Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2017
   Allmän motivering
        1. Sammandrag
     2. Ekonomiska utsikter
     3. Regeringens finanspolitik
     4. Budgetpropositionens inkomstposter
     5. Anslagen i budgetpropositionen
     6. Utveckling av förvaltningen
     7. Den kommunala ekonomin
     8. Statsfinanserna utanför budgeten
     9. Statens intäkts- och kostnadskalkyl samt balansräkning
   Siffertabell
   Detaljmotivering

Statsbudgeten 2017

1. SammandragPDF-versio

De ekonomiska utsikterna

Under den senaste tiden har utsikterna för tillväxt inom världsekonomin och världshandeln försämrats. År 2016 är tillväxten inom världshandeln endast 2 procent och är en procentenhet lägre än tillväxten inom världsekonomin. Världshandeln väntas återhämta sig något, men tillväxten uppgår endast till 4 procent 2018. Tillväxtutsikterna för den kinesiska ekonomin har försämrats ytterligare och tillväxttakten avtar till 6 procent 2018. Den långsammare ekonomiska tillväxten i Kina återspeglar sig i de övriga tillväxtländernas ekonomiska utsikter i synnerhet till följd av den mindre efterfrågan på råvaror.

Det förutspås att Finlands BNP kommer att växa med 1,1 % år 2016. Den måttliga tillväxten bygger främst på en försiktigt positiv utveckling när det gäller privat konsumtion och investeringar. Till följd av återhämtningen av den ekonomiska aktiviteten börjar också sysselsättningen långsamt förbättras. Även 2017 då tillväxten beräknas uppgå till 0,9 %, bygger tillväxten fortfarande på privat konsumtion och investeringar. Exporten återhämtar sig 2017 i takt med att världshandeln återhämtar sig, men jämfört med tidigare år är tillväxten fortfarande svag. Antalet sysselsatta beräknas öka 0,3 % och arbetslöshetsgraden beräknas sjunka till 8,8 procent 2017. Konsumentpriserna stiger till 1,1 procent, men stegringen är fortfarande långsammare än normalt.

Den ekonomisk-politiska linjen

Statsminister Juha Sipiläs regering har som mål att lyfta in Finlands ekonomi på ett spår av hållbar tillväxt och förbättrad sysselsättning samt att säkerställa finansieringen av de offentliga tjänsterna och den sociala tryggheten. Skuldsättningen i förhållande till bruttonationalprodukten bryts före utgången av valperioden, och från och med 2021 ska vi inte längre leva på kredit. Regeringen förbinder sig att under regeringsperioden fatta de beslut om besparingar och strukturella reformer som behövs för att täcka hållbarhetsunderskottet på 10 miljarder euro i den offentliga ekonomin. Tyngdpunkten inom beskattningen flyttas från beskattning av arbete och företagande till i synnerhet miljöskatter. Det totala skatteuttaget stiger inte under valperioden. I enlighet med regeringsprogrammet har man omedelbart inlett balanserandet av den offentliga ekonomin.

Anslag

Anslagen i budgetpropositionen uppgår enligt förslaget till 55,2 miljarder euro, vilket är 0,8 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2016. Med beaktande av höjningen av prisnivån och de strukturella ändringarna i budgetpropositionen ökar anslagen under förvaltningsområdena reellt med ca 0,7 % jämfört med den ordinarie budgeten för 2016.

Anslagsnivån höjs bl.a. av de nettoanslagsökningar som konkurrenskraftsavtalet orsakar och av de ökade satsningarna på spetsprojekt 2017. Anpassningsåtgärderna enligt regeringsprogrammet sänker däremot anslagsnivån.

Inkomstposter

År 2017 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,7 miljarder euro och skatteinkomster till 41,6 miljarder euro. Jämfört med den ordinarie budgeten för 2016 uppskattas skatteinkomsterna öka med ca 0,8 miljarder euro och budgetekonomins ordinarie inkomster med ca 0,7 miljarder euro.

Den långsamma ekonomiska tillväxten begränsar fortfarande en tillväxt av skattebaserna 2017, och dessutom minskar ändringarna i skattegrunderna också skatteutfallet.

Balansen inom statsfinanserna och statsskulden

Budgetpropositionen för 2017 uppvisar ett underskott på 5,5 miljarder euro, vilket kommer att finansieras genom ökad skuldsättning. Underskottet minskar något jämfört med det underskott som budgeterats för 2016 (med beaktande av de redan godkända tilläggsbudgeterna). Enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna beräknas det att 2017 uppgår underskottet inom statsfinanserna till ca 2,8 % i förhållande till bruttonationalprodukten.

