Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         10. Beskattningen och Tullen
              02. Tullens omkostnader
              63. Återbetalda skatter
         90. Stöd till kommunerna

Statsbudgeten 2016

10. Beskattningen och TullenPDF-versio

Förklaring:Skatteförvaltningen är den största instans som samlar in skatter och avgifter och därmed en viktig aktör med tanke på finansieringsverksamheten inom den offentliga ekonomin. Skatteförvaltningens primära uppgift är att verkställa beskattningen och överföra skatter och avgifter av skattenatur till skattetagarna så att dessa får sina skatteinkomster till rätt belopp, vid rätt tidpunkt och på ett kostnadseffektivt sätt. Beskattningen ska verkställas så att den utöver skatterna medför så lite kostnader och olägenheter som möjligt för kundernas ekonomiska verksamhet.

Tullen ska sköta tullklareringen, tull-, punkt- och bilbeskattningen, mervärdesbeskattningen vid import, tullövervakningen av varor som importeras och exporteras och av utlandstrafiken, förhindra och avslöja tullbrott samt sköta andra tullåtgärder och enligt vad som föreskrivs särskilt verkställa annan beskattning och utföra förundersökning av tullbrott. Dessutom sköter Tullen statistikföringen av utrikeshandeln, annan statistikföring inom sitt verksamhetsområde och laboratorieundersökningar som behövs i Tullens uppgifter. Tullen främjar en smidig och lagenlig varuhandel, verkställer varubeskattningen effektivt, erbjuder kundinriktade tjänster samt skyddar samhället, miljön och medborgarna.

Finansministeriet ställer preliminärt upp följande effektmål för Skatteförvaltningen och Tullen för 2016:

Effektmål Åtgärder
   
Inflödet av skatteinkomster säkras genom att en positiv inställning till skattebetalning främjas, förhandsstyrning ges och skattekontrollen sköts på ett trovärdigt sätt. Inflödet av skatteinkomster säkras genom att man gör det lättare att uträtta ärenden, ger rådgivning i förväg och övervakar att skatterna blir betalda. Beskattningsåtgärderna riktas på det sätt som krävs med tanke på respektive skattebetalares situation och verksamhet. Genom segmentering identifieras olika kundkategoriers behov av rådgivning, handledning och tillsyn. Den rådgivning som gäller beskattningen riktas särskilt till varje kundgrupp. Metoder för detta är t.ex. elektroniska nyhetsbrev, rådgivnings- och tillsynskampanjer, telefonhandledning på Skatteförvaltningens initiativ samt utvecklande av samarbetet mellan skatteförmedlingen och revisionsbyråerna. Skatteförvaltningen satsar på skattegenererande tillsyn, såsom tillsyn över stora och internationella bolag samt tillsyn över prissättning vid interna överlåtelser. Det internationella informationsutbytet vidareutvecklas. Utredningen av det totala skattemässiga underskottet och olika delfaktorer fortsätter. De digitala tjänsterna görs lättanvända och ska styra användaren till rätt verksamhet, vilket bl.a. möjliggör nedskärningar i servicenätverket.
Bekämpningen av grå ekonomi effektiviseras genom att beskattningsfunktionerna utvecklas, tillsynen effektiviseras och samarbetet mellan myndigheter förbättras. Förutsättningarna för den grå ekonomin förhindras genom effektiv tillsyn och information som påverkar den allmänna opinionen och genom att förfarandena i anslutning till deklarering och betalning av skatt utvecklas. Konkreta åtgärder är bl.a. förvaltningen av det offentliga skattenummerregister som förs av Skatteförvaltningen, den månatliga underrättelseskyldighet gällande arbetstagar- och entreprenaduppgifter som tagits i bruk inom byggbranschen och publiceringen av uppgifter om skatteskulder med hjälp av ett skatteskuldsregister. Myndighetsuppgifterna görs mer användbara genom projektet för utveckling av ett gränssnitt för myndighetsinformationstjänster som hänför sig till fullgöranderapporterna, och samarbetet mellan myndigheterna vidareutvecklas.
Tjänsterna för kunderna förbättras och den elektroniska kommunikationen främjas. Behovet att uträtta ärenden minskas ytterligare bl.a. genom att smidiga elektroniska tjänster och förfaringssätt utvecklas. Behovet för enskilda kunder att uträtta skatteärenden minskas genom att man skaffar en så stor del som möjligt av de uppgifter som behövs för beskattningen för kundernas räkning. Kostnaderna och den administrativa bördan för dem som förmedlar information lättas genom att det utvecklas sådana enhetliga elektroniska tjänster och lösningar genom vilka uppgifterna förmedlas automatiskt till Skatteförvaltningen och, så långt det är möjligt, i realtid. Insamlingen och behandlingen av skatteuppgifter sker i elektronisk form. Den elektroniska behandlingen möjliggör bl.a. effektiva verksamhetsprocesser, riksomfattande arbetsköer och en nationellt sett jämlik arbetsfördelning.
Ibruktagandet av elektroniska tulltjänster i hela EU säkerställs inom den tidtabell som förutsätts enligt den moderniserade tullkodexen. Tullen deltar i beredningen på EU-nivå och utvecklar datasystemen i enlighet med EU:s tidtabeller.
Samhället skyddas genom att man säkerställer godssäkerheten och bekämpar gränsöverskridande brottslighet. Verksamhetsmodeller för övervakning utvecklas och nödvändiga tekniska uppdateringar görs.

01. Skatteförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 407 776 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till medlemsavgifter till internationella organisationer

2) till betalning av finansiella bidrag som föranleds av internationellt samarbete.

Fullmakt

Om en del av fullmakten för anskaffning av inbyggd programvara i anslutning till totalreformen av beskattningssystemen inte användes 2015, får avtal om den oanvända delen ingås 2016 till ett belopp av högst 19 260 000 euro.

Förklaring:

Mål för resultatet av verksamheten

  2014
utfall
2015
mål
2016
mål
       
Effektivitet      
Andelen kunder som gärna betalar sin skatt, % 73 70 70
Andelen kunder som anser att det är fel att anlita svart arbetskraft och göra inköp utan kvitto, % 57 60 62
Andelen kunder som anser att övervakningen är effektiv, % 79 80 80
Produktion och kvalitetsledning      
Inflödet av indrivning som gäller enskilda kunder, % 54 50 50
Andelen granskade stora och medelstora företag, % 15 15 15
Andel som lämnar elektronisk moms-deklaration, % 86 85 85
Andelen elektroniska inkomstskattedeklarationer, enskilda kunder, % 46 50 52
Andelen elektroniska skattekortsändringar, % 48 49 50
Funktionell effektivitet      
Produktivitetsindex, parvisa år1) 103,1 99,9 103,1
Lönsamhetsindex, parvisa år1) 98,6 104,3 101,4
Arbetstid som används för tillsyn över prissättning vid interna överlåtelser, årsv. 39 43 52
Andel av arbetstiden som används för granskningar som gäller grå ekonomi, % 34 30 30
Hantering och utvecklande av personalresurser      
Antal årsverken sammanlagt 4 865 4 980 4 865
Årsverken per uppgift      
— Extra uppgifter när det gäller bekämpning av grå ekonomi (kraven enligt regeringsprogr.) 92 128 128
— Omstruktureringar inom förvaltningen; förflyttning av 87 anställda till Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori2) -73 -87 -87
Sjukfrånvaro, dagar/årsv. 10,6 9,0 8,0
Arbetstillfredsställelseindex, 1—5 VM Baro 3,50 3,50 3,52

1) Indextalen har räknats ut enligt en metod med parvisa år, varvid föregående års jämförelsetal är 100. Indexformler: produktivitetsindex = avkastningsindex/arbetsinsatsindex och lönsamhetsindex = kostnadsindex/avkastningsindex.

2) På årsverksnivå har 87 anställdas övergång till anställning hos Valtori fr.o.m. den 1 mars 2014 beaktats.

