Statsbudgeten 2023

Inkomstposter

Det föreslås att inkomstposterna höjs med sammanlagt 587 miljoner euro jämfört med budgetpropositionen.

Det föreslås att kalkylen över skatteinkomster sänks med 37 miljoner euro. Det föreslås att intäktskalkylen för mervärdesskatten sänks med 89 miljoner euro. Detta beror på att konsekvensbedömningen av den temporära sänkningen av mervärdesskattesatsen för el och persontransporter har uppdaterats. Det föreslås också att intäktskalkylen för apoteksskatten sänks med 21 miljoner euro till följd av regeringens proposition om förbättrad kostnadseffektivitet inom läkemedelsförsörjningen. På motsvarande sätt föreslås det att intäktsprognosen för skatten på förvärvs- och kapitalinkomster höjs med 33 miljoner euro, eftersom konsekvensbedömningen av i synnerhet det hushållsavdrag som beviljas på basis av elenergiräkningar har uppdaterats. Dessutom har kalkylen över skatteinkomster höjts med 40 miljoner euro, eftersom regeringen inte lämnar någon proposition om ett kombinerat avdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet i beskattningen.

Det föreslås att intäktskalkylen för inkomster av blandad natur höjs med sammanlagt 55 miljoner euro på grund av förändrade inkomster av blandad natur inom flera förvaltningsområden.

Det föreslås att intäktskalkylen för ränteinkomster, inkomster av försäljning av aktier och intäktsföring av vinst höjs med 569 miljoner euro. Orsaken till höjningen är framför allt att statens kapitalinkomster beräknas uppgå till 574 miljoner euro mer år 2023. Tidigare uppskattades motsvarande kapitalinkomster bli intäktsförda 2022.

Anslag och balans

Med beaktande av ökningen av de ordinarie inkomsterna med 587 miljoner euro och ökningen av anslagen med 794 miljoner euro ökar den kompletterande budgetpropositionen för 2023 statens budgeterade behov av nettoupplåning med 206 miljoner euro. Statens nettoupplåning beräknas uppgå till ca 8,3 miljarder euro 2023.

Ramen för valperioden

I det allvarliga och avsevärt förändrade säkerhetspolitiska läget som berör hela Europa gjorde regeringen i samband med planen för de offentliga finanserna våren 2022 ett undantag från ramen. Undantagsklausulen beaktas som en strukturell korrigering av ramnivån, det vill säga ramen för valperioden höjs i enlighet med utgifterna, varvid utgifterna täcks utanför ramen.

I budgetpropositionen uppgick den strukturella korrigeringen till 2 048,0 miljoner euro för 2023. I den kompletterande propositionen höjs den strukturella korrigeringen med 192,3 miljoner euro. Den strukturella korrigeringen är i sin helhet 2 240,3 miljoner euro för 2023: cybersäkerheten 58,6 miljoner euro, gränssäkerheten och försvaret 1 137,8 miljoner euro, migrationshelheten 761,1 miljoner euro, åtgärder som stöder försörjningsberedskapen, självförsörjningen i fråga om energi och den gröna omställningen 231,4 miljoner euro, försörjningsberedskapen 10,0 miljoner euro, åtgärder som vidtas på grund av höjda energipriser 15,3 miljoner euro, bistånd till Ukraina 25,0 miljoner euro och övriga utgifter 1,1 miljoner euro. En liten del av de utgifter som omfattas av undantagsklausulen är redan färdigt utgifter utanför ramen (i migrationshelheten ingår ändringar i behovskalkylen för bostadsbidraget och det grundläggande utkomststödet, sammanlagt 57,0 miljoner euro). Av denna anledning är den strukturella korrigeringen av ramen mindre än det totala beloppet av de utgifter som omfattas av undantagsklausulen (2 297,3 miljoner euro för 2023).

Ramnivån för 2023 justeras med ca 164 miljoner euro i enlighet med tabellen nedan för att motsvara prisändringar och strukturella ändringar i ramen. Efter justeringarna uppgår utgiftsramen för 2023 till 69 462 miljoner euro.

