Statsbudgeten 2023

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter skatt på fysiska personers förvärvsinkomster enligt statens progressiva inkomstskatteskala och kapitalinkomstskatt enligt skatteskalan i två steg. Under momentet inflyter dessutom källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga samt rundradioskatt för personer.

Den senast verkställda beskattningen, dvs. beloppet av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster skatteåret 2020, har använts som grund för skatteinkomstprognosen. Prognosen för skatteintäkterna för 2023 grundar sig på uppgifterna om skatteutfallet för 2021 och 2022 samt på prognosen för utvecklingen av de skattepliktiga inkomsterna 2021—2023. I prognosen beaktas de ändringar i skattegrunderna som gjorts 2021 och 2022 och som föreslås 2023 samt förhandsuppgifter om den slutliga beskattningen 2021. Prognoserna för skatteutfallet 2022 och 2023 är förenade med betydande osäkerhet på grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och av de ekonomiska följderna av den höga inflationen, som det är mycket svårt att beräkna i förväg.

Den mest betydande posten bland förvärvsinkomsterna är löneinkomsterna, vars utveckling påverkas av utvecklingen i fråga om sysselsättningen och inkomstnivån. En annan viktig förvärvsinkomstpost är pensionsinkomsterna. År 2023 ökar pensionsinkomster betydligt snabbare, vilket beror på de indexjusteringar som är en konsekvens av den höga inflationen 2022. Löneinkomstökningen beräknas uppgå till cirka 5 procent åren 2021 och 2022 medan den beräknas avta under 2023. Kapitalinkomsterna beräknas öka med nästan 30 procent 2021, men åren 2022 och 2023 förväntas de avta. Kapitalinkomster är bl.a. överlåtelsevinster, utdelningsinkomster, hyresinkomster, inkomster av virkesförsäljning och kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten. De mest betydande är utdelningsinkomsterna och överlåtelsevinsterna, som uppkommer bl.a. vid värdepappers- och fastighetshandel och vars utveckling är beroende av utvecklingen av förmögenhetsvärdena.

Den mest betydande ändringen i beskattningsgrunderna för 2023 är den skattereform som sammanhänger med social- och hälsovårdsreformen. När ansvaret för såväl social- och hälsovårdstjänsterna som räddningsväsendet inte längre vilar på kommunerna, utan överförs till välfärdsområdena, överförs också inkomster från kommunerna till staten för finansieringen av välfärdsområdenas verksamhet. Intäkterna av kommunalskatten minskas med cirka 13,9 miljarder euro och intäkterna av statens förvärvs- och kapitalinkomstskatt utökas med cirka 13,6 miljarder euro. Förvärvsinkomstbeskattningen lindras med totalt cirka 0,3 miljarder euro för att säkerställa att beskattningen av de skattskyldiga inte blir strängare på grund av de ändringar i beskattningen som social- och hälsovårdsreformen innebär. Statsbeskattningen lindras med cirka 0,37 miljarder euro. I och med skattereformen i samband med social- och hälsovårdsreformen slopas invalidavdraget i statsbeskattningen. Bestämmelserna om skattereformen i anslutning till social- och hälsovårdsreformen ingår i lagarna 616/2021, 619/2021 och 620/2021. Sänkningen av kommunalskattesatserna har uppdaterats och anges i lag 702/2022. De övriga parametrar som gäller förvärvsinkomstbeskattningen och som bestämdes i samband med social- och hälsovårdsreformen föreslås bli uppdaterade i de ändringar av beskattningsgrunderna som föreslås för 2023.

Regeringen lämnar i samband med budgetpropositionen en proposition till riksdagen med förslag till lagar om inkomstskatteskalan för 2023 och om ändring och upphävande av vissa bestämmelser om inkomstbeskattningen. Det föreslås att det i överensstämmelse med regeringsprogrammet för statsminister Marins regering görs en indexjustering i skattegrunderna för förvärvsinkomst som motsvarar förtjänstnivåindex. Det föreslås en åldersbaserad, gradvis höjning av arbetsinkomstavdraget. Lättnader föreslås i självrisken för avdrag för arbetsresor för dem som återvänder till arbetet efter familjeledighet. Den tidsbundna höjningen av resekostnadsavdraget föreslås bli förlängt. Det föreslås att det införs ett tidsbundet elavdrag i samband med hushållsavdraget.

