Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2019  

  2018  

  2017  

  2016  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2019
   Allmän motivering
        1. Sammandrag
     2. Ekonomiska utsikter
     3. Regeringens finanspolitik
     4. Budgetpropositionens inkomstposter
     5. Anslagen i budgetpropositionen
        6. Hållbar utveckling
     7. Utveckling av förvaltningen
     8. Den kommunala ekonomin
     9. Statsfinanserna utanför budgeten
     10. Statens totala intäkts- och kostnadskalkyl och totala balansräkning
   Siffertabell
   Detaljmotivering

Statsbudgeten 2019

6. Hållbar utvecklingPDF-versio

Det globala handlingsprogrammet för hållbar utveckling, Agenda 2030, sätter upp gemensamma mål för en hållbar utveckling för alla FN:s medlemsländer. I statsrådets redogörelse om det globala handlingsprogrammet Agenda 2030 för hållbar utveckling (statsrådets redogörelse om hållbar utveckling), som lämnades till riksdagen den 2 februari 2017, anges de av regeringens fokusområden och åtgärder som är viktiga för det nationella genomförandet i Finland och som ska förbättra läget för hållbar utveckling i Finland i ekonomiskt, socialt och miljömässigt hänseende. Regeringens nationella genomförande av Agenda 2030 bygger på två fokusområden. Dessa är ett koldioxidneutralt och resurssmart Finland samt ett jämlikt, jämställt och kompetent Finland.

Liksom budgetpropositionen för 2018 ingår det även i budgetpropositionen för 2019 i motiveringarna till förvaltningsområdenas huvudtitlar text som gäller främjande av hållbar utveckling och dess koppling till budgeten inom varje förvaltningsområde omfattande hela statsrådets redogörelse (se detaljmotivering/motiveringarna till förvaltningsområdenas huvudtitlar).

Ett koldioxidneutralt och resurssmart Finland i budgetpropositionen

I samband med beredningen av budgetpropositionen för 2019 har det i budgetpropositionen lyfts fram anslag som ska främja målen för redogörelsens fokusområde ett koldioxidneutralt och resurssmart Finland. Med dessa anslag främjas bl.a. en välmående miljö och natur, den biologiska mångfalden, minskas utsläppen, främjas bioekonomiska lösningar samt utvecklas Finland i riktning mot ett koldioxidsnålt samhälle. Anslagen anvisas särskilt för arbets- och näringsministeriets, jord- och skogsbruksministeriets, kommunikationsministeriets, miljöministeriets och utrikesministeriets förvaltningsområden.

Med anslag som hör till start- och investeringsbidragen till jordbruket främjas målen för fokusområdet ett koldioxidneutralt och resurssmart Finland genom anslag som förbättrar miljöns tillstånd och ökar investeringar som främjar användningen av förnybar energi. Även programmet för utveckling av landsbygden innehåller projekt som hänför sig till miljö och klimat. EU:s förgröningsstöd, miljöersättningar och främjande av ekologisk produktion har stor betydelse för att landsbygden ska utvecklas i en hållbar riktning med avseende på miljön.

Det satsas i betydande grad på produktionsstödet för förnybar energi, så att beroendet av fossila bränslen ska minska. Energistödet utgör en del av den ekonomiska styrning som syftar till att styra energisystemet mot effektivare lösningar som är optimala med tanke på klimatet och miljön.

Genom anskaffning av naturskyddsområden främjas skyddet av skogar samt tryggas den biologiska mångfalden. Genom att stödja forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt kan man hitta nya innovativa lösningar bl.a. för utveckling av bioekonomin, främjande av den cirkulära ekonomin och för ett koldioxidsnålt samhälle. Genom anslagen för utvecklingssamarbete deltar Finland i projekt för främjande av hållbar ekonomisk utveckling och välfärd i utvecklingsländerna och förbyggs miljöskador. Målet för dessa projekt är bl.a. att förbättra förutsättningarna för livsmedelstryggheten, tillgången till vatten och energi och en hållbar användning av naturresurser.

Till utveckling av kollektivtrafiktjänster anvisas anslag som möjliggör minskning av persontrafiken och de utsläpp den orsakar särskilt i stadsregionerna. Målet med stödet för anskaffning av eldrivna personbilar och stödet för gas- och etanolkonverteringar av personbilar är att främja en förnyelse av bilbeståndet så att allt fler personbilar fungerar med alternativa drivkrafter eller bränslen (el, bio- eller naturgas eller höginblandad etanol) och minskar de skadliga utsläpp som orsakas av trafiken.

