Statsbudgeten 2016
9.3. Det eftersatta underhållet av trafikleder
Balansvärdet för infrastrukturen i anslutning till trafikleder uppgick den 31 december 2014 till ca 19,6 miljarder euro. Trafikledsegendomen utgjorde 44,6 % av statens anläggningstillgångar och övriga långsiktiga placeringar (43,8 miljarder euro).
Statens anläggningstillgångar och övriga långsiktiga placeringar, md euro
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Trafikledskonstruktioner och mark | 18,0 | 17,9 | 17,8 | 18,2 | 18,6 | 18,8 | 18,9 | 19,0 | 19,1 | 19,6 |
Värdepapper ingående i anläggningstillgångarna och övriga långfristiga placeringar | 17,7 | 17,3 | 17,1 | 20,0 | 20,4 | 20,7 | 21,6 | 22,7 | 22,0 | 22,5 |
Övriga anläggningstillgångar | 2,0 | 1,9 | 1,8 | 1,6 | 1,7 | 1,6 | 1,7 | 1,7 | 1,8 | 1,8 |
Anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar sammanlagt | 37,6 | 37,0 | 36,7 | 39,7 | 40,6 | 41,0 | 42,2 | 43,3 | 42,9 | 43,8 |
Åren 2000—2014 har det investerats ca 12,6 miljarder euro i trafikledskonstruktioner och mark i anslutning till dem. Avskrivningarna har under motsvarande tidpunkt uppgått till ca 10,9 miljarder euro. Det på anskaffningskostnaderna för trafikledsegendomen baserade värdet har således ökat med ca 1,7 miljarder euro under tidpunkten i fråga.
Trafikledsinvesteringar, avskrivningar och förändring i balansvärdena åren 2000—2014, mn euro
Väg | Bana | Vatten | Trafikleder sammanlagt | |||||||||
Investeringar | Avskrivningar | Förändring | Investeringar | Avskrivningar | Förändring | Investeringar | Avskrivningar | Förändring | Investeringar | Avskrivningar | Förändring | |
2000 | 291 | 399 | -107 | 282 | 203 | 78 | 5 | 15 | -10 | 578 | 617 | -38 |
2001 | 224 | 399 | -175 | 143 | 211 | -68 | 6 | 16 | -10 | 372 | 626 | -253 |
2002 | 591 | 488 | 103 | 250 | 224 | 26 | 15 | 14 | 1 | 857 | 726 | 131 |
2003 | 398 | 508 | -110 | 290 | 229 | 61 | 8 | 14 | -6 | 696 | 751 | -55 |
2004 | 628 | 555 | 73 | 348 | 137 | 211 | 1 | 14 | -12 | 977 | 706 | 271 |
2005 | 420 | 582 | -161 | 303 | 148 | 155 | 6 | 12 | -6 | 729 | 742 | -13 |
2006 | 425 | 609 | -184 | 255 | 141 | 115 | 11 | 12 | 0 | 692 | 761 | -69 |
2007 | 455 | 633 | -178 | 256 | 153 | 103 | 9 | 11 | -2 | 721 | 797 | -77 |
2008 | 642 | 484 | 158 | 363 | 162 | 202 | 6 | 12 | -6 | 1 011 | 658 | 353 |
2009 | 753 | 507 | 245 | 357 | 179 | 178 | 5 | 12 | -7 | 1 115 | 699 | 416 |
2010 | 542 | 515 | 27 | 381 | 239 | 142 | 29 | 10 | 19 | 951 | 764 | 188 |
2011 | 619 | 536 | 83 | 320 | 243 | 76 | 5 | 10 | -5 | 944 | 789 | 155 |
2012 | 504 | 560 | -56 | 372 | 246 | 126 | 0 | 10 | -9 | 877 | 816 | 61 |
2013 | 481 | 562 | -81 | 412 | 160 | 252 | 8 | 10 | -2 | 901 | 732 | 169 |
2014 | 729 | 579 | 149 | 427 | 162 | 266 | 8 | 10 | -2 | 1 164 | 751 | 413 |
Tot. | 7 702 | 7 917 | -214 | 4 760 | 2 837 | 1 923 | 123 | 181 | -58 | 12 586 | 10 935 | 1 651 |
Investeringarna i trafikledsegendom innehåller både nyinvesteringar och ersättnings- och reparationsinvesteringar. Trots att det på anskaffningskostnaderna för hela trafikledsegendomen baserade balansvärdet ökat är trafiklederna föremål för eftersatt underhåll. Avskrivningarna för vägtrafiklederna har under granskningsperioden varit ca 214 miljoner euro större än investeringarna, och i fråga om vattenlederna är motsvarande summa ca 58 miljoner euro. Skillnaden mellan investeringarna i och avskrivningarna för trafiklederna kan vid en granskning som baserar sig på anskaffningskostnaderna anses som det lägsta eftersatta underhåll som uppkom på 2000-talet.
Ett av spetsprojekten under regeringsperioden är att minska det eftersatta underhållet. I planen för de offentliga finanserna 2017—2019 anvisas det sammanlagt 964 miljoner euro för att minska det eftersatta underhållet. I budgeten för 2016 reserveras det 100 miljoner euro för detta ändamål. Viktiga reparationsåtgärder är att förnya beläggningen på vägar i dåligt skick och att reparera broar i dåligt skick. I reparationerna betonas iståndsättning av trafikledsnätet som tjänar näringslivets och pendlingsregionernas behov, varmed företagsverksamheten samtidigt stöds. Syftet är att även genomföra strukturella reformer som förhindrar att det eftersatta underhållet fortsätter att växa samt möjliggör nya innovativa strategier för bl.a. utvecklande av digitala tjänster inom trafiken.