I enlighet med gällande lagstiftning slopas rätten till ränteavdrag för bostadslån helt. Dessutom ökar debiteringen av förvärvs- och inkomstskatt på grund av att vinster av indirekta fastighetsplaceringar beskattas och att så kallade ekonomiska arbetsgivare införs som begrepp. Däremot minskar intäkterna av förvärvs- och inkomstskatt på grund av tilläggsavdraget för forskning och utveckling. Från och med skatteåret 2023 kommer också förtäckta dividender att till fullt belopp beskattas som förvärvsinkomst och en värdestegringsskatt att införas för fysiska personer, men ändringarna bedöms inte ha någon inverkan på budgeten under det år ändringen träder i kraft. Regeringen lämnar fristående propositioner om dessa skatteändringar till riksdagen i samband med budgetpropositionen.

Lättnaden i det förfarande som gäller betalningsarrangemang för beskattningen för 2020 och 2021 överför skatteintäkter från dessa år till 2022 och 2023. Ändringarnas inverkan på statens intäkter från förvärvs- och kapitalinkomstskatten presenteras i tabellen nedan.

Skatten på förvärvs- och kapitalinkomster för respektive skatteår inflyter under flera kalenderår, och det influtna beloppet under momentet består därmed av redovisningen av skatter som debiterats under olika skatteår. De medel som inflyter under momentet påverkas också av skattetagarnas utdelning och eventuella rättelser av utdelningen som tillämpas vid redovisningen av skatterna. Det redogörs närmare för tidtabellen för de förvärvs- och kapitalinkomster som inflyter samt för utdelningen och dess betydelse i inkomstprognosen i finansministeriets promemoria Förfarandena för sammanställning av budgetekonomins inkomstposter vid finansministeriet (www.vm.fi).

De osäkerhetsfaktorer som hänför sig till prognosen för skatteinkomsterna från förvärvs- och kapitalinkomster föranleds i allmänhet till stor del av osäkerheten i prognosen för kapitalinkomsterna samt eventuella rättelser i utdelningen till skattetagarna. Också intäkterna av källskatten har varierat på ett oförutsägbart sätt bland annat på grund av återbäringar av källskatt som betalats tidigare år. Kapitalinkomsternas utveckling är ojämnare än förvärvsinkomsternas, och kapitalinkomsterna reagerar kraftigare på de ekonomiska konjunkturerna än förvärvsinkomsterna. Dessutom försvåras prognostiseringen av kapitalinkomsterna av att det innan beskattningen har slutförts finns relativt få uppgifter om utfallet. När budgetpropositionen för 2023 bereds är de nyaste uppgifterna om kapitalinkomsterna som fåtts genom den senast slutförda beskattningen från 2020. Rättelser som gäller utdelningen under budgetåret och det föregående skatteåret kan leda till att det belopp som flyter in under momentet förändras med flera tiotals, eller rentav hundratals miljoner euro. Särskilt vid konjunktursvängningar är det svårt att förutse dessa förändringar. De största osäkerhetsfaktorerna förknippade med prognosen för 2023 är bedömningen av konsekvenserna för ekonomin av att Rysslands anfallskrig mot Ukraina blir utdraget och av den höga inflationen.

Det har definierats 52 olika skatteutgifter inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen. För 39 av dessa skatteutgifter kan deras belopp uppskattas. Effekterna har bedömts schematiskt och har inte inbegripit effekterna av de övriga skatteutgifterna, och strykandet av en skatteutgift ökar inte nödvändigtvis skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen är till sin karaktär snarare avdrag som påverkar den allmänna beskattningsnivån än skatteutgifter som riktas till en begränsad grupp. Dylika avdrag är exempelvis förvärvsinkomstavdraget och arbetsinkomstavdraget med hjälp av vilka man reglerar skattebelastningen på arbete samt pensionsinkomstavdragen med hjälp av vilka beskattningsnivån för pensioner regleras. Ett specialfall är skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, som snarare är teoretiska skatteutgifter än en egentlig lättnad som beviljas vid beskattningen.