Vid indelningen av de anslag för främjande av fokusområdet ett koldioxidneutralt och resurssmart Finland som ingår i budgetpropositionen har indelningen av åtgärderna i statsrådets redogörelse använts. Utanför sammandraget har man lämnat alla omkostnader, olika understöd till organisationer samt medlemsavgifter. Hela sammandraget enligt moment ingår i budgetöversikten.

Ett koldioxidneutralt och resurssmart Finland, centrala åtgärder

2018
ordinarie
budget
2019
budgetprop.
   
1.1 En energi- och klimatstrategi börjar genomföras, 1.2 En klimatpolitisk plan på medellång sikt bereds och genomförs626,2509,1
1.3 Hållbara bioekonomiska lösningar och cleantech-lösningar skapas728,1681,0
1.4 Färdplanen för cirkulär ekonomi genomförs tillsammans med olika aktörer2,02,0
1.5 Hållbar offentlig upphandling påskyndas i statsförvaltningen och kommunerna4,04,0
1.6 Innovationer inom hållbar utveckling stöds199,5200,7
1.9 koldioxidneutralitet och resurssmarthet främjas globalt228,1296,6
Sammanlagt1 787,91 693,4

I budgetpropositionen för 2019 främjas målen för koldioxidneutralitet och resurssmarthet med sammanlagt ca 1,7 miljarder euro. Detta är uppskattningsvis ca 95 miljoner euro mindre än vad som budgeterades för motsvarande åtgärder i den ordinarie budgeten för 2018. Minskningen beror huvudsakligen på regeringens spetsprojekt, som avslutas som tidsbundna projekt vid utgången av 2018. Den regering som tar vid efter riksdagsvalet 2019 bestämmer om eventuella ändringar i anslagsnivåerna. De klart största åtgärdshelheterna är genomförandet av energi- och klimatstrategin och den klimatpolitiska planen på medellång sikt (redogörelsens åtgärder 1.1 och 1.2) och skapandet av bioekonomiska lösningar och cleantech-lösningar (redogörelsens åtgärd 1.3). Av dessa föreslås det att 509 miljoner euro anvisas för 2019 för att genomföra energi- och klimatstrategin. Av detta utgörs den största andelen av produktionsstödet för förnybar energi, för vilket det föreslås 261 miljoner euro för 2019. Den totala nivån på anslagen för hållbara bioekonomiska lösningar och cleantech-lösningar förslås uppgå till 681 miljoner euro 2019. Av detta föreslås sammanlagt 448 miljoner euro för förgröningsstödet och miljöersättningssystemet inom jordbruket.

Skatter

I budgetpropositionen ingår flera skatter som kan anses främja målen för fokusområdet ett koldioxidneutralt och resurssmart Finland. Dessa är framför allt energiskatterna, fordonsskatten, bilskatten, punktskatten på vissa dryckesförpackningar samt avfallsskatten. Även om dessa kan anses vara skatter som är förenliga med målen för hållbar utveckling kan det i dem ingå med målen såväl förenliga som icke-förenliga enskilda beskattningsstrukturer.

Det samlas in energiskatter på trafikbränslen, arbetsmaskin- och uppvärmningsbränslen samt el. Utöver skatteinkomsterna stärker energiskatterna incitamenten för energieffektivisering, energisparande och produktion av energi med mindre utsläpp.

Till energiskatterna i budgetpropositionen för 2019 hänför sig ändringar som kan anses främja målen för fokusområdet ett koldioxidneutralt och resurssmart Finland. Styrningen av utsläppen från kombinerad produktion av el och värme utökas genom att halveringen av koldioxidskattekomponenten för kombinerad produktion av el och värme faller bort och ersätts med en sänkning av energiinnehållsskattekomponenten. Beskattningen av arbetsmaskin- och uppvärmningsbränslen ändras till att motsvara beskattningen av trafikbränslen så att det i beskattningen av dem beaktas utöver växthusgasutsläppen från förbränningen av bränslet även växthusgasutsläppen under bränslets hela livscykel, såsom utsläppen vid produktion och transport. Beskattningen av arbetsmaskin- och uppvärmningsbränslen, inklusive torv, skärps. Dessutom ändras beskattningen av el i fråga om stora ellager så att el som laddats i ellagret från överföringsnätet och från ellagret matats in på överföringsnätet inte ska beskattas två gånger. Denna skatteändring främjar utvecklingen på en föränderlig elmarknad.

