Statsbudgeten 2002

Anslagen i budgetpropositionen

Det föreslås att budgetanslagens totala belopp skall uppgå till 35 260 miljoner euro, varav 4 421 miljoner euro föreslås bli använda till amorteringar på statsskulden och ränteutgifter. Utgifterna för förvaltningsområdena föreslås uppgå till totalt 30 839 miljoner euro, vilket är 5,8 % mer än i budgeten för 2001.

Anslagen enligt
förvaltningsområde

I det följande presenteras anslagsförslagen enligt förvaltningsområde. De ändringar som föreslås i funktionerna, uppgifterna och organisationen inom förvaltningsområdena har sammanfattats i avsnitt 6.2. Behandlingen av strukturfonderna har koncentrerats till avsnitt 5.3 och vetenskaps- och teknologipolitiken till avsnitt 5.4. Statsbidragen till kommunerna behandlas i avsnitt 3.2.

Utrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 24)

För detta förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 709 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 46 miljoner euro jämfört med budgeten för 2001. Av anslagen under utrikesministeriets huvudtitel utgör andelen för utrikesförvaltningen 22 %, andelen för internationellt utvecklingssamarbete 52 %, andelen för närområdessamarbetet 5 % och andelen för övriga utgifter 21 %.

Med stöd av utrikesförvaltningens omkostnadsanslag realiserar utrikesministeriet de mål som regeringen ställt för utrikes- och säkerhetspolitiken. Stärkandet av Finlands säkerhet och inflytande på det internationella planet samt främjandet av landets intressen har lett till att mängden uppgifter som påförts utrikesförvaltningen har ökat. För att dessa uppgifter skall kunna fullföljas och målen uppnås föreslås i omkostnader för utrikesministeriet 151 miljoner euro.

Utvecklingssamarbete

För utvecklingssamarbete föreslås ett anslag om 479 miljoner euro, av vilket 400 miljoner euro har budgeterats under utrikesförvaltningens huvudtitel. I anslaget för utvecklingssamarbete föreslås ett tillägg på 27 miljoner euro. Utgifterna för utvecklingssamarbetet kommer i förhållande till bruttonationalinkomsten (BNI) att överstiga 0,34 %. Utöver anslaget för budgetåret anvisas i budgetpropositionen dessutom för utvecklingssamarbete fullmakter att ingå förbindelser så att utgifterna för dem infaller åren efter 2002. Det föreslås att fullmakter beviljas till ett värde av 410 miljoner euro.

Närområdena

Det föreslås att 34,5 miljoner euro beviljas för närområdessamarbetet, dvs. 3,4 miljoner euro mera än 2001. Avsikten är att med anslaget finansiera färdigställandet av det sydvästra reningsverket i S:t Petersburg.

Fredsbevarande verksamhet och krishantering

Andelen för underhållet av de finländska fredsbevarande styrkorna, 50,7 miljoner euro, ingår i utrikesministeriets förvaltningsområde. Inom försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås 29 miljoner euro för de utgifter för materiel och förvaltning som den fredsbevarande verksamheten medför. Anslagen för den fredsbevarande verksamheten har dimensionerats i enlighet med den numerär och de krav gällande de fredsbevarande styrkorna som förutsätts när det gäller Finlands medverkan i fredsbevarande operationer 2002.

Klimatpolitik

Globala miljöfonden (GEF) är det centrala instrumentet för Finlands internationella klimatpolitik. I likhet med de övriga EU-länderna utökar Finland finansieringen av klimatrelaterade åtgärder i samband med fondens tredje tilläggsfinansiering.

Justitieministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 25)

För detta förvaltningsområde föreslås anslag om 564,2 miljoner euro, vilket är ca 38 miljoner euro mera än i budgeten för 2001. Av anslagen är 40,7 euro avsett för ministeriet och de myndigheter som verkar i samband med det, 354,6 miljoner euro för rättsväsendet, 168,1 miljoner euro för verkställande av straff och 0,7 miljoner euro för val. Av anslagen för rättsväsendet används 200 miljoner euro för domstolarna, 51 miljoner euro för rättshjälpsverksamheten samt 104 miljoner euro för åklagar- och exekutionsväsendet.

Rättskipning

Rättshjälpssystemet förenhetligas och möjligheten att få partiell rättshjälp utvidgas så att den omfattar också medelinkomsttagare. Samtidigt försöker man genom administrativa åtgärder dämpa ökningen av utgifterna för rättshjälpen. För att underlätta och påskynda rättegångsförfarandet vid de allmänna domstolarna samt för att minska rättegångskostnaderna ändras genom en regeringsproposition som i fråga om tvistemål överläts 2001 och genom en proposition som 2002 avlåts i fråga om brottmål bestämmelserna om rättegångsförfarandet samt bereds ett antal förslag som gäller utvecklandet av systemet för sökande av ändring.

Bekämpning av brottsligheten

Åtgärderna fokuseras på framför allt bekämpning av narkotikabrottslighet och minskning av den ekonomiska brottsligheten, motverkande av återfallsbrottslighet när det gäller unga personer samt förbättrande av brottsoffers ställning. Totalrevideringen av strafflagen slutförs och det nationella programmet för brottsbekämpning verkställs. Myndighetssamarbetet i anslutning till verkställigheten av straff utvecklas. För bekämpningen av narkotikabrottsligheten styrs anslagen till åklagarnas verksamhet, samtidigt som narkotikaövervakningen och rehabiliteringen av rusmedelsberoende i fängelserna effektiveras. Vidare bereds ett förslag om införande av s.k. kontraktvårdsstraff. Anslagen för bekämpning av den ekonomiska brottsligheten styrs till åklagarnas verksamhet och till åtgärder som avser att i samband med utsökning spåra nytta av brott. Dessutom revideras bestämmelserna om ekonomiska brott.

Inrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 26)

För detta förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 1 304 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 31,6 miljoner euro jämfört med budgeten för 2001.

Utlänningsförvaltningen

Verksamheten i utlänningsärenden fokuseras på beredningen av en totalrevidering av utlänningslagen samt på det intensifierade samarbete som sker inom Europeiska unionen när det gäller invandrar- och asylfrågor.

Utlänningsverkets verksamhet intensifieras genom att ämbetsverket bereds möjlighet att skaffa nya lokaler och genom att man utvecklar förfaranden för uträttandet av ärenden elektroniskt. Vidare föreslås att ämbetsverket tilldelas anslag för anställande av personal när det gäller att sköta anhopningen av medborgarskapsärenden. Avsikten är att anhopningen skall vara utredd innan totalrevideringen av medborgarskapslagen träder i kraft 2002.

Polisväsendet

Polisens verksamhet inriktas på att hejda narkotikabrottslighetens tillväxt, trygga tillgången till larmtjänster, upprätthålla nivån i fråga om säkerheten samt att minska den ekonomiska brottsligheten och den ekonomiska gråzonen. Det föreslås att inkomsterna av polisens tillståndsservice skall nettobudgeteras från ingången av 2002. Under omkostnadsmomentet föreslås en nivåförhöjning på 15 miljoner euro som i första hand beror på en ökning av personalutgifterna. Det föreslås att anslagen för utgifterna för rättsmedicinsk utredning av dödsorsaken överförs till social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel.

Räddningsväsendet

Tyngdpunkten inom räddningsväsendet överförs i allt högre grad till förebyggandet av olyckor. Utvecklandet av räddningsväsendet fortgår så, att kommunerna bildar ca tjugo regionala räddningsområden som svarar för verksamheten. Reformeringen av nödcentralsystemet fortsätter.

Gränsbevakningen

Gränsbevakningsväsendets resurser utökas. Sjöräddningsväsendets radiokommunikation i risksituationer och upprätthållandet av den beredskap som hänför sig till detta överförs till gränsbevakningsväsendet.

