Statsbudgeten 2016

Förklaring:Social- och hälsovårdsministeriet genomför målen i regeringsprogrammet och ministeriets strategiska riktlinjer med hjälp av sakkunskapen vid ämbetsverk och inrättningar och i enlighet med målen i resultatavtalen.

För den avgiftsbelagda verksamhetens del baserar sig social- och hälsovårdsministeriets budget delvis på nettobudgetering. De inkomster som intäktsförs under omkostnadsmomentet utgörs av inkomster av läkemedelsprisnämndens avgiftsbelagda prestationer och inkomster av arbetarskyddsförvaltningens avgiftsbelagda prestationer enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet har fastställt med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) och av ersättningar enligt 45 § i lagen om penningautomatunderstöd (1056/2001) för övervakning och styrning av Penningautomatföreningen samt av ersättningar som med stöd av social- och hälsovårdsministeriets förordning om ersättning för kostnaderna för uppföljningen av och forskningen kring spelberoende (381/2002) tas ut hos penningspelssammanslutningarna för uppföljningen av och forskningen kring de problem som orsakas av deltagande i lotterier.

Social- och hälsovårdsministeriet har uppställt följande preliminära resultatmål för sin verksamhet år 2016:

I inkomster av EU-projekt och från övriga internationella instanser beräknas inflyta 5 000 euro och motsvarande bruttoutgifter beräknas uppgå till 5 000 euro.

Förklaring:Social- och hälsovårdsministeriet har uppställt följande resultatmål för besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden för 2016. Målen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och ämbetsverket ingår.

Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden är första besvärsinstans för ändringssökande inom sitt ansvarsområde och främjar medborgarnas rättssäkerhet genom enhetliga och rättvisa beslut. Målet är att förkorta behandlingstiden.

Produktiviteten av arbetet har räknats ut på basis av följande uppskattningar: 12 000 beslut och 35 årsverken. Priset på ett beslut har räknats ut utgående från 12 000 beslut och ett anslag på 2 242 000 euro.

Besvärsnämndens prestationer, dvs. beslut som meddelas med anledning av besvär och ansökningar om undanröjande av beslut, är avgiftsfria.

Personalens kunnande tryggas. Med hjälp av enkäter om arbetstrivsel följer man regelbundet upp hur besvärsnämndens ledningssystem fungerar, vilken förmännens ledarförmåga är samt personalens välbefinnande i arbetet.

Förklaring:Social- och hälsovårdsministeriet har uppställt följande resultatmål för besvärsnämnden för social trygghet år 2016. Målen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och ämbetsverket ingår.

Besvärsnämnden för social trygghet är första besvärsinstans för ändringssökande inom sitt ansvarsområde i alla ärenden som behandlas av Folkpensionsanstalten, med undantag för studiestödet och utkomstskyddet för arbetslösa, och främjar medborgarnas rättssäkerhet i alla ärenden som gäller utkomst genom att så snabbt som möjligt producera riktiga, enhetliga och rättvisa beslut. Målet är att förkorta behandlingstiden.

Produktiviteten av arbetet har räknats ut utifrån uppskattningsvis 23 000 avgöranden och 57,5 årsverken. Beslutspriset har räknats ut utifrån 23 000 avgöranden och ett anslag på 4 513 000 euro.

Beslut som meddelas med anledning av besvär som anförts hos besvärsnämnden är avgiftsfria.

Besvärsnämndens verksamhet effektiviseras och arbetsprocesserna utvecklas och förbättras ytterligare. Dessutom utvecklas personalens arbete för att öka uppgifternas kravnivå och utmaningen i arbetet och besvärsnämndens personalstruktur revideras i enlighet med besvärsnämndens nya uppgifter. Arbetet med att stärka arbetshälsan fortsätter i enlighet med arbetsplatsutredningen.

Förklaring:Utgifterna för statens sinnessjukhus täcks till största delen med de ersättningar som kommunerna betalar. De ersättningar som kommunerna ska betala prissätts enligt de företagsekonomiska grunder som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Klientavgifterna tas ut enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992).

De resultatmål som uppställs för statens sinnessjukhus anges i de resultatavtal för 2016 som statens sinnessjukhus ingår med Institutet för hälsa och välfärd.

Inom verksamheten vid sjukhusen ligger tyngdpunkten i allt högre grad på rättspsykiatriskt specialkunnande, och vetenskaplig forskning till stöd för vårdverksamheten utförs och utnyttjas fortlöpande. Kvaliteten på vården och uppföljningen av vårdresultaten uppmärksammas fortsättningsvis genom att de terapeutiska färdigheterna förbättras. Vården utvecklas så att tvångsåtgärder behövs i så liten utsträckning som möjligt. Dessutom förbättras mätmetoderna och systemen för uppföljning av verksamheten.

Verksamhetens produktivitet förbättras genom att man utvecklar multiprofessionella arbetssätt samt arbetsledning som bättre motsvarar de krav som ställs bl.a. på högspecialiserad psykiatrisk sjukvård. Statens sinnessjukhus bedriver effektiv och resultatrik verksamhet och utvecklar samtidigt verksamhetens kvalitet. Kostnaderna täcks med intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten.

Utvecklandet av personalen och personalens arbetsförmåga stöds genom att bl.a. vårdmetoderna utvecklas så att de bättre motsvarar de krav som ställs på högspecialiserad psykiatrisk sjukvård samt genom att arbetsledningssystemet och programmen för välbefinnande i arbetet effektiviseras. Målet är att minska antalet sjukdagar och förbättra arbetshälsoindex. Personalens fortbildning stöds. Tillgången till intern skräddarsydd utbildning på högspecialiserad nivå utökas.

