Statsbudgeten 2023

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Skatten är 20 % av den beskattningsbara inkomsten. Under momentet inflyter statens andel av samfundens inkomstskatt och rundradioskatten för samfund under året. Skattetagare när det gäller samfundsskatten är staten och kommunerna.

Prognosen för samfundsskatten bygger på de färskaste uppgifterna om utfallet och på uppskattningar av den slutliga skatten för respektive skatteår. Prognosen för samfundsskatten skatteåret 2023 görs upp utifrån företagens uppskattade resultatutveckling från 2021 till 2023. Uppskattningen av den slutliga samfundsskatten för skatteåret 2023 baserar sig dessutom på förhandsuppgifter från den slutliga beskattningen skatteåret 2021 och på uppgifter om de belopp som influtit skatteåret 2022. Företagens resultatutveckling beräknas främst med hjälp av förändringen i rörelseöverskottet enligt nationalräkenskaperna. Företagens resultatutveckling följer inte helt förändringarna i rörelseöverskottet. I synnerhet under kraftiga konjunkturväxlingar kan den bild rörelseöverskottet ger av företagens resultat avvika betydligt från verkligheten. När prognosen görs upp erbjuder rörelseöverskottet likväl en naturlig utgångspunkt för en granskning av hur intäkterna från samfundsskatten utvecklats i förhållande till den tillväxtprognos som beskriver hela den ekonomiska aktiviteten. Prognosen för samfundsskatten kompletteras vid behov utifrån företagens resultatuppgifter och uppgifter om influtna belopp. Samfundsskatten är en av de skatteformer som är mest känsliga för konjunkturer, och intäkterna från den har varierat mer än intäkterna från andra skatteformer. Förändringar i den ekonomiska utvecklingen och i företagens resultatutsikter kan snabbt leda till även stora förändringar i intäkterna från samfundsskatten.

I samband med social- och hälsovårdsreformen, som träder i kraft 2023, överförs organiseringsansvaret i fråga om social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet från kommunerna till välfärdsområdena och det anknytande finansieringsansvaret från kommunerna till staten. Kommunernas inkomster minskar i motsvarande mån i och med att kostnaderna överförs. I detta sammanhang minskar kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten. Ändringen ökar statens intäkter från samfundsskatten med cirka 763 miljoner euro 2023 och debiteringen av samfundsskatten med cirka 909 miljoner euro. Dessutom lämnar regeringen i samband med budgetpropositionen en proposition till riksdagen där det föreslås att kommunerna ska kompenseras för de sänkta avgifterna för småbarnspedagogiken och förhöjningen av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn genom utdelningen av samfundsskatten. Åtgärden minskar statens skatteintäkter med cirka 90 miljoner euro 2023 och debitering av skatt med cirka 100 miljoner euro.

I samband med budgetpropositionen lämnar regeringen en proposition till riksdagen med förslag till lag om ett tilläggsavdrag för forskning och utveckling i beskattningen. Ändringen minskar statens intäkter från samfundsskatten med cirka 38 miljoner euro 2023 och debiteringen av samfundsskatten med cirka 76 miljoner euro. I samband med budgetpropositionen lämnar regeringen också en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 b § i lagen om beskattning av näringsinkomst, vilket innebär en ändring av reglerna för begränsning av ränteavdrag. Ändringen minskar statens intäkter av samfundsskatten med cirka 1 miljon euro år 2023. Ändringen inverkar inte på debiteringen av samfundsskatt. I överensstämmelse med regeringsprogrammet kompenseras kommunerna enligt nettobelopp för de effekter på skatteintäkterna som ändringarna i beskattningsgrunderna har. Kompensationen genomförs genom att utdelningen av samfundsskatten ändras så att den inverkan ändringarna har på skatteintäkterna är neutral för kommunerna.

Från och med 2013 har man genom en årlig skatt som ska betalas till staten samlat in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Rundradioskatten för samfund inbringar cirka 30 miljoner euro på årsnivå.

Skatten för skatteåret flyter in under loppet av flera kalenderår, och därför utgörs inflödet under momentet av samfundsskatt som redovisats under olika skatteår. Av den slutliga samfundsskatten för ett skatteår inflyter största delen som förskott under samma år. Beloppet av de ytterligare förskott som betalas efter utgången av skatteåret och innan beskattningen har slutförts varierar betydligt från år till år. Förskott återbetalas också till företag på ansökan innan beskattningen har slutförts. Efter att beskattningen har slutförts inflyter kvarskatt, och inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas tillbaka till företagen. År 2023 inflyter det ännu skatt från skatteåren 2022 och 2021.

Inom inkomstbeskattningen av sammanslutningar har 30 skatteutgifter eller skattesanktioner identifierats, och för 13 av dessa har en kalkyl över skatteutgiftens storlek kunnat göras. Antalet skatteutgifter 2023 ökar på grund av tilläggsavdraget för forskning och utveckling. Effekterna av skatteutgifterna har bedömts schematiskt och har inte inbegripit effekterna av de övriga skatteutgifterna, och strykandet av en skatteutgift ökar inte nödvändigtvis skatteinkomsterna med motsvarande belopp. De viktigaste av skatteutgifterna under momentet för samfundsskatt är skatteutgifter inom avskrivningssystemet för lösa anläggningstillgångar, på skatteårsnivå beräknat cirka 723 miljoner euro 2023, och skattefrihet för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar, cirka 281 miljoner euro. I fråga om avskrivningar på lösa anläggningstillgångar inbegriper det belopp som beräknats ovan också skatteutgifter under momentet för skatt på förvärvs- och kapitalinkomster. Man har beslutat att fördubbla avskrivningsrätten för lösa anläggningstillgångar för skatteåren 2020—2027, vilket också har ökat skatteutgiftens belopp. Definitionerna av skatteutgifter samt bedömningarna av deras effekter på skatteintäkterna beror på det sedvanliga skattesystemet och de metoder som används vid uträkningen av skatteutgifterna. För periodiserade skatteutgifter kan uppskattningen presenteras antingen som ränta på skatteskuld eller som inverkan på skatteårsnivå; se rapporten Verotuet Suomessa 2009 (Statens ekonomiska forskningscentral 2010).