Skatteförvaltningen har berett en reform av sin övergripande arkitektur som inbegriper alla de nuvarande skatteslagen och programvarorna för behandling av dem. Reformen baserar sig på ett produktbaserat system för verksamhetsstyrning. Denna reform, där man utnyttjar inbyggd programvara, bedöms bäst trygga en störningsfri verksamhet på lång sikt inom beskattningen.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro)

  2016 2017— Sammanlagt
fr.o.m. 2016
       
Förbindelser som ingåtts före 2016 28 762 31 828 60 590
Förbindelser år 2016 400 18 860 19 260
Utgifter sammanlagt 29 162 50 688 79 850

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2014
utfall
2015
ordinarie
budget
2016
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 410 136 415 066 411 676
Bruttoinkomster 5 980 4 500 3 900
Nettoutgifter 404 156 410 566 407 776
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 61 722    
— överförts till följande år 120 689    

Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats

1) täckandet av de utgifter som föranleds av förhandsbeslut och offentligrättsliga prestationer vilka prissatts så att avgiften understiger självkostnadsvärdet

2) kostnaderna för fordonsbeskattningen på Åland år 2016

3) inkomsterna av samarbetet med andra myndigheter

4) totalreformen av datasystemen.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Avgiftsfrihet för standardutlämnanden av uppgifter 2016 (kompensation) 156
Avgiftsfrihet för utlämnande av uppgifter (överföring från moment 25.10.03, 25.20.01, 26.10.01, 26.40.01, 28.30.01, 30.01.05 och 32.20.06) 369
Bekämpning av den grå ekonomin 2 860
Bortfall av skogsvårdsavgiften 2016 -540
Det reformprojekt som gäller inbyggd programvara (finansieringen 2015) (överföring från moment 28.70.20) -13 900
Det reformprojekt som gäller inbyggd programvara (finansieringen 2016) (överföring från moment 28.70.20) 18 700
Dokumentförvaltning 2018 (investeringsprojekt) 880
Fortsatt finansiering av andra uppgifter i anslutning till bekämpning av den grå ekonomin 3 465
Företagsinformationsgränssnitt för myndighetsbruk (finansieringen 2015) (överföring till moment 28.70.20) -500
Nya krav på informationsutbytet om internationella skatteuppgifter: utvidgning av uppdraget 700
Strategiska utvecklingsprojekt (överföring från moment 28.01.21) (investeringsprojekt) 625
Tryggande av verksamheten (finansieringen 2015) -2 500
Tryggande av verksamheten (finansieringen 2016) 8 000
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna -391
Genomförande av självkostnadsprincipen i Senatfastigheters hyror -1 731
Indexhöjning av hyresutgifterna 294
Löneglidningsinbesparing -1 583
Lönejusteringar 2 018
Omkostnadsinbesparing (regeringsprogr. 2015) -3 330
Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna -1 981
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015) -62
Nivåförändring -14 339
Sammanlagt -2 790

2016 budget 407 776 000
2015 I tilläggsb. 2 500 000
2015 budget 410 566 000
2014 bokslut 463 123 000

02. Tullens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 170 099 000 euro.

Anslaget får även användas till betalning av medlemsavgifter till internationella organisationer.

Vid nettobudgeteringen beaktas som inkomster

1) donationer till narkotikahundverksamheten

2) inkomsterna från EU, med undantag för uppbördsprovisionen för de tullar som uppbärs till EU när det gäller tredjeländer

3) eventuella inkomster av myndighetssamarbete

4) royalty för försäljning av Tullens handböcker och andra motsvarande produkter

5) inkomster av utbildning som förbereder för yrkesexamen inom tullbranschen.

Förklaring:

Mål för resultatet av verksamheten

  2014
utfall
2015
mål
2016
mål
       
Serviceförmåga och kvalitet      
Kundtillfredsställelse vid tullklarering (skalan 1—5) 3,71) 4,0 4,0
Kundtillfredsställelse vid punktbeskattning (skalan 1—5) 3,61) 4,0 4,0
Kundtillfredsställelse vid tullklarering av bilar (skalan 1—5) 3,241) 4,0 4,0
Andelen rättelser av import-, punkt- och bilbeskattningsbeslut (%) 2,1 2,0 2,0
Andelen utredda tullbrott (%) 93 93 93
Återtagen vinning av brott (mn euro) 17,5 20 22
Utfallet av livsmedelskontrollen och kontrollen av konsumtionsvaror (%) 19 23 23
Skatterest (%) 0,07 0,1 0,1
Produktivitet      
Produktivitetsindex 100 102 104
Personalresurser      
Årsverken (enligt baskalkylen) 2 252 2 199 2 110
Sjukfrånvaro (dagar/årsv.) 11,4 11,0 10,5
Arbetstillfredsställelseindex (skalan 1—20, arbetshälsoinstitutets undersökning) - 13,3 13,5