Statsskulden (inklusive skulden inom fondekonomin) beräknas uppgå till ca 111 miljarder euro i slutet av 2017, vilket är ca 51 % i förhållande till bruttonationalprodukten. Ränteutgifterna för statsskulden beräknas till ca 1,3 miljarder euro, vilket är ca 0,2 miljarder euro mindre än vad som beräknats för 2016.

Budgetekonomins inkomstposter, anslag och balans, mn euro

 2015
bokslut
2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
Ändring, %
2016—2017
     
Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster9 0949 2108 929-3
Samfundsskatt2 7612 8773 56724
Mervärdesskatt16 62816 86817 1312
Övriga skatter11 45711 82211 9371
Övriga inkomster9 0308 2828 185-1
Sammanlagt48 97149 05949 7491
Nettoupplåning och skuldhantering1)4 4065 3325 4873
Inkomstposter sammanlagt53 37754 39155 2362
     
Konsumtionsutgifter14 11814 63114 8241
Överföringsutgifter36 24637 06237 9002
Investeringsutgifter1 7411 0931 1354
Övriga utgifter1 5961 6051 377-14
Anslag sammanlagt53 70054 39155 2362
     
Bokslutsunderskott (inkl. föregående år)-6 622   

1) Inbegriper skuldhanteringsutgifter på 63 miljoner euro 2015, -50 miljoner euro 2016 och -50 miljoner euro 2017, redovisat som netto.

Konkurrenskraftsavtalet

Arbetsmarknadsorganisationerna undertecknade det så kallade konkurrenskraftsavtalet i juni. Syftet med avtalet är att förbättra de finländska företagens priskonkurrenskraft och på så sätt öka exporten och sysselsättningen. Avtalet förlänger den årliga arbetstiden med 24 timmar, skär ned semesterpengen inom den offentliga sektorn samt sänker arbetsgivarens socialskyddsavgifter och överför dem delvis på löntagarna. Som en del av avtalet förlängs de gällande löneavtalen till 2017 utan höjningar.

Arbets- och tjänstekollektivavtalen enligt konkurrenskraftsavtalet har en omfattning på 91 %. Konkurrenskraftsavtalet påverkar i stor utsträckning både anslagen i budgetpropositionen (se närmare kapitel 5.2) och inkomstposterna. Anslagen i budgetpropositionen ökar som en nettoeffekt med över 400 miljoner euro som ett resultat av konkurrenskraftsavtalet. Beskattningen av arbete lindras med 515 miljoner euro på grund av konkurrenskraftsavtalet och regeringens skattelättnader. År 2017 försämrar konkurrenskraftsavtalet balansen inom budgetekonomin med något under 900 miljoner euro.

Sysselsättningspaketet

I budgetpropositionen ingår nya åtgärder för att främja sysselsättningen och företagandet utöver de åtgärder som det redan beslutats om. Åtgärderna inbegriper bl.a. en effektivisering av arbetskraftsservicen som helhet och ett ökat anlitande av privata serviceproducenter, och i anslutning till detta föreslås ett tillägg på 17 miljoner euro i arbets- och näringsbyråernas omkostnader. Till kompetensprogrammet för unga vuxna, verkstadsverksamheten för unga och det uppsökande ungdomsarbetet anvisas sammanlagt 14,5 miljoner euro. I sysselsättningspaketet ingår också flera åtgärder som främjar bostadsbyggandet. I fråga om riktandet av statsunderstödda bostäder till personer som behöver dem mest görs en förbättring genom att i huvudstadsregionen fastställa en inkomstgräns på 3 000 euro i månaden för nya klienter och dem som byter ARA-bostad. Ett pensionsstöd av engångsnatur riktas till långtidsarbetslösa som är över 60 år. Dessutom inleder regeringen i samarbete med arbetsmarknadsorganisationerna en beredning för att undanröja flitfällor och främja arbetskraftens rörlighet samt en beredning för att öka sysselsättningen och förkorta arbetslöshetens längd.

Utgifter för invandringen

Utgifterna för invandringen stiger något jämfört med budgeten för 2016. I tilläggsbudgeten för 2016 har utgiftsposterna i anslutning till invandringen höjts betydligt, och jämfört med vad som budgeterats för innevarande år (inkl. tilläggsbudgeterna) sjunker dessa utgifter med ca 180 miljoner euro 2017. Antalet asylsökande väntas uppgå till 10 000 sökande åren 2016 och 2017. Andelen sökande som får ett positivt asylbeslut beräknas vara 24 procent 2016 och 30 procent 2017.