Efter den kompletterande budgetpropositionen är nivån för de utgifter som hänförs till ramen 69 283 miljoner euro. Den ofördelade reserven för 2023 uppgår därmed till 79 miljoner euro. Dessutom finns en tilläggsbudgetreservering på 100 miljoner euro till förfogande år 2023 och för utgifter av engångsnatur en ofördelad reserv från 2022 som eventuellt blir oanvänd.

Förslag om anslag i anslutning till Finlands Natomedlemskap

Finland ansökte om medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen Nato den 17 maj 2022. Finland fick observatörsstatus i Nato den 5 juli 2022. Ett fullvärdigt medlemskap för Finland i Nato förutsätter att alla medlemsstater ratificerar medlemskapet i enlighet med sina nationella förfaranden. Tidsplanen för ett fullvärdigt medlemskap är förenad med osäkerhet.

I den kompletterande budgetpropositionen har beaktats nödvändiga och med säkerhet kända kostnader som föranleds av processen för ansökan om observatörsstatus och fullvärdigt medlemskap i Nato och som inte kan täckas inom ramen för befintliga anslag (sammanlagt ca 42 miljoner euro). Dessutom har 15 miljoner euro reserverats för finansministeriets förvaltningsområde för sådana utgifter för medlemskapet i Nato vars beredning fortfarande pågår. I propositionen har särskilt Finlands betalningsandel till samfinansieringen av Nato samt vissa personalresurser, kostnader för Natos lokaler och anslag för utvecklande av datakommunikationsförbindelser beaktats.

Medlemsstaterna deltar i samfinansieringen av Nato i enlighet med sin andel av bruttonationalinkomsten. Finlands andel har fastställts till 0,9057 % till utgången av 2024. I den kompletterande propositionen har Finlands betalningsandelar till Natos gemensamma finansiering i tre separata budgetar beaktats: den civila budgeten, den militära budgeten och programmet för säkerhetsinvesteringar. För Finlands betalningsandel i den civila budgeten föreslås ett anslag på 4,18 miljoner euro. Med den civila budgeten täcks de löpande kostnaderna för Natos högkvarter och den internationella personalen. För Finlands andel av den militära budgeten föreslås ett anslag på 20,8 miljoner euro. Med den militära budgeten täcks bl.a. omkostnader för Natos kommandostruktur samt kostnader för system för prestationsförmåga, insatser och pensioner. För täckande av kostnader i anslutning till programmet för säkerhetsinvesteringar föreslås i enlighet med Natos uppskattning 2,4 miljoner euro. Betalningsandelarna omfattar i enlighet med Natos regler också en andel av samfinansieringen för 2024. Finlands betalningsandelar utgör sammanlagt 27,4 miljoner euro.

Medlemsländerna ska också delta i finansieringen av det så kallade DIANA-initiativet. Initiativet syftar till att stärka Natos prestationsförmågor så att den civila sektorns tekniska lösningar utnyttjas för militär användning. För kostnaderna till följd av detta föreslås ett anslag på 210 000 euro.

För statsrådets kansli föreslås det för uppgifter och tjänster som är gemensamma för hela statsrådet och som hänför sig till Nato 1,7 miljoner euro samt 290 000 euro för anskaffning av informationsteknik för Finlands delegation vid Nato.

För utrikesförvaltningen föreslås ett tillägg på ca 1,6 miljoner euro för Nato-relaterade uppgifter i beskickningsnätet, vilket motsvarar 10 årsverken. För flyttningen av Finlands särskilda representation vid Nato till Natos högkvarter föreslås ett anslag på 4,5 miljoner euro. Beloppet motsvarar den uppskattade engångsersättningen för de lokaler som erbjuds Finland vid Natos högkvarter.

Dessutom föreslås för Gränsbevakningsväsendet ett tillägg på 1,2 miljoner euro för utgifter som föranleds av anslutningen till Nato.

För Försvarsmakten föreslås ett tilläggsanslag på 1 miljon euro. Med hjälp av anslaget ska man utvidga Nato-åtkomstplatserna i Försvarsmaktens ledningssystem och utveckla datakommunikationsförbindelserna. Det föreslås att Försvarsmaktens personalresurser stärks i detta skede av medlemskapsprocessen med 2,46 miljoner euro, dvs. med 22 nya uppgifter. Merparten av uppgifterna är sådana att de stärker Finlands nationella representation i Natos förvaltningsstrukturer, inklusive Finlands delegation vid Nato.