1) Utfall år 2013

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2014
utfall
2015
ordinarie
budget
2016
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 168 950 164 513 170 609
Bruttoinkomster 1 022 510 510
Nettoutgifter 167 928 164 003 170 099
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 10 799    
— överförts till följande år 9 230    

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Punktskatteändringar (överföring från moment 28.01.21) 260
Totalreformen av tullklareringssystemen (investeringsutgifter för IKT-anskaffning) (finansieringen 2016) (överföring från moment 28.70.20) 5 400
Tryggande av verksamheten 2 500
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna -166
Genomförande av självkostnadsprincipen i Senatfastigheters hyror -1 372
Indexhöjning av hyresutgifterna 137
Inre säkerhet och rättsvård (regeringsprogr. 2015) 4 000
Löneglidningsinbesparing -528
Lönejusteringar 1 001
Omkostnadsinbesparing (regeringsprogr. 2015) -860
Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna -799
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015) -41
Nivåförändring -3 436
Sammanlagt 6 096

2016 budget 170 099 000
2015 I tilläggsb. 310 000
2015 budget 164 003 000
2014 bokslut 166 359 000

63. Återbetalda skatter (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 17 900 000 euro.

Anslaget får användas

1) till återbetalning av skatten i de fall då den betalningsskyldige av sociala skäl eller av andra skäl som anges i skattelättnadsbestämmelserna eller i skatteavtal genom beslut av finansministeriet, Skatteförvaltningen eller Tullen har berättigats att återfå redan betald skatt

2) till betalning av skatter, räntor och rättegångskostnader som ska återbetalas med stöd av domstolsbeslut i de fall då något motsvarande inkomstmoment eller annat moment inte står till förfogande

3) till betalning av tullar som inte uttagits, jämte räntekostnader och andra kostnader som hänför sig till dem, och som ersätts till EU.

Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen.

Förklaring:Den betydande anslagsökningen grundar sig på finansministeriets beslut av 2012 om mervärdesskattelättnad.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Finansministeriets beslut från 2012 om lättnad av mervärdesskatten 14 700
Sammanlagt 14 700

2016 budget 17 900 000
2015 budget 3 200 000
2014 bokslut 4 603 049

95. Ränteutgifter som hänför sig till beskattningen (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 22 700 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av ränteutgifter som hänför sig till beskattningen.

Ränteutgifterna grundar sig på följande författningar:

1) lagen om skatteredovisning (532/1998)

2) 22 § i lagen om skatteuppbörd och den ikraftträdandebestämmelse (609/2005) som hänför sig till nämnda paragraf

3) 65 § i bilskattelagen (1482/1994)

4) 49 § 1 mom. i punktskattelagen (182/2010)

5) 39 § 2 mom. i tullagen (1258/2009)

6) 101 § 2 mom. i mervärdesskattelagen (1486/1994)

7) 31 § i skattekontolagen och den ikraftträdandebestämmelse (604/2009) som hänför sig till nämnda paragraf.

Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen.


2016 budget 22 700 000
2015 I tilläggsb.
2015 budget 22 700 000
2014 bokslut 12 487 985

97. Exportrestitution av bilskatt (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 3 000 000 euro.

Anslaget får användas till återbäring av den i fordonets värde återstående bilskatten, när ett fordon som varit i bruk i Finland förs ut ur landet för permanent bruk i utlandet. Exportrestitution kan endast beviljas fordon som har beskattats första gången efter ikraftträdandet av lag 5/2009.

Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen.

Förklaring:Anslaget grundar sig på bilskattelagen (1482/1994).

Av bilskatten återbärs ett så stort belopp som återstår av fordonets värde vid tidpunkten för utförseln. I exportrestitution kan inte betalas ett högre belopp än vad som i bilskatt betalats för fordonet. Ett ytterligare villkor för återbäring är att det har förflutit högst 10 år sedan fordonet första gången togs i bruk och att fordonet är i dugligt skick.


2016 budget 3 000 000
2015 budget 3 000 000
2014 bokslut 1 768 257