Kommunerna

Utjämningssystemet gällande statsandelar reformeras. Dessutom höjs de allmänna koefficienterna för fjärrortstilläggen och skärgårdstilläggen gällande statsandelar. Kommunsamgångar främjas genom att bestämmelserna om de kalkylmässiga bidragen för sammangående kommuner ses över och genom att bestämmelser införs om det förfarande och de grunder enligt vilka sammangående kommuner kan beviljas stöd för investerings- och utvecklingsprojekt.

Försvarsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 27)

För detta förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 1 716 miljoner euro, vilket är 106 miljoner euro mera än i budgeten för 2001. Försvarsmakten utvecklas i enlighet med den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen.

Försvarsmakten

För försvarsmaktens omkostnader föreslås anslag om sammanlagt 1 131 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 125 miljoner euro. Ökningen beror i huvudsak på de löneförhöjningar som under åren 2001—2002 sker i enlighet med statens tjänste- och arbetskollektivavtal, utgifter för flygvapnets flygdrift, utgifter för ammunition i utbildningen, utgifter i anslutning till genomförandet av strukturomvandlingen inom försvarsmakten, underhålls- och reservdelsutgifter för utrustningen samt energikostnader för lokalerna. Tyngdpunkten för personalens utbildning förläggs till förebyggande och avvärjande av strategiska anfall. Revideringen av utbildningssystemet för avlönad militär personal fortsätter. Antalet utbildade reservister utökas till 30 000 per år. Målet är att nå upp till den i redogörelsen förutsatta miniminivån på 35 000 reservister.

Materielanskaffningar

För utgifter för försvarsmateriel föreslås anslag om 516 miljoner euro, varav 426 miljoner euro föranleds av betalningar på grund av tidigare beviljade beställningsfullmakter. Summan inkluderar 10,4 miljoner euro i form av det första årets betalningsandel gällande en beställningsfullmakt för ett service- och baseringssystem för helikoptrar. Av anslaget för materielanskaffningar föranleds dessutom 16,8 miljoner euro av betalningar på grund av en ny beställningsfullmakt som skall beviljas för främjande av försvarsmaktens tekniska forskning och produktutveckling, 13,3 miljoner euro av betalningar på grund av en ny beställningsfullmakt som skall beviljas för utvecklande av huvudstadsregionens försvar, 24,4 miljoner euro av andra försvarsmaterielanskaffningar samt 24,4 miljoner euro av utgifter på grund av ändringar i index och valutakurser. Genom de nya beställningsfullmakterna utvecklas försvarsförmågan i enlighet med den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen. Det anslag som föreslås för försvarsmaterielanskaffningar minskar med 20,4 miljoner euro jämfört med budgeten för 2001, vilket i huvudsak föranleds av de minskade utgifterna för index- och valutakursjusteringar.

Fastigheter

För nybyggnader och ombyggnader föreslås anslag om 26,9 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 5 miljoner euro. Budgetpropositionen har gjorts upp med utgångspunkt i att försvarsmaktens skogsområden överförs till Forststyrelsen. Den planerade överföringen av fastighetsförmögenheten till Senat-fastigheter bereds så att överföringen kan ske från ingången av 2003.

Finansministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 28)

För detta förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 5 682 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 412 miljoner euro jämfört med budgeten för 2001.

Statens pensionsutgifter

Nästan hälften av utgifterna inom finansministeriets förvaltningsområde är pensioner. För de pensioner och ersättningar som staten betalar föreslås 2 724 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 4,9 %. Ökningen i pensionsutgifterna förblir stabil under de närmaste åren. Tillväxten har stävjats av de många ändringar som gjordes på 1990-talet, bl.a. bolagiseringen av statens affärsverk, höjningen av åldersgränsen för individuell förtidspension från den ursprungliga gränsen 55 år till 60 år samt de nedskärningar i statens tilläggspensionsförmåner som gjordes 1993—1995. Pensionsutgifterna kommer också att minska i och med att lärarna vid kommunala grundskolor och gymnasier och vid privata läroinrättningar sedan 1999 småningom överförs till ett pensionssystem som huvudmannen svarar för. De besparingar som dessa ändringar föranleder ökar hela tiden, men de realiseras fullt ut först efter några tiotal år.

Figur 1. Statens årliga pensionsutgifter och antalet pensioner

Principen om s.k. sista pensionsanstalt (Vilma) tillämpas också i fråga om statens pensioner från ingången av 2004. De ändringar som övergången till det nya systemet förutsätter inleds 2002.

Inkomstöverföringar till Åland

De inkomstöverföringar som skall betalas till landskapet Åland beräknas uppgå till sammanlagt 168 miljoner euro. Anslagen minskar med 2 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2001. Storleken på avräkningsbeloppet till Åland bestäms enligt självstyrelselagen för Åland så att avräkningsbeloppet är 0,45 % av inkomsterna enligt statsbokslutet med undantag för upptagna nya statslån. Anslaget för avräkningsbeloppet höjs i motsvarighet till att statens inkomster ökar.

Mervärdesskatteutgifter

Med anslaget under detta moment inom finansministeriets förvaltningsområde betalas den mervärdesskatt som ingår i köp av varor och tjänster inom samtliga förvaltningsområden. Det beräknas att 820 miljoner euro behövs för mervärdesskatteutgifter, vilket innebär en ökning på 130 miljoner euro. Det beräknas att vägverket, försvarsmakten, banhållningscentralen samt universiteten och högskolorna använder drygt hälften av anslaget, dvs. 420 miljoner euro.

Avgifter till EU

För Finlands finansiella bidrag till Europeiska unionen föreslås 1 348 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 138 miljoner euro.

Från ingången av 2002 tillämpas på fastställandet av medlemsländernas avgiftsandelar ett nytt beslut om systemet för s.k. egna medel. Det nya beslutet innehåller följande centrala punkter:

• den maximala koefficient som skall tillämpas på mervärdesskattebasen vid bestämmandet av medlemsländernas avgift, mervärdesskattesatsen, sänks från 1 % till 0,75 %
• Förenade kungarikets gottgörelse ändras till förmån för de s.k. nettobetalarländerna
• uppbördsarvodet i samband med s.k. traditionella egna medel höjs från 10 % till 25 %.

Ändringarna ökar Finlands finansiella bidrag med 95 miljoner euro. Återstoden av ökningen i det finansiella bidraget, 43 miljoner euro, beror främst på att EU:s utgifter har ökat.

Figur 2. Avgifter som finansministeriets förvaltningsområde betalar till EU 1995—2002

Undervisningsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 29)

För detta förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 5 466 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 370 miljoner euro jämfört med budgeten för 2001.

Största delen av anslagen under undervisningsministeriets huvudtitel består av anslag för universitetens verksamhet och stödjande av vetenskap samt statsandelar och statsunderstöd för yrkeshögskoleundervisning, allmänbildande utbildning, yrkesutbildning, yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete, biblioteksväsendet och kultur, konst, idrottsverksamhet och ungdomsarbete. Utgifterna för undervisnings- och kulturverksamheten finansieras huvudsakligen av staten och kommunerna. Av utgifterna för vetenskap samt kultur, konst, idrottsverksamhet och ungdomsarbete finansieras 398,7 miljoner euro med tippnings- och penninglotterivinstmedel.

Finansieringen av universiteten

Staten svarar nästan helt för universitetens och vetenskapsverksamhetens omkostnader och anslag. Andra finansiärer, såsom företag och sammanslutningar, svarar för en andel om knappt 10 % av den totala finansieringen. Av universitetens omkostnader täcks ca 14 % med inkomsterna av den avgiftsbelagda servicen. Av universitetens basresurser bestäms 90 % på kalkylmässig grund utifrån de mål som uppställts för antalet examina och utfallet. I enlighet med ett lagförslag som ansluter sig till budgetpropositionen utökas finansieringen av universiteten med 44 miljoner euro till följd av de ökade lönekostnaderna samt med 40 miljoner euro för säkerställande av en effektiv och resultatrik verksamhet inom universiteten.