Utöver beskattningen av trafikbränslen ökar den delvis utsläppsbaserade fordonsskatten och bilskatten kostnaderna för ägande och anskaffning av bilar med höga utsläpp och sporrar således till transporter med mindre utsläpp. Utsläppsgraderingen av bilskatten har skärpts under denna regeringsperiod, och den sista skattesänkningen som gäller bilar med lägre utsläpp träder i kraft vid ingången av 2019. Fordonsskatten har skärpts under regeringsperioden, men sänkningen av den för skattedagarna efter ingången av 2020 kommer att minska intäkterna från fordonsskatten redan 2019. Sänkningen av fordonskatten sänker kostnaderna för privatbilismen, men vilka konsekvenser sänkningen har för målen för fokusområdet ett koldioxidneutralt och resurssmart Finland kan bedömas först efter det att den regeringsproposition som gäller sänkningen har färdigställts.

Punktskatten på vissa dryckesförpackningar styr dryckesförpackningarna till återvinning. Avfallsskatten är en styrande miljöskatt, vars primära mål är att minska behandlingen av avfall på avstjälpningsplatser och utöka återvinningen.

Miljöskadliga stöd

Med miljöskadliga stöd avses stöd som leder till ökad nyttjandegrad i fråga om naturresurser och ökad belastning på miljön i företag eller branscher som stöds. Enligt OECD:s definition är ett stöd miljöskadligt om det medför mer miljömässig skada än vad som hade varit fallet utan stödet. De miljöskadliga stöden och införandet av dem motiveras med andra orsaker än miljöskäl. De miljöskadliga stöden kan ha positiva effekter på andra politiska mål (t.ex. livsmedelsproduktionen, försörjningsberedskapen, främjandet av användningen av förnybara energikällor, den regionala ekonomin och tillväxten), vilket ska beaktas när de bedöms.

Ett bedömningsverktyg för fastställande av miljöskadliga stöd har utvecklats av OECD. Detta verktyg har även utnyttjats i Finland vid utredningar där miljöskadliga stöd har kartlagts. De miljöskadliga stöd i budgetpropositionen som behandlas i detta avsnitt grundar sig på dessa utredningar. (Maa- ja metsätalousministeriön toimialan tukien ympäristövaikutukset 2012, miljökonsekvenser av stöd inom jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde 2012; Ympäristön kannalta haitalliset tuet 2013, miljöskadliga stöd 2013; Rakennepoliittisen ohjelman valmistelu 2013, beredningen av det strukturpolitiska programmet 2013; Luonnon monimuotoisuudelle haitalliset tuet 2015, stöd som är skadliga för den biologiska mångfalden 2015.)

Miljöskadliga stöd ingår framför allt i skattesystemet. Sådana finns dock också bland anslagen. I beskattningen ingår skatteutgifter dvs. avvikelser från den skattestruktur som anses vara den normala och som i ovannämnda utredningar ansetts vara miljöskadliga stöd. De största skatteutgifterna av detta slag är skattesatsen för diesel som är lägre än normen och som rättas till med den drivkraftsskatt som ingår i fordonsskatten; skattesatsen för arbetsmaskiner som är lägre än normen; den lägre skattesatsen för torv; den lägre skattesatsen för el inom industri och växthus; skatteåterbäringen till energiintensiva företag och återbäringen av energiskatt inom jordbruket. När det gäller anslagen kan bl.a. kompensationen av utsläppshandelns indirekta kostnader samt vissa jordbruksstöd klassificeras som skadliga stöd.

Beloppet av miljöskadliga stöd i budgetpropositionen för 2019 uppskattas på basis av ovannämnda utredningar uppgå till ca 3,5 miljarder euro. De miljöskadliga stöden riktas i huvudsak till tre sektorer: energisektorn, trafiksektorn och jordbrukssektorn. Av dessa tre är beloppet av de miljöskadliga stöden störst inom trafiksektorn, ca 1,4 miljarder euro. Stödbeloppen inom de olika sektorerna ligger dock mycket nära varandra. Inom såväl energi- som jordbrukssektorn är stödbeloppet något över 1 miljard euro.

Det största enskilda miljöskadliga stödet i budgetpropositionen för 2019 utgörs av den lägre skattesatsen för el inom industri och växthus, som uppskattas till ca 600 miljoner euro. Inom trafiksektorn ligger stödbeloppen av den lägre skattesatsen för dieselbränsle, vilken rättas till med den drivkraftsskatt som ingår i fordonsskatten, av avdraget för arbetsresekostnader och av den lägre skattesatsen för lätt brännolja som används i arbetsmaskiner alla mycket nära 400 miljoner euro. Inom jordbrukssektorn utgörs det största enskilda stödet av kompensationsbidraget, som utjämnar inverkan av skillnader i naturförhållandena. Beloppet av det uppgår till ca 548 miljoner euro.