Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2009

Den ekonomiska utvecklingen

Regeringens budgetproposition grundade sig på finansministeriets konjunkturprognos i september. Den allt snabbare konjuktursvängning som krisen på den internationella finansmarknaden bidragit till har gjort de ekonomiska utsikterna för det kommande året ovanligt osäkra. Den kompletterande budgetpropositionen grundar sig på den preciserade kalkyl över den ekonomiska utvecklingen som finansministeriet fastställde den 7 november 2008.

Utsikterna inom världsekonomin är fortsättningsvis osäkra och produktionstillväxten fortsätter att avta under 2009. Det faktum att prisbubblan på bostadsmarknaden sprack och fick till följd att den internationella finansmarknaden sjönk ner i en kris ledde till att lånemarknaden stramades åt och att låneräntorna steg hösten 2008. Den internationella inflation som följde av att råvarupriserna steg försatte finansmarknaden i schocktillstånd. Dessa faktorer sammantagna har drivit världsekonomin i en ovanligt brant konjunkturnedgång, som redan har börjat få följder också för den ekonomiska utvecklingen i Finland.

Fundamenten för Finlands ekonomi är dock stabila, och risken för en ekonomisk recession är därför inte överhängande. Den ekonomiska tillväxten avtar dock och stannar på en halv procent 2009, eftersom exporten beräknas minska när den internationella efterfrågan minskar. Också investeringarna minskar till följd av den försvagade efterfrågan och de ökade finansieringskostnaderna. Produktionstillväxten är beroende av den inhemska konsumtionsefterfrågan. De skattelättnader som regeringen föreslagit stöder den inhemska efterfrågan vid rätt tidpunkt, men hushållens ökade försiktighet kommer troligen att dämpa konsumtionsviljan. Inflationen avtar märkbart under 2009 i och med att världsmarknadspriset på råvaror, bostadspriserna och räntorna sjunker och kommer att stanna på i genomsnitt två procent. Arbetslösheten kommer åter att öka när den ekonomiska tillväxten avtar.

Såväl den internationella som den inhemska ekonomin kan komma att utvecklas långsammare än beräknat, men också förutsättningarna för en ökad tillväxt har förbättrats på senare tid. Både internationella organisationer och regeringar har i stor utsträckning förbundit sig att upprätthålla de ekonomiska mekanismerna. Man har också fattat beslut om betydande åtgärder för att öka på den ekonomiska efterfrågan. Under 2009 kommer det att bedrivas en mycket stimulerande penning- och finanspolitik, vilket kan leda till att världsekonomin återhämtar sig snabbare än förutspått mot slutet av året.

Den offentliga ekonomin håller snabbt på att försvagas i och med konjunkturnedgången. Detta märks tydligast i att intäkterna från den konjunkturkänsliga beskattningen sjunker. Statens finansiella ställning kommer enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna att försämras för första gången under detta decennium och statens skuldsättning kommer att öka. Den finansiella ställningen för 2009 är den, att den offentliga ekonomin som helhet fortfarande kommer att uppvisa ett överskott, men överskottet minskar jämfört med 2008 med över två procentenheter i förhållande till totalproduktionen. Överskottet beror nästan helt och hållet på arbetspensionsfonderna. Trots den kännbara nedgången är den finansiella ställningen för den offentliga ekonomin i Finland en av de starkaste i euroländerna och i EU som helhet.

Tablå 1. Samhällsekonomins utveckling

  2005 2006 2007* 2008** 2009**
           
Bruttonationalprodukt, volymförändring, % 2,8 4,9 4,5 ½
Arbetslöshetsgrad, % 8,4 7,7 6,9 7
Konsumentprisindex, förändring, % 0,9 1,6 2,5 4 2

Tablå 2. Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligt nationalräkenskaperna

  2004 2005 2006 2007* 2008** 2009**
  i förhållande till bruttonationalprodukten, %
             
Skatter och socialskyddsavgifter 43,4 43,8 43,4 42,8 41½ 41
Offentliga samfunds utgifter 50,2 50,4 48,9 47,3 47 48
Offentliga samfunds nettokreditgivning 2,2 2,7 4,0 5,3 2
  Statsförvaltningen 0,4 0,4 0,9 2,1 1
  Lokalförvaltningen -0,8 -0,6 -0,2 -0,1 0 0
  Arbetspensionsanstalterna 2,8 2,9 3,2 3,0 3
  Övriga socialskyddsfonder -0,2 0,0 0,2 0,3 0 0
De offentliga samfundens skuld (EMU) 44,1 41,3 39,2 35,1 32½ 33
Statsskulden 41,9 38,2 35,3 31,2 28½ 29