Det beräknas att skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen minskar alla skattetagares skatteintäkter med sammanlagt cirka 21,2 miljarder euro 2023 (inklusive de skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, cirka 4,3 miljarder euro). Av detta är effekten på statsskatterna ca 13,9 miljarder euro.

Skatteutgifternas belopp i euro inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen ökar 2023 på grund av den gradvisa höjningen av det åldersbaserade arbetsinkomstavdraget, sänkningen av självrisken för avdrag för arbetsresor för dem som återvänder till arbetet efter familjeledighet, förlängningen av giltighetstiden för resekostnadsavdraget för arbetsresor och de ökade utgifterna för arbetsinkomstavdraget i samband med indexjusteringen av förvärvsinkomstbeskattningen. Skatteutgifternas antal utökas av det tidsbundna elavdrag som genomförs i samband med hushållsavdraget. Skatteutgifternas antal och eurobelopp minskar på grund av att invalidavdraget och avdragsgillheten för räntorna på bostadslån faller bort. Beskattningen av förtäckt dividend som förvärvsinkomst till fullt belopp ökar den skattesanktion som beskattning av förtäckt dividend som förvärvsinkomst utgör.

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Skatten är 20 % av den beskattningsbara inkomsten. Under momentet inflyter statens andel av samfundens inkomstskatt och rundradioskatten för samfund under året. Skattetagare när det gäller samfundsskatten är staten och kommunerna.

Prognosen för samfundsskatten bygger på de färskaste uppgifterna om utfallet och på uppskattningar av den slutliga skatten för respektive skatteår. Prognosen för samfundsskatten skatteåret 2023 görs upp utifrån företagens uppskattade resultatutveckling från 2021 till 2023. Uppskattningen av den slutliga samfundsskatten för skatteåret 2023 baserar sig dessutom på förhandsuppgifter från den slutliga beskattningen skatteåret 2021 och på uppgifter om de belopp som influtit skatteåret 2022. Företagens resultatutveckling beräknas främst med hjälp av förändringen i rörelseöverskottet enligt nationalräkenskaperna. Företagens resultatutveckling följer inte helt förändringarna i rörelseöverskottet. I synnerhet under kraftiga konjunkturväxlingar kan den bild rörelseöverskottet ger av företagens resultat avvika betydligt från verkligheten. När prognosen görs upp erbjuder rörelseöverskottet likväl en naturlig utgångspunkt för en granskning av hur intäkterna från samfundsskatten utvecklats i förhållande till den tillväxtprognos som beskriver hela den ekonomiska aktiviteten. Prognosen för samfundsskatten kompletteras vid behov utifrån företagens resultatuppgifter och uppgifter om influtna belopp. Samfundsskatten är en av de skatteformer som är mest känsliga för konjunkturer, och intäkterna från den har varierat mer än intäkterna från andra skatteformer. Förändringar i den ekonomiska utvecklingen och i företagens resultatutsikter kan snabbt leda till även stora förändringar i intäkterna från samfundsskatten.

I samband med social- och hälsovårdsreformen, som träder i kraft 2023, överförs organiseringsansvaret i fråga om social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet från kommunerna till välfärdsområdena och det anknytande finansieringsansvaret från kommunerna till staten. Kommunernas inkomster minskar i motsvarande mån i och med att kostnaderna överförs. I detta sammanhang minskar kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten. Ändringen ökar statens intäkter från samfundsskatten med cirka 763 miljoner euro 2023 och debiteringen av samfundsskatten med cirka 909 miljoner euro. Dessutom lämnar regeringen i samband med budgetpropositionen en proposition till riksdagen där det föreslås att kommunerna ska kompenseras för de sänkta avgifterna för småbarnspedagogiken och förhöjningen av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn genom utdelningen av samfundsskatten. Åtgärden minskar statens skatteintäkter med cirka 90 miljoner euro 2023 och debitering av skatt med cirka 100 miljoner euro.