Statsandelar för undervisning och kultur

Finansieringen av utbildningstjänster som ordnas av kommunerna och andra huvudmän samt finansieringen av kulturverksamhet fastställs huvudsakligen inom ramen för ett kalkylmässigt statsandelssystem på basis av priserna per enhet och prestationsvolymen. Staten och kommunerna och andra som ordnar dylik verksamhet svarar för finansieringen tillsammans. Kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten när det gäller statsandelarna för undervisnings- och biblioteksväsendet korrigeras år 2002. De statsandelar som ingår i kostnadsfördelningen har bestämts enligt de faktiska kostnaderna 1999 höjda med de förändringar i kostnadsnivån som äger rum 2000—2002. Det föreslås att statsandelarna höjs med 259 miljoner euro.

Statsandelarna stiger också till följd av att elevantalet inom förskoleundervisningen ökat under det första hela året då förskoleundervisningsreformen är i  kraft och till följd av att de utjämningstillägg som betalas på basis av skatteinkomsterna har ökat. I och med att återkravet av mervärdesskatt frångåtts minskar å andra sidan de statsandelar som betalas till kommunerna och samkommunerna. Pensionsavgiftsprocentsatsen för lärare vid grundskolan och gymnasiet stiger till fullt belopp år 2002. Denna procentsats antas uppgå till 20,3 %.

Studiestöd

I lagen om studiestöd föreslås ändringar som avser att minska de studielån som borgensmannen skall betala.

Måltidsstödet till högskolestuderande höjs fr.o.m. den 1 januari 2002 till 1,27 euro per måltid.

Tablå 11. Utgifterna enligt budgeten för utbudet av utbildning och för studiestöd, milj. euro

Användningen av tippningsvinstmedel

Det statsägda Oy Veikkaus Ab:s nettovinst används i sin helhet i form av anslag inom undervisningsministeriets förvaltningsområde för att stöda idrott och fysisk fostran samt vetenskap, konst och ungdomsfostran. Av utgifterna för vetenskap finansieras 40 % med avkastningen från tippning och penninglotterier. Av det totala beloppet av den statliga finansieringen av konst, kultur-, musei- och biblioteksverksamhet, idrottsverksamhet och ungdomsarbete (inkl. statsandelarna till kulturen) beviljas 79 % av tippningsvinstmedel. I tippningsvinstmedel beräknas inflyta 398,7 miljoner euro, dvs. 8,6 miljoner euro mera än år 2001. Det föreslås att vinstmedlen fördelas så att andelen för stödjande av idrott är 20,5 %, för ungdomsfostran 5,1 %, för vetenskap 19,1 % och för konst och kultur 55,3 %.

Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 30)

För detta förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 2 466 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 111 miljoner euro jämfört med budgeten för 2001. Av anslagen för förvaltningsområdet grundar sig ca 78 % på medlemskapet i EU.

På jordbruket och trädgårdsodlingen i Finland tillämpas EU:s gemensamma jordbrukspolitik som kompletteras av åtgärder för utvecklande av landsbygden och jordbrukets strukturpolitik. EU:s gemensamma fiskeripolitik tillämpas på skötseln av fiskerifrågor och EU:s veterinärlagstiftning på veterinärväsendet. EU:s vattenpolitik påverkar vattenhushållningsfrågorna i Finland i allt högre grad. De ökade anslagen år 2002 beror huvudsakligen på verkställandet av Agenda 2000.

Verksamheten inom förvaltningsområdet påverkas 2002 av följande centrala förändringar:

• kvalitetsfrågor som gäller livsmedelskedjan
• omorganiseringen av centralförvaltningen inom jordbruks- och landsbygdspolitiken
• förberedelser inför WTO:s handelsöverläggningar och EU:s utvidgningsförhandlingar samt förhandlingarna om revideringen av den gemensamma jordbrukspolitiken och ett fortsatt nationellt stöd för södra Finland.

Jordbruk och trädgårdsodling samt landsbygd

Anslagen för jordbruk och trädgårdsodling och för utvecklande av landsbygden höjs med 96 miljoner euro till 2 096 miljoner euro. Den sänkning av de institutionella priserna på jordbruksprodukter enligt EU:s gemensamma jordbrukspolitik, angående vilken överenskommits inom ramen för Agenda 2000-reformen, ökar behovet av det inkomststöd som helt finansieras av EU. Behovet av nationellt stöd påverkas av tryggandet av en lönsam jordbruksproduktion och jordbrukarnas inkomstnivå. Den verksamhet för utvecklande av landsbygden som EU delvis finansierar (inkl. strukturfondsverksamheten) kommer efter en trög start att genomföras fullt ut, och därför behövs det mera medel för utbetalningar år 2002 än året innan. Verkställandet av kompensationsbidraget och miljöstödet för jordbruket, som omfattas av EU:s förordning gällande utveckling av landsbygden, fortgår enligt det nya program som inleddes år 2000. Det föreslås att medlen för miljöstödet höjs med 16 miljoner euro. Införandet av en nationell kvalitetsstrategi för livsmedel fortgår.

Regionalförvaltning

Arbetskrafts- och näringscentralerna, vilkas verksamhetsanslag har budgeterats inom handels- och industriministeriets förvaltningsområde, sköter jord- och skogsbruksministeriets uppgifter på regional nivå och svarar bl.a. för att tillsynen över stöden utövas i överensstämmelse med författningarna.

Skogsbruk

Statsrådet fattade den 18 november 1999 beslut om genomförande av det nationella skogsprogrammet 2010, som ingår i regeringsprogrammet. De anslag som överförs till 2002 från tidigare år samt de anslag som nu föreslås i budgetpropositionen möjliggör genomförandet av programmet med avseende på skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten, vården av skogsnatur och andra arbeten för främjande av skogsbruket.

Fiskeri-, vilt- och renhushållning

Genomförandet av strukturprogrammet för fiskerinäringen fortgår med full effekt. Fritidsfiskeriet utvecklas i enlighet med den strategi som utarbetats. Inom vilthushållningen utvecklas åtgärderna för förhindrande av skador.

Livsmedel och hälsa

Inom detta uppgiftsområde fortgår åtgärderna för att realisera och utveckla en nationell kvalitetsstrategi gällande livsmedel, ett kvalitetssystem som täcker hela livsmedelskedjan och en effektiv övervakning av livsmedelskedjan. Likaså fortgår genomförandet av BSE-övervakningsprogrammet. I fråga om djurskyddet fästs ökad vikt vid utvecklandet av försöksdjursverksamheten och djurtransporterna.

Vattentillgångar

När det gäller nyttjandet och vården av vattentillgångarna sker inga större ändringar inom skötseln av de grundläggande uppgifterna och stödjandet av åtgärder. Resurser fördelas för upprätthållande och förbättrande av beredskapen med tanke på bekämpningen av översvämningar samt för främjande av vatten- och avloppsåtgärder på landsbygden och inom glesbygdsområdena.

Kommunikationsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 31)

För detta förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 1 312 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 105 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2001.

I anslagsnivån är de mest betydande ökningarna ca 14 miljoner euro för förbättrande av de finländska passagerarfartygens konkurrensförutsättningarna samt 10 miljoner euro för inledande av ett nytt vägprojekt och 34 miljoner euro för inledande av tre nya järnvägsprojekt.

