamheten. För finansieringen av basservicen föreslås för kommunernas kalkylerade statsandelar 5 694 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 9,5 % jämfört med år 2003. I ökningen ingår kompensationen för skattelättnaderna i fråga om förvärvsinkomsterna, indexjusteringen av statsandelarna samt statsandelarna för utgifter som föranleds av nya åligganden. Vid sidan av de kalkylerade statsandelarna förslås att kommunerna beviljas övrigt statsbidrag till ett belopp av 588 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 3,3 % jämfört med år 2003.

Tablå 15. Statsbidrag för kommuner och samkommuner som omfattas av
basservicebudgeten, milj. euro

Tablå 16. Verkningarna på kommunalekonomin och samkommunernas ekonomi av
statens åtgärder i statsbudgeten, milj. euro, förändringar från 2003 till 2004

För genomförande av det nationella hälso- och sjukvårdsprogrammet samt utvecklingsprogrammet för det sociala området ökas social- och hälsovårdens statsandelar med drygt 90 miljoner euro, varav 53 miljoner förverkligas genom att höja statsandelsprocenten och knappt 37 miljoner användas till olika reformer. Av dessa reformer ökar statsandelarna för utvecklande av åldringsvården statsandelarna med 14 miljoner euro, för ibruktagande av servicesedlar i hemservice med 10 miljoner euro och för fortbildning för hälso- och sjukvårdspersonal med 13 miljoner euro. Reformerna uppskattas i motsvarande grad öka kommunernas utgifter med sammanlagt 115 miljoner euro, varav utgifterna för utvecklandet av åldringsvården är 44 miljoner euro, för ibruktagandet av servicesedlar i hemservice 31 miljoner euro och för fortbildningen 40 miljoner euro. Förutom att statsandelarna höjs ökas den särskilda projektfinansieringen av hälsovårdsprojektet med 22 miljoner euro.

För förverkligande av för- och eftermiddagsverksamhet för barn föreslås 20 miljoner euro. Utgiftsökningen för kommunernas del är uppskattningsvis 35 miljoner euro. Fortbildning för hälso- och sjukvårdspersonal och ordnande av för- och eftermiddagsverksamhet för barn är nya, lagstadgade åligganden.

Det föreslås att för finansieringsunderstöd enligt prövning beviljas 48 miljoner euro och för understöd för kommunsammanslagningar 8 miljoner euro.

Statens åtgärder beräknas öka kommunalekonomins utgifter år 2004 med ca 157 miljoner euro. Största delen av detta belopp hänför sig till basservicen inom social- och hälsovården. I tablå 16 ingår ett sammandrag av verkningarna av statens åtgärder i sin helhet.

Tablå 17.Kommunernas och samkommunernas kalkylerade kostnader, kommunernas medfinansieringsandelar samt statsandelarna till social- och hälsovårdens omkostnader, miljoner euro

När det gäller den basservice som omfattas av de uppgiftsbaserade statsandelar som beviljas social- och hälsovården och undervisnings- och kulturverksamheten består kommunernas finansieringsandel av en lagstadgad medfinansieringsandel som är lika stor per invånare i varje kommun. År 2004 är kommunernas medfinansieringsandel i social- och hälsovården 1 489,95 euro och i undervisnings- och kulturverksamheten 590,39 euro per invånare.

De kalkylerade kostnader, statsandelar och medfinansieringsandelar för social- och hälsovården som presenteras i tablå 17 täcker de tjänster som ordnas av kommunerna och samkommunerna De kalkylerade kostnader och statsandelar för undervisnings- och kulturverksamheten som presenteras i tablå 18 täcker de tjänster som ordnas av kommunerna och samkommunerna. Kommunernas finansieringsandelar täcker förutom de ovan nämnda tjänsterna även finansieringsandelarna för utbildning som anordnas av staten och av privata.

Tablå 18. Kommunernas och samkommunernas kalkylerade kostnader, kommunernas
finansieringsandelar samt statsandelarna till undervisnings- och kulturverksamhetens
omkostnader, miljoner euro

Kommunernas finansieringsandel i social- och hälsovården minskar år 2004 till följd av att statsandelsprocenten har höjts.

Tablå 19. Verkningarna på kommunalekonomin av statens åtgärder i statsbudgeten,
förändringar från 2003 till 2004, enligt landskap, euro¹⁾

¹⁾ Tabellerna 19-21 omfattar inte samkommuner och omfattar inte vissa icke-fördelade understöd såsom understöd enligt prövning till kommunerna eller understöd för investerings- och utvecklingsprojekt.