I och med förändringarna i säkerhetsmiljön och ansökan om medlemskap i Nato föreslås det att också försvarsministeriets anslag höjs med 1,85 miljoner euro. Med medlen inrättas 16 nya uppgifter, varav 11 hänför sig till de behov som ett Natomedlemskap medför.

För finansministeriets förvaltningsområde föreslås det ett anslag på 15 miljoner euro som förberedelse för sådana kostnader för informationshantering och informationssystem som föranleds av NATO-medlemskapet, för kostnader för sådana ändringar av lokaler som säkerhetskraven förutsätter samt till andra nödvändiga utgifter som föranleds av medlemskapet.

För sådana beredningsuppgifter inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde som hänför sig till Nato föreslås 260 000 euro (2 årsverken) för att i synnerhet planeringen av den nationella helheten av informations- och kommunikationssystem ska kunna stödjas och en effektiv auditering av datakommunikationssystemen säkerställas.

Kompensering av hyreshöjningar

I den kompletterande budgetpropositionen ingår tilläggsanslag på sammanlagt ca 28 miljoner euro för att kompensera den exceptionellt stora ökningen av hyreskostnaderna för lokaler 2023. Allt som allt uppskattas ökningen av hyreskostnaderna för de statliga ämbetsverken uppgå till ca 53 miljoner euro, när indexhöjningen beräknas vara 7,5 % (När man inte beaktar försvarsmakten, som behandlas som ett specialfall, uppgår ökningen av hyreskostnaderna till ca 37 miljoner euro). Enligt förslaget ska alla ämbetsverk ersättas för minst 50 % av den beräknade hyreshöjningen på 7,5 %. I och med att lokalintensiteten ökar, ökar ersättningsprocenten gradvis så att de allra mest lokalintensiva ämbetsverken ersätts fullt ut för höjningen.

Nedan följer en närmare beskrivning av kompensationsmodellen för hyreshöjningar:

Statsrådets kansli

För utgifter för berednings-, planerings- och ombyggnadsarbeten inom projektet för renovering av statsrådskvarteret föreslås 325 000 euro och för utgifter för planeringsarbeten och tillfälliga lokaler till följd av renoveringen av Ständerhuset 220 000 euro. Dessutom föreslås en hyresfullmakt på 1,3 miljarder euro som gör det möjligt att ingå hyresavtal i form av ett förvaltningsavtal med Senatfastigheter i fråga om statsrådets s.k. kvartersprojekt så att avtalet medför utgifter på 1,3 miljarder euro beräknat för en period av 50 år.

För den vetenskapliga expertpanelen för hållbar utveckling föreslås 180 000 euro.

Justitieministeriets förvaltningsområde

För en förlängning av projekten för förebyggande av sexualbrott och för andra understöd föreslås 900 000 euro.

För den allmänna intressebevakningsverksamheten föreslås en anslagsökning på 1 miljon euro på grund av det ökade antalet huvudmän.

För Brottspåföljdsmyndigheten föreslås ca 1,5 miljoner euro för resursbehov i anslutning till förbudet mot rökning inomhus i slutna fängelser.

För Utsökningsverket föreslås ca 1,1 miljoner euro för genomförandet av de sanktioner som det fattats beslut om till följd av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Inrikesministeriets förvaltningsområde

För inrikesministeriet föreslås ett tillägg på 400 000 euro för styrningen av välfärdsområdenas räddningsväsenden. För Räddningsinstitutet föreslås 510 000 euro för förberedelser inför en utökning av räddarautbildningen. Dessutom föreslås 200 000 euro för vissa understöd för stödjande av räddningsväsendets uppgifter.

För rescEU-lagerhållningsprojektet som hör till EU:s civilskyddsmekanism föreslås 59,8 miljoner euro. Med lagerhållningskapaciteten inom projektet skaffas för EU:s bruk bl.a. skyddsutrustning och medicinska motgifter som kan sättas in vid kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära incidenter. Projektet, som fortgår fram till 2026, finansieras helt och hållet av Europeiska kommissionen, med undantag för mervärdesskatteutgifterna (inkomsterna budgeteras under moment 12.26.98).