Trafikens infrastruktur

Av anslagen inom detta förvaltningsområde används över 80 % för trafiklederna: 735 miljoner euro för vägnätet, 24 miljoner euro för vattenlederna och 331 miljoner euro för bannätet. Dessutom har det nettobudgeterade Sjöfartsverket 114 miljoner euro och Banförvaltningscentralen 68 miljoner euro i intern finansiering till sitt förfogande.

Målet för väghållningen är att upprätthålla vägnätets skick, ombesörja den dagliga framkomligheten och att förbättra trafiksäkerheten. Som nytt vägprojekt inleds byggandet av motorvägen Lojo—Lojoåsen. Statsbidraget för privata vägar är 10,1 miljoner euro.

För att förbättra konkurrensförmågan i fråga om passagerarfartyg i utrikestrafik ingår, för en sänkning av kostnaderna för besättningen, i budgetpropositionen ett stöd på ca 14 miljoner euro år 2002 och ca 28 miljoner euro på årsnivå.

Syftet med banhållningen är att upprätthålla nätets skick och att förbättra trafiksäkerheten. I detta ingår att plankorsningar skall avskaffas i enlighet med det gällande programmet. Nya projekt som inleds är elektrifieringen av banavsnittet Uleåborg—Idensalmi/Vartius, byggandet av ett fjärde spår på banavsnittet Dickursby—Kervo samt byggandet av direktbanan Kervo—Lahtis.

Luftfartsverket, som svarar för lufttrafikens infrastruktur, är ett statligt affärsverk som baserar sin verksamhet på intern finansiering. Statsunderstödet för privata flygfält är 0,8 miljoner euro.

Kommunikation

Vid styrningen av kommunikationsmarknaden tillämpas i första hand lagstiftningsåtgärder, beviljande av tillstånd, övervakning och andra administrativa metoder. Kommunikationsverket fungerar som ett nettobudgeterat ämbetsverk med inkomster på ca 27 miljoner euro.

Stöd till kollektivtrafiken

Genom stödet till kollektivtrafiken främjas möjligheterna att bevara basservicen inom trafiken och att realisera den regionala och sociala jämlikheten samt att därmed gynna en balanserad och hållbar regional utveckling. För stödjandet av kollektivtrafiken föreslås att anslag på 79 miljoner euro.

Understöd för näringslivet

Syftet med stödjandet av tidningspressen är att främja pluralismen och mångsidigheten i den inhemska tidningspressen och informationsförmedlingen. För stödjandet av tidningspressen föreslås ett anslag på 12,6 miljoner euro.

Handels- och industriministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 32)

För detta förvaltningsområde föreslås anslag om 875 miljoner euro, vilket är 1 miljon euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2001.

Företagspolitik

Målet med näringspolitiken är att stärka den ekonomiska tillväxten, förbättra sysselsättningen och göra näringsstrukturen mångsidigare. Dessutom främjas utvecklandet av konkurrenskraftiga verksamhetsbetingelser i syfte att öka de inhemska och utländska företagens investeringar.

Syftet med företagspolitiken är att försöka bearbeta företagens verksamhetsbetingelser så, att företagens etablerings- och tillväxtmöjligheter är goda i jämförelse med situationen i andra länder. Utgångspunkten är att marknaden skall fungera på ett smidigt sätt. Därför koncentrerar sig företagspolitiken på sådana tjänster och finansieringsalternativ som inte annars skulle vara tillgängliga. Vid grundandet av företag är framför allt finansieringsmöjligheterna och kunskaperna om företagsverksamheten av stor vikt. Likaså är det viktigt att de administrativa förfarandena är smidiga. De expanderande och allt mer internationella företagen behöver dessutom garantier för att minska sina exportrisker. Genom företagspolitiken stärks också en balanserad regional utveckling.

Företagsstöd beviljas för sådana kvalitativt högtstående materiella och immateriella projekt, i fråga om vilka stödet kan bedömas vara av stor betydelse för att projektet skall kunna genomföras. En stor del av företagsstöden och utvecklingstjänsterna finansieras via EU:s strukturfondsprogram. Också Finnvera Abp bedriver för sin del företagspolitik utifrån olika regional- och näringspolitiska perspektiv genom att bevilja små och medelstora företag finansiering både i form av räntestöd och, i anslutning till risktagningen, i form av stöd som betalas som statlig kredit- och garantiförlustersättning. Det föreslås att Finnvera Abp:s regionala fullmakt för räntestödslån skall uppgå till 118 miljoner euro och att fullmakten för sådana lån som beviljas på näringspolitiska grunder och som omfattas av specialräntestöd skall uppgå till 101 miljoner euro. Det föreslås att anslagen för företagspolitiken skall uppgå till totalt 169 miljoner euro.

TE-centralerna

Arbetskrafts- och näringscentralerna har i uppgift att genomföra den regionala arbetskrafts- och näringspolitiken genom att likrikta de olika förvaltningsområdenas verksamhet. För stödjandet av en balanserad regional utveckling betonas regionernas utpräglat starka sidor och samtidigt förbättras tillgången till service inom de ekonomiska regionerna och på lokal nivå. TE-centralerna svarar bl.a. också för att övervakningen av jordbruksstöd sker i enlighet med gällande författningar.

Teknologipolitik

Det föreslås att resurserna i fråga om TE-centralernas teknologiärenden skall stärkas. Mer än hälften av anslagen för handels- och industriministeriet inriktas på forskning och utveckling. Det föreslås att anslagen för teknologipolitiken skall uppgå till 499 miljoner euro och att Teknologiska utvecklingscentralens bevillningsfullmakt skall vara sammanlagt 363 miljoner euro. FoU-finansieringen behandlas i ett helhetsperspektiv i avsnitt 5.4.

Ägarpolitik

I fråga om ägarpolitiken iakttas de förfaranden som statsrådet har godkänt och som gäller statsbolagens, med vissa tillämpningar också statens intressebolags, ägar- och sektorarrangemang. Principerna för statens ägarpolitik behandlas närmare i avsnitt 7.1.

Konkurrenspolitik

Företagens verksamhetsbetingelser kan påverkas också genom att konkurrensen främjas och att hindren för konkurrens elimineras. En välfungerande marknad sporrar företagen till innovationer och satsningar inom ny affärsverksamhet. För att dessa mål skall uppnås föreslås att anslaget för Konkurrensverket höjs med 0,5 miljoner euro till följd av bl.a. de ökade uppgifter som tillsynen över företagsförvärv har medfört.

Klimatstrategi

Statsrådet överlät i mars 2001 en nationell klimatstrategi i form av en redogörelse till riksdagen. Strategin syftar till att uppfylla de skyldigheter som påförts Finland när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser. Energianvändningen och koldioxidutsläppen inom produktionen är i nyckelposition för uppnående av de nationella målen. En central utgångspunkt för klimatstrategin är att energianvändningen effektiveras markant och att utnyttjandet av förnybara energikällor utökas i hög grad. Genomförandet av strategin förutsätter utökad offentlig finansiering och därför föreslås att fullmakten att bevilja energistöd höjs med 9 miljoner euro. Det föreslås att anslagen för energipolitiken skall uppgå till totalt 20 miljoner euro.

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 33)

För detta förvaltningsområde föreslås anslag om 8 004 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 420 miljoner euro jämfört med budgeten för 2001.

Vid sidan av staten deltar kommunerna, arbetsgivarna och de försäkrade i finansieringen av socialutgifterna. Statens andel av kostnaderna varierar från system till system så att framför allt de inkomstrelaterade förmånerna finansieras med avgifter och premier som arbetsgivarna och de försäkrade betalar. När det gäller utkomstskyddssystemen svarar staten direkt för grundskyddet. Dessutom garanterar staten finansieringen av folkpensions-, sjukförsäkrings- och företagarpensionssystemen. Kommunerna svarar för ordnandet av social- och hälsovårdsservicen och utkomstskyddet. Staten deltar i finansieringen av dem via statsandelssystemet. Av samtliga socialutgifter år 2002 återfinns drygt en femtedel under momenten inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.