Tablå 20. Verkningarna på kommunalekonomin av statens åtgärder, förändringar från 2003 till 2004, enligt kommunstorlek, euro¹⁾

¹⁾ Tabellerna 19-21 omfattar inte samkommuner och omfattar inte vissa icke-fördelade understöd såsom understöd enligt prövning till kommunerna eller understöd för investerings- och utvecklingsprojekt.

Kommunernas ekonomiska utveckling

Kommunernas och samkommunernas ekonomi förbättrades tydligt år 2002. Det sammanlagda årsbidraget var ca 2,3 miljarder euro, vilket innebar en ökning på 310 miljoner euro. Årsbidraget förbättrades för nästan 350 kommuner och försämrades endast för kommuner med över 100 000 invånare. Årsbidraget räckte klart till för att finansiera avskrivningarna. Utjämningen av de ekonomiska skillnaderna kommunerna emellan och ökningen i årsbidraget påverkades särskilt av stabiliseringsåtgärder inom kommunalekonomin och av extraordinära skatteredovisningar av engångsnatur.

Kommunernas ekonomiska utveckling bedöms år 2003 vara klart svagare i jämförelse med år 2002. Kommunernas årsbidrag bedöms sjunka till ca 1,4 miljarder euro. Försämringen beror särskilt på att de sammanlagda skatteinkomsterna minskat och omkostnaderna ökat. Även om driftsekonomins statsandelar bedöms öka med ca 446 miljoner euro räcker inte detta till för att täcka omkostnaderna, som ökar i snabbare takt än skatteinkomsterna och statsandelarna. Antalet kommuner med negativt årsbidrag bedöms år 2003 nästan fördubblas jämfört med år 2002, då antalet sådana kommuner var 42.

Kommunernas årsbidrag uppskattas år 2004 fortfarande sjunka från 2003 års nivå och kvarstå på en klart sämre nivå jämfört med år 2002 trots att ökningen i kommunernas omkostnader beräknas avta i någon mån nästa år. En stabil kommunalekonomi främjas genom att man höjer statsandelarna och genom att det inkomstbortfall som orsakas av förhöjningarna av skatteavdraget kompenseras till fullt belopp. Stabiliteten påverkas även av kommunernas egna beslut i synnerhet i fråga om volymen av och tidpunkten för investeringarna.

Tablå 21. Kommunalekonomins (kommunerna och samkommmunerna) utveckling 2002—2004 enligt kommunernas bokföring, milj. euro ¹⁾

¹⁾ Här granskas kommunalekonomin med de begrepp som används i kommunernas bokföring. I avsnitt 3.2 granskas kommunalekonomin med begrepp som används i nationalräkenskaperna.

Enligt 65 § kommunallagen skall i budgeten och ekonomiplanen eller vid godkännandet av dem beslut fattas om åtgärder genom vilka underskott i föregående års balansräkning och underskott som beräknas uppkomma det år budgeten görs upp täckas under planeperioden.

De svårigheter som gäller balanseringen av ekonomin och sådana underskott som avses i kommunallagen drabbar även år 2004 i synnerhet kommungrupper med litet invånarantal, främst sådana där antalet invånare är mindre än 6 000. Under påföljande åren 2000—2002 uppkomna underskott som skall täckas har ca hundra kommuner som till största delen har under 10 000 invånare. Landskapsvis betraktat bedöms den finansiella balansen på grundval av årsbidraget och skillnaderna mellan avskrivningarna förbli svag särskilt i Lappland och Södra Savolax och god i Egentliga Finland, Satakunta och Norra Karelen.

Figur 4. Beräknad ändring i kommunernas årsbidrag från 2003 till 2004, enligt landskap, euro per invånare

Tablå 22. Kommunernas ekonomiska utveckling 2002—2004 enligt kommunernas
bokföring, euro/invånare enligt kommungrupp ¹⁾

¹⁾ Tabellerna 19-21 omfattar inte samkommuner och omfattar inte vissa icke-fördelade understöd såsom understöd enligt prövning till kommunerna eller understöd för investerings- och utvecklingsprojekt.

Utvecklande av produktiviteten i fråga om tjänsterna

För tryggandet av basservicen krävs förutom åtgärder från statens sida även att kommunerna kontinuerligt utvärderar sina verksamhetssätt och verksamhetens effektivitet samt att kommunerna är beredda att genomföra sådana strukturella reformer som gör det möjligt att förbättra lönsamheten och effektiviteten. Kommunerna kommer under de närmaste åren att ha allt bättre möjligheter att vidtaga dessa åtgärder bl.a. till följd av ett ökande antal pensionsavgångar hos personalen.

Regeringen har inlett en utvärdering av kommunernas finansierings- och statsandelssystem. Statsandelssystemet avses utvecklas så, att det främjar nya servicestrukturer och produktionssätt samt samarbete mellan kommunerna. Lagförslagen är avsedda att träda i kraft i början av 2005.