Statsbudgeten 2002

Budgetpropositionens verkningar på kommunernas ekonomi

Budgetpropositionen påverkar kommunalekonomin via änd-ringar i statsandelarna, statsunderstöden och beskattningsgrunderna samt genom att återkravet av mervärdesskatteåterbäringar frångås.

Regeringen föreslår flera reformer som påverkar kommunalekonomin och de ekonomiska relationerna mellan kommunerna och staten. Genom statens åtgärder stärks kommunalekonomin 2002 med ett nettobelopp på 249 miljoner euro jämfört med i år. Reformerna jämnar ut de ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna och gör kommunernas inkomstbas mindre konjunkturkänslig i och med att kommunernas inkomster blir mindre beroende av utvecklingen inom samfundsskatten.

Stabiliseringen av kommunernas ekonomi

I syfte att göra kommunalekonomin stabilare frångås systemet med återkrav av mervärdesskatt, och samtidigt minskas kommunernas konjunkturkänsliga inkomster av samfundsskatt. I samband med reformen minskar statsandelarna eftersom mervärdesskatten slopas i de kostnadsunderlag som ligger till grund för statsandelarna. För att beskattningen skall fås neutralare tas i samband med reformen dessutom i bruk en kalkylerad återbäring av den dolda skatt som ingår i skattefria funktioner som har köpts av den privata sektorn.

Som ett led i stabiliseringen av kommunalekonomin revideras den utjämning av statsandelar som baserar sig på skatteinkomster genom att den bestämmelse upphävs enligt vilken det utjämningsavdrag som görs utifrån skatteinkomsterna får vara högst 15 % av kommunens kalkylerade skatteinkomst. Utjämningssystemet behandlas närmare i kapitel 97 under inrikesministeriets huvudtitel. Den minskning av statsandelar som den slopade bestämmelsen om en övre gräns leder till kompenseras genom ökade statsandelar för social- och hälsovård. Koefficienterna för skärgårds- och fjärrortstillägg inom den allmänna statsandelen höjs kostnadsneutralt genom att den allmänna statsandelens grunddel sänks. Dessutom främjas kommunsammanslagningar genom att grunderna för bestämmande av understödet för sammanslagningar ses över samt genom bestämmelser om grunderna för investerings- och utvecklingsprojekt som sporrar till sammanslagningar.

Effekterna på kommunernas och samkommunernas penningflöde av de åtgärder om vilka beslutats i syfte att göra kommunalekonomin stabilare:

• moms-återbäringar +925 milj. euro
• återkrav av moms (två månader) -147 milj. euro
• minskning av statsandelen i kostnadsunderlagen -153 milj. euro
• kalkylerad återbäring av dold skatt +34 milj. euro
• kvittning av samfundsskatten -534 milj. euro
• effekt på utjämningarna av slopandet av regeln om ett tak på 15 % -79 milj. euro
• statsandelar för social- och hälsovård +79 milj. euro
• ändringar sammanlagt +125 milj. euro

I budgetpropositionen föreslås lindringar i förvärvsinkomstbeskattningen vilka minskar kommunernas skatteintäkter med 127 miljoner euro. Sänkningen av den folkpensionsavgift som en kommunal arbetsgivare betalar förbättrar kommunernas ekonomi med 61 miljoner euro.

Statsandelarna

Betalningen av den sista posten av den justering till fullt belopp av kostnadsfördelningen enligt statsandelslagstiftningen som periodiserats över tre år tidigareläggs från 2003 till 2002. Genom justeringen ökar statsandelarna med 305 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel är 253 miljoner euro. Dessutom justeras statsandelarna enligt statsandelslagstiftningen med hälften av den beräknade fulla ändringen i kostnadsnivån, vilket ökar statsandelarna till kommunerna med 77 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel är 69 miljoner euro.

Kommunernas utgifter och statsandelar ökar bl.a. på grund av att förskoleundervisningen träder i kraft helt och hållet, pensionsavgiften för lärare träder i kraft stegvis och tandvården utvidgas samt på grund av sådana åtgärder i anknytning till bekämpningen av fattigdom och utslagning som gäller arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, en uppmjukning av samordningen av utkomststödet och förvärvsinkomsterna, en ökning av det förebyggande utkomststödet samt en effektivering av mentalvårdstjänsterna och vården av missbrukande mödrar.

Kommunernas statsandelar och utgifter för utkomststöd sänks för sin del av den höjning av arbetsmarknadsstödets barntillägg och normhyrorna för bostadsbidraget som har samband med bekämpningen av fattigdom och utslagning.

I syfte att främja välfärdstjänsterna höjs statsandelarna till social- och hälsovården med 74 miljoner euro, och 8 miljoner euro kanaliseras till narkomanvård.

Understöd enligt prövning

För kommunernas finansieringsunderstöd enligt prövning föreslås 50 miljoner euro, vilket är 8 miljoner euro mindre än 2001. År 2002 betalas inte längre några övergångsutjämningar inom statsandelarna, vilket minskar statsandelarna med 8 miljoner euro.

Tablå 4. Kommunernas statsbidrag i statsbudgeten, driftsekonomi, milj. euro

Tablå 5. Verkningarna på kommunalekonomin av statens åtgärder, milj. euro, förändringar från 2001 till 2002

År 2000 var kommunernas och samkommunernas årsbidrag 1,7 miljarder euro. Det förbättrades med 131 miljoner euro jämfört med året innan. Årsbidraget överskred avskrivningarna av anläggningstillgångar och räckte också till för att finansiera nettoinvesteringar.

År 2001 försvagas årsbidraget men räcker till för att finansiera avskrivningarna av anläggningstillgångar.

År 2002 minskar kommunernas skatteinkomster på grund av att skattebasen försvagas och kommunernas utdelning av samfundsskatten minskar. Kommunernas ekonomi stärks ändå av att statsandelarna ökar och återkravet av mervärdesskatteåterbäringar frångås. Omkostnaderna beräknas öka med närmare 4 %.

Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag samt räkenskapsårets resultat beräknas bli bättre. Kommunernas investeringsnivå fortsätter att vara hög, och ingen betydande nedgång är att vänta i kommunernas finansieringsbalans.

Tablå 6. Kommunalekonomins utveckling 2000—2002 enligt kommunernas bokföring, milj. euro¹⁾

¹⁾ Här granskas kommunalekonomins utveckling med de begrepp som används i kommunernas bokföring. I avsnitt 3.3 granskas kommunalekonomin med de begrepp som används i nationalräkenskaperna.