Statsbudgeten 2016

Förklaring:Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Strålsäkerhetscentralen för 2016. Målen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och ämbetsverket ingår.

Målet är att det inte ska inträffa några olyckor eller allvarliga incidenter som äventyrar säkerheten när strålkällor används och att arbetstagarnas stråldoser ska hållas under den fastställda gränsen för personlig stråldos.

När det gäller övervakningen av kärnkraftverk är målsättningen att det inte inträffar några olyckor eller sådana allvarliga incidenter som äventyrar säkerheten i kraftverken, utsläppen av radioaktiva ämnen från kraftverken är små vid normal drift och de årliga stråldoser som beräknas på grundval av utsläppen är under en procent av det gränsvärde som fastställs i statsrådets förordning (733/2008). Behandlingen, upplagringen och slutförvaringen av kärnavfall planeras och genomförs på ett sådant sätt att avfallsmängden blir så liten som möjligt och att verksamheten i praktiken inte ger upphov till några utsläpp överhuvudtaget. Syftet med övervakningen av strålning i miljön är att Strålsäkerhetscentralen oavbrutet ska vara informerad om strålningsnivån i miljön.

Strålsäkerhetscentralens verksamhet baserar sig på effektiv övervakning, upprätthållande av snabb beredskap inför olyckor samt påverkan genom betydande aktörer så att objekt som är avgörande med tanke på strål- och kärnsäkerheten tryggas. Strålsäkerhetscentralen inriktar forskningsverksamhet som är relevant bl.a. för beredskapsverksamheten efter samhällets behov och utarbetade riktlinjer. Genom effektiv riskkommunikation i olika sammanhang tillgodoser Strålsäkerhetscentralen olika aktörers och medborgarnas informationsbehov som anknyter till strål- och kärnsäkerhet. Strålsäkerhetscentralen ordnar effektiv övervakning med hjälp av en flexibel organisation och strävar efter att genom systematisk kompetensförsörjning säkerställa kunnandet i myndighetsverksamheten inom strål- och kärnsäkerhet, särskilt i samband med stora kärnsäkerhetsprojekt och övervakning av strålningen i miljön. Strålsäkerhetscentralen strävar efter att utveckla sin serviceverksamhet som en del av stabiliseringen av den offentliga ekonomin.

Målet för den offentligrättsliga och övriga avgiftsbelagda verksamheten är kostnadsmotsvarighet.

Målet är att personalens kompetens och yrkesskicklighet är av hög klass, att den tid som personalen använder för utbildning uppgår till 3—4 % av den totala arbetstiden och att personalens arbetstillfredsställelse och motivation utvecklas i positiv riktning. Ytterligare ett mål är att antalet frånvarodagar till följd av egen sjukdom eller olycksfall är under 8,5 per årsverke.

Strål- och kärnsäkerhetssamarbetet med Ryska federationen har omfattat sex olika ämnesområden: Leningrads kärnkraftverk, Kola kärnkraftverk, kärnsäkerhetsövervakning, radioaktivt avfall, övervakning av strålning i miljön och beredskap inför olyckor samt övervakning av kärnmaterial. Största delen av anslagen är riktade till höjning av säkerheten vid de två kärnkraftverken så, att det huvudsakliga föremålet för anslagen är Leningrads kärnkraftverk, vars placering och reaktorer av Tjernobyltyp ökar behovet av kontinuerliga förbättringar. I projekten har ingått bl.a. utbildning, säkerhetsanalyser, förbättringar av den tekniska säkerheten och leveranser av utrustning, utveckling av metoder för kontroll av utrustningen och framtagande av bestämmelser. Systemen för övervakning av strålningen i miljön runt de båda kärnkraftverken har genomförts inom ramen för närområdessamarbetet.

Förklaring:Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården främjar befolkningens hälsa och funktionsförmåga med hjälp av den styrning tillsynen kräver samt förhands- och efterhandstillsyn.

Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården för 2016. Målen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och ämbetsverket ingår.

I samband med budgetpropositionen lämnar regeringen en proposition till riksdagen om ordnandet av tillsynen över hälso- och sjukvården inom försvarsmakten och för fångar.

