Statsbudgeten 2017

Förvaltning

I anslag för förvaltningen föreslås 271,4 miljoner euro, vilket är 13,2 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2016. Minskningen föranleds av olika spar- och effektiviseringsbeslut som gäller omkostnaderna för närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna)

Närings- och innovationspolitik

För politikområdet föreslås 860 miljoner euro, vilket innebär en minskning med ca 65,5 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. Minskningen föranleds av anslagsminskningar som huvudsakligen gäller stöd för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet och lån för Finlands Exportkredit Ab:s refinansieringsverksamhet. För Finlands Exportkredit Ab:s utbetalning av krediter som beviljats tidigare inom ramen för refinansieringsverksamheten föreslås anslag på 82,4 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 23,9 miljoner euro.

För innovationsfinansieringsverket Tekes fullmakt att bevilja understöd föreslås 240,5 miljoner euro och för Tekes lånefullmakt föreslås 147 miljoner euro. Finansiering riktas särskilt till riskfyllda projekt som påskyndar förnyandet av näringslivets strukturer.

Det föreslås att Tekes lånefullmakt utökas med 9,5 miljoner euro med anledning av införandet av ett produktionsincitament för den audiovisuella branschen. Det nya incitamentet syftar till att öka Finlands konkurrenskraft som inspelningsort för såväl inhemska som utländska produktioner.

I anslag för kapitalisering av Finlands Industriinvestering Ab föreslås 29,5 miljoner euro. Anslaget för Industriinvestering för 2017 fördelas på fonder som investerar i finländska tillväxtföretag, med syfte att utveckla och diversifiera kapitalinvesteringsmarknaden i Finland.

Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

För sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken föreslås ett anslag på 595,3 miljoner euro, vilket innebär en minskning med 155,2 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. Minskningen föranleds huvudsakligen av en minskning i anslagen för offentlig arbetskrafts- och företagsservice.

För den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen föreslås ett anslag på 422,2 miljoner euro, vilket innebär en minskning med 163,2 miljoner euro jämfört med föregående års ordinarie budget. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen en proposition till riksdagen med ett lagförslag där antalet aktiveringsåtgärder ökas genom att man utvidgar användningsändamålet för arbetslöshetsförmånerna. De anslag som staten anvisar för arbetslöshetsförmåner används för finansiering av rörlighetsunderstöd, startpeng och lönesubvention. Lönesubventionerat arbete och startpeng för arbetslösa som ämnar bli företagare finansieras med de anslag som reserverats för arbetslöshetsförmåner så att grunddagpenningens belopp finansieras med anslagen och den överskjutande delen finansieras med sysselsättningsanslag. Genom att utvidga användningsändamålet kan man bättre än hittills svara på de arbetslösas servicebehov. Av denna anledning överförs från moment 32.30.51 sammanlagt 151 miljoner euro till momenten 33.20.50, 51 och 52 under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel. Också anpassningsåtgärderna inom den offentliga ekonomin (-20 miljoner euro) påverkar dimensioneringen av anslaget under momentet.

Som ett led i regeringens sysselsättningspaket föreslås ett tillägg på 17 miljoner euro i arbets- och näringsbyråernas omkostnader. Tillägget är avsett att användas för att effektivisera serviceverksamheten så att det för alla arbetslösa arbetssökande utarbetas en sysselsättningsplan och med 3 månaders mellanrum ordnas en intervju och så att reglerna om sanktioner verkställs inom ramen för den nuvarande lagstiftningen.

Regeringen bereder en överföring av ansvaret för ordnande av arbets- och näringstjänster till landskapen från och med ingången av 2019. Åren 2017—2018 genomförs regionala försök med arbetssökar- och arbetsgivarorienterad sysselsättningsservice genom vilka det skapas en med tanke på arbetssökandena och arbetsgivarna kundorienterad verksamhetsmodell som överskrider gränserna för förvaltningsområdena. Inom försöksområdena överförs ansvaret för att ordna offentlig arbetskrafts- och företagsservice till landskapsnivå.

Inom reformen av den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen inriktas resursanvändningen på att aktivera de arbetssökande. Arbets- och näringsbyråns uppgift ska vara att bedriva företags- och arbetsgivarorienterad arbetsförmedling som stöder snabb sysselsättning och så effektiv besättning av lediga arbetsplatser som möjligt. Den privata arbetskraftsservicens roll inom serviceproduktionen utvidgas. De ungas förankring på arbetsmarknaden stöds genom ungdomsgarantin, som genomförs i ett samarbete med bred sammansättning. Målet är en modell där unga arbetstagare får stöd enligt principen om sektorsövergripande service.

Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet

För politikområdet föreslås ett anslag på 76,3 miljoner euro, vilket innebär en minskning med 9,3 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. Minskningen beror hudsakligen på minskade anslag för lönegarantier. I enlighet med regeringsprogrammet avvecklas den reglering som gäller företag. Dessutom kommer man att gallra och lätta upp de bestämmelser som gäller tillstånd och anmälningsförfaranden inom förvaltningsområdet. Konkurrenslagstiftningen ses över så att ställningen för dem som lidit skada på grund av konkurrensförseelse förbättras. I enlighet med EU:s reviderade direktiv sätts sådana bestämmelser i kraft som förtydligar och förenklar sökandet av ersättning för en skada som förorsakats av konkurrensförseelse.

Regeringen lämnade i juni 2016 en proposition med förslag till ny lagstiftning om upphandlingsförfarandet. I anslutning till detta föreslås det att Konkurrens- och konsumentverket ges i uppgift att övervaka i synnerhet olaglig direktupphandling. För skötseln av de nya uppgifterna föreslås i omkostnaderna för Konkurrens- och konsumentverket ett tilläggsanslag på 1 miljon euro.

Regionutveckling och strukturfondspolitik

För regionutvecklingen och strukturfondspolitiken föreslås ett anslag på 437,5 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 95,3 miljoner euro. Ökningen föranleds delvis av anslagsöverföringar och delvis av en ökning av anslagen under momentet EU-medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram, program för samarbete vid de yttre gränserna och andra program inom sammanhållningspolitiken. Anslagen under momentet uppgår till 357 miljoner euro, vilket utgör en ökning med 115 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. Ökningen av anslaget beror delvis på en förhandsbudgetering av reserveringen för utbetalningar. Ökningen av anslaget påverkas också delvis av att utbetalningarna infaller år 2017, eftersom inga utbetalningar har gjorts såsom planerat under tidigare år.

Energipolitik

För energipolitiken föreslås ett anslag på 464,5 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 81,1 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. Ökningen av anslaget föranleds i huvudsak av ytterligare satsningar på förnybar energi och på införandet av ett kompensationsstöd för indirekta kostnader för handeln med utsläppsrätter.

De anslag som reserverats för produktionsstöd för förnybar energi ökar med 64 miljoner euro, och regeringens spetsprojektfinansiering under momentet Investeringsstöd för förnybar energi och ny energiteknik ökar med 20 miljoner euro. I överensstämmelse med regeringsprogrammet införs ett kompensationsstöd för indirekta kostnader för handeln med utsläppsrätter, för vilket det föreslås ett anslag på 43,0 miljoner euro år 2017. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen en proposition till riksdagen med förslag till lag om kompensationsstöd för indirekta kostnader för handeln med utsläppsrätter. De i lagen angivna sektorer som är särskilt utsatta för risker för kolläckage kan enligt förslaget beviljas stöd som kompensation för det högre elpris som beror på priset på utsläppsrätterna. Fär att lagen ska kunna träda i kraft måste Europeiska unionens kommission godkänna det statliga stöd som ingår i lagförslaget.

Integration

För integrationspolitiken föreslås anslag på 223,0 miljoner euro, vilket är 58,6 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2016. Ökningen beror på det kraftigt ökade antalet personer som omfattas av ersättningarna.