Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2019  

  2018  

  2017  

  2016  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2019
   Allmän motivering
        1. Sammandrag
     2. Ekonomiska utsikter
     3. Regeringens finanspolitik
          3.1. Den finanspolitiska linjen
          3.2. Finanspolitiska åtgärder
     4. Budgetpropositionens inkomstposter
     5. Anslagen i budgetpropositionen
        6. Hållbar utveckling
     7. Utveckling av förvaltningen
     8. Den kommunala ekonomin
     9. Statsfinanserna utanför budgeten
     10. Statens totala intäkts- och kostnadskalkyl och totala balansräkning
   Siffertabell
   Detaljmotivering

Statsbudgeten 2019

3. Regeringens finanspolitikPDF-versio

3.1. Den finanspolitiska linjen

Statsminister Sipiläs regering har ställt som mål att den offentliga ekonomins skuldsättning i förhållande till BNP bryts före utgången av valperioden, och att vi från och med 2021 inte längre ska leva på kredit. Vid sidan av och för att konkretisera målet i fråga om skuldsättningen har regeringen för saldot i de offentliga finanserna ställt upp mål som gäller å ena sidan saldot för staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna under regeringsperioden och å andra sidan det sammanlagda strukturella saldot för de offentliga samfunden på medellång sikt. Om målen nås borde saldot för de offentliga samfunden så gott som balanseras under regeringsperioden.

Utöver de finanspolitiska målen har regeringen ställt som mål att sysselsättningsgraden stiger till 72 % och antalet sysselsatta ökar med 110 000 personer under regeringsperioden. Åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten främjar tillväxten och stärker den offentliga ekonomin.

Målen för finanspolitiken

Regeringen har fattat beslut om följande nominella mål för saldot under valperioden:

  • — underskottet i statsfinanserna högst ½ % i förhållande till BNP
  • — underskottet i lokalförvaltningens ekonomin högst ½ % i förhållande till BNP
  • — arbetspensionsfondernas överskott ca 1 procent i förhållande till BNP
  • — saldot för övriga socialskyddsfonder ca 0 % i förhållande till BNP.

Enligt EU-lagstiftningen får underskottet i de offentliga finanserna vara högst 3 % och skuldens andel högst 60 % i förhållande till bruttonationalprodukten. Dessutom uppställs ett medelfristigt mål för det strukturella saldot i de offentliga finanserna (MTO), som bedöms med hjälp av två pelare – det strukturella underskottet och utgiftsregeln.

Det medelfristiga mål som sattes i stabilitetsprogrammet våren 2013 och fastställdes våren 2016 för det strukturella saldot, dvs. -0,5 % i förhållande till BNP, kvarstår. Regeringen strävar efter att nå MTO senast 2019. I en central ställning är konkurrenskraftsavtalet och sysselsättningsfrämjande åtgärder samt de åtgärder som eventuellt vidtas för att komplettera dessa och som ska säkerställa att regeringens åtgärder för att stärka de offentliga finanserna genomförs enligt målet i regeringsprogrammet. Läget för de offentliga finanserna förbättras också genom reformerna i skötseln av de offentliga finanserna.

Finland beviljades våren 2017 flexibilitet på sammanlagt 0,6 % i förhållande till BNP i enlighet med strukturreforms- och investeringsklausulerna i stabilitets- och tillväxtpakten. Syfte med detta var att genomföra reformer som bidrar till hållbara offentliga finanser och EU:s samfinansierade investeringsprojekt.

3.2. Finanspolitiska åtgärder

Åtgärder i syfte att nå de finanspolitiska målen

Det gynnsamma konjunkturläget underlättar uppnåendet av regeringens mål för den ekonomiska politiken och finanspolitiken. Finlands ekonomi upplever för tredje året i rad en stark konjunkturuppgång. Sysselsättningen har ökat i mycket snabb takt. Det ser ut som om de mål för sysselsättningen som ställts upp i regeringsprogrammet kommer att nås. Sysselsättningsgraden stiger till 72 % 2019 och antalet sysselsatta ökar med över 110 000 personer under regeringsperioden. Den snabbt ökande sysselsättningen har ökat skatteinkomsterna och minskat arbetslöshetsutgifterna.

De mål som ställts upp för regeringsperioden är en mellanliggande etapp på vägen mot hållbar ekonomisk tillväxt och finansiering av de offentliga finanserna. Vid bedömningen av det faktiska läget i fråga om den offentliga ekonomin bör man anlägga ett perspektiv som ser längre än till de närmaste konjunkturerna. Den offentliga ekonomin måste klara av kommande recessioner, nu kända utgiftstryck och eventuella tråkiga överraskningar utan att skuldsättningen i förhållande till bruttonationalprodukten ökar okontrollerat. Det centrala målet för regeringens ekonomiska politik är att lyfta in Finlands ekonomi på ett spår av hållbar tillväxt och förbättrad sysselsättning samt att säkerställa finansieringen av de offentliga tjänsterna och den sociala tryggheten.