Målen för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården är att

— identifiera och förutse risker som anknyter till befolkningens hälsa och välfärd samt servicesystemet och inrikta arbetet utgående från detta

— särskilt sörja för rättigheterna hos personer som inte själva kan försvara sina rättigheter

— harmonisera den styrning som tillsynen över social- och hälsovårdsbranschen förutsätter till en helgjuten riksomfattande helhet

— styra verksamhetsutövarna så att de effektiviserar sin egenkontroll

— vara aktiva och påverka inom EU och internationellt samarbete.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården är en tillstånds- och tillsynsmyndighet, vars verksamhetseffekter har en indirekt betydelse för de samhälleliga målen. På de samhälleliga målen inverkar samtidigt statskoncernens verksamhet som helhet betraktat, olika aktörer i samhället i övrigt och den internationella utvecklingen.

Budgeten för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården baserar sig delvis på nettobudgetering. De bruttobudgeterade inkomsterna har budgeterats under moment 12.33.02. De inkomster som bokförs under omkostnadsmomentet är avgifter för prestationer som gäller tillstånd för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och riksomfattande tillstånd för social- och hälsovården samt tillstånd för privata serviceproducenter och sådana avgifter för verkets prestationer som fastställs enligt företagsekonomiska grunder. Dessutom betalar regionförvaltningsverken till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården en andel av de årsavgifter de tar ut som motsvarar de kostnader som tillsynscentralen föranleds av upprätthållandet av ett register över privata tillhandahållare av service.

Det försämrade statsekonomiska läget påverkar utvecklingen av mänskliga resurser vid Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Vid sidan av resursutvecklingen kräver också de förändrade förhållandena i verksamhetsomgivningen och de ökade och mångskiftande förväntningarna på verket förmåga att svara på nya utmaningar på ett mera flexibelt sätt än tidigare. Verket har utarbetat ett anpassningsprogram för de kommande åren. Syftet med programmet är att säkerställa verkets funktionsförmåga och förbättra dess beredskap att svara på kraven från en föränderlig omvärld.

Personalens kompetens intar en nyckelställning i all verksamhet. Kompetensen utvecklas mera planmässigt med hjälp av resultat- och utvecklingssamtal och en utbildningsplan som stöder verksamheten. Pensionering och utveckling av verksamhetssätt och arbetsmetoder med hjälp av bl.a. IKT-system gör det möjligt att utveckla personalstrukturen och kompetens och att omdisponera resurserna så att de motsvarar framtida krav och behov.

Omsorg om de anställdas välbefinnande i arbetet utgör grunden för deras funktionsförmåga. En stor arbetsvolym och ansvaret i anslutning till tjänsteåliggandena är en utmaning för de anställdas välbefinnande i arbetet. Att svara på dessa utmaningar kräver insatser i alla led i arbetsledningskedjan – det gäller allt från kommunikationen mellan arbetstagare och närmaste chef till ledandet av verket. Välbefinnandet i arbetet kontrolleras genom regelbundna enkäter och analyser av resultaten, och det satsas på utvecklingsåtgärder och uppföljning av dem. Ledning och chefer fäster större uppmärksamhet vid fördelningen av arbetsuppgifter, hur uppgifterna prioriteras och hur anställda i ansvarig ställning stöds.

Förklaring:Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet inledde sin verksamhet den 1 november 2009. Alla tjänster vid centret placeras i Kuopio före utgången av 2018. Centret har vid behov lokaler i städer som är centrala med tanke på verksamheten, såsom Helsingfors och London. För täckandet av extra kostnader i anslutning till regionaliseringen av centret reserveras 1 100 000 euro för 2016. Extra utgifter föranleds av flyttnings- och resekostnader, ombyggnad av de nya lokalerna, anskaffningar och upprättande av datakommunikationsförbindelser och annan infrastruktur för IKT.

Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet för 2016. Målen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och ämbetsverket ingår.

Avsikten är att prestationerna inom ämbetsverkets avgiftsbelagda verksamhet ska produceras kostnadsmotsvarigt. Centret följer upp produktivitetsutvecklingen med hjälp av Statistikcentralens produktivitetsindikatorer.

Vid Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet upprätthålls, stöds och utvecklas personalens kompetens och arbetsförmåga.

Av anslaget är 150 000 euro avsett för finansiering av forskningsprojekt. Vid dimensioneringen av anslaget har som nettobudgeterade inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten beaktats inkomsterna av offentligrättsliga prestationer enligt lagen om grunderna för avgifter till staten och inkomster som avses i läkemedelslagen (84 b §, 595/2009).

Budgeten för Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet baserar sig på nettobudgetering. Utgifterna täcks huvudsakligen med avgifterna för tillsyns- och serviceverksamheten. Servicen inom den avgiftsbelagda verksamheten produceras till självkostnadspris. Avgifter för prestationerna tas ut i enlighet med lagen om grunderna för avgifter till staten. Kostnaderna för övervakning av läkemedlens kvalitet täcks genom den avgift som avses i 84 b § i läkemedelslagen (595/2009).

Förklaring:Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet för 2016. Resultatmålen för varje ansvarsområde fastställs i det resultatavtal som ingås mellan ministeriet och regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet.

Enligt de riktlinjer för arbetsmiljö och arbetshälsa som fastslagits 2011 ska regionförvaltningsmyndigheterna inom ansvarsområdet för arbetarskyddet rikta verksamheten så att, i jämförelse med 2010, 1) frekvensen i fråga om uppkomsten av yrkessjukdomar sjunker med 10 %, 2) frekvensen i fråga om olycksfall i arbetet minskar med 25 % och 3) den skadliga belastningen till följd av arbete minskar med 20 % före år 2020.

Arbetarskyddsmyndigheterna inriktar i regel sin verksamhet utifrån riskbenägenhet och påverkar arbetarskyddet på arbetsplatsen så effektivt som möjligt. Genom tillsynen säkerställs det att arbetsgivaren och andra ansvariga instanser iakttar arbetarskyddslagstiftningen.

Myndighetstillsynens effektivitet förbättras genom att på riksnivå inrikta tillsynen på större helheter och genom att planera en enhetligare tillsynspraxis. Kommunikation och samarbete med intressenter utnyttjas effektivare till stöd för tillsynen. En tillsyn av jämn kvalitet säkerställs genom systematiska kontrollbesök. Fördelningen och användningen av resurser inom prioriteringsområdena följs upp. Verksamhetssätten effektiviseras för att åtgärdernas produktivitet ska förbättras.

Den efterfrågan från kunderna som gäller tillsynen över arbetarskyddet ska till alla delar bemötas inom överenskommen tid.

För inspektionsverksamheten uppställs följande mål:

År 2014 utfördes 26 644 inspektioner, år 2015 uppskattas antalet vara 30 000 och år 2016 30 000.

Inberäknat de gemensamma riksomfattande uppgifterna har uppgifterna för stödserviceenheten för ansvarsområdet arbetarskyddet jämnats ut och organiserats mellan ansvarsområdena för arbetarskyddet så att de effektivt stöder tillsynsverksamheten. Ansvarsområdena för arbetarskyddet har en allmän riksomfattande telefonrådgivning.

Metoderna för att planera och rikta in verksamheten inom regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet utvecklas och man följer upp hur de fungerar. Verksamhetens kvalitet och produktivitet förbättras, tillsynsmetoderna utvecklas och utvärderingen av verksamhetens olika delområden fortsätter. Verksamheten utgår från kundernas behov. Tillsynsmetoderna väljs på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt med avseende på tillsynsobjektet.

Inom ansvarsområdena för arbetarskyddet säkerställs en ändamålsenlig placering av kunnandet och personalresurserna. Specialkunnandet utvecklas och utnyttjas effektivare på riksnivå. Ansvarsområdena för arbetarskyddet har ett förnyat utbildningssystem. Utvecklandet av personalens kompetens och upprätthållandet av dess yrkeskunnande stöds och arbetshälsan ombesörjs.

Förklaring:Målet för rättsmedicinsk utredning av dödsorsak är att trygga medborgarnas rättsskydd och säkerställa att rätt dödsorsak fastställs. Målet är att rättsmedicinska obduktioner utförs på högst 20 % av alla avlidna. Uppnåendet av målet förutsätter åtgärder och ökat samarbete mellan Institutet för hälsa och välfärd och polisväsendet när det gäller rättsmedicinsk utredning av dödsorsak.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen lämnar regeringen en proposition med förslag om att en ny 4 a § ska fogas till lagen om Strålsäkerhetscentralen. Det föreslås att Strålsäkerhetscentralen ska ha rätt att överföra hanteringen av internationella sakkunnigtjänster i anslutning till strål- och kärnsäkerhet till det nya aktiebolaget under 2016.

STUK International avses vara ett helt statsägt bolag som sköter statliga specialuppgifter och är underställt social- och hälsovårdsministeriets ägarstyrning.

Avsikten är att anslaget ska användas till betalning av aktiekapitalet och annat eget kapital för det aktiebolag som ska bildas. Avsikten är att aktiebolaget ska kapitaliseras i ändamålsenlig och tillräcklig grad i förhållande till verksamhetens omfattning. Genom ett tillräckligt aktiekapital tryggas bolagets soliditet och likviditet under det inledande skedet.

Anslaget står utanför ramen.