Avgifter och premier inom socialförsäkringen

Finansieringen av utkomstskyddssystemen förblir strukturellt sett oförändrad. Det sammanlagda beloppet av arbetsgivarnas obligatoriska socialförsäkringsavgifter minskar något jämfört med nivån år 2001. Fr.o.m. den 1 mars 2002 uppgår folkpensionsavgiften för arbetsgivare inom den privata sektorn till 1,35, 3,55 eller 4,45 % av lönerna beroende på avskrivningarnas belopp och förhållandet mellan avskrivningarna och de löner som betalas ut. Jämfört med år 2001 innebär detta en minskning på 0,65, 0,45 och 0,45 procentenheter. Folkpensionsavgiften för kommunerna och församlingarna sjunker från 3,15 % till 2,40 %. För staten och dess inrättningar samt för landskapet Åland kvarstår folkpensionsavgiften oförändrad, dvs. utgör 3,95 % av lönerna. För arbetsgivare inom den privata sektorn, kommunerna och samkommunerna samt de kommunala affärsverken och kyrkan är sjukförsäkringsavgiften 1,60 % av lönerna. För staten och de statliga inrättningarna samt för arbetsgivare i landskapet Åland är sjukförsäkringsavgiften 2,85 % av lönerna. Arbetspensionsavgifterna inom den privata sektorn kommer antagligen att stiga något i genomsnitt. Arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremie antas kvarstå på nivån 0,80 % av de 840 940 första euro av lönesumman och, i fråga om den övriga delen, sjunka till 2,85 %, dvs. med 0,25 procentenheter.

Det sammanlagda beloppet av arbetstagarnas premier och avgifter kvarstår på samma nivå som förut. Den försäkrades sjukförsäkringspremie är 1,50 % av arbetsinkomsten och den premie som uppbärs på pensionsinkomsten är 1,90. Arbetstagarens arbetspensionsavgift beräknas vara 4,6 % av lönen och löntagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift 0,6 % av lönen. Pensionstagarnas betalningsbörda minskar i och med att den extra sjukförsäkringspremie som uppbärs på basis av pensionsinkomsten sjunker från 1,20 % till 0,40 %.

Lantbruksföretagarnas och företagarnas arbetspensionsavgift, som följer den genomsnittliga premien inom  arbetspensionsförsäkringen enligt APL, stiger till uppskattningsvis 21,2 %.

För finansiering av folkpensions- och sjukförsäkringen styrs sammanlagt 700,0 miljoner euro av intäkterna av mervärdesskatten till fonder. Bevarandet av fondernas miniminivå förutsätter dessutom garantibelopp av staten för sammanlagt uppskattningsvis 623 miljoner euro. Avgiften enligt principen om s.k. fullt kostnadsansvar inom trafik- och olycksfallsförsäkringssystemen uppbärs ännu år 2001 med stöd av en ettårig lagstiftning och intäkten av avgiften, 51,6 miljoner euro, styrs till sjukförsäkringsfonden. Den avgift som uppbärs inom systemen motsvarar i genomsnitt de kostnader som vården av de skadade under ett år åsamkar det offentliga hälsovårdssystemet.

De som lider av celiaki får fr.o.m. den 1 oktober 2002 partiell ersättning för merkostnaderna för specialdiet.

Tandvård

Den tandvårdsreform som inleddes 2001 utvidgas att omfatta hela befolkningen den 1 december 2002.

Förebyggande verksamhet

Avsikten är att utkomstskyddet utvecklas så, att det gynnar förebyggande åtgärder och därmed underlättar förutsättningarna för arbetstagarna att orka i arbetslivet. Utkomstskyddet skall vidare bidra till att förebygga utslagning och fattigdom samt främja klienternas återgång till att klara sig på egen hand. I anslutning till regeringens åtgärdsprogram om förebyggande av fattigdom och utslagning ses grunderna för sjukdagpenningen över i fråga om de personer som får arbetspensionsrehabilitering och de som är arbetslösa samt studerande och personer som saknar förutsättningar att få arbete. För att främja sysselsättandet av handikappade och begränsat arbetsföra ses sjukförsäkringslagen och lagen om rehabiliteringspenning över. De sammanlagda kostnaderna för reformerna uppgår till drygt 9 miljoner euro. Vidare kommer utbetalningen av de barntillägg som avser folkpensionerna att utvidgas att omfatta också nya pensionstagare. Detta höjer folkpensionsutgifterna med 3,5 miljoner euro.

Rehabiliteringen för frontveteraner utvecklas alltjämt, framför allt när det gäller öppenrehabiliteringen. Anslagen för rehabiliteringen höjs med 3,4 miljoner euro.

Statsandelar för social- och hälsovården

I anslutning till reformeringen av systemet gällande återkrav av mervärdesskatt slopas mervärdesskatteandelen från de kalkylerade kostnader för social- och hälsovården som ligger till grund för statsandelarna. Statsandelarna minskar därför med ca 61 miljoner euro. I anslutning till revideringen av det utjämningssystem gällande statsandelarna som grundar sig på kommunernas skatteinkomster ökar statsandelarna för social- och hälsovården med 79,3 miljoner euro år 2002. Av ökningarna styrs 34,6 miljoner euro till höjning av statsandelsprocenten, 32,7 miljoner euro till höjning av eurobeloppen per invånare för åldersgruppen åldringar, 5,6 miljoner euro till utvecklande av närståendevården, 0,6 miljoner euro till utgifter som föranleds av ändringarna av bestämmelserna om tvångsåtgärder enligt mentalvårdslagen, 1,9 miljoner euro till utvecklingsprojekt i de ekonomiska regionerna och 3,9 miljoner euro till kvittning av mervärdesskatter som ingår i anläggningsprojekt.

Vid ordnandet av kommunernas social- och hälsovårdsservice fästs särskilt avseende vid dels mentalvårdsarbetet, dels ordnandet av sådana tjänster som den åldrande befolkningen behöver, utvecklandet av tjänsterna för barn och unga samt förbättrandet av socialarbetet och öppenvårdstjänsterna. Till följd av den justerade kostnadsfördelningen görs i de kalkylerade statsandelarna en höjning på 81 miljoner euro och en justering av kostnadsnivån på 1,5 %, vilket motsvarar hälften av ökningen i kostnadsnivån. Denna justering höjer statsandelarna med 39,6 miljoner euro.

För kommunernas mentalvårdsarbete och en effektiverad vård av rusmedelsmissbrukande mödrar anslås 8,4 miljoner euro i tillläggsfinansiering. Finansieringen styrs via statsandelssystemet. I anslaget för Folkpensionsanstaltens rehabilitering enligt prövning ingår 2,6 miljoner euro för stödjande av mentalvårdsarbetet för barn och unga. För vården av narkotikamissbrukare styrs under ett särskilt moment 7,6 miljoner euro till kommunerna.

Kompetenscentraprogrammet inom det sociala området permanentas genom att 3 miljoner euro av kommunernas statsandelar överförs för detta ändamål.

Utöver det som konstaterats ovan höjs statsandelen för driftskostnaderna inom social- och hälsovården med 74 miljoner euro år 2002.

I fråga om utkomststödsystemet genomförs ett treårigt experiment som inleds den 1 april 2002. Medan experimentet pågår lämnas, då utkomststöd beviljas, 20 % av hushållets förvärvsinkomster obeaktade, dock högst 100 euro/månad. Syftet är att främja utkomststödtagarnas motivation att söka sig ut i arbetslivet. Till följd av detta ökar kommunernas statsandelar med 2,8 miljoner euro år 2002.

Arbetsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 34)

För detta förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 1 975 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 31 miljoner euro jämfört med budgeten för 2001.