Finansieringen av de offentliga finanserna vilar trots de senaste årens uppgång inte på en stabil grund. Befolkningens stigande medelålder ökar utgifterna inom den offentliga sektorn, minskar den arbetsföra befolkningen och försvagar möjligheterna till ekonomisk tillväxt. I framtiden kommer en allt mindre andel av befolkningen att finansiera de allmännyttiga tjänsterna och förmånerna. De offentliga utgifterna fortsätter att öka i snabb takt, men inkomstökningen i den offentliga ekonomin avtar i och med den långsammare ekonomiska tillväxten och blir långsammare än utgiftsökningen. Tillväxten på lång sikt beräknas enligt prognoserna stanna på mellan 1 och 1,5 %.

Buffertarna med tanke på framtida recessioner och tråkiga överraskningar är också betydligt mindre än tidigare. Den offentliga skuldkvoten, dvs. skulder i förhållande till bruttonationalprodukten, bedöms 2019 fortsättningsvis vara mer än 26 procentenheter högre än före finanskrisen 2008. Det kommer att ta länge innan den offentliga ekonomin återhämtar sig från den djupa recessionen och det kommer att krävas en disciplinerad finanspolitik under goda tider och ett långsiktigt arbete som stärker den offentliga sektorns finanser och förbättrar förutsättningarna för en ekonomisk tillväxt.

En hörnsten i regeringens ekonomiska politik är att hållbarhetsunderskottet ska minskas. Hållbarhetsunderskottet beräknades i början av regeringsperioden uppgå till ca 10 miljarder euro enligt nivån för 2019. Hållbarheten i de offentliga finanserna stärks genom åtgärder som direkt förbättrar de offentliga finanserna, genom åtgärder som stöder tillväxt och sysselsättning samt genom reformer som stärker de offentliga finanserna.

De omedelbara anpassningsåtgärderna enligt regeringsprogrammet har tagits in i ramen för statsfinanserna och de ingår med avseende på år 2019 i budgetpropositionen. I och med de omedelbara anpassningsåtgärderna har man i fråga om åtgärdshelheten på 10 miljarder euro uppnått ca 4 miljarder euro, men osäkerhetsfaktorer ingår i fråga om effekterna av åtgärder som är beroende av kommunernas beslut samt konsekvensbedömningarna av vissa åtgärder. Regeringen har beslutat att fortsätta beredningen av landskaps- och social- och hälsovårdsreformen så att reformen träder i kraft vid ingången av 2021. Denna reform samt de övriga åtgärderna i syfte att reformera den offentliga förvaltningen kan, om de är framgångsrika, stärka de offentliga finanserna med 4 miljarder euro på lång sikt.

Regeringen har understött en hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättningsökning med strukturella reformer. Man har försökt öka efterfrågan på arbetskraft med hjälp av det konkurrenskraftsavtal som trädde i kraft 2017 och vars tillkomst regeringen befrämjade genom skattebeslut. Avtalet sänkte kostnaderna för att låta utföra arbete och förbättrade konkurrenskraften för finländska företag. Utbudet på arbete har i sin tur stärkts bl.a. genom att man har avvecklat flitfällor och ökat arbetskraftens rörlighet samt reformerat systemet för utkomstskydd för arbetslösa och arbetskraftsservicen. Regeringen har samtidigt hållit fast vid regeringsprogrammet riktlinje att löntagarnas beskattning inte ska skärpas.

Utsikterna för att nå de finanspolitiska målen

Underskottet i de offentliga finanserna var 0,7 % i förhållande till BNP 2017. Enligt finansministeriets prognos för september uppgår underskottet till 0,7 % i förhållande till BNP också 2018. Saldot för den offentliga sektorns finanser kommer 2019 att uppvisa ett litet underskott, 0,1 % i förhållande till BNP. Sålunda uppfyller Finland underskottskriteriet.

Kommissionen konstaterade våren 2018 att Finland uppfyller skuldkriteriet. Trots att skuldsättningen inom den offentliga sektorn översteg gränsen 60 % 2017, bedömde kommissionen att skuldkvoten var vikande och närmade sig gränsen på 60 % i den takt som krävs. Enligt finansministeriets prognos minskar skuldförhållandet 2018 till 60 % och 2019 till 59,1 %. Därmed uppfylls skuldkriteriet också i fortsättningen.

I våras bedömde kommissionen dessutom att Finland uppfyllde kraven i stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del 2017. Enligt finansministeriets prognos uppfyller Finland under de närmaste åren villkoren i stabilitets- och tillväxtpakten och når det medelfristiga målet 2019 som planerat. Ärendet behandlas mera ingående i det utkast till budgetplan för 2019 som ska godkännas i oktober och lämnas till EU.

Tack vare den starka konjunkturuppgången på senaste tid kommer regeringens mål att ökningen i skuldkvoten ska upphöra 2019 att nås. Statsförvaltningen och lokalförvaltningen uppvisar dock fortfarande ett underskott 2021, dvs. vår nominella skuldsättning fortsätter under 2021.

I ljuset av den prognos som finansministeriets ekonomiska avdelning utarbetat för den offentliga ekonomin kommer också de sektorspecifika målen som regeringen ställt upp för det strukturella saldot för 2019 till stor del att nås. Lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna uppnår de mål som satts upp för dem och också statsförvaltningen kommer nästan upp till de uppställda målen.