För ibruktagandet av myndighetsnätet VIRVE 2.0 föreslås sammanlagt ca 1,3 miljoner euro till polisen och olika räddningsmyndigheter. För polisen föreslås dessutom sammanlagt ca 3,1 miljoner euro för utgifter i enlighet med lagstiftningsändringarna samt 1,5 miljoner euro för att utöka förberedelserna och stärka beredskapen.

För Gränsbevakningsväsendet föreslås ett anslag på 139 miljoner euro för byggkostnaderna för prioritet 1-skedet av byggandet av ett stängsel vid östgränsen.

För civilt materielbistånd till Ukraina föreslås 5 miljoner euro på grund av att Rysslands anfallskrig fortsätter.

Finansministeriets förvaltningsområde

För Skatteförvaltningen föreslås ett anslag av engångsnatur på sammanlagt ca 1,7 miljoner euro för projekt för införande av gruvmineralskatten och solidaritetsskatten för energibolag. För Statskontoret föreslås ett tilläggsanslag på 500 000 euro för tilläggskostnader för informationstjänsten inom den kommunala och regionala ekonomin och för Statistikcentralen ett tilläggsanslag på 400 000 euro för statistiska ändringar som reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet medför. För det nationella inkomstregistret föreslås ett anslag på 2 miljoner euro för tryggande av driftsäkerheten. För verket för finansiell stabilitet föreslås ett tillägg på ca 2,8 miljoner euro för kontosystemet inom försörjningsberedskapen.

Det föreslås att det från välfärdsområdenas finansiering dras av 1,75 miljoner euro av den finansiering som utökats på grundval av mentalvårds- och rusmedelslagstiftningen. Dessutom föreslås det att finansieringen ökas med 0,3 miljoner euro för totalreformen av funktionshinderservicen. På grund av ändringen av ikraftträdandebestämmelsen för personaldimensioneringen vid verksamhetsenheter för serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård för äldre personer föreslås det att finansieringen korrigeras enligt följande: som finansieringsbehov som föranleds av den lagstadgade uppgiften beaktas nu 71,2 miljoner euro, medan summan tidigare var 57 miljoner euro större. Samtidigt föreslås att det som tillägg enligt prövning beaktas 57 miljoner euro för förberedelser inför ändringen av personaldimensioneringen. Därmed bibehålls den finansieringsandel som riktas till förändringen i personaldimensioneringen i sin helhet på den nivå som anges i budgetpropositionen.

Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde

För tryggande av Utbildningsstyrelsens grundläggande verksamhet föreslås ca 1,7 miljoner euro.

För extra nybörjarplatser för lärare inom småbarnspedagogiken föreslås 6,3 miljoner euro. Med finansieringen ökas antalet nybörjarplatser som en engångssatsning med sammanlagt 300.

För rådgivningsorganisationer föreslås ett tillägg på 500 000 euro för medborgarrådgivning om beredskap.

För yrkesutbildningen föreslås ett tilläggsanslag på 8 miljoner euro och för effektiviserad språkundervisning inom gymnasieutbildningen 0,5 miljoner euro till följd av ukrainska flyktingar.

För säkerställande av Riksarkivets grundläggande funktioner föreslås ett tillägg av engångsnatur på 1 miljon euro och för digitalisering av de mest använda materialen vid verksamhetsstället i Vasa 370 000 euro.

Regeringens proposition om ett försök med regional studielånskompensation lämnas inte, varför det i budgetpropositionen föreslagna momentet och anslaget på 6 miljoner euro under det slopas.

För ersättningar för användning av e-material vid bibliotek föreslås 1 miljon euro.

För projektplaneringen av ett vildmarks- och naturmuseum föreslås 300 000 euro.

Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde

För främjande av återvinning av näringsämnen genom biogasproduktion föreslås ett anslag på 4 miljoner euro.

För specialiseringspraktik för veterinärer och för handledning för specialiseringsutbildningen föreslås 500 000 euro.

Kommunikationsministeriets förvaltningsområde

För inrättandet av ett nät för lågflygning föreslås ca 2,3 miljoner euro.

För projekt för utveckling av trafikledsnätet föreslås en anslagsökning på ca 49 miljoner euro, eftersom kostnaderna för väg- och banprojekt som det redan tidigare beslutats om har stigit. Höjningar av fullmakter för projekt behandlas i den fjärde tilläggsbudgeten för 2022.

Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde

För arbets- och näringsbyråernas omkostnader föreslås ett tillägg på 4,8 miljoner euro och för integrationsutbildning ett tillägg på 21,5 miljoner euro för tryggande av tjänster för ukrainska arbetssökande.

För stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionerna föreslås ett tillägg på 7 miljoner euro, varav 1 miljon euro riktas till stödjande av turismen och 6 miljoner euro till genomförande av gästhamnen Kalajoen Marina i Kalajoki.

För höjning av Klimatfonden Ab:s eget kapital föreslås ett anslag på 100 miljoner euro. Det är fråga om en ombudgetering av det anslag som föreslås bli återtaget i den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2022.

För kapitalisering av Business Finland Venture Capital Ab föreslås ett anslag på 90 miljoner euro för sådana direkta industri- och näringspolitiska kapitalinvesteringar som inbegriper statligt stöd.

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde

För Institutet för hälsa och välfärd föreslås ett tilläggsanslag på ca 2,7 miljoner euro för genomförande av totalreformen av lagstiftningen om informationshantering inom social- och hälsovården samt ett tillägg på ca 100 000 euro för kostnaderna för njursjukdomsregistret. För enheten för hälso- och sjukvård för fångar föreslås dessutom 146 000 euro för de ökade läkemedelskostnader som orsakas av förbudet mot tobaksrökning inomhus.

För Strålsäkerhetscentralen föreslås ett tillägg på 1 miljon euro för tryggande av strålningsövervakningen vid gränsstationerna i samarbete med Tullen samt ett tillägg på 200 000 euro för beredskapen för hantering av småskaliga kärnkraftverk (Small Modular Reactors, SMR). Dessutom föreslås ett tillägg på 500 000 euro för kostnader som föranleds av en totalreform av kärnenergilagstiftningen.

För omkostnaderna för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården föreslås tilläggsfinansiering på 1,7 miljoner euro för upprättandet av ett register enligt den nya lagen om tillsynen över social- och hälsovården (Soteri-projektet).

Det höjda elpriset föreslås bli kompenserat med ett särskilt och tillfälligt elstöd till de hushåll som inte kan utnyttja det elavdrag som görs i beskattningen. För elstödet föreslås finansiering på 85 miljoner euro. För genomförande av stödet föreslås dessutom tilläggsfinansiering på 6 miljoner euro till Folkpensionsanstalten.

Det föreslås att den inbesparing som görs i statens sjukförsäkringsutgifter i syfte att finansiera den personaldimensionering som ska iakttas i serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård för äldre minskas med 12 miljoner euro. Dessutom föreslås ett tillägg på 5,3 miljoner euro till statens andel av de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen, eftersom de temporära undantagen till följd av covid-19 förlängs till 2023 i fråga om covid-19-undersökningar och covid-19-vaccinationer.

För tryggande av tjänster för mammor med missbruksproblem och spädbarnsfamiljer där det förekommer missbruksproblem föreslås tilläggsfinansiering på 3 miljoner euro för säkerställande av verksamheten inom projektet Pidä kiinni när välfärdsområdena inleder sin verksamhet.

För finansiering av kreditkapitalet för social kreditgivning föreslås 9,5 miljoner euro i statsunderstöd till välfärdsområdena.

Miljöministeriets förvaltningsområde

För Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter föreslås ett tilläggsanslag på 1,9 miljoner euro för övertagande av Sanginjoki naturskyddsområde samt för iståndsättningsåtgärder som gäller naturskyddsområdet.

För skydd av skogar föreslås ett tilläggsanslag på 3 miljoner euro.

För främjande av kompetensen när det gäller återvinning av näringsämnen och genomförande av jordbrukets färdplan för Skärgårdshavets avrinningsområde föreslås ett anslag på 1 miljon euro.

I bevillningsfullmakten för understöd för förbättring av energiprestandan i bostadshus föreslås ett tillägg på 30 miljoner euro, som höjer fullmaktsnivån till ca 99 miljoner euro. För Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet föreslås dessutom 420 000 euro för uppgifter i anslutning till handläggningen av understöd.