Regeringen har som mål att höja sysselsättningsgraden, andelen sysselsatta personer i arbetsför ålder av hela befolkningen i arbetsför ålder, dvs. 15—64-åringar, så att andelen närmar sig 70 % och att på lång sikt senarelägga pensioneringen med 2—3 år. Uppnåendet av målen förutsätter att arbetsmarknaden fungerar väl och att de strukturella arbetslöshetsproblemen kan lindras.

Arbetskraftsservice

Den offentliga arbetskraftsservicens centrala uppgift är att arbeta för en fungerande arbetsmarknad. Enligt den prioriterade ordningen för den offentliga arbetskraftsservicen är den centrala uppgiften under 2002 att säkra tillgången på arbetskraft. Genom detta stöds målet med en stabil ekonomisk tillväxt på arbetsmarknaden. De centrala uppgifterna när det gäller arbetskraftsbyråernas serviceprocess är att se till att lediga arbetsplatser besätts på ett förtjänstfullt sätt, att de perioder då arbetslösa söker arbete blir kortare och att sannolikheten för långtidsarbetslöshet minskar. Till de centrala uppgifterna hör också att utreda arbetsgivarnas framtida behov av arbetskraft och de krav på kunnande som arbetsgivarna ställer samt att tillsammans med andra aktörer söka lösningar på detta.

Det nuvarande nätverket med 175 självständiga arbetskraftsbyråer och 108 filialbyråer och serviceställen utvecklas i samarbete med TE-centralerna så, att antalet självständiga arbetskraftsbyråer minskar samtidigt som antalet filialbyråer och serviceställen ökar. Dessutom utvecklas servicerutinerna så, att en betydande del av de uppgifter som har att göra med rådgivning om arbetsplatser, utbildning och utkomstskydd för arbetslösa i fortsättningen kan ges i elektronisk form eller per teletjänst.

Dimensioneringen av arbetskraftspolitiken

För verkställigheten av arbetskraftspolitiken föreslås 1 673 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 54 miljoner euro jämfört med budgeten för 2001. Ökningen av anslagen för 2002 beror i första hand på att förmånerna och kvaliteten på åtgärderna förbättras. Samtidigt har momentens struktur och dimensionering ändrats som ett led i den fortsatta reformen av arbetskraftspolitiken. Enligt uppskattning omfattas de aktiva arbetskraftspolitiska åtgärderna av i genomsnitt 88 800 personer, vilket är ca 31 % i relation till antalet arbetslösa arbetssökande. Siffran inkluderar också det genomsnittliga antalet personer, 11 400, som omfattas av EU:s strukturfondsprogram. Arbetskraftsutbildningen omfattar i genomsnitt 22 500 personer. Genom de lönebaserade sysselsättningsanslagen sysselsätts i medeltal 37 500 personer; i siffran ingår de personer som sysselsätts med s.k. sammansatt stöd. Som en del av regeringens åtgärder i syfte att senarelägga pensioneringen eftersträvas aktivt att 55—59-åringar som blivit arbetslösa år 2000 och efter det skall sysselsättas på den normala arbetsmarknaden, vid behov med hjälp av utbildnings- och rehabiliteringsåtgärder. För att bekämpa långtidsarbetslöshet och ändra pensionsslussens karaktär av förtidspensionering vidtar arbetsförvaltningen åtgärder som tar sikte på en aktiv sysselsättning av dessa arbetslösa, i sista hand med hjälp av sysselsättningsstöd.

Det nationella programmet för utvecklande av arbetslivet och produktivitetsprogrammet samt forsknings- och åtgärdsprogrammet som gäller hur anställda orkar i arbetet fortgår år 2002.

Reformer inom arbetskraftspolitiken

De fortsatta åtgärderna, den s.k. andra vågen, i fråga om den totalreform av det arbetskraftspolitiska systemet som inleddes i budgetpropositionen för 1998 börjar vidtas från ingången av 2002. Inom arbetskraftspolitiken och arbetsförvaltningen genomförs strukturella reformer. Under serviceprocessen betonas sökandens eget initiativ när det gäller arbetssökande och detta stöds genom arbetssökningsträning, som genomförs i grupp och under 2002 erbjuds 120 000 personer i samband med arbetskraftsutbildningen. Genom en ändring i momentstrukturen differentieras arbetskraftsutbildningen så, att den å ena sidan är en konkret kanal för rekrytering till olika yrken och å andra sidan är inriktad på icke-yrkesmässiga förberedelser för arbetsliv och utbildning. I fråga om personer som det är svårt att sysselsätta inleds i form av ett treårigt experiment en ny serviceform, s.k. jobbsökarservice, inom de största arbetskraftsbyråernas verksamhetsområden. Med hjälp av denna service anlitas jobbsökare som står utanför arbetsförvaltningen och som på arvodesbasis söker arbetsplatser åt arbetslösa arbetssökande på den öppna arbetsmarknaden. Arvodets storlek bestäms enligt anställningens längd, svårigheten i att sysselsätta målgruppen i fråga och de besparingar som uppstår i utkomstskyddet för arbetslösa så, att jobbsökarservicen blir statsekonomiskt fördelaktig. Genom detta förfarande underlättas också den svåra personalsituationen vid de största arbetskraftsbyråerna. Den arbetskraftspolitiska projektverksamheten förnyas genom att man övergår till modellen ”beställare-producent”.

För att öka intresset för arbetskraftsutbildning och arbetssökningsträning höjs beloppet på den ersättning för uppehälle som utbetalas under tiden då utbildningen eller träningen pågår. Ersättningen för uppehälle utvidgas till att gälla också vuxnas arbetspraktik och arbetsprövning på en arbetsplats. Vuxnas arbetspraktik blir en åtgärd som stöder arbetsträning och man strävar till att utöka andelen arbetspraktik för vuxna. Av slutsumman för momentet för arbetsmarknadsstödet används 23 % för aktiva åtgärder, vilket är en andel på tre procentenheter mera än år 2001.

För att effektivera servicen för de arbetslösa arbetssökande som får arbetsmarknadsstöd lanseras som ett tvåårigt försök, i huvudsak i de största städerna, tjänster som är gemensamma för kommunerna, Folkpensionsanstalten och arbetsförvaltningen. Genom detta försök, som skräddarsys för respektive ort, utreds resultatet av en verksamhetsmodell, som när det gäller tjänsterna för arbetslösa arbetssökande som får arbetsmarknadsstöd baserar sig på ett nära samarbete mellan olika myndigheter. Inom ramen för samarbetet utformas sådana servicehelheter som kommer att vara individuella och räcka till för att förbättra målgruppens ställning på arbetsmarknaden. För genomförandet av det tvååriga försöket reserveras ett anslag, vars användning förutsätter att kommunerna skjuter till lika stor tilläggsfinansiering för ordnandet av de gemensamma tjänsterna.

Invandringspolitiken

Flyktingkvoten för år 2002 föreslås vara 750 personer. Etnisk diskriminering avvärjs genom att personalresurserna stärks vid minoritetsombudsmannens byrå.

Miljöministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 35)

För detta förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 620 miljoner euro, vilket är ca 7 miljoner euro mera än år 2001. Av budgetfinansieringen används två tredjedelar för allmänt bostadsbidrag och en tredjedel för miljöuppgifter.

Miljövård

Av de ca 197 miljoner euro som föreslås för miljöuppgifter anvisas ca 60 % för miljöförvaltningens omkostnader och drygt en femtedel för inrättande och skötsel av naturskyddsområden. Dessutom använder Forststyrelsen ca 10 miljoner euro för anskaffning av naturskyddsområden samt statens jord- och vattenegendomar som bytesmark. Största delen av de naturskyddsområden som varit i Skogsforskningsinstitutets skötsel överförs, i likhet med de naturskyddsområden som varit i försvarsförvaltningens besittning, till Forststyrelsen. I fråga om kompenseringen gällande skyddet av gamla skogar fortgår det finansieringsprogram som statsrådet har fattat beslut om för perioden 1997—2006. För finansieringen reserveras dessa år sammanlagt 65 miljoner euro, varav sammanlagt 5,2 miljoner euro föreslås i budgeten för 2002 inom de olika förvaltningsområdena.