Förklaring:Utgifterna för statens skolhem täcks huvudsakligen med de ersättningar som kommunerna betalar. På finansieringen av den grundläggande undervisning som ges vid skolhemmen och av annan verksamhet i anslutning till undervisningen tillämpas bestämmelserna i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Finansieringssystemet grundar sig på kalkylerade priser per enhet som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer och statsrådet fastställer på förhand för följande år. De ersättningar som betalas till eleverna och deras föräldrar grundar sig på barnskyddslagen (417/2007), barnskyddsförordningen (1010/1983) och socialvårdslagen (710/1982).

De ersättningar som kommunerna ska betala prissätts enligt de företagsekonomiska grunder som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

De mål som uppställs för statens skolhem anges i de resultatavtal för 2016 som statens skolhem ingår med Institutet för hälsa och välfärd.

Man kommer att förbättra verksamhetens effektivitet vid statens skolhem genom att utveckla den administrativa strukturen i en mera koncernmässig riktning. Vid utvecklingen av skolhemsverksamheten ska allt större uppmärksamhet fästas vid att hjälpa barn och unga med problem som hänför sig till missbruk av narkotika, läkemedel och/eller alkohol samt barn och unga med psykiska störningar. Resurser riktas till forskning och utveckling som gäller skolhemsarbetets innehåll och kvalitet, dess utformning så att det utgår från klienten samt resultatet av verksamheten. Verksamhetens kvalitet och kvalitetstänkandet utvecklas ytterligare. Den psykosociala vården av barn och unga utvecklas i samarbete med vårdenheterna för barn- och ungdomspsykiatri. Möjligheterna till erfarenheter av tidig växelverkan i en trygg miljö samt till god vård och omsorg för de barn som är placerade vid fängelsets familjeavdelning tryggas. Familjeavdelningsarbetets effektivitet följs upp och verksamheten utvecklas så att den motsvarar de ändrade behoven hos klienterna, dvs. kommunerna.

Skolhemmen fungerar effektivt, ekonomiskt och klientinriktat och deras kvalitet och kostnadseffektivitet förbättras. Kostnaderna täcks med intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten.

Vid dimensioneringen av anslaget har de jordbruksstöd som erhålls i form av utomstående finansiering beaktats.

Intäkterna av skolhemmens avgiftsbelagda verksamhet täcker 100 % av deras kostnader. Det beräknas att skolhemmen tillhandahåller bl.a. följande tjänster i form av avgiftsbelagd service för sina klienter:

Personalens möjligheter att orka i arbetet stärks genom regelbunden arbetsledning och stöd när det gäller fortbildning.

Förklaring:Regeringen överlämnar i samband med budgetpropositionen en proposition till riksdagen där det föresås att hälso- och sjukvården för fångar ska tillhandahållas inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Finansieringen och tillhandahållandet av hälso- och sjukvården för fångar ska överföras från Brottspåföljdsmyndigheten, som lyder under justitieministeriet, till Institutet för hälsa och välfärd, som lyder under social- och hälsovårdsministeriet, och förvaltas av enheten för social- och hälsovård för fångar. Till grund för bytet av förvaltningsområde ligger justitieministeriets specifikation i fråga om kostnadsstrukturen för hälso- och sjukvården för fångar. För tillhandahållandet av hälso- och sjukvården för fångar överförs 16 409 000 euro från och med den 1 januari 2016 från moment 25.40.01, Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader, till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde för den nya enhet som ska inrättas under Institutet för hälsa och välfärd. Därutöver föranleder bytet av förvaltningsområde permanenta merkostnader för Institutet för hälsa och välfärd, och dessa budgeteras som ett nytt anslag på 250 000 euro från och med år 2016.

Brottspåföljdsmyndigheten fortsätter att hyra in sig hos hälso- och sjukvården för fångar och kommer också i fortsättningen att svara för dessa kostnader.

Institutet för hälsa och välfärd har för avsikt att efter bytet av förvaltningsområde inleda ett program för utveckling av hälso- och sjukvården för fångar för att bl.a. förbättra verkningsfullheten hos och kvaliteten på hälso- och sjukvårdstjänsterna för fångar, intensifiera samarbetet med fängelsernas psykologer, socialarbetare och missbrukararbetare och säkra kontinuiteten i vården också efter att fångarna frigetts.

Förklaring:Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för den strategiska planeringen och styrningen av nationella elektroniska klientdatasystem för social- och hälsovården. Folkpensionsanstaltens uppgift är att inrätta ett elektroniskt klientdataarkiv i enlighet med lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) och lagen om elektroniska recept (61/2007). Den operativa enhet som inrättats i anslutning till Institutet för hälsa och välfärd koordinerar utformningen, styrningen, verkställandet och utvecklandet av nationella elektroniska datasystem för social- och hälsovården, såsom KanTa-projektet, på nationell nivå och motsvarande arbete inom socialvården samt samarbetet på EU-nivå (epSOS-projektet). Tyngdpunkten för finansieringen överförs till uppbyggnaden av det elektroniska klientdatasystemet för socialvården i enlighet med kommande lagstiftning. Avsikten är att anslaget under momentet också ska användas till betalning av statsbidrag till kommuner och samkommuner samt vid behov till andra parter för en klarare strukturering och effektivisering av den lokala och regionala infrastrukturen då det gäller social- och hälsovårdens datasystem som helhet.

Förklaring:

Anslaget står utanför ramen.

Förklaring: