Statsbudgeten 2002

Vetenskaps- och teknologipolitiken

Vetenskaps- och teknologipolitiken i Finland har de senaste åren präglats av en snabbt ökande nationell satsning på forskning. Enligt statistikcentralens förhandsberäkning användes något under 4,4 miljarder euro, dvs. 3,3 % av bruttonationalprodukten, för forsknings- och utvecklingsverksamheten i Finland år 2000. Bakom ökningen ligger i synnerhet den elektrotekniska industrins kraftigt ökade satsningar på forskningen och utvecklingsarbetet i branschen: den elektrotekniska industrins andel av hela företagssektorns forsknings- och utvecklingssatsningar överstiger redan 55 %. Därutöver är branschen den mest internationella när det gäller forskningsverksamheten: över hälften av ökningen inom forskningsverksamheten i branschen sker redan utomlands.

Utvecklingen av forsknings- och utvecklingsverksamheten ställer stora krav på ett fungerande nationellt innovationssystem. Den totala utvecklingen när det gäller vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitiken i Finland har bedömts av en internationell utvärderingsgrupp år 2000. Enligt sakkunniggruppen har den forskningspolitik som bedrivits varit synnerligen lyckad. Enskilda iakttagelser är den höga nivån på grundforskningen, vetenskapens och industrins goda inbördes nätverk, den offentliga forskningssatsningens ökande effekt på den privata forskningsfinansieringen och vidare på sysselsättningen, företagens ökade produktivitet, personalens förbättrade kompetensnivå och en ökning av produktinnovationerna samt påvisandet av forsknings- och utvecklingsverksamhetens regionala betydelse.

Finland har exceptionellt väl lyckats höja forskningspersonalens genomsnittliga utbildningsnivå trots att antalet anställda inom forskningen redan under flera år har ökat med 10 %, dvs. för närvarande med över 5 000 personer årligen. Orsaken är att allt fler kvinnor deltar i forskningsverksamheten. De svarar redan för ungefär en tredjedel av de anställda inom forskningen som fått forskarutbildning.

Bl.a. nya forskarskolor och spetsforskningsenheter skapar fortgående förutsättningar för forskningspersonalens höga utbildningsnivå. Den positiva utvecklingslinjen fortgår. De brister som konstaterats i innovationssystemet samt den fortsättningsvis snabba internationella förändringen ger särskild anledning till utvecklingsåtgärder.

Det internationella samarbetet och utnyttjandet av det effektiveras alltjämt. Inom Europeiska unionen utökas samarbetet på programnivå, ombesörjs de finländska forskningsenheternas fullödiga deltagande i spetsforskningsenheternas nätverk och utnyttjas aktivt de övriga möjligheter som det europeiska området för forskningsverksamhet (ERA) och informationssamhällets utveckling (eEurope) erbjuder.

Tablå 14. Utvecklingen av de centrala utgifterna för forskning och utvecklingsarbete, milj. euro