Skyddet av Östersjön effektiveras inom framför allt närområdena. Detta sker genom ökat samarbete med internationella finansiärer och genom EU:s finansieringsprogram. Sistnämnda program utnyttjas också för åtgärder som i Finland avser att minska belastningen av vattendragen. För att bättre resultat skall uppnås inom miljövården prioriteras de åtgärder som är maximalt kostnadseffektiva.

En nationell klimatstrategi genomförs genom bl.a. skärpta bestämmelser om värmeisolering och ventilation i byggnader samt genom stödjande av energikartläggningar i bostadsbyggnader. Databasen om de viktigaste produktionsområdenas ekoeffektivitet och om miljökonsekvenserna utvecklas.

Boende

De maximala boendekostnader som godkänns i fråga om bostadsbidraget höjs så, att de bättre än förut motsvarar stödtagarnas faktiska hyror. Det beräknas att ca 1,4 miljarder euro av Statens bostadsfonds medel, som står utanför budgeten, används för betalning av bostadslån samt räntestöd, understöd och ränteutgifter inom bostadsväsendet. Enligt uppskattning kommer flera nya bostads- och räntestödslån att beviljas både 2001 och 2002 än vad som var fallet 2000. Stödet till nyproduktion riktas till de områden där efterfrågan är störst.

Tablå 12. Utgifterna enligt ekonomisk art åren 2000—2002¹⁾

¹⁾  Varje utgiftsmoment är i statsbudgeten försett med en nummerkod som anger utgiftsarten. På basis av dessa nummerkoder har utgifterna samlats i grupper enligt sin art. I tablån är varje siffra avrundad särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

²⁾  Inkluderar endast de löneanslag som har dessa nummerkoder; de övriga ingår i omkostnaderna

³⁾  Moment 30.41.62 innehåller både strukturfondsfinansieringen och den statliga medfinansieringen. Under moment 31.24.21 och 31.30.21 har dessutom budgeterats totalt 7,7 milj. euro för statlig medfinansiering.

Fullmakter

Under anslagsmomenten finns till ett sammanlagt värde av 3,8 miljarder euro sådana nya bevillningsfullmakter och fullmakter att ingå avtal som avses i 10 § lagen om statsbudgeten och som skall användas 2002. Anslag för betalningar orsakade av fullmakterna tas in i kommande års budgetar. Tidigare beviljade fullmakter beräknas fr.o.m. 2003 ge upphov till utgifter på totalt 4,1 miljarder euro. Av följande tablå framgår enligt fullmaktstyp de utgifter som fullmakterna ger upphov till.

Tablå 13. Utgifter för staten på grund av användningen av fullmakter, milj. euro (inkl. fonder)

Den regionala utvecklingen och strukturfonderna

Statsrådet fattade beslut om ett målprogram enligt lagen om regional utveckling (1135/1993) hösten 2000. Målprogrammet inriktar och samordnar det regionala utvecklingsarbetet vid ministerierna och inom regional- och lokalförvaltningen samt fastställer behoven av ändringar av lagstiftningen i anslutning till regional utveckling de närmaste åren. Lagstiftningen gällande regional utveckling revideras i syfte att effektivera den nationella regionalpolitiken och uppdatera författningarna samt också så att den är på den nivå som det nuvarande förfarandet med regional- och strukturpolitiska program och administreringssystemet inom EU förutsätter. Genom regionalpolitiken skall Finlands konkurrenskraft och dragningskraft stärkas på ett hållbart sätt.

Enligt målprogrammet effektiverar regeringen utvecklingen av östra och norra Finland och fäster särskild uppmärksamhet vid lösandet av de strukturella problemen inom den regionala utvecklingen i västra och södra Finland. Regionernas tillväxtbetingelser förbättras genom att en balanserad regionstruktur utvecklas samt genom att samarbetet i regionerna och i de ekonomiska regionerna utökas. Vid utvecklingen av samtliga regioner betonar regeringen bl.a. förbättrandet av kunnandet samt överföringen av teknik och annat kunnande.

Högskolornas roll som en del av det riksomfattande och regionala innovationsnätverket stärks i målprogrammet bl.a. genom att samarbetet med näringslivet och övriga aktörer utvecklas. Dessutom betonas den betydelse andra läroanstalter som ordnar yrkesutbildning och vuxenutbildning har för den regionala utvecklingen.

Kompetenscentrumprogrammet

De 14 regionala kompetenscentra och två nationella kompetensnätverk som statsrådet har utsett genomför ett kompetenscentrumprogram åren 1999—2006. Programmets verksamhetsidé går ut på att kunskap och kunnande som representerar internationell toppnivå utnyttjas som en resurs för företagsverksamheten, skapandet av arbetstillfällen och den regionala utvecklingen. Målet för regeringens näringslivs- och regionalpolitik är att stärka kompetensnätverket som en del av den regionala utvecklingen. I budgetpropositionen har den grundläggande finansieringen av kompetenscentrumprogrammet, 5,1 miljoner euro, sammanförts till inrikesministeriets förvaltningsområde under moment 26.98.43.

Regioncentrumprogrammet

Regeringen har inlett ett förfarande för utvecklande av regioncentra (2001—2006). Målet är att utveckla ett nätverk av regioncentra som täcker alla landskap. Programarbetet syftar till en mera balanserad regionstruktur. Utvecklandet av regioncentra förutsätter att det regionala samarbetet mellan olika aktörer, framför allt kommunerna, utökas. Syftet med programarbetet är också att utveckla förhandlingsförfarandet mellan statsförvaltningen och regioncentrumen.

Utvecklande av landsbygden

I målprogrammet konstateras att utvecklandet av landsbygden som en del av regionalpolitiken skall definieras mera exakt än för närvarande. När det gäller utvecklandet av landsbygden har tyngdpunkten lagts på utvecklande av innovationsmiljön på landsbygden, främjande av utkomstmöjligheter som bygger på mångsidiga aktiviteter, och jordbrukets struktur samt på förädling av naturtillgångar och livsmedel, turism, distansarbete och förutsättningar för boendet. Regeringen samordnar de stads- och landsbygdspolitiska åtgärderna i syfte att stärka en växelverkan mellan stadsregionerna och landsbygden som gagnar bägge parter.

Med tanke på den regionala utvecklingen fästs särskild uppmärksamhet vid inriktningen av investeringar. Företagsstöden inriktas på utvecklandet av företagens verksamhetsbetingelser med beaktande av de krav som en balanserad regional utveckling ställer. Dessutom stärks det nationella innovationsnätet genom att regionala samarbetsnätverk utvecklas som förbättrar företagens konkurrenskraft i synnerhet i glesbebyggda områden.

En smidig datakommunikation och goda trafikförbindelser påverkar sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten, en regionalt balanserad utveckling och miljöns tillstånd. I målprogrammet förebyggs medborgarnas utslagning och förfördelningen av regionerna bl.a. genom att informationssamhällets tjänster finns inom räckhåll för alla på ett jämlikt sätt. De moderna datakommunikationsförbindelserna förbättrar också betydligt möjligheterna att placera statliga funktioner utanför huvudstadsregionen.

Europeiska unionens strukturfonders verksamhet i Finland

I Finland verkar fyra strukturfonder, nämligen Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF), utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ-U) och fonden för fiskets utveckling (FFU). Fondernas medel ingår i EU:s budget. Fonderna beviljar stöd huvudsakligen i form av understöd. För finansiering från strukturfonderna krävs nationell delfinansiering.

Genomförandet av såväl målprogrammen som gemenskapsinitiativprogrammen baserar sig på programdokument som statsrådet föreslår och kommissionen godkänner. Kommissionen godkände mål 1-, mål 2- och mål 3 -programmen i början av 2000. Av gemenskapsinitiativen har kommissionen godkänt programmen Equal, Kvarken/Mittskandia och Interreg III A -skärgården samt Leader+ i början av 2001. Resten av gemenskapsinitiativprogrammen godkänns 2001—2002. Den statliga medfinansieringen för inrikesministeriets vidkommande används också för finansiering av innovativa åtgärder vilkas huvudsakliga mål är att påverka kvaliteten på de mål 1- och mål 2 -program som ERUF delfinansierar. De mål 2- och mål 3 -program som genomförs på Åland ingår inte i statsbudgeten.

Bevillningsfullmakterna och anslagen i budgetpropositionen baserar sig på de ekonomiska tabellerna i målprogramdokumenten. Vid budgetberedningen har landskapets samarbetsdokument använts. De inkomster som fås från EU:s strukturfonder budgeteras i enlighet med bruttoprincipen i statsbudgeten som inkomster och utgifter för den utbetalande myndigheten. Den nationella statliga medfinansiering som behövs för program som finansieras av en strukturfond budgeteras i regel under ett moment som utgift för det förvaltningsområde som deltar i genomförandet av programmen. En del av den intäktsförda EU-medfinansieringen av strukturfondsprogram styrs förbi budgeten till gårdsbrukets utvecklingsfond, som också svarar för statens nationella andel av finansieringen av programmen. Enligt den nya förvaltningsmodellen för gemenskapsinitiativ och innovativa åtgärder som finansieras av ERUF intäktsförs EU:s stödandelar för dem direkt till de förbund på landskapsnivå som är utbetalande myndighet för programmen och medfinansieringen från ERUF budgeteras således inte i statsbudgeten. Den statliga medfinansiering som motsvarar EU-stödet ingår i statsbudgeten.

Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde finansieras utvecklandet av landsbygden utanför mål 1 -området med stöd av det regionala utvecklingsprogram för landsbygden (ALMA) som EU finansierar delvis. EU:s medfinansiering för det kommer från garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ-G), som inte är en strukturfond.

Strukturfondernas ekonomiska ramar

År 2002 väntas strukturfondsmedel bli intäktsförda i budgeten till ett belopp av sammanlagt 321 miljoner euro som följer:

• ERUF ca 170 miljoner euro
• ESF ca 96 miljoner euro
• EUGFJ-U ca 49 miljoner euro
• FFU ca 6 miljoner euro.

I budgeten för 2002 ingår sammanlagt 298 miljoner euro i EU-strukturfondsmedel och 319 miljoner euro i statlig medfinansiering. Exakta uppgifter om EU-finansieringen och den motsvarande statliga finansieringen finns under inrikesministeriets moment 26.98.61, jord- och skogsbruksministeriets moment 30.14.61, 30.14.62 och 30.41.62 samt arbetsministeriets moment 34.05.61 samt i tabellerna under dem.

Figur 3. EU:s strukturfondsmedel i budgetpropositionen för 2002

Figur 4. Ministeriernas andelar av EU-strukturfondsmedlen och av den statliga finansieringen

Regionutvecklingspengar

Enligt 6 § lagen om regional utveckling anges i statsbudgeten för de olika förvaltningsområdena de anslag som kan användas till att främja uppnåendet av de regionala utvecklingsmålen och fullföljandet av de regionutvecklingsprogram som uppgörs för att nå dessa mål (regionutvecklingspengar). I enlighet med 6 § lagen om regional utveckling föreslås att sammanlagt 34 moment helt eller delvis anges som regionutvecklingspengar i budgetpropositionen för 2002.

Vetenskaps- och teknologipolitiken

Vetenskaps- och teknologipolitiken i Finland har de senaste åren präglats av en snabbt ökande nationell satsning på forskning. Enligt statistikcentralens förhandsberäkning användes något under 4,4 miljarder euro, dvs. 3,3 % av bruttonationalprodukten, för forsknings- och utvecklingsverksamheten i Finland år 2000. Bakom ökningen ligger i synnerhet den elektrotekniska industrins kraftigt ökade satsningar på forskningen och utvecklingsarbetet i branschen: den elektrotekniska industrins andel av hela företagssektorns forsknings- och utvecklingssatsningar överstiger redan 55 %. Därutöver är branschen den mest internationella när det gäller forskningsverksamheten: över hälften av ökningen inom forskningsverksamheten i branschen sker redan utomlands.

Utvecklingen av forsknings- och utvecklingsverksamheten ställer stora krav på ett fungerande nationellt innovationssystem. Den totala utvecklingen när det gäller vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitiken i Finland har bedömts av en internationell utvärderingsgrupp år 2000. Enligt sakkunniggruppen har den forskningspolitik som bedrivits varit synnerligen lyckad. Enskilda iakttagelser är den höga nivån på grundforskningen, vetenskapens och industrins goda inbördes nätverk, den offentliga forskningssatsningens ökande effekt på den privata forskningsfinansieringen och vidare på sysselsättningen, företagens ökade produktivitet, personalens förbättrade kompetensnivå och en ökning av produktinnovationerna samt påvisandet av forsknings- och utvecklingsverksamhetens regionala betydelse.

Finland har exceptionellt väl lyckats höja forskningspersonalens genomsnittliga utbildningsnivå trots att antalet anställda inom forskningen redan under flera år har ökat med 10 %, dvs. för närvarande med över 5 000 personer årligen. Orsaken är att allt fler kvinnor deltar i forskningsverksamheten. De svarar redan för ungefär en tredjedel av de anställda inom forskningen som fått forskarutbildning.

Bl.a. nya forskarskolor och spetsforskningsenheter skapar fortgående förutsättningar för forskningspersonalens höga utbildningsnivå. Den positiva utvecklingslinjen fortgår. De brister som konstaterats i innovationssystemet samt den fortsättningsvis snabba internationella förändringen ger särskild anledning till utvecklingsåtgärder.

Det internationella samarbetet och utnyttjandet av det effektiveras alltjämt. Inom Europeiska unionen utökas samarbetet på programnivå, ombesörjs de finländska forskningsenheternas fullödiga deltagande i spetsforskningsenheternas nätverk och utnyttjas aktivt de övriga möjligheter som det europeiska området för forskningsverksamhet (ERA) och informationssamhällets utveckling (eEurope) erbjuder.

Tablå 14. Utvecklingen av de centrala utgifterna för forskning och utvecklingsarbete, milj. euro

Genom den offentliga satsningen på forskning ökas den tekniska baskunskap som näringsverksamheten och det övriga samhället behöver. Målet för teknologipolitiken är att utveckla innovationsmiljön i syfte att skapa ny affärsverksamhet och utveckla den etablerade verksamheten. I enlighet med regeringsprogrammet är utvecklandet av regionerna med teknikens hjälp och utnyttjandet av satsningen på forskning särskilda utvecklingsobjekt för teknologipolitiken. En särskild utmaning är tryggandet av konkurrenskraften hos vetenskapligt kreativa och för företagen centrala innovationsmiljöer. Vetenskaps- och teknologiförvaltningens uppgift är att år 2002 inleda utvärderingen av de finländska innovationsmiljöerna i samarbete med andra ansvariga instanser. Som ett led i denna genomförs före ingången av 2003 en obunden halvtidsutvärdering av användningen av finansieringen för säkerställande av att finansieringsåtgärder och andra utvecklingsåtgärder inriktas på ett ändamålsenligt sätt under senare år.