Åtgärder för anpassning av statsfinanserna 2017

I anslagen har beaktats de anpassningsåtgärder som det beslutats om i regeringsprogrammet, och som kompletterades i planen för de offentliga finanserna 2017—2020. Betydande anpassningsåtgärder som träder i kraft 2017 och minskar statens utgifter är bland annat besparingarna i det inkomstrelaterade utkomstskyddet, i studiestödet och i den särskilda statliga finansieringen för undervisning och forskning vid Helsingfors universitet och Östra Finlands universitet samt den jämnstora minskningen på 0,85 procent i de indexbundna utgifterna. Flera av sparåtgärdernas verkan ökar dessutom 2017.

Ändringar i beskattningsgrunderna

År 2017 genomförs i överensstämmelse med regeringsprogrammet flera förändringar som lindrar beskattningen. Dessutom lindras beskattningen av förvärvsinkomster för att stödja konkurrenskraftsavtalet.

Beskattningen av arbete lindras med 515 miljoner euro på grund av konkurrenskraftsavtalet och regeringens skattelättnader. Beskattningen av pensionsinkomster lindras på motsvarande sätt, vilket minskar skatteinkomsterna med ca 135 miljoner euro per år. Dessutom görs det i skattegrunderna för förvärvsinkomster en justering som motsvarar höjningen av konsumentprisindexet. Den avdragsgilla delen av räntorna på bostadslån minskas fortsatt. År 2017 införs ett s.k. företagaravdrag. Generationsväxlingar inom skogsbruket stöds genom att ett s.k. skogsgåvoavdrag införs. Hushållsavdraget höjs. Arvs- och gåvobeskattningen lindras för att främja generationsväxlingar inom jordbruket och inom andra företag.

Åren 2016—2019 höjs punktskatten på tobak stegvis. År 2017 höjs tobaksskatten i två steg, den 1 januari 2017 och den 1 juli 2017. Punktskatten på sötsaker och glass slopas eftersom Europeiska kommissionen har misstänkt att skatten har samband med förbjudet statligt stöd till produkter som inte omfattas av skatten. Samtidigt görs det ändringar i skattebasen för punktskatten på läskedrycker. Dessutom höjs skatten på trafikbränslen samt bränslen för uppvärmning, kraftverk och arbetsmaskiner. Fordonsskatten höjs 2017. Avsikten är dessutom att det i början av 2017 ska införas en skatt på båtar och lätta motorfordon. Den stegvisa lindringen av bilbeskattningen fortsätter.

Ram för valperioden och ofördelad reserv

Ramen för valperioden 2017 är 44 805 miljoner euro. De anslag som ska hänföras till ramen för budgetpropositionen föreslås uppgå till 44 352 miljoner euro. Den ofördelade reserven för 2017 uppgår således till 153 miljoner euro utöver tilläggsbudgetreserveringen på 300 miljoner euro.

Figur 1. Statsskuldens utveckling, md euro och % av BNP

Den kommunala ekonomin

För statsbidrag till kommunerna anvisas sammanlagt 10,3 miljarder euro 2017. Statsbidragen minskar med ca 7 % jämfört med vad som budgeterats för 2016. För de kalkylerade statsandelarna anvisas sammanlagt 9,4 miljarder euro, vilket är 5 % mindre än vad som budgeterats för 2016. Flera faktorer inverkar på minskningen av statsbidragen, och de viktigaste är överföringen av beräkningen och utbetalningen av det grundläggande utkomstödet till FPA och de minskningar av statsandelen som görs på basis av konkurrenskraftsavtalet. Den sammanlagda effekten av de statliga åtgärderna stärker kommunernas ekonomi med ca 40 miljoner euro 2017. Den kommunala ekonomin påverkas 2017 i hög grad också av andra beslut än statens. Dessa är bl.a. pensionsreformen som sänker den kommunala arbetsgivarens pensionsavgift samt konkurrenskraftsavtalet som sänker kommunernas arbetskraftskostnader. Den kommunala ekonomin uppvisar enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna ett underskott 2017, men stärks något jämfört med föregående år.

Den offentliga ekonomin

Den offentliga ekonomin i Finland uppvisar ett underskott under de närmaste åren. Den offentliga ekonomin har på initiativ av olika regeringar varit föremål för omfattande anpassningsåtgärder, men trots dessa åtgärder har underskottet inte minskat nämnvärt. Den långsamma ekonomiska tillväxten ger inte tillräckligt med skatteinkomster för att finansiera de offentliga utgifterna. Befolkningens stigande medelålder medför dessutom att de offentliga utgifterna ökar.

Enligt finansministeriets prognos från september uppgår underskottet i den offentliga ekonomin 2016 till 2,4 % och 2017 till 2,6 % av BNP och skuldkvoten i den offentliga ekonomin stiger 2016 till 64,3 % och 2017 till 65,8 %.