I samband med budgetpropositionen lämnar regeringen en proposition till riksdagen med förslag till lag om ett tilläggsavdrag för forskning och utveckling i beskattningen. Ändringen minskar statens intäkter från samfundsskatten med cirka 38 miljoner euro 2023 och debiteringen av samfundsskatten med cirka 76 miljoner euro. I samband med budgetpropositionen lämnar regeringen också en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 b § i lagen om beskattning av näringsinkomst, vilket innebär en ändring av reglerna för begränsning av ränteavdrag. Ändringen minskar statens intäkter av samfundsskatten med cirka 1 miljon euro år 2023. Ändringen inverkar inte på debiteringen av samfundsskatt. I överensstämmelse med regeringsprogrammet kompenseras kommunerna enligt nettobelopp för de effekter på skatteintäkterna som ändringarna i beskattningsgrunderna har. Kompensationen genomförs genom att utdelningen av samfundsskatten ändras så att den inverkan ändringarna har på skatteintäkterna är neutral för kommunerna.

Från och med 2013 har man genom en årlig skatt som ska betalas till staten samlat in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Rundradioskatten för samfund inbringar cirka 30 miljoner euro på årsnivå.

Skatten för skatteåret flyter in under loppet av flera kalenderår, och därför utgörs inflödet under momentet av samfundsskatt som redovisats under olika skatteår. Av den slutliga samfundsskatten för ett skatteår inflyter största delen som förskott under samma år. Beloppet av de ytterligare förskott som betalas efter utgången av skatteåret och innan beskattningen har slutförts varierar betydligt från år till år. Förskott återbetalas också till företag på ansökan innan beskattningen har slutförts. Efter att beskattningen har slutförts inflyter kvarskatt, och inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas tillbaka till företagen. År 2023 inflyter det ännu skatt från skatteåren 2022 och 2021.

Inom inkomstbeskattningen av sammanslutningar har 30 skatteutgifter eller skattesanktioner identifierats, och för 13 av dessa har en kalkyl över skatteutgiftens storlek kunnat göras. Antalet skatteutgifter 2023 ökar på grund av tilläggsavdraget för forskning och utveckling. Effekterna av skatteutgifterna har bedömts schematiskt och har inte inbegripit effekterna av de övriga skatteutgifterna, och strykandet av en skatteutgift ökar inte nödvändigtvis skatteinkomsterna med motsvarande belopp. De viktigaste av skatteutgifterna under momentet för samfundsskatt är skatteutgifter inom avskrivningssystemet för lösa anläggningstillgångar, på skatteårsnivå beräknat cirka 723 miljoner euro 2023, och skattefrihet för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar, cirka 281 miljoner euro. I fråga om avskrivningar på lösa anläggningstillgångar inbegriper det belopp som beräknats ovan också skatteutgifter under momentet för skatt på förvärvs- och kapitalinkomster. Man har beslutat att fördubbla avskrivningsrätten för lösa anläggningstillgångar för skatteåren 2020—2027, vilket också har ökat skatteutgiftens belopp. Definitionerna av skatteutgifter samt bedömningarna av deras effekter på skatteintäkterna beror på det sedvanliga skattesystemet och de metoder som används vid uträkningen av skatteutgifterna. För periodiserade skatteutgifter kan uppskattningen presenteras antingen som ränta på skatteskuld eller som inverkan på skatteårsnivå; se rapporten Verotuet Suomessa 2009 (Statens ekonomiska forskningscentral 2010).

Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om källskatt på ränteinkomst (1341/1990). Skatten är 30 % på den ränta som i Finland betalas för insättningar eller masskuldebrevslån. Alla fysiska personer är skattskyldiga.

Inlåningen från hushåll bildar den största delen av skattebasen. I slutet av 2021 var inlåningsstocken från finländska hushåll i finländska penninginstitut cirka 109 miljarder euro och genomsnittsräntan på insättningarna var cirka 0,03 %. Det beräknas att den källskattebelagda inlåningsstocken från hushåll och genomsnittsräntan på hushållens insättningar utvecklas i enlighet med vad som anges i tabellen.

Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om skatt på arv och gåva (378/1940) och på arvs- och gåvoskatteskalorna i lagen. Gåvoskattens andel av de medel som inflyter under momentet beräknas uppgå till cirka 20 %.

Till arvs- och gåvobeskattningen hänför sig 15 olika skatteutgifter, av vilka beloppet av skattelättnaden i samband med generationsväxling i företag, som är den mest betydelsefulla skatteutgiften, beräknas vara cirka 140 